Statsbudgeten 2002
36. RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN
Förklaring:I skuldskötseln strävar staten efter en minimering av ränteutgifterna på lång sikt genom att hålla riskerna på en godtagbar nivå. Efter uppkomsten av området med gemensam valuta har tyngdpunkten i skuldskötseln förflyttats från hantering av valutakursrisken till ränteriskhantering. Vid utgången av år 2002 beräknas skuldstocken i utländsk valuta utgöra knappa 15 % av skuldbeloppet i budgetekonomin.
Ju större den del av skulden är som består av kortfristiga lån, desto lägre är ränteutgifterna i genomsnitt, men förändringarna i ränteutgifterna är större. I skuldskötseln väljs ett sådant förhållande mellan den långfristiga och den kortfristiga skulden, där räntekostnaderna är så låga som möjligt utan att risken för en ökning av ränteutgifterna blir alltför stor. Av denna anledning har man för avsikt att hålla andelen statsskuld med rörlig ränta på en nivå på ca 20 % år 2002.
Som grund för uppskattningen av ränteutgifterna i euro har använts antaganden enligt prognosen för de ekonomiska utsikterna för den närmaste tiden, vilken har framlagts i den allmänna motiveringen till budgetpropositionen. Som grund för ränteutgifterna i annan utländsk valuta ligger valutakurserna och räntorna vid tidpunkten för beredningen.
Valutakursernas betydelse minskar allt eftersom amorteringen av lån i utländsk valuta refinansieras med nya lån i euro. En ändring av eurons kurs med en procent ökar eller minskar statens ränteutgifter med ca 6 miljoner euro.
Upplåningen sker enligt den s.k. likviditetsstrategin, som garanterar att tillgången och likviditeten i finansieringen är så förmånlig som möjligt. Likviditetsstrategin grundar sig på serieobligationslån, med vilka det aktivt bedrivs handel på andrahandsmarknaden. Likviditeten för lånen förutsätter tillräckligt stora lån, en kupongränta på marknadsnivå eller nära marknadsnivån, en lämplig löptid och en fungerande andrahandsmarknad. Lånebeståndets omsättbarhet förbättras med hjälp av konverteringar, där olämpliga lån i låneportföljen byts ut mot nya likvida lån. Amorteringen på skulden genomförs med fortsatt upplåning och med samtidigt återköp av skulden, vilket garanterar förnyandet av lånebeståndet.
Åtgärderna i skuldskötseln vidtas i enlighet med marknadsförhållandena och därför kan utfallet avvika från de antaganden som använts som grund för beräkningarna om marknadsförhållandena kräver det. Anslagsbehovet har beräknats på basis av följande antaganden i fråga om skuldstrukturen.
| Skuldstruktur (%) | ||||
|---|---|---|---|---|
| 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | |
| bokslut | bokslut | statsbudget | budgetprop. | |
| Andelen statsskuld med rörlig ränta | 9 | 17 | 20 | 20 |
| Andelen skuld i utländsk valuta | 16 | 16 | 15 | 15 |
| Andelen lån på andrahandsmarknaden som hör till omsättbarhetsstrategin | 51 | 52 | 58 | 55 |
Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000—2002
| |
|
År 2000 bokslut 1000 € |
År 2001 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2002 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2001—2002 |
|
| 1000 € | % | |||||
| |
|
|
|
|
|
|
| 01. |
Ränta på skulden i euro |
3 888 505 |
3 415 897 |
3 135 000 |
- 280 897 |
- 8 |
| 03. |
Ränta på skulden i utländsk valuta |
737 255 |
678 134 |
591 000 |
- 87 134 |
- 13 |
| 09. |
Övriga utgifter för statsskulden |
186 660 |
16 482 |
17 000 |
518 |
3 |
| |
Sammanlagt |
4 812 420 |
4 110 513 |
3 743 000 |
- 367 513 |
- 9 |