Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2021

2. Ekonomiska utsikterPDF-versio

2.1. Konjunkturutsikter

Covid-19-pandemin har i början av 2020 minskat Finlands ekonomi mindre än största delen av de europeiska ekonomierna. Den ekonomiska återhämtningen kommer från och med slutet av detta år att vara långsam på grund av de ekonomiska aktörernas låga tilltro till ekonomin, den ökande osäkerheten och de svaga exportutsikterna.

Bruttonationalprodukten förutspås minska med 4,5 % 2020. Utöver exporten minskar även den privata konsumtionen och de privata investeringarna. Ökningen av de offentliga utgifterna stöder den ekonomiska tillväxten. Sysselsättningen minskar med 2 % och sysselsättningsgraden sjunker till 71,2 %. Nedgången i sysselsättningen och det stora antalet permitterade höjer arbetslöshetsgraden till 8 %.

Det förutspås att ekonomin gradvis återhämtar sig från avbrottet i början av 2020. BNP väntas öka med 2,6 % 2021. Det uppskattas att konsumtionen av varor återgår till sin normala nivå 2021, men konsumenternas försiktighet väntas fortfarande inverka på konsumtionen av tjänster. Nedgången i bostadsbyggandet hämmar också återhämtningen inom investeringar. Exporten och industriproduktionen lider av den fortsatta globala pandemin, men börjar öka 2021. Antalet sysselsatta minskar ytterligare en aning år 2021, varvid sysselsättningsgraden ligger på 71,0 %.

Den förbättrade ekonomiska aktiviteten och den gradvis förbättrade sysselsättningen torde höja löneglidningen 2021, och de nominella inkomsterna stiger med 2,5 %. Den osäkerhet som råder om den framtida ekonomiska utvecklingen återspeglas dock i inflationen under de kommande åren.

Samhällsekonomins utveckling

  2018* 2019* 2020** 2021**
         
BNP:s värde, md euro 233,7 240,6 232,6 242,2
BNP, volymförändring, % 1,5 1,1 -4,5 2,6
Arbetslöshetsgrad, % 7,4 6,7 8,0 8,2
Sysselsättningsgrad, % 71,7 72,5 71,2 71,0
Konsumentprisindex, förändrings-% 1,1 1,0 0,4 1,2
Lång ränta, 10 år, % 0,7 0,1 -0,2 -0,1

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1997—2022

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1997—2022

2.2. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den ekonomiska recessionen till följd av coronavirussituationen och de åtgärder som vidtagits för att minska skadorna av epidemin ökar avsevärt underskottet i de offentliga finanserna 2020. Underskottet uppskattas vara ca 17,8 miljarder euro.

De offentliga finanserna kommer efter recessionen att befinna sig i ett svagare läge än före epidemin. Den ekonomiska tillväxt som kan skönjas räcker under de närmaste åren inte till för att återställa saldot i de offentliga finanserna och de kommer därför att uppvisa ett tydligt underskott. Statens och lokalförvaltningens stora underskott ökar skuldkvoten också under de kommande åren.

De strukturella faktorer som försvagar de offentliga finansernas hållbarhet har inte försvunnit, utan inverkar kontinuerligt oberoende av konjunkturerna. Den åldrande befolkningen har redan ökat pensionsutgifterna samt utgifterna för vård och omsorg, och en liknande utveckling kommer att fortsätta under det innevarande årtiondet och även därefter. Inom den offentliga ekonomin finns det ett hållbarhetsgap som man ännu inte funnit någon lösning på.

Statsförvaltningen bär också den största delen av kostnaderna för de stödåtgärder som slagits fast till följd av coronavirusläget. Finanspolitiken är starkt stimulerande under innevarande år. Från och med 2021 börjar underskottet i statsfinanserna minska när ekonomin växer och en stor del av stödåtgärderna upphör.

Lokalförvaltningens situation förblir svår. Den finansiella ställningen för lokalförvaltningen belastas av behovet av social- och hälsovårdstjänster och ökade utgifter till följd av den åldrande befolkningen. Den rådande recessionen minskar skatteinkomsterna, men i år och nästa år stöder staten kraftigt den kommunala ekonomin på grund av coronavirusläget.

Arbetspensionsanstalterna förlorar tillfälligt sitt överskott år 2020 nästan helt och hållet, när arbetspensionsavgiften sänks temporärt och det försämrade sysselsättningsläget minskar avgiftsinkomsterna. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer också under de kommande åren att uppgå till en halv procent, när ökningen av pensionsutgifterna fortsätter och den låga räntenivån bromsar upp ökningen av arbetspensionsanstalternas kapitalinkomster.

De övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning försämras av ett stort antal permitteringar, ökad arbetslöshet och tillfälliga utvidgningar av utkomstskyddet för arbetslösa. Situationen för de övriga socialskyddsfonderna underlättas av det minskade antalet permitterade 2021 och av att arbetslöshetsförsäkringspremien höjs.

Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten har börjat öka kraftigt och stiger år 2020 med över 10 procentenheter till ca 70 %. Den plötsliga ökningen av skuldkvoten beror på att bruttonationalprodukten har minskat och i synnerhet på att statsförvaltningens underskott har ökat kraftigt. Före år 2024 stiger skuldkvoten över 75 %.

De största riskerna för närvarande i fråga om de offentliga finanserna har en nära koppling till den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nu verkar det som om den ekonomiska tillväxten kommer att börja återhämta sig från och med slutet av året. En eventuell andra epidemivåg, den ökade allmänna osäkerheten och eventuella ytterligare begränsande åtgärder kan dock bromsa upp en ekonomisk återhämtning och försvaga de offentliga finanserna. Dessutom utgör de villkorade åtagandena i de offentliga finanserna, särskilt den betydande ökningen av garantierna, en risk för de offentliga finanserna. Det faktum att borgensansvaret koncentreras till vissa branscher och företag ökar riskerna i anknytning till borgensansvaret. Borgensfullmakterna utökas också i år som en del av de stödåtgärder som riktas till företag. En omfattande realisering av ansvarsförbindelserna ökar de offentliga utgifterna och forcerar ytterligare ökningen av skuldkvoten.

Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

% av BNP 2018 2019* 2020** 2021**
         
Skatter och socialskyddsavgifter 42,4 42,2 41,9 42,7
Offentliga samfunds utgifter 53,4 53,3 59,8 57,6
Offentliga samfunds nettoupplåning -0,9 -1,0 -7,7 -5,0
— Statsförvaltningen -1,2 -1,2 -7,2 -4,4
— Lokalförvaltningen -0,9 -1,1 -0,4 -1,0
— Arbetspensionsanstalterna 1,0 1,1 0,1 0,4
— Övriga socialskyddsfonder 0,2 0,3 -0,2 -0,1
Primärt saldo -0,7 -0,8 -7,7 -5,0
Strukturellt saldo -1,4 -1,7 -5,3 -3,6
Offentliga samfunds bruttoskuld 59,6 59,2 70,2 72,8
Statsskulden1) 44,9 44,2 53,3 55,6

1) FM:s ekonomiska avdelnings bedömning av statsskulden avviker från den bedömning som gjorts utifrån budgeteringen

Centrala förändringar i förhållande till planen för de offentliga finanserna våren 2020

Förändringar som påverkar saldot i de offentliga finanserna jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 20201)

Enligt nationalräkenskaperna, % av BNP 2021
   
Saldo i de offentliga finanserna, våren 2020 -4,0
Staten:  
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,2
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten -1,3
Effekten av andra faktorer -0,5
Lokalförvaltningen:  
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,1
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,1
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,4
Effekten av andra faktorer 0,2
Arbetspensionsfonder:  
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,2
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten -0,3
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0
Effekten av andra faktorer 0,2
Övriga socialskyddsfonder:  
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,1
Effekten av andra faktorer -0,2
Saldo i de offentliga finanserna, hösten 2020 -5,0

1) På grund av avrundningar stämmer slutsummorna nödvändigtvis inte vid addering.