Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2021

9. Statsfinanserna utanför budgetenPDF-versio

9.1. Statliga fonder utanför budgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2021 uppgå till ca 5,4 miljarder euro och utgifterna till 5,1 miljarder euro. Inkomsterna inom fondekonomin minskar på grund av minskade ränteinkomster och lägre intäktsföring av vinst. Fondekonomins nettoöverskottskott uppgår till 0,4 miljarder euro. Det föreslås att sammanlagt 2,0 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten 2021. Detta beror nästan helt och hållet på den överföring från Statens pensionsfond genom vilken pensionsutgifter som ingår i budgeten finansieras. Det föreslås att sammanlagt 0,6 miljarder euro överförs till fonderna 2021. Av denna summa hänför sig största delen till finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet via Statens televisions- och radiofond.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2019 2020** 2021**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 562 414 408
Inkomster av blandad natur 154 184 92
Pensionsavgifter 1 457 1 484 1 497
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 606 499 478
Överföringar från budgeten 522 623 609
Inkomster exkl. finansoperationer 3 301 3 204 3 084
Återbetalning av beviljade lån 2 013 1 884 2 351
Inkomster sammanlagt 5 314 5 088 5 434
       
Konsumtionsutgifter 118 288 130
Överföringsutgifter 1 034 1 129 1 069
Ränteutgifter 1 1 1
Överföringar till budgeten 1 972 1 946 1 951
Övriga utgifter 38 37 30
Utgifter exkl. finansoperationer 3 164 3 401 3 181
Beviljade lån samt övriga finansiella investeringar 1 476 1 957 1 893
Utgifter sammanlagt 4 640 5 358 5 074
       
Nettofinansieringsöverskott/nettofinansieringsunderskott 674 -270 360

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning.

Vid ingången av budgetåret är fonden skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaffning. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2020 vara ca 3,6 miljarder euro, och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 17,0 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 13,3 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,0 miljarder euro i fråga om borgen för delar av ägarbostadslån, ca 0,03 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,3 miljarder euro. Borgensansvaret fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2021 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 400 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 2 000 miljoner euro, att borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 156,9 miljoner euro. Det föreslås att 2,5 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2021, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder vid utgången av 2021 får uppgå till sammanlagt högst 2,7 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 14,7 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Statens pensionsfond är till sin karaktär en buffertfond. Fondmedlen används inte direkt till betalning av pensioner, utan alla pensioner som omfattas av statens pensionssystem betalas av anslag som reserverats i statsbudgeten.

Av fondens inkomster överförs årligen 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten beräknas uppgå till 2,0 miljarder euro 2021. Till statens pensionsfond inflyter 2021 ca 1,5 miljarder euro i pensionsavgifter. Fondens nettoavgiftsintäkter har blivit varaktigt negativa, dvs. det överförs mer medel till statsbudgeten än det inflyter inkomster från avgifter.

Fonden har ett fonderingsmål som föreskrivs i lagen om statens pensionsfond. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Enligt den strategi som fondens styrelse har godkänt är syftet att nå målet senast 2033. I slutet av 2 019 var statens pensionsansvar 92,7 miljarder euro.

Marknadsvärdet på statens pensionsfonds investeringstillgångar var vid utgången av 2019 20,6 miljarder euro, vilket motsvarade ca 22 % av statens pensionsansvar vid utgången av 2019. Av placeringarna var 37,3 % ränteplaceringar, 50,9 % aktieplaceringar och resten övriga placeringar och derivateffekter. Coronakrisen försämrade i början av 2020 den ekonomiska aktiviteten på ett aldrig tidigare skådat sätt, vilket ledde till att värdet av investeringstillgångarna i statens pensionsfond den 30 juni 2020 hade sjunkit med 6,3 % till 19,3 miljarder euro.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Enligt 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (1966/657) får utvecklingsfondens medel användas för att förbättra gårdsbrukets struktur, främja landsbygdsnäringarna, förbättra levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna på landsbygden samt främja utvecklande av dessa åtgärder. Ett användningsområde är de helt nationellt finansierade investeringsbidrag som fonden har beviljat.

År 2021 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till ca 113 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2020 har beaktats. Statsbudgeten för 2021 innehåller en överföring på 65 miljoner euro till gårdsbrukets utvecklingsfond. De disponibla medlen i gårdsbrukets utvecklingsfond och i budgeten räcker till för att finansiera investeringar enligt målen för 2021. Det beräknas att 65 miljoner euro beviljas i understöd ur gårdsbrukets utvecklingsfond 2021.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens placeringsverksamhet. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande om de avfallshanteringsskyldiga inte uppfyller sina skyldigheter beträffande kärnavfallshanteringen. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2019 ca 2,7 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. Enligt kärnenergilagen (990/1987) är den avgift som ska samlas in hos innehavarna av kärnanläggningar 390 euro 2021—2025 för varje megawatt av den nominella termiska effekten, och den avgift som ska samlas in hos avfallshanteringsskyldiga är 0,1 % av det ansvarsbelopp som fastställts i enlighet med 43 § 2 mom. 2021—2025. De avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar är uppskattningsvis 6,1 miljoner euro (8,8 miljoner euro år 2020) och de avgifter som samlas in hos avfallshanteringsskyldiga 2,9 miljoner euro (3,5 miljoner euro år 2020). De insamlade avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 9,0 miljoner euro 2021. De minskade avgifterna beror på den planmässiga minskningen av infrastrukturprojekt som finansieras med hjälp av forskningsprogram. Finansieringen av lokalkostnaderna för laboratoriedelen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s kärnsäkerhetshus fortsätter dock till och med 2025. Driften av kraftverksenheten Olkiluoto 3 och Industrins Kraft Ab:s ökade beredskapsskyldighet 2020 balanserar minskningen 2021 av de avgifter som ska samlas in hos avfallshanteringsskyldiga till följd av att den ovannämnda koefficienten är mindre.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Den ekonomiska recessionen under tidigare år har orsakat en minskad elförbrukning och minskad förbrukning av trafikbränslen. Intäkterna från avgiften har minskat till ca 40 miljoner euro per år. Den delvis avstannade världsekonomin i början av 2020 till följd av covid-19-pandemin kommer att orsaka en avsevärd minskning i de avgifter som intäktsförs.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetsställena inom försörjningsberedskapen. Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar mycket. Under covid-19-epidemin har Försörjningsberedskapsfonden utnyttjats i den materiella beredskapen inom hälso- och sjukvården. Dessutom har resurser riktats till stöd för fartygstrafik för att säkerställa varuleveranser i den exceptionella situationen.

Under 2019 återhämtade sig prisnivån på vissa oljeprodukter, vilket ledde till att nedskrivningarna från tidigare räkenskapsperioder korrigerades med uppskrivningar på 43 miljoner euro. Till följd av den historiska nedgång i priset på oljeprodukter i början av 2020 bör man bereda sig på att omfattande nedskrivningar måste göras i nästa bokslut.

Fondens balansomslutning var 2 048 miljoner euro 2019.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra ansvarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som Statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2019 till ca 25,1 miljarder euro. Det utnyttjade ansvaret var 11,1 miljarder euro och det outnyttjade ansvaret (inklusive anbud) 14,0 miljarder euro, som till största delen kommer att utnyttjas under flera års tid. Ansvarsstocken växte från slutet av föregående år med ca 1,9 miljard euro. Beräknat branschvis var i slutet av 2019 varvens och rederiernas andel 54 %, medan telesektorn stod för 16 %. Den kraftiga ansvarsökningen sedan 2014 berodde främst på varvens och rederiernas stora beställningar på kryssningsfartyg, som medfinansierats av Finnvera. Ansvarsstocken omfattar dessa beställningar, som tidsmässigt kan sträcka sig nästan tio år framåt. Fortfarande kan varvs- och rederisektorn betraktas som den mest betydande branschkoncentrationen. De största enskilda ansvaren eller bransch- och landspecifika ansvarskoncentrationerna skapar riskkoncentrationer även i framtiden och dessa strävar man efter att skydda i den utsträckning det är möjligt. Riskerna har skyddats med återförsäkringsavtal som omfattar ca 6 % av ansvarsstocken. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland, Chile och Spanien. Av ansvarsstocken finns ca 75 % i s.k. höginkomstländer med låg risk och 25 % i länder med politiska risker (OECD:s landriskklasser 1—7). År 2019 fanns 66 % av ansvaren i de bästa riskklasserna (A1—B1) och resten i andra riskklasser (B2+—C). Jämfört med utgången av 2018 har portföljens riskklassfördelning hållits på i stort sett samma nivå. I slutet av 2019 fanns det i Statsgarantifonden tillgångar på cirka 686 miljoner euro. Tillsammans med Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialgarantifond på ca 825 miljoner euro uppgår fondernas buffertmedel till ca 1,5 miljarder euro för att täcka exportgaranti- och specialborgensstocken. Situationen för fattiga tillväxtländer som sedan tidigare är skuldsatta försämras till följd av covid-19-pandemin, vilket också uppskattas leda till minskade återkravsfordringar. Till fonden flyter det årligen in inkomster huvudsakligen genom inkomster från återkravsfordringar till ett belopp av ca 2—3 miljoner euro.

Finnvera Abp:s stora riskkoncentrationer, osäkerheten när det gäller den ekonomiska och politiska utvecklingen i världen och händelser i enskilda stora bolag påverkar risknivån. Möjliga förväntade förluster på kort sikt har koncentrerats till ett antal bolag, och möjliga kreditförluster kan öka framför allt till följd av att ekonomin blivit långsammare på grund av covid-19-pandemin. Konsekvenserna av pandemin har gjort att man tvingats nedgradera företagens riskklassificering, vilket har påverkat behovet av fonderade medel. Det har observerats problem på marknaderna i tillväxtländer och fattiga länder. Risken för stora enskilda kreditförluster har ökat till följd av covid-19-pandemin, framför allt inom fartygssektorn. Uppskattningarna preciseras i takt med att bolagen rapporterar om sitt resultat. De totala effekterna är förknippade med osäkerhetsfaktorer och preciseras senare.

I ett normalläge 2020 skulle beloppet av Finnvera Abp:s totala ansvar ha beräknats öka med tanke på att det sammanlagda ansvaret för exportgarantier höjdes från 27 miljarder euro till 38 miljarder euro 2019 (10 § i lagen om statliga exportgarantier, 422/2001). På grund av den snabba försämringen i det ekonomiska läget är den nya uppskattningen att ansvarsbeloppet inte ökar som förväntat och att beloppet av ansvarsförbindelser som realiseras kan minska. Dessutom kan ansvarsstocken utvecklas i en mer riskbetonad riktning. Utöver andra faktorer har även specialrisktagningen enligt 6 § i lagen om statliga exportgarantier höjts till 5 miljarder euro.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond (Single Resolution Fund, SRF). SRF utökas till sin målnivå senast 2023, varefter medel samlas i fonden endast om den behöver användas i samband med resolutionsåtgärder.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter (åren 2015—2024). Insättningsgarantiavgifterna under kommande år väntas hålla sig nära 2020 års nivå. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarnas tillgodohavanden behövs medel ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Transport- och kommunikationsverket. Sedan 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår 2021 till 543,3 miljoner euro. Finansieringen står numera utanför ramarna för statsfinanserna i enlighet med det förslag som den parlamentariska arbetsgrupp som utvärderade Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och finansieringen av bolaget lade fram.

Interventionsfonden för jordbruket

Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad interventionsverksamhet inom jordbruket. År 2021 bereder man sig på måttliga interventioner, men framför allt på grund av förväntade störningar på marknaden till följd av brexit och försämrade möjligheter att förutse marknadsläget till följd av coronasituationen är interventionsverksamhetens omfattning förknippad med osäkerhetsfaktorer. Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2021 beräknas de utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,4 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionslagring. Beloppet täcks genom en överföring från statsbudgeten.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2021 beräknas uppgå till ca 11,2 miljoner euro.

Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brandstationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.

Oljeskyddsfonden

Ur oljeskyddsfonden ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. År 2019 betalades det 16 miljoner euro i ersättningar ur fonden. På grund av den temporära höjningen av oljeskyddsavgiften (2011—2016) och bekämpningsmyndigheternas fördröjda anskaffningar är fondens eget kapital 36,5 miljoner euro. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja, och intäkterna från avgiften uppgick 2019 till 6,8 miljoner euro.

Det föreslås att det 2021 överförs 4 miljarder euro från statsbudgeten till Oljeskyddsfonden för att täcka kostnader som orsakas av oljebekämpningsverksamheten och eventuella oljeskador. Efter att den temporära höjningen av kapitalgränsen för Oljeskyddsfonden har löpt ut och den lagstadgade kapitalgränsen överskridits har man slutat ta ut oljeskyddsavgifter. Fondens lagstadgade skyldigheter täcks tillfälligt med en överföring inom ramen för statsbudgeten. Oljeskyddsfondens inkomstunderlag och fondens ställning ses över inom ramen för det pågående lagstiftningsprojektet för utvecklande av de subsidiära ansvarssystemen för miljöskador.

9.2. Affärsverken

De statliga affärsverkens verksamhet 2 021

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditetsgrad Investeringsutgifter Personal i genomsnitt
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 637,0 1,9 38,0 6,0 1,5 64,0 350 455
(koncern) 646,0 1,3 45,0 7,0 1,4 63,0   483
Forststyrelsen 112,1 -0,7 98,6 88,0 3,8 98,0 8 164
(koncern) 351,8 5,3 110,6 31,0 4,4 98,0   558
Sammanlagt 749,1   136,6       358 619

Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Forststyrelsen ombildades till ett statligt affärsverk den 15 april 2016 (lagen om Forststyrelsen 234/2016, lagen om statens skogsbruksaktiebolag 235/2016) vars verksamhet inte längre baserar sig på den tidigare lagen om statens affärsverk (1185/2002). Inte heller den gällande lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska tillämpas på Forststyrelsen.

Forststyrelsens allmänna uppgift är att på ett hållbart sätt använda, vårda och skydda statens jord- och vattenegendom som den besitter och att bedriva en resultatrik verksamhet. Forststyrelsen bedriver affärsverksamhet inom det ekonomiska utnyttjandet av statens jord- och vattenegendom som anvisats i dess besittning samt genom att administrera aktierna i de dotter- och intressebolag som bedriver affärsverksamhet som ansluter till besittningen av jord- och vattenegendomen. Forststyrelsen tryggar för sin del tillgången på träråvara inom ramen för sina egna naturresursplaner med beaktande av andra samhälleliga förpliktelser som gäller Forststyrelsens verksamhet.

Skogsbruk och annan affärsverksamhet som sker på marknadsvillkor ska Forststyrelsen bedriva genom de dotterbolag som den äger. Forststyrelsens affärsverksamhet inom skogsbruket har bolagiserats till Metsähallitus Metsätalous Oy, som helt och hållet ägs av staten. Forststyrelsen besitter ca 12,6 miljoner hektar statsägda land- och vattenområden med ett balansvärde på ca 3,8 miljarder euro. Av detta är ca 2,6 miljarder euro grundkapital med avkastningskrav. År 2021 uppgick Forststyrelsekoncernens prognostiserade omsättning till 351,8 miljoner euro och årsresultatet var 110,6 miljoner euro. År 2021 är intäktsföringen till staten 120,0 miljoner euro.

Senatfastigheter är ett statligt affärsverk vars uppgift är att tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar. Senatfastigheter kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet främst finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten. År 2021 är intäktsföringen från Senatfastigheter till staten 35 miljoner euro.

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk 2021 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— borgensavgifter 0,5 - 0,5
— räntor 3,7 - 3,7
— intäktsföring av vinst 35,0 120,0 155,0
— återbetalning av lån 18,3 - 18,3
Sammanlagt 57,5 120,0 177,5
       
Anslag för särskilda uppgifter - 69,3 69,3

9.3. Statens ägarpolitik

Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Det primära målet för statens ägarpolitik och ägarstyrning är att utveckla bolagen, att långsiktigt stödja ett ökat ägarvärde och att trygga en stabil utdelningsnivå.

I sin ägarstyrning fördelar staten uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande fullmakter som riksdagen beviljat. Den statliga ägaren förutsätter att statsägda bolag är föregångare när det gäller utnyttjande av digitalisering, samhällsansvar och omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi. Alla bolag ska fortsätta utveckla företagsansvaret som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, som en del av strategin, riskbedömningarna och arbetet i styrelser och ledningsgrupper samt ställa upp mätbara mål för det.

9.4. Saldot för de offentliga samfunden samt deras skulder

Saldot för de offentliga samfunden uppvisar 2021 ett fortsatt stort underskott, 4,6 % i förhållande till BNP. Det stora underskottet beror på statens budgetekonomi, men även kommunerna och samkommunerna uppvisar underskott. Underskottet för enheterna utanför de centrala sektorerna hålls på samma nivå som tidigare år, ca 0,4 % i förhållande till BNP.

Den offentliga skulden ökar snabbt på grund av underskotten, men långsammare än 2020. Största delen av skulden utgörs av skulden inom statens budgetekonomi. Kommunerna och samkommunerna har också avsevärda skulder. Skulderna för enheterna utanför de centrala sektorerna består främst av fastighetsbolagens skuld och skuld för kommunala banprojekt i bolagsform. Skulderna för enheterna utanför de centrala sektorerna ökar långsamt med ett belopp per år som motsvarar underskottet. En lista över de enheter som hör till de offentliga samfundens undersektorer finns på Statistikcentralens webbplats.

Saldot för de offentliga samfunden och deras skulder i förhållande till BNP enligt centrala sektorer och enheter utanför de centrala sektorerna

  2018 2019 2020 2021
         
Offentliga samfund sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -0,9 -1,0 -7,6 -4,6
Skulder i förhållande till BNP 59,6 59,2 70,1 71,8
         
Centrala sektorer sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -0,6 -0,6 -7,2 -4,2
Skulder i förhållande till BNP 57,4 56,9 67,3 68,7
         
Utomstående enheter sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -0,3 -0,4 -0,4 -0,4
Skulder i förhållande till BNP 2,3 2,3 2,8 3,1