Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2021

5. Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 64,2 miljarder euro, vilket är 6,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Med beaktande av höjningen av prisnivån ökar anslagen under förvaltningsområdena (huvudtitlarna 21—35) med ca 10 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2020.

Det som höjer förvaltningsområdenas utgiftsnivå jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 är bl.a. utgifter i anslutning till hälsosäkerheten i samband med coronavirussituationen (1,7 miljarder euro), utgifterna i anslutning till anskaffningen av multirollflygplan (1,5 miljarder euro), de återverkningar som besluten i tilläggsbudgetarna för 2020 har 2021 (1,0 miljarder euro), stöd till kommunerna (0,3 miljarder euro) och de konjunkturrelaterade utgifterna (0,8 miljarder euro). Indexförhöjningarna ökar utgifterna med 0,4 miljarder euro och statens löneuppgörelse med 0,1 miljarder euro.

I budgetpropositionen har de bestående utgiftsökningarna i enlighet med regeringsprogrammet en inverkan på cirka 1,3 miljarder euro, vilket är cirka 0,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. För framtidsinvesteringarna enligt regeringsprogrammet har det för 2021 budgeterats cirka 440 miljoner euro, vilket är cirka 310 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020.

Ränteutgifterna för statsskulden (huvudtitel 36) är trots den betydande ökningen av statsskulden 0,1 miljarder euro lägre än i den ordinarie budgeten för 2020.

Anslagen enligt huvudtitlar åren 2019—20211)

    År 2019
bokslut
År 2020
ordinarie
budget
År 2021
budgetprop.
 
Förändring 2020—2021
Kod Huvudtitel mn € mn € mn € mn € %
             
21. Riksdagen 123 127 129 1 1
22. Republikens president 17 16 19 3 16
23. Statsrådets kansli 268 219 222 3 1
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 130 1 260 1 288 28 2
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 956 963 1 005 43 4
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 518 1 529 1 568 39 3
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 3 105 3 173 4 873 1 701 54
28. Finansministeriets förvaltningsområde 17 762 18 403 19 468 1 065 6
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6 375 6 876 7 012 136 2
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 614 2 694 2 628 -65 -2
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 130 3 505 3 486 -20 -1
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 365 2 866 3 829 963 34
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 14 545 14 903 17 603 2 701 18
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 206 286 303 17 6
36. Räntor på statsskulden 1 193 873 765 -109 -12
  Sammanlagt 55 306 57 691 64 197 6 505 11

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

I regeringsprogrammet ingår en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och den utgiftsram för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.

I mars 2020 konstaterade regeringen i samverkan med republikens president att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet. Dessutom började beredskapslagen tillämpas. I denna exceptionella situation konstaterade regeringen i samband med den första tilläggsbudgeten för 2020 att utgiftsramen för statsfinanserna inte begränsar utgifterna för 2020, under vilket flera tidsbegränsade och riktade åtgärder införs bl.a. i syfte att bekämpa hälsomässiga och ekonomiska följder av coronaviruset.

År 2021 återgår man till att följa utgiftsramen för statsfinanserna, men eftersom coronavirussituationen även efter det att undantagsförhållandena och giltigheten för beredskapslagen upphört fortsatt har varit svår, är vissa undantag som hänför sig till coronavirussituationen fortfarande i bruk 2021. Alla direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccin, täcks till fullt belopp som utgifter utanför ramen i budgeten för 2021 och vid behov i tilläggsbudgetarna. På grund av det osäkra läget reserveras dessutom ytterligare 500 miljoner euro för 2021 för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder. Om det föranleds mindre av ovannämnda utgifter än vad som reserverats i ramen, används skillnaden inte till att öka de övriga utgifterna.

I anslutning till coronavirussituationen fastställdes dessutom i samband med planen för de offentliga finanserna från våren 2020 två utgiftshelheter som står utanför ramen (se Utgifter utanför ramen).

I april 2020 beslutade regeringen att inleda beredningen av ibruktagandet av den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i regeln för utgiftsramen. Finanspolitiska ministerutskottet förordade i maj att statsrådet tar i bruk en mekanism för exceptionella konjunkturlägen, till följd av vilken nivån på utgiftsramen 2021 temporärt är 500 miljoner euro högre än den ursprungliga nivån. Mekanismen för exceptionella konjunkturlägen är i regeln för utgiftsramen avsedd att användas till utgifter av engångskaraktär.

I planen för de offentliga finanserna från våren 2020 ändrades utgiftsramen för 2021—2023 så att den motsvarar pris- och kostnadsnivån 2021 i fråga om de lagstadgat och avtalsbaserat indexbundna utgifterna. Sedan dess har kalkylen för pris- och kostnadsnivån preciserats, och därför höjs priskorrigeringen av ramutgifterna för 2021 med ett nettobelopp på sammanlagt 110 miljoner euro. I detta ingår också inverkan av statens löneuppgörelse.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

  2021 2022 2023
       
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet våren 2020:      
Lagstadgat indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga lagstadgat indexbundna statsbidrag) -5,7 -9,8 -9,9
Avtalsbaserat indexbundna utgifter 128,9    
Övriga utgifter inom ramen -13,3 -12,9 -12,6
Sammanlagt 110,0 -22,7 -22,5

I ramnivån beaktas dessutom de strukturella ändringarna i ramen, som höjer ramnivån för 2021 med 962 miljoner euro. De strukturella ändringar som gjorts efter planen för de offentliga finanserna från våren 2020 specificeras närmare i följande tabell.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2021 2022 2023
         
24.30.66 Samprojekt inom utvecklingssamarbetet.
Genomgångspost, motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99.
1,9    
27.10.18 Tidsmässig förändring i produktifieringen av signalnätet -1,2    
30.70.40 Tidsmässig förändring i genomförandet av pågående ägoregleringsprojekt 1,0 -1,0  
31.10.20 Avskrivningar och kapitalkostnader för den egendom för trafikledning och trafikstyrning som trafikledningsbolaget Traffic Management Finland löst in av Trafikledsverket (åren 2020—2037). Genomgångspost, motsvarande inkomster inflyter under moment 12.31.30 huvudsakligen 2021 och 2021. 2,7 12,3 12,3
31.10.30 Tidsmässig förändring i statsunderstöden för fas 2 av byggande av Västmetron och en spårväg i Tammerfors -21,3 19,8 1,6
32.01.03 Tidsmässig förändring i ONNI-projektet   -1,5  
32.20.41 Tidsmässig förändring i riktandet av bevillningsfullmakten för energistöd   6,0 6,0
32.20.45 Tidsmässig förändring i anslutning till utbetalningarna av investeringsstöd 5,5    
32.20.49 Ombudgetering i anslutning till tre investeringsprojekt 4,2    
33.20.50,
33.20.52
Utkomstskydd för arbetslösa fortsätter till och med 31.12.2020 och perioden med startpeng fortsätter. Ändring av utgiftsgrunden under moment utanför ramen. -10,5 -1,9  
33.10.54 Ökning av studieplatserna på andra stadiet i anslutning till dimensioneringen av vårdpersonal enligt äldreomsorgslagen, samt ökning av högskolornas studerandeplatser (tilläggsbudget IV 2020). Inverkan på bostadsbidraget, ändring av utgiftsgrunden under ett moment utanför ramen. -20,0 -28,5 -25,0
  En mekanism för exceptionella konjunkturlägen 500,0    
  Ramreservering för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder 500,0    
  Sammanlagt 962,4 5,2 -5,2

Ofördelad reserv

Med beaktande av samtliga ovannämnda justeringar ligger ramnivån för 2021 på 51 975 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 50 696 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2021 uppgår således till 107 miljoner euro. I ramen har för 2021 dessutom reserverats 300 miljoner euro för tilläggsbudgetar, 372 miljoner euro för framtidsinvesteringar och andra helheter som är effektfulla ur ett struktur- och konjunkturpolitiskt perspektiv och 500 miljoner euro för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder.

Ramen för valperioden för 2021, mn euro

  2021
   
Rambeslutet 16.4.2020 50 903
Justeringar av pris- och kostnadsnivån 110
Strukturella justeringar 962
Justerad ramnivå 51 975
varav: tilläggsbudgetreserven 300
varav: reservering för framtidsinvesteringar
och andra helheter som är effektfulla ur ett struktur- och konjunkturpolitiskt perspektiv
372
varav: reservering för sådana utgifter av engångskaraktär och
finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder
500

Utgifter utanför ramen

Utanför ramen för statsfinanserna står framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegarantin, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramen när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramen lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, de finansiella investeringarna och de utgifter där staten är teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

Som ett undantag från regeln för utgiftsramen fastställdes i samband med planen för de offentliga finanserna från våren 2020 två utgiftshelheter som står utanför ramen. Finnvera Abp:s inhemska finansieringsfullmakter höjdes till 12 miljarder euro till följd av vilket uppskattningen av utgifterna för ersättningar av förluster under moment 32.40.47 höjdes betydligt. Dessutom har bevillningsfullmakterna för de stöd till små och medelstora företag som finansieras med medel från moment 32.20.40 och 32.30.42 höjts betydligt i tilläggsbudgetarna för 2020. På grund av det mycket osäkra läget och att beredskapslagen tillämpats till följd av undantagsförhållandena beslutade man att den andel av utgifterna som hänför sig till höjningen av fullmakterna ändras till utgifter utanför ramen som ett medvetet undantag från regeringens regel för utgiftsramen. De anslagsverkningar som beräknas rikta sig till 2021 är 415 miljoner euro.

Som ett annat undantag från regeln för utgiftsramen ska de direkta kostnader för hälsosäkerheten som hänför sig till coronaviruset, temporärt när det gäller 2021, täckas fullt ut som utgifter utanför ramen. I budgetpropositionen har det reserverats 1,7 miljarder euro för detta.

I utgifter utanför ramen föreslås 13,5 miljarder euro, vilket är 3,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020.

De konjunkturrelaterade utgifterna ökar med 0,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020, vilket beror på den snabbt försämrade ekonomiska situationen och den ökade arbetslösheten. De finansiella investeringarna ökar med 0,4 miljarder euro, av vilket 0,3 miljarder euro utgör kapitalinvestering i Finlands Malmförädling Ab. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas minska med 0,1 miljarder euro trots den avsevärda ökningen av statsskulden.

Anslag utanför ramen, mn euro

  2021 budgetprop.
   
Konjunkturrelaterade utgifter 5 165
Kompensation till kommunerna på grund av ändringar i beskattningsgrunderna 393
Utgifter motsvarande inkomster från EU 1 124
Utgifter motsvarande intäkterna av penningspelsverksamhetens vinstmedel 825
Ränteutgifter 765
Finansiella investeringar 740
Tekniska genomgångsposter 326
Mervärdesskatteanslag 1 532
Överföring till statens televisions- och radiofond 543
Överföring till resolutionsfonden 9
Konsekvenser av undantagsförhållandena 415
Hälsosäkerheten i samband med coronavirussituationen 2021 1 665
Sammanlagt 13 500

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde

Anslagsökningar som gäller coronavirusläget och de tilläggsbudgetar som det beslutats om våren 2020

För de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor föreslås det för social- och hälsovårdsministeriets förvaltnings- område anslagsreserveringar på sammanlagt cirka 1,7 miljarder euro.

På grund av coronavirusläget har regeringen i tilläggsbudgetarna för 2020 beslutat om betydande åtgärder/utgiftsökningar bl.a. för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Åtgärderna får återverkningar också för 2021. Utöver de diskretionära anslagsökningarna förblir också de konjunkturrelaterade utgifterna (t.ex. utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget, det grundläggande utkomststödet) på en hög nivå till följd av den försämrade ekonomiska situationen.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde uppgår anslagen som gäller underlättande av företagens finansiella situation samt den ekonomiska återhämtningen till ett belopp av sammanlagt 0,9 miljarder euro för 2021. Summan inbegriper bl.a. utbetalningar till företagens utvecklingsprojekt och 300 miljoner euro till kapitalisering av Finlands Malmförädling Ab.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde uppgår anslagsverkningarna av stimulansbesluten i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 till cirka 92 miljoner euro för 2021. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ökar tilläggsbudgetarna för 2020 utbetalningarna av Finlands Akademis forskningsanslag med cirka 36 miljoner euro 2021.

Avkastningen av penningspelsverksamheten

Veikkaus Ab:s intäktsföring i budgeten beräknas minska avsevärt jämfört med de senaste åren. Utvecklingen påverkas av åtgärderna för att bekämpa de problem som penningspel orsakar samt den inskränkning av Veikkaus Ab:s marknadsandel som beror på den hårdare konkurrensen i fråga om digitalt spelande.

Förmånstagarna av avkastningen av penningspelsverksamheten anvisas 2021 en finansieringsnivå som motsvarar 2019 års intäktsföringsnivå. Kompensationen, sammanlagt 347 miljoner euro, finansieras genom en sänkning av lotteriskatten (inverkan på intäktsföringen 80 miljoner euro), med budgetmedel med ramverkningar(152,2 miljoner euro, varav 141,5 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och 10,7 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde) och genom en överföring av outdelade vinster (114,8 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde).

Intäktsföringen av avkastningen av penningspelsverksamhet beräknas de kommande åren vara lägre än 2019. Kompensationen ska fortgå efter 2021, men i fortsättningen kommer det inte att vara möjligt att kompensera för den minskade intäktsföringen till fullt belopp med budgetmedel.

Bekämpning av grå ekonomi

I enlighet med regeringsprogrammet ska regeringen utvidga och påskynda åtgärder för att bekämpa grå ekonomi för att minska på det skattemässiga underskottet. I budgetpropositionen anvisas för åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi sammanlagt 3,3 miljoner euro till förvaltningsområdena.

Anslagen för bekämpning av grå ekonomi enligt förvaltningsområde 2021, 1 000 euro

Förvaltningsområde 2021
   
JM 462
IM 550
FM 1 210
JSM 150
ANM 887
SHM 70
Sammanlagt 3 329

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under huvudtiteln för statsrådets kansli föreslås anslag på sammanlagt 221,7 miljoner euro, vilket är 2,7 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Under huvudtiteln ingår bland annat statsrådets kanslis och justitiekanslersämbetets omkostnader, ministrarnas, statssekreterarnas och specialmedarbetarnas löneutgifter, partistöd samt anslagen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

För statsrådets kanslis omkostnader föreslås 130,4 miljoner euro. Tillägget under momentet är 5,1 miljoner euro jämfört med 2020. Det föreslås att under omkostnadsmomentet sammanslås utgifterna på 865 000 euro för resor som företas av statsministern, ministrarna i statsrådets kansli och deras medarbetare. I omkostnaderna har det gjorts tillägg som föranleds av justeringar av Senatfastigheters hyror, en prishöjning för terminalutrustningstjänsten Valtti vid Statens center för informations- och kommunikationsteknik, utrikesförvaltningens datasäkerhetslösningar, anskaffningar av inventarier och lönejusteringar. I omkostnaderna har det gjorts tillägg också för planeringen av ett minnesmärke över president Koivisto, för samordningen av hundraårsjubileet av Ålands självstyrelse samt för forskningsprojektet Finländarnas öde i Ryssland efter oktoberrevolutionen 1917. Minskningen av omkostnaderna beror på att projekt som finansierats 2020 har avslutats samt på tidigare sparbeslut som hänfört sig till momentet.

För Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot föreslås 1,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 0,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020.

För Justitiekanslersämbetets omkostnader föreslås 3,9 miljoner euro, vilket är cirka 0,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på 1,3 miljarder euro. Ökningen jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 är 28 miljoner euro. Regeringens framtidsinvesteringar riktas till utrikesministeriets förvaltningsområde till ett belopp på sammanlagt 10,3 miljoner euro 2021. Av anslagen under huvudtiteln utgör utrikesförvaltningens andel 21 %, krishanteringens andel 6 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 66 % och andelen för övriga utgifter 7 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 239 miljoner euro. Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för att främja de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. År 2021 stärks beskickningsnätets verksamhet bl.a. genom att en ny ambassad öppnas.

För utgifterna för kultur- och vetenskapsinstitutens fastigheter utomlands föreslås 3,0 miljoner euro. Det viktigaste projektet är den grundliga renovering av Villa Lante som genomförs 2020—2022.

Krishantering

Den andel av utgifterna för de finländska krishanteringsstyrkorna som faller inom utrikesministeriets förvaltningsområde är 53,1 miljoner euro, vilket motsvarar anslagen i den ordinarie budgeten för 2020. För civil krishantering föreslås 17,6 miljoner euro, vilket är 1,0 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Antalet anställda inom den militära krishanteringen uppskattas 2021 motsvara högst 500 årsverken, och civil krishantering uppskattas anställa cirka 130 sakkunniga 2021.

För fredsmedling föreslås 1,0 miljoner euro. Fredsmedling är en del av den övergripande krishanteringen. Finlands mål är att främja fredsmedling på ett aktivt och konsekvent sätt.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,2 miljarder euro. Anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas 2021 vara cirka 0,49 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete ska enligt förslaget beviljas 711 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 671 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2021. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet cirka 130 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För internationella organisationers medlemsavgifter och för finansiella bidrag föreslås cirka 89 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 2,4 miljoner euro. Det regionala samarbetet är viktigt för att främja stabiliteten, säkerheten, den hållbara utvecklingen och de ekonomiska möjligheterna i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1,0 miljarder euro, vilket är 42,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds i huvudsak av lönejusteringar och tilläggssatsningar till informationsförvaltningen.

När rättsstatens funktion och framtida utveckling säkerställs strävar man efter att trygga tillräckliga resurser för rättsvården och att göra rättegångarna smidigare. För domstolarna föreslås tilläggsfinansiering på 2,7 miljoner euro för att göra rättegångarna smidigare. För att minska anhopningen av vatten- och miljöärenden föreslås ett tillägg på 1,7 miljoner euro. För Åklagarmyndigheten föreslås en nivåförhöjning på 2,5 miljoner euro för att trygga realiserandet av straffansvaret. För genomförandet av Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databankprojekt (AIPA) föreslås ett tillägg på 5,0 miljoner euro. Målet är att göra rättegångarna smidigare och förenkla rättsprocessen bl.a. med hjälp av digitalisering.

För de utgifter som reformen av förvandlingsstraffen för böter orsakar föreslås ett tillägg på sammanlagt 8,8 miljoner euro till domstolarna, Åklagarmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten.

Överskuldsättning och anknytande problem minskas effektivt. I syfte att i hela landet förbättra tillgången till ekonomi- och skuldrådgivning och effektivisera styrningen av klienterna till tjänsterna föreslås ett tillägg på 0,6 miljoner euro till rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten. För effektiviseringen av rådgivningen till gäldenärer föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro till Utsökningsverket.

För asylsökandes rättsskydd föreslås tilläggsfinansiering på 5,9 miljoner euro jämfört med nivån 2020 till förvaltningsdomstolarna och rättshjälpen.

Med hänsyn till att befolkningen blir allt äldre ökar behovet av allmän intressebevakning. På grund av det ökade antalet huvudmän föreslås ett tillägg på 1,9 miljoner euro till intressebevakningsbyråerna.

För Brottspåföljdsmyndighetens omkostnadsanslag föreslås ett tillägg på sammanlagt 3,3 miljoner euro för utgifter som föranleds av lagstiftningsändringar. För hyreskostnaderna för det nya kvinnofängelset i Tavastehus föreslås ett tillägg på 1,85 miljoner euro, och för ny säkerhetsteknik i fängelser ett tillägg på 3,2 miljoner euro. Genomförandet av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror minskar Brottspåföljdsmyndighetens behov av anslag med 5,0 miljoner euro.

För att trygga ett effektivt genomförande av regeringsprogrammet samt för att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten i statsrådets lagberedning föreslås ett tillägg på 1,0 miljoner euro till justitieministeriet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

Under inrikesministeriets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 1,6 miljarder euro, vilket är 39 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet (inkl. Skyddspolisen) 54 %, andelen för Gränsbevakningsväsendet 18 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 5 %, andelen för invandringen 13 % och andelen för förvaltningen 10 %.

Beredningen av lotteriförvaltningen och penningspelspolitiken stärks temporärt, likaså räddningsverksamhetens och krisberedskapens EU-kopplingar. För förebyggande av radikalisering reserveras 0,3 miljoner euro.

En höjning av nivån på deltagandet i civil krishantering till 150 sakkunniga möjliggörs. Krishantering behandlas dessutom i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområde.

I fråga om EU-finansieringen för hanteringen av den inre säkerheten och migrationen förbereder man sig för den nya finansieringsperioden 2021—2027 och slutförandet av den föregående programperioden.

Polisväsendet

För polisväsendet föreslås sammanlagt cirka 848,2 miljoner euro. I budgetpropositionen föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för att trygga polisens funktionsförmåga och 465 000 euro för bekämpning av grå ekonomi och stärkande av utredningen av ekonomiska brott samt ett tillägg på 4,1 miljoner euro för att stärka resurser i brottsbekämpning, i synnerhet brottsbekämpning med anknytning till människohandel, bekämpning av ekonomiska brott, it-brottsutredning samt säkerhetstjänsterna i glesbygden. Dessutom har ökningen av lokalkostnaderna beaktats.

Polisens aktionsberedskap och beredskapsnivå är god. Inom polisväsendet betonas polisens aktionsberedskap också inom områden där servicenivån är låg, förebyggande verksamhet samt effektiv brottsbekämpning särskilt i fråga om de brott som är mest skadliga för individen och samhället. För att bevara samhällsfreden strävar man efter att avvärja sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet i samarbete med övriga aktörer.

Antalet poliser beräknas vara 7 380 poliser 2021, medan det totala antalet årsverken inom polisen (utan Skyddspolisen) beräknas vara 10 072. Antalet studerande som börjar inom polisutbildningen ska fortfarande vara 400 nya studerande. Både intäktskalkylen och kostnadskalkylen för den avgiftsbelagda tillståndsförvaltningen är 2021 cirka 50 miljoner euro, och utnyttjandegraden i fråga om e-tjänster beräknas vara cirka 80 %.

Gränsbevakningsväsendet

För Gränsbevakningsväsendet föreslås sammanlagt 276,6 miljoner euro. Budgetpropositionen innehåller det i regeringsprogrammet inskrivna målet att trygga kapaciteten inom gränssäkerheten och antalet gränsbevakare. År 2021 anvisas ett tillägg på 1 miljon euro i enlighet med detta mål. Dessutom föreslås det ett anslag på 10 miljoner euro för att trygga den operativa kapaciteten och ett anslag på 2,5 miljoner euro för att förbättra säkerheten i lokalerna.

Gränsbevakningsväsendet är verksamt inom såväl den inre som den yttre säkerheten. Gränsbevakningsväsendet är en del av Finlands försvarssystem och den europeiska gräns- och kustbevakningen. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till kompletterande lagstiftning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. I regeringens proposition ändras Gränsbevakningsväsendets uppgifter och skyldigheter så att Gränsbevakningsväsendet anvisar personal och materiel för att användas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. På grund av EU-skyldigheterna föreslås för Gränsbevakningsväsendet följande tilläggsfinansiering: 2,45 miljoner euro bl.a. till EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), 0,3 miljoner euro till ändringar i SIS-bestämmelserna och 3,48 miljoner euro till utgifterna för europeiska gräns- och kustbevakningens styrkor och andra verksamhet.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

För räddningsväsendets och Nödcentralsverkets omkostnader föreslås sammanlagt 79 miljoner euro. I förslaget har det i regeringsprogrammet angivna målet att säkerställa kapaciteten och resurserna hos räddningsväsendet och nödcentralerna beaktats. Ansvaret för skötseln av olika uppgifter inom det lokala räddningsväsendet delas av staten och de kommunala räddningsverken. Ur statsbudgeten finansieras den riksomfattande ledningen av inrikesministeriets räddningsväsende, styrningen och organiseringen av inrikesministeriets räddningsväsende på riksnivå samt Räddningsinstitutets verksamhet. Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten.

Migration

För migrationen föreslås 207 miljoner euro. För Migrationsverket föreslås ett tilläggsanslag på 8 miljoner euro för bl.a. minskande av anhopningen av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete och studier och ett tilläggsanslag på 4 miljoner euro för underhåll och utveckling av UMA-systemet. Flyktingkvoten höjs till 1 050 personer, vilket beaktas under anslaget. Kvalitativa och snabba tillståndsprocesser stöder syftena med migrationspolitiken och tillgången på utländsk arbetskraft och minimerar säkerhetsrisker.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 4,9 miljarder euro, vilket är 1,7 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020 (+54 %). Tillägget föranleds i huvudsak av att finansieringen av anskaffningen av multirollflygplan (HX) inleds, lönejusteringar samt justeringar av pris- och kostnadsnivån. Minskningar föranleds i huvudsak av Senatfastigheters ämbetsverksvisa utjämning av hyror och produktivitetsbesparing.

I utgifterna för försvarsmaktens omkostnader (exkl. löneutgifter), anskaffningen av försvarsmateriel samt utgifterna för den militära krishanteringen har det gjorts en föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % i enlighet med etablerad praxis. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för det militära försvaret 87 %, varav de utgifter som hänför sig till den materiella beredskapen utgör 38 % (exkl. HX och Flottilj 2020). Försvarspolitiken och förvaltningen (inklusive mervärdesskatteutgifterna) utgör 12 % och materiel- och förvaltningsutgifterna för den militära krishanteringen 1 % av utgifterna under huvudtiteln.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2021 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 1 592 miljoner euro 2021 och sammanlagt 10 278 miljoner euro åren efter budgetåret (exkl. HX och Flottilj 2020).

Militärt försvar

För Försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 955 miljoner euro, vilket är 23 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Förändringar i omkostnadsanslagen föranleds bl.a. av lönejusteringar, justeringar av pris- och kostnadsnivån, genomförandet av lagen om militär underrättelseverksamhet, en ökning av antalet anställda och antalet uppgifter vid Försvarsmakten inbegripet avtalsbundna soldater, en ökning av antalet repetitionsövningar samt en utjämning av hyror.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 791 miljoner euro, vilket är 11 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Ändringen föranleds utöver av justeringar av kostnadsnivån främst av årliga variationer i finansieringsandelen för projektet Flottilj 2020.

Det föreslås att anskaffningen av multirollflygplan som ersätter Hornet-jaktplanens kapacitet budgeteras som en helhet för 2021 så att det under momentet finns 9,4 miljarder euro för den nya beställningsfullmakten samt ett reservationsanslag på 579 miljoner euro. De utgifter som projektet föranleder fördelas över åren 2021—2031. För 2021 föreslås 1 479 miljoner euro, av vilket 900 miljoner euro är årsandelen 2021 för beställningsfullmakten för HX 2021 och 579 miljoner euro är det ovannämnda reservationsanslaget. Med den föreslagna totalfinansieringen på 9 979 miljoner euro anskaffas de multirollflygplan, vapen, skjutförnödenheter och andra system som programmet för utveckling av stridssystemet för luftförsvaret förutsätter samt finansieras testning, ibruktagande och utbildning i anslutning till dem samt betalas andra kostnader som direkt föranleds av anskaffningen. Dessutom omfattar finansieringen den lokal-, områdes-, dataskydds- och säkerhetsbyggnad som är kritisk för det militära försvaret och som kapaciteten förutsätter.

Dessutom innehåller budgetpropositionen två andra nya beställningsfullmakter. För anskaffning av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten 2021 på 866,1 miljoner euro, där utgifterna infaller under åren 2021—2028. Med beställningsfullmakten bl.a. anskaffas skjutförnödenheter för utbildning och beredskap, upprätthålls Hornet-materielens kapacitet och ledningssystem för markförsvaret samt inleds förnyandet av Försvarsmaktens system för verksamhetsstyrning.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 149,9 miljoner euro, med vilken tryggas sådana service- och underhållsavtal för systemen som krävs för att nå användbarhetsmålen, reservdelsanskaffningar med lång leveranstid samt behövliga andra tjänster 2021—2025.

Militär krishantering

För materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen föreslås anslag på 59 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Minskningen beror i huvudsak på förändringar i finansieringen mellan operationerna. Krishanteringen behandlas dessutom i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 19,5 miljarder euro, vilket är 1,1 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds delvis av ökningen av anslaget för EU-medlemsavgiften. I statsandelen för basservice görs dessutom ett tillägg av engångsnatur på 300 miljoner euro för 2021, för att kompensera kommunerna bl.a. för minskade skatteinkomster till följd av coronavirusepidemin. Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 52 %, de statliga pensionerna och ersättningarna 27 %, EU-avgifterna 13 %, energiskattesubventionerna 1,3 % och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,5 %. Av anslagen under huvudtiteln upptar ämbetsverkens omkostnader 5,4 %.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås sammanlagt 621 miljoner euro. I utgifterna ingår omkostnader för det nationella inkomstregistret till ett belopp av 12,5 miljoner euro. Dessutom föreslås 26 miljoner euro för återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.

Tjänster för statssamfundet

För tjänster för statssamfundet föreslås 53 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt investeringsutgifterna för Valtori. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Utöver detta producerar Statskontoret centraliserade tjänster för staten bl.a. i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen. För Senatkoncernens affärsverks investeringsfullmakt föreslås maximalt 480 miljoner euro, med viktning på utgifter för grundläggande förbättring samt ombyggnad och på investeringar som ökar lokaleffektiviteten.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 112 miljoner euro. Beloppet innefattar omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till ett belopp av 50,5 miljoner euro, omkostnader för Statistikcentralen till ett belopp av 50,9 miljoner euro samt omkostnader för Statens ekonomiska forskningscentral till ett belopp av 3,9 miljoner euro.

Skatteförvaltningens Katso-tjänst kommer att ersättas och överföras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Till följd av detta överförs ett anslag på 512 000 euro mellan ämbetsverken.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader, som uppgår till 57,9 miljoner euro.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För pensioner och ersättningar som betalas av staten föreslås 5,2 miljarder euro, vilket är 43 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Ökningen beror i huvudsak på att pensionsvolymen har ökat och på indexjusteringar av pensionerna.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 7,7 miljarder euro, vilket är 0,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. År 2021 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för basservicen 174 miljoner euro (2,4%). Från incitamentssystemet för digitalisering i kommunerna återbetalas till statsandelarna 30 miljoner euro. Den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som ska göras årligen minskar statsandelen med 13,7 miljoner euro 2021.

I statsandelen för basservice görs ett tillägg av engångsnatur på 300 miljoner euro för 2021, för att kompensera kommunerna bl.a. för minskade skatteinkomster till följd av coronavirusepidemin. Av detta anvisas 20 miljoner euro för en höjning av kommunernas statsandel enligt prövning, varvid det totala beloppet för höjningen enligt prövning stiger till 30 miljoner euro.

De förluster av skatteinkomster som orsakats av de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om kompenseras kommunerna från ett separat moment för vilket det föreslås 2,36 miljarder euro.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 8, Den kommunala ekonomin.

Avgifter till Europeiska unionen

För betalningen av de finansiella bidrag som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås 2,4 miljarder euro, vilket är 330 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020.

Kalkylen över Finlands finansiella bidrag baserar sig på Europeiska rådets i juli 2020 uppnådda samförstånd om nivån på betalningsanslagen för EU:s fleråriga budgetram (2021—2027) och det nya systemet för egna medel. För godkännande av budgetramen krävs också Europaparlamentets godkännande. Dessutom förutsätter ikraftträdandet av systemet för egna medel att det beslut som gäller egna medel ratificeras av de nationella parlamenten. Finlands bidrag består sannolikt av en ny förenklad medlemsavgiftsandel som baserar sig på mervärdesskatteintäkterna och på bruttonationalinkomsten. Dessutom kompletteras systemet för egna medel med en ny egen resurs som baserar sig på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall. De traditionella egna medel som Finland samlar in för EU:s räkning – i dag i praktiken tullar – ingår inte i statsbudgeten.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

Som anslagsnivå för undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel föreslås 7,0 miljarder euro, vilket är 136,4 miljoner euro mer än föregående år. Veikkaus Ab:s avkastning till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår enligt den senaste kalkylen till 392 miljoner euro, vilket inbegriper sänkningen av lotteriskatten (42,4 miljoner euro). Förvaltningsområdet kompenseras 2021 för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten med budgetmedel med ramverkningar till ett belopp av sammanlagt 141,5 miljoner euro.

Läropliktsåldern höjs till 18 år och samtidigt blir utbildningen på andra stadiet avgiftsfri, och för detta reserveras 22 miljoner euro 2021. Elev- och studerandevårdstjänsterna stärks med 10 miljoner euro inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. För stödjande av hobbyverksamhet för barn och unga föreslås 14,5 miljoner euro. Finansieringen för genomförandet av statsandelsreformen för performativ konst och den idrottspolitiska redogörelsen fastställs.

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete

För den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken föreslås 829 miljoner euro, vilket är 204 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Ändringen föranleds bl.a. av att budgeteringen för gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning flyttas till ett annat kapitel. Genomförandet av kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken fortsätter. Det föreslås 15 miljoner euro för en revidering av lagen om småbarnspedagogik.

Yrkesutbildning och gymnasieutbildning

För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås 1 102 miljoner euro, vilket är 163 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Det föreslås 27 miljoner euro för att öka antalet studerandeår inom närvårdarutbildningen som ett led i förberedelserna inför ändringen av dimensioneringen av vårdare. Åtgärderna för att anställa lärare och handledare samt för att stärka stödet för undervisning och handledning fortgår. För nya utbildningsanordnares deltagande i kompensationen för nyttjande av observationsskog reserveras 0,5 miljoner euro.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås 3 360 miljoner euro, vilket är 78 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. För forskning om klimatförändringen föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro.

Minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras med budgetmedel för främjande av vetenskap till ett belopp av sammanlagt 27,5 miljoner euro 2021.

Studiestöd

För studiestöd föreslås 660 miljoner euro, vilket är 42 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Utvecklingen av studiestödssystemet fortsätter så att systemet främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider. Studielånskompensationen och det anslagsbehov som reserverats för statsborgen för studielån beräknas öka med sammanlagt 15 miljoner euro.

Konst och kultur

För anslagen för konst och kultur föreslås 576 miljoner euro, vilket är 91 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Största delen av ökningen av anslaget föranleds av en förändring i budgeteringen för grundläggande konstundervisning. Tilläggsanslag föreslås för projektet Europas Kulturhuvudstad 2026. Det föreslås en fullmakt för hyresavtal om Nationalmuseets tilläggsbyggnad.

Minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras med budgetmedel för främjande av konst till ett belopp av sammanlagt 60,5 miljoner euro 2021.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamhet föreslås anslag på 156 miljoner euro, vilket är 10 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Främjandet av idrott och elitidrott fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet och den idrottspolitiska redogörelsen.

Minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras med budgetmedel för främjande av idrott och fysisk fostra till ett belopp av sammanlagt 39,3 miljoner euro 2021.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på 76 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020.

Minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras med budgetmedel för främjande av ungdomsarbete till ett belopp av sammanlagt 14,2 miljoner euro 2021.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2,63 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 65,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020.

Förvaltning och forskning

Anslagen för förvaltning och forskning ökar med 4,3 miljoner euro, vilket närmast föranleds av ytterligare satsningar på forskning och utveckling.

Utveckling av landsbygden samt jordbruk och livsmedelsekonomi

År 2021 inleds en ny EU-finansieringsperiod som omfattar åren 2021—2027. Med stöd av bestämmelserna om övergångsperioden fortsätter åtgärderna enligt programperioden 2014—2020 under övergångsperioden 2021 med den finansiering som anvisats för finansieringsperioden 2021—2027.

Anslagen för utveckling av landsbygden minskar med 68,8 miljoner euro till 389,7 miljoner euro på grund av i huvudsak förändringar i stöd- och ersättningsystemens behov av anslag. Målet för utvecklingen av landsbygden är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och att öka livskraften på ett hållbart sätt. Målen stöds bl.a. genom företagsstöd för landsbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020, vars genomförande fortsätter 2021.

Anslagen för jordbruk och livsmedelsekonomi minskar med 14,5 miljoner euro till 1,81 miljarder euro jämfört med fjolårets ordinarie budget, vilket föranleds av förändringar i genomförandet av stödprogram. Med anslagen under kapitlet främjas en hållbar och konkurrenskraftig tillväxt för den affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel samtidigt som man genom ansvarsfull verksamhet tryggar människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet.

Naturresursekonomi

Anslagen för naturresursekonomin ökar med 12,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget beror närmast på den ramenliga ökningen av markanvändningssektorns anslag.

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri- och vilthushållning, skogsbruk, vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser samt hantering av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningens åtgärder skapar man förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser, samordnar behovet av att använda naturresurserna med behovet av att skydda dem samt skapar välmående genom möjligheten att använda naturen för rekreation.

Lantmäteri och datalager

Anslagen under kapitlet ökar med 1,9 miljoner euro jämfört med fjolårets budget. Fastighets-, lokal- och terrängdatasystemen tryggar ägandet och det nationella garantisystemet och betjänar dessutom det digitaliserade samhällets informationsbehov. Med hjälp av interoperabiliteten i fråga om den geografiska informationen samt den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information främjas utnyttjande av geografisk information i hela samhället.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

Under kommunikationsministeriets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 3,5 miljarder euro, vilket är lika mycket som i den ordinarie budgeten för 2020. Förvaltningskostnaderna ökar med 7 % till följd av i första hand höjningen av mervärdesskattekalkylen för nya trafikprojekt. De anslag som anvisats för basunderhåll av transportinfrastrukturen, bidrag för enskilda vägar samt främjande av gång och cykling minskar till följd av att de tillägg av engångsnatur som gjordes för 2020 slopas i budgeten. Dessutom är anslagen för infra-understödsprojekt för trafikleder mindre än i fjol till följd av tajmningen av projektens anslagsbehov, trots att nya projekt också inleds bl.a. i anslutning till MBT-avtal. Finansieringen för utvecklingsprojekt ökar däremot med 20 %.

Av anslagen under huvudtiteln anvisas 58 % för drift och utveckling av transport- och kommunikationsnäten och 23 % för tjänster inom trafik, transport och kommunikation. För omkostnaderna för ämbetsverken inom förvaltningsområdet och för verksamhetsområdets gemensamma utgifter används 20 % av anslagen.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde strävar genom sina åtgärder efter att skapa bättre förutsättningar än tidigare för affärsverksamhet som baserar sig på nyttjande och delning av information. Målet är att stärka användarnas förtroende för digitala tjänster och för nya digitala affärsmodeller. Ett ytterligare mål är att upprätthålla och öka informationssäkerhetskompetensen och riskhanteringen. Cybersäkerhetscentrets finansiering ökas med 2,34 miljoner euro, planeringen av det integrerade informationshanteringssystemet för den europeiska sjöfarten anvisas 0,5 miljoner euro och uppgifter som gäller tryggande av luftfarten 0,1 miljoner euro.

För trafik- och kommunikationsnäten anvisas finansiering på drygt 2 miljarder euro, varav andelen för basunderhåll av transportinfrastrukturen är 1,36 miljarder euro. Genom finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen vill man säkerställa att underhållsskulden inte ökar och att den nuvarande underhållsskulden kan minskas. Inom basunderhållet av transportinfrastrukturen ligger fokus på investeringar som förbättrar trafikledsnätets skick, minskar utsläppen och ökar trafiksäkerheten.

För utvecklande av trafikledsnätet anvisas 658 miljoner euro, vilket utöver faktiska utvecklingsprojekt inbegriper också livscykelprojekt, anskaffningar av mark- och vattenområden, infra-understöd för trafikleder och understöd för enskilda vägar samt understöd för främjande av gång och cykling. Som nya projekt inleds utvecklandet av riksväg 4, vägavsnittet Äänekoski—Viitasaari, fas 1 av förbättringen av banan Tammerfors—Jyväskylä, förbättringen av förmedlingskapaciteten på banavsnittet Uleåborg—Kemi, fördjupandet av havsfarleden i Ajos i Kemi samt förlängningen av slussarna i Saima kanal. De fullmakter som anvisats för projekten uppgår till sammanlagt 205,5 miljoner euro och deras sammanräknade anslagsverkningar för 2021 är 30 miljoner euro.

För tjänster inom trafik, transport och kommunikation föreslås sammanlagt 783 miljoner euro, varav 89 miljoner euro för förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport, 18,7 miljoner euro för understöd till tjänster inom trafik, transport och kommunikation samt 19,1 miljoner euro för köp och utvecklande av trafik- och förbindelsefartygstjänster i skärgården. Bredbandsprogrammet fortsätter med tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro. För köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken anvisas 108,2 miljoner euro, vilket i överensstämmelse med regeringsprogrammet inbegriper en nivåförhöjning på 20 miljoner euro för klimatåtgärder.

Till statens televisions- och radiofond överförs 543,3 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3,83 miljarder euro, vilket är 963 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds i huvudsak av utbetalningar av engångsnatur av finansiering som ökats på grund av coronavirusläget samt av ytterligare satsningar i enlighet med regeringsprogrammet. Av anslagen under huvudtiteln anvisas 21 % för förvaltning, 34 % för förnyelse och låga koldioxidutsläpp, 25 % för sysselsättning och företagsamhet, 16 % för specialfinansiering till företag och 5 % för integration och internationell kompetens.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 819 miljoner euro, vilket är 39 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av tillägget föranleds 13 miljoner euro av lönejusteringar.

För närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro för nya uppgifter. Tillägget beror i huvudsak på uppgifter som hänför sig till främjande av invandrares integration och arbetskraftsinvandring, den helhet som gäller sysselsättning för personer som länge är familjelediga, utbetalningar av rekryteringsstöd för små och medelstora företag, ökade resurser till ansvarsområdet för trafiken och infrastrukturen och den nya rådgivningsuppgiften till följd av genomförandet av direktivet om förnybar energi (RED II).

I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro för kommunförsök för främjande av sysselsättningen, ett tillägg på 2,5 miljoner euro för stärkande av Navigatorerna och ett tillägg på 0,2 miljoner euro för genomförande av en modell som främjar läroavtalsutbildning. Avsikten är att kommunförsöken för främjande av sysselsättningen ska inledas den 1 januari 2021. Anslagsnivån minskar till följd av bortfallet av det tillägg av engångsnatur som reserverats för digital utveckling.

I samband med budgetpropositionen överlämnas till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av lagen om marknadskontrollen av vissa produkter (1137/2016) och en proposition med förslag till lag om ändring av kemikalielagen (599/2013). Det föreslås att det i den första lagen tas in bestämmelser om centralt samordningskontor för marknadskontroll, kontaktpunkt för produkter samt befogenheter att sköta dessa uppgifter. Genom samma regeringsproposition överförs också marknadskontrollen av märkningen av textilier och skor till Säkerhets- och kemikalieverket och effektiviseras kontrollen av märkningar. För dessa tilläggsuppgifter föreslås ett tillägg på 246 000 euro i Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader. Dessutom föreslås för genomförande av CLP-förordningen ett tillägg på 80 000 euro som beror på ändringen av kemikalielagen.

I Energimyndighetens omkostnader föreslås jämfört med planen för de offentliga finanserna 2021—2024 ett tillägg på sammanlagt 520 000 euro bl.a. för tilläggsuppgifter till följd av ny lagstiftning samt investeringar i datasystem. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen överlämnas 2020, vilket utökar tillsynsuppgifterna i anslutning till utvecklingsplanerna för elnätet. För de investeringar i datasystem som de nya uppgifterna och det utvidgade verksamhetsfältet kräver föreslås ett tillägg på 280 000 euro.

För bekämpning av grå ekonomi föreslås ett tillägg på sammanlagt 0,9 miljoner euro. Av tillägget riktas 400 000 euro till att öka publiceringen av företagsinformation vid Patent- och registerstyrelsen, 300 000 euro till forskningar och utredningar om grå ekonomi samt att stärka lagstiftnings- och projektresurserna vid arbets- och näringsministeriet och 187 000 euro till att säkerställa tillgången till anbudsuppgifter i konkurrensutsättningssystemet vid Konkurrens- och konsumentverket.

I statsunderstödet till Teknologiska forskningscentralen föreslås en höjning på 12 miljoner euro som säkerställer centralens deltagande i EU:s nya ramprogram Horizon Europe.

Förnyelse och låga koldioxidutsläpp

För förnyelse och låga koldioxidutsläpp föreslås anslag på 1,29 miljarder euro, vilket innebär en ökning med 357 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Av tillägget föranleds 260 miljoner euro av utbetalningar av den företagsfinansiering som höjts på grund av coronavirusläget.

För stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås för Business Finland en fullmakt på 336 miljoner euro. Efter coronakrisen som lamslog verksamheten inom näringslivet behövs det fortfarande ytterligare satsningar på företagens förmåga att förnya sig, utvecklas och skapa innovationer.

Fullmakten för energistöd föreslås vara 160 miljoner euro. Det föreslås att stöd för investeringar som ersätter stenkol tidigareläggs från 2022 så att bevillningsfullmakten för energistöd ökas med 30 miljoner euro redan i budgeten för 2021. Genom att tidigarelägga stödbeslut med ett år kan man tidigarelägga investeringar inom energisektorn och på så sätt stimulera den ekonomiska utvecklingen.

Sysselsättning och företagsamhet

I anslag för sysselsättning och företagsamhet föreslås 944 miljoner euro. Tillägget är 107 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget orsakas i huvudsak av en ökning av de utbetalningar till företagens utvecklingsprojekt som höjts på grund av coronavirusläget samt av en ökning i utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln.

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 297 miljoner euro, vilket är 24 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. För att påskynda sysselsättningen av personer som länge är familjelediga föreslås 2 miljoner euro, och målgruppen utvidgas till invandrarföräldrar. De tjänster som prövas ska innefatta bl.a. karriärvägledning med språk- och tolkningstjänster samt tjänster för vård av barn. Dessutom föreslås 7,65 miljoner euro för försök med rekryteringsstöd till små och medelstora företag och 3 miljoner euro för att ytterligare öka lönesubventionen. Under momentet anvisas cirka 21 miljoner euro för återbetalning av överföringar av engångsnatur.

För stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna föreslås 12 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 9 miljoner euro jämfört med 2020 till följd av bortfallet av finansieringen av engångsnatur för avtalsbaserat samarbete.

För utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln föreslås 121 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 43 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget beror på att priset på utsläppsrätter har ändrats.

Specialfinansiering till företag

För specialfinansiering till företag föreslås anslag på 599 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 477 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Av tillägget beror 155 miljoner euro på det föreslagna tilläggsanslaget för ersättningar för Finnvera Abp:s förluster och räntestöd. Till följd av coronavirusläget höjdes Finnvera Abp:s inhemska finansieringsfullmakter och ersättningsprocenten för kredit- och borgensförluster höjdes från 50 procent till 80 procent, vilket ökar statens utgifter.

För kapitalisering av Finlands Malmförädling Ab föreslås ett anslag på 300 miljoner euro för att användas till utbetalning av fullmakten i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020.

Integration och internationell kompetens

För främjande av integration och arbetskraftsinvandring föreslås 9 miljoner euro, vilket är 3,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Minskningen av anslaget beror på att den finansiering som riktas till kommunernas multidisciplinära kompetenscenterverksamhet och handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare minskar samt på interna överföringar under huvudtiteln.

För statens ersättning för integration föreslås 171 miljoner euro, vilket är 14 miljoner euro mindre än 2020. Ersättningarna minskar med 21 miljoner euro till följd av att antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd har sjunkit och att kostnaderna för omvårdnad om minderåriga som saknar vårdnadshavare har minskat. För ersättningarna föreslås likväl ett tillägg på sammanlagt 7 miljoner euro. Tillägget föranleds bl.a. av höjningen av åldersgränsen för eftervård för ensamkommande minderåriga från 21 år till 25 år, tagande av flyktingar i sårbar ställning till Finland och höjningen av flyktingkvoten från 200 personer till 1 050 personer.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 17,6 miljarder euro, vilket är 2,7 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Anslagsökningarna föranleds av coronavirusläget samt den beräknade ökningen av arbetslösheten och antalet permitterade. Coronavirusläget och den anslutna försämringen av ekonomin har en betydande inverkan på Folkpensionsanstaltens förmåner, såsom utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet.

För de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor föreslås sammanlagt cirka 1,7 miljarder euro. Av detta föreslås 1,4 miljarder euro för den testning och spårning som hybridstrategin förutsätter, 30 miljoner euro för investeringar som gäller testtekniken, och 30 miljoner euro för andra merkostnader för ökad hälsosäkerhet vid gränsövergångsställena än de som hänför sig till testning. Utöver detta föreslås det 200 miljoner euro för de andra direkta kostnader som coronavirusläget orsakar kommuner, samkommuner och landskapet Åland än de som hänför sig till testning.

Studerandehälsovården för högskolestuderande ändras från och med den 1 januari 2021. I fortsättningen ska Folkpensionsanstalten ordna de studerandehälsovårdstjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar. Samtidigt blir de studerandehälsovårdstjänster som stiftelsen producerar tillgängliga också för dem som studerar vid yrkeshögskolor.

Av förvaltningsområdets anslag används 29 % för pensionsutgifter, 25 % för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, 16 % för utkomstskydd för arbetslösa, 12 % för sjukförsäkring, 12 % för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar samt 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För de övriga kapitlen under huvudtiteln används 0,5—1,4 % var av anslagen under huvudtiteln.

För stödjande av tillväxtstrategin för hälsobranschen (nationella kompetenskluster inklusive nationella genomcentret) föreslås ett anslag på sammanlagt 5 miljoner euro. För verksamheten, som inleddes 2020, vid den nya tillståndsmyndighet som administrerar användningen av uppgifter inom social- och hälsovården föreslås 3,2 miljoner euro. För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås 5 miljoner euro.

För utveckling och genomförande av den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås 10,4 miljoner euro.

För det internationella jämställdhetspriset som delas ut vartannat år föreslås 0,5 miljoner euro, priset delas ut nästa gång 2021. Jämställdhets- och likalönsprogrammet fortsätter med ett anslag på 0,5 miljoner euro, med stöd av vilket man samordnar åtgärder för att nå jämställdhet inom olika samhällsområden.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster föreslås 4,5 miljarder euro, vilket är 211 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds i huvudsak av den ökning av arbetslösheten som coronavirusläget medför och som ökar förmånskostnaderna för det allmänna bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet samt Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader.

För Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader föreslås sammanlagt 469 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 28,8 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020.

Sysselsättningen

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås anslag på 2,8 miljarder euro, vilket är 0,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds av den ökning av antalet arbetslösa och permitterade som coronavirusläget orsakar.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2018 2019 2020 2021
         
Arbetsgivare:        
Sjukförsäkring        
Alla arbetsgivare 0,86 0,77 1,34 1,52
         
Arbetslöshetsförsäkring1)        
lägre premie 0,65 0,50 0,45 0,50
högre premie 2,60 2,05 1,70 1,90
         
Arbetspensionsförsäkring        
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift 17,80 17,40 17,002) 16,95
         
De försäkrade:        
Sjukförsäkring        
Sjukvårdsförsäkring        
— Sjukvårdspremie        
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,53 1,61 1,65 1,58
Löntagare och företagare 0,00 0,00 0,68 0,61
         
Arbetsinkomstförsäkring        
— Dagpenningspremie        
Löntagare 1,53 1,54 1,18 1,36
Av årsinkomster under 14 603 euro 0,00 0,00 0,00 0,00
Företagare 1,64 1,77 1,33 1,56
Av årsinkomster under 14 603 euro 0,06 0,23 0,15 0,20
Arbetslöshetsförsäkring 1,90 1,50 1,25 1,40
         
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 6,35 6,75 7,15 7,15
personer över 53 år 7,85 8,25 8,65 8,65
         
Företagare och lantbruksföretagare:        
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 24,1 24,1 24,1 24,1
personer över 53 år 25,6 25,6 25,6 25,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2020 är gränsen 2 125 500 euro och år 2021 är den 2 169 000 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift sänks temporärt till 14,4 procent 1.5—31.12.2020.

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås 2,1 miljarder euro, vilket är 165 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds av en ändring i behovskalkylen.

Pensioner

För finansieringen av pensioner föreslås anslag på 5,0 miljarder euro, vilket är 91 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020.

Till följd av coronavirusläget beräknas företagarnas arbetsinkomster minska, vilket ökar statens andel av de pensioner som betalas till företagare.

Förändringar i index samt lönekoefficienten

  2018 2019 2020 2021
         
ArPL-index 2 548 2 585 2 617 2 637
FPL-index 1 617 1 617 1 633 1 641
Konsumentprisindex, % 1,1 1,0 0,4 1,2
Lönekoefficient 1,391 1,417 1,446 1,468

Veteranerna

I stöd till veteranerna föreslås 241,3 miljoner euro, vilket är 81,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Av anslagen anvisas 48,6 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 16 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 9,9 miljoner euro för fronttillägg och 162,4 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 3,4 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,1 miljoner euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Anslagen för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar är 2,0 miljarder euro, vilket innebär en ökning med cirka 1,7 miljarder euro jämfört med föregående år. Tillägget beror på de ovan beskrivna kostnader som direkt hänför sig till coronaviruset, utgifterna för studerandehälsovården och ökningen av anslaget för projektverksamhet.

Den statliga finansieringen till hälsovetenskaplig forskning och forskning i socialt arbete på universitetsnivå är 25 miljoner euro. Den statliga ersättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården är 96 miljoner euro.

Den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse utvidgas så att den utöver högskolorna också omfattar yrkeshögskolorna. Staten anvisar finansiering på 65,8 miljoner euro för verksamheten under det nya momentet 33.60.35.

För utvecklande av servicestrukturen inom social- och hälsovården har det reserverats 122,9 miljoner euro under statsunderstödsmomentet 33.60.39. Anslaget är cirka 25 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för föregående år. Statsunderstöd beviljas för projekt som stöder beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården och överföringen av ansvaret för att ordna tjänster.

För tillhandahållande av läkar- och sjukvårdshelikoptrarnas flygdrift beviljas 27,8 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Produktion av tjänsten som statens egen verksamhet bereds.

I det anslag som har reserverats för skyddshemsverksamhet föreslås en nivåförhöjning på 1,0 miljoner euro, efter vilken finansieringen är 23,55 miljoner euro per år.

Det har reserverats 2 miljoner euro för brådskande socialservice för personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Den kommunala ekonomin, statsbidragen till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 8, Den kommunala ekonomin.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För åtgärder som främjar hälsan och funktionsförmågan föreslås anslag på 37,3 miljoner euro, vilket är 0,3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget föranleds av att pneumokockvaccinet utvidgas till en del av riskgrupperna.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksproducenter och pälsdjursuppfödare minskar med 5,7 miljoner euro jämfört med föregående år till 118,9 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. Förvaltningsutgifterna för avbytarverksamheten är drygt 19 miljoner euro, och då har också det anslag på 2 miljoner euro som anvisats för projektet Ta hand om bonden beaktats. Dessutom har det under momentet tagits in ett tillägg av engångsnatur på 2 miljoner euro för utgifter för sammanslagning av avbytarserviceområden. Sammanslagningen av avbytarserviceområden och minskningen av antalet områden minskar förvaltningsutgifterna på längre sikt och förbättrar kvaliteten på avbytarverksamheten.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås 362,4 miljoner euro. Att anslaget minskar med 17,6 miljoner euro beror på att Veikkaus Ab:s uppskattade intäkter har sjunkit.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 302,9 miljoner euro, vilket är 17 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av anslagen under huvudtiteln används 23 % för miljöförvaltningens omkostnader, 63 % för miljö- och naturvård samt 13 % för samhällen, byggande och boende.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter för att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper. För förvärv av och ersättningar för skogsområden som överensstämmer med METSO-handlingsplanen reserveras preliminärt 27 miljoner euro och för skydd av myrar som en del av Helmi-programmet minst 12 miljoner euro. Den totala budgeten för Helmi-programmet inklusive det ovannämnda skyddet av myrar är 46 miljoner euro. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny handlingsplan och strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. Finansieringen av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter stärks i fråga om naturskyddsuppgifterna.

Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man stöder genomförandet av effektiva och kostnadseffektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet. För effektivisering av vattenskyddet föreslås 2021 sammanlagt 15 miljoner euro.

Den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi. För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras enligt förslaget finansiering på 0,7 miljoner euro. Genomförandet av åtgärderna inom färdplanen för plast fortsätter. Det reserveras ett anslag för utvecklande av och för upprätthållande av rapporteringen om och uppföljningen av avfallssektorn och systemet för uppföljning av produktinformation.

För att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete föreslås 5 miljoner euro.

Finlands mål om klimatneutralitet 2035 förutsätter att beslutsfattandet har ett starkt kunskapsunderlag. För verksamheten vid den nationella klimatpanel som avses i klimatlagen reserveras 0,75 miljoner euro.

För undersökningar och riskbedömningar av gamla gruvområden föreslås 1 miljon euro. Det föreslås att till Oljeskyddsfonden, som är en fond utanför statsbudgeten, överförs 4 miljoner euro för att ersätta oljeskador och för att täcka de kostnader som oljebekämpningsberedskapen orsakar räddningsväsendet.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg som har ingått MBT-avtal beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av sammanlagt högst 39 miljoner euro, vilket inbegriper det förhöjda understöd som ska riktas till ARA-flervåningshus i trä. År 2021 understöds byggande i trä också med startbidrag för ARA-objekt i trä som byggs utanför MBT-regionerna, och för detta föreslås högst 1 miljon euro. I områden som omfattas av MBT-avtal främjas bostadsproduktionen dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås 1 800 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen. Av statens bostadsfonds medel används cirka 157,6 miljoner euro till betalning av bostadsväsendets understöd och räntestöd. Från statens bostadsfond intäktsförs 2,5 miljoner euro i budgeten.

Upprättandet av ett digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön fortsätter enligt förslaget med 7,3 miljoner euro. Med anslaget stöds kommunernas arbete för att skapa en digital omgivning för den byggda miljön och uppkoppling till de riksomfattande strukturerna.

Hushållen sporras att avstå från oljeuppvärmning på så sätt att det föreslås ett understödsanslag på 10 miljoner euro.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver genom räntestödslån även genom investeringsunderstöd på 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För energiunderstöd till bostadshus föreslås 40 miljoner euro. För reparationsunderstöd föreslås ur budgeten och Statens bostadsfond sammanlagt 33,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2019—20211)

    År 2019
bokslut
År 2020
ordinarie
budget
År 2021
budgetprop.
 
Förändring 2020—2021
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 6 830 6 810 7 018 207 3
15-17 Pensioner 4 764 4 881 4 904 23 0
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 790 789 2 270 1 480 188
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 1 834 2 178 2 149 -29 -1
29 Mervärdesskatteutgifter 1 199 1 279 1 532 252 20
01-29 Konsumtionsutgifter 15 417 15 937 17 872 1 934 12
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 11 166 12 195 14 609 2 414 20
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 391 3 576 4 191 615 17
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 12 641 13 283 14 104 822 6
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 6 834 6 758 6 969 212 3
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 819 1 110 972 -138 -12
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 789 3 015 3 300 285 9
30-69 Överföringsutgifter 37 640 39 937 44 146 4 209 11
70-73 Anskaffning av inventarier 14 28 10 -18 -66
74-75 Husbyggen 34 23 26 3 11
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 16 35 35 0 0
77-79 Jord- och vattenbyggen 496 464 538 74 16
70-79 Realinvesteringar 560 551 609 58 11
80-86 Lån som beviljas av statens medel 155 137 263 126 92
87-89 Övriga finansinvesteringar 288 207 477 270 130
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 443 344 740 395 115
70-89 Investeringsutgifter 1 003 895 1 348 453 51
90-92 Räntor på statsskulden 1 191 860 755 -105 -12
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 55 63 76 13 21
90-99 Övriga utgifter 1 246 923 831 -92 -10
Sammanlagt 55 306 57 691 64 197 6 505 11

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Inom vetenskaps- och innovationspolitiken strävar man efter att förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens (FoU) kvalitet och genomslag, förnya den offentliga forskningens strukturer och funktioner, skapa globalt framgångsrika innovationer samt diversifiera näringsstrukturen. Därigenom förbättras samhällsekonomins produktivitet, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och den internationella konkurrenskraften stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering, av forsknings- och innovationsrådets vision och färdplan fram till 2030 (utarbetad 2017) samt av den nationella färdplan för forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) fram till 2030 som ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer godkände i april 2020.

Forsknings- och innovationsrådets vision sammanför på ett allmänt plan forsknings- och innovationspolitikens fyra utvecklingsteman: säkerställande av en kunskapsgrund, strategiska val som främjar reformer, utveckling av lärandeplattformar och tillväxtekosystem samt internationalisering som en förutsättning för kvalitet och genomslagskraft.

Med stöd av FUI-färdplanen eftersträvas hållbar tillväxt och välfärd som baserar sig på högt kunnande, bildning, forskning och innovationer. Med åtgärder som hänför sig till planen förbättras den inhemska FUI-miljöns globala dragningskraft och uppmuntras företag till ökade FUI-investeringar. Färdplanen inbegriper tre strategiska utvecklingshelheter: kunnande, en ny partnerskapsmodell och en innovativ offentlig sektor. Avsikten med partnerskapsmodellen är att skapa en attraktiv miljö och incitament för ett långsiktigt samarbete mellan forskarsamfundet, näringslivet och övriga FUI-aktörer.

FoU- och innovationsfinansieringen riktas i synnerhet till de viktigaste objekten som stöder ekonomisk reform och tillväxt. Enligt de strategiska mål för forsknings- och innovationspolitiken som anges i regeringsprogrammet erbjuder Finland lösningar när det gäller globala utvecklingsutmaningar och Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar.

Till följd av coronakrisen beslutades det i början av 2020 om omfattande stödåtgärder för företag i flera tilläggsbudgetar. Business Finlands fullmakt att bevilja understöd höjdes med 980 miljoner euro för att bekämpa coronavirusepidemins verkningar. Viktigt med tanke på FoU var tilläggsfinansiering bl.a. för en fortsättning på den kampanj som riktar sig till så kallade lokomotivföretag bland de stora företagen och för inledande av den nya partnerskapsmodellen. Till de små och medelstora företagens utvecklingsverksamhet riktades dessutom ett tillägg på 300 miljoner euro till lånefullmakten. Finlands Akademi anvisades tilläggsfinansiering på 91 miljoner euro bl.a. för forskning som hänför sig till krisberedskap och försörjningsberedskap, för flaggskeppsprogrammet och för stärkandet av forskningsinfrastrukturen.

Den privata och den offentliga sektorns FoU-utgifter ökade 2019, liksom 2018. Enligt förhandsuppgifterna var FoU-utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten (FoU-intensiteten) 2,72 % 2019, medan den 2018 var 2,76 %.

Den statliga FoU-finansieringens volym har stigit sedan 2016, men har inte haft någon betydande inverkan på FoU-intensiteten före coronakrisen. År 2019 var intensiteten för statens FoU-finansiering 0,84 %. Enligt den ordinarie budgeten stiger intensiteten 2020 i och med ytterligare satsningar på FoU och minskningen av BNP (0,89 %). Regeringen föreslår att den statliga FoU-finansieringens volym fortsätter öka 2021 med cirka 45 miljoner euro medan FoU-intensiteten kvarstår på i stort sett samma nivå som året innan (exkl. coronastödens effekt som preciseras senare).

Regeringens mål är att förvaltningsövergripande samordning och ledarskap inom forsknings- och innovationspolitiken främjas genomgående i hela statsförvaltningen. Detta är viktigt bl.a. när man utvecklar samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn och utvecklar nya partnerskapsmodeller. Regeringen siktar på att skapa nya ekosystem i miljardklass och på att öka förutsättningarna att skapa globalt framgångsrika innovationer. Regeringen bereder en proposition med förslag till lag om ett extra skatteavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2021—2024.

Satsningar görs för att locka internationella experter till Finland och hålla dem kvar. Undervisnings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Finlands Akademi följer riktlinjerna för kvalitet, genomslagskraft och reformer inom det internationella samarbetet (2017—2021). Riktlinjerna betjänar också statsrådets gemensamma Talent Boost-program, som bl.a. syftar till att locka internationella experter till Finland.

Det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrenskraft och attraktionskraft stärks genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer. Färdplanen för de nationella forskningsinfrastrukturerna blir färdig före utgången av 2020.

Öppenhet för den offentliga informationen blir en central princip för hela informationspolitiken. För den offentliga förvaltningen och de offentliga företagen skapas en verksamhetsmodell för mera systematiskt offentliggörande av offentlig information. Genomförandet av utvecklingsprogrammet för databaserad forskning (2017—2021) fortsätter. Dessutom tas under 2021 i Finland i bruk en superdator för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem EuroHPC.

Under våren 2020 fördes det förhandlingar mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna där man kom överens om högskolornas gemensamma mål för 2021—2024 och om högskolespecifika åtgärder, styrkor och examensmål. Utvecklandet av samarbetet och arbetsfördelningen mellan högskolorna och forskningsinstituten fortsätter.

Genomförandet av visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030, som undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med intressentgrupperna, fortsätter. Visionen syftar till att höja utbildningsnivån, öka möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna och öka FoU-intensiteten.

Ministerierna fortsätter att samarbeta för att genomföra tillväxtstrategin för hälsobranschen och stärka forsknings- och innovationsekosystemet. Arbetet för att inrätta nationella kunskapscenter på området och inleda verksamheten påskyndas.

Den innovationsrelaterade offentliga upphandlingen och anknytande tjänster utvecklas. Samtidigt främjas utvecklingen av referensmarknader. Avsikten är att volymen av innovationsrelaterade upphandlingar ska ökas till 10 procent av de offentliga upphandlingarna fram till slutet av valperioden.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn euro1)

  2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
2020—2021
förändring
2020—2021
förändr., %
         
Universitet2) 690 703 13 2
Yrkeshögskolor 73 73 0 0
Statliga forskningsinstitut 194 206 13 7
— varav VTT3) 80 90 10 13
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 957 982 25 3
         
Finlands Akademi 424 449 25 6
— varav strategisk forskning 56 56 0 0
Business Finland 620 611 9 -1
— varav FoU-finansiering4) 478 473 -4 -1
Finansieringsorganisationer sammanlagt 1 044 1 060 16 2
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 11 11 0 0
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 25 25 0 0
Sammanlagt 2 037 2 078 41 2
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 1 895 1 940 45 2
— andra FoU-finansieringsposter 168 ~168 0 0
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering 2 063 2 108 45 2
Uppskattning av intensiteten för statens FoU-finansiering 0,89 % 0,88 %    

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar är siffrorna för FoU-finansieringen för 2020 och 2021 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats mervärdesskattekompensation. Den andel av totalfinansieringen som anvisas för forskning har i denna kalkyl i fråga om 2021 procentuellt sett hållits på samma nivå som året innan. Detta gör uppgifter från olika år mer jämförbara och också mer förenliga med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

3) VTT:s FoU-finansiering är en uppskattning som utöver uppgifterna i budgetpropositionen baserar sig på Statistikcentralens material. Siffran preciseras i februari 2021 i samband med Statistikcentralens budgetanalys.

4) Av finansieringen för Business Finland riktas en betydande andel också till annan FoU-verksamhet än sådan som uppfyller internationella statistiska kriterier.

5.4. Regionutveckling och strukturfonder

Regionutveckling

Regionutvecklingen sköts av staten, kommunerna och landskapsförbunden i egenskap av regionutvecklingsmyndigheter. Målet är att skapa ett tillvägagångssätt för utvecklingen av regionerna som utgår från växelverkan mellan myndigheterna och de övriga centrala aktörerna inom regionutvecklingen samt de olika parternas arbetsfördelning och gemensamma mål och som skapar förutsättningar för regionalt inriktad hållbar tillväxt och förnyelse samt välfärd.

Riktlinjerna för regionutvecklingen och de viktigaste åtgärderna fastställs i regeringsprogrammet och i statsrådets beslut om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs med såväl nationella som EU-delfinansierade program och åtgärder. Den nationella regionalpolitiken och genomförandet av EU:s regional- och strukturpolitik samordnas till ett fungerande system.

EU:s strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2021

Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020, som utarbetats för programperioden 2014—2020, har som mål att skapa ny och mångsidig näringslivsstruktur i regionerna och att främja sysselsättningen, förbättra små och medelstora företags tillväxtmöjligheter, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, minska den strukturella arbetslösheten och utveckla arbetslivets kvalitet, nyttiggöra kunnande och ny kunskap för att stärka konkurrenskraften, säkerställa att det finns kunnig arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens och näringslivets behov, stödja livslångt lärande och främja social integration. Med strukturfondsprogrammet genomförs Europa 2020-strategin och det anknytande nationella programmet.

Med åtgärder inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet Gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds utbyte av erfarenheter, samarbete och skapande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena.

Målet med det regional- och strukturpolitiska programmet för programperioden 2021—2027 är främjande av innovationsverksamhet som utgår från näringslivet, förbättrande av tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, modernisering av verksamheten och utvecklande av affärsmiljön, främjande av sysselsättningen för arbetssökande, arbetslösa, personer som står utanför arbetskraften och grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, förebyggande av utdragen arbetslöshet, utvecklande av inlärningsmöjligheterna, förbättrande av ställningen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samt stödjande av de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Med åtgärder inom Interreg-programmen inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete och Interreg-programmen vid de yttre gränserna inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under programperioden 2021—2027 stöds integrering, utbyte av erfarenheter, innovativa verksamhetssätt samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

InvestEU-programmet syftar till att stödja Europeiska unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som främjar unionens konkurrenskraft, hållbar ekonomi och tillväxt, samhällsresiliens och social delaktighet, integrering av kapitalmarknaderna samt en starkare inre marknad.

Regional- och strukturpolitikens medel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro 2021. I detta ingår de inkomster som under programperioderna 2014—2020 och 2021—2017 fås ur Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för rättvis omställning samt fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

För 2021 budgeteras nya bevillningsfullmakter för programperioden 2021—2027 på sammanlagt 351 789 000 euro. Beslut om beviljande i fråga om bevillningsfullmakter för programperioden 2014—2020 som inte använts 2020 får fattas 2021.

EU:s strukturfondsprogram 2021—2027 (EU-finansieringen och den statliga finansieringen sammanlagt), mn euro

Program/delområde/prioritet De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
2021—2027
   
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) 1 362,5
Europeiska socialfonden (ESF) 1 043,9
Fonden för rättvis omställning (FRO) 289,7
Interreg-program 51,0
Interreg-program vid de yttre gränserna 70,0
Sammanlagt 2 817,1