Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2021

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

År 2021 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 53,4 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är ca 45,2 miljarder euro (85 %). Statens skatteinkomster uppskattas minska med 3,8 % år 2021, dvs. med 1,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Inkomsterna utan upplåning minskar på motsvarande sätt med ca 2,1 miljarder euro.

Inkomstposterna avdelningsvis åren 2019—20211)

    År 2019
bokslut
År 2020
ordinarie
budget
År 2021
budgetprop.
 
Förändring 2020—2021
Kod Avdelning mn € mn € mn € mn € %
             
11. Skatter och inkomster av skattenatur 45 272 46 995 45 186 -1 809 -4
12. Inkomster av blandad natur 6 044 5 906 5 717 -188 -3
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 843 2 494 2 389 -106 -4
15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 107 98 143 45 46
  Sammanlagt 53 266 55 493 53 435 -2 058 -4
 
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 1 793 2 198 10 761 8 563 390
  Sammanlagt 55 059 57 691 64 197 6 505 11

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Av figuren nedan framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt de viktigaste skatteslagen åren 2007—2021. Skatteinkomsterna har ökat måttligt under de senaste åren, och år 2020 minskar de avsevärt på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruspandemin. Skatteinkomsterna börjar öka när den ekonomiska aktiviteten återhämtar sig 2021. En del av skatteintäkterna för 2020 betalas först under 2021, eftersom villkoren för betalningsarrangemanget för skatter lindrades för viss tid. Effekterna av betalningsarrangemangen ökar statens skatteintäkter för 2021 med sammanlagt uppskattningsvis 0,5 miljarder euro. Av denna effekt kommer den klart största delen av betalningsarrangemangen i anknytning till mervärdesskatt. På grund av ändringen i beskattningsförfarandena i fråga om punktbeskattning senareläggs betalningen av punktskatt från och med ingången av 2021, vilket beräknas överföra skatteinkomster till följande år till ett belopp av ca 0,6 miljarder euro. Dessutom höjs kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 12 procentenheter för skatteåret 2021, vilket minskar statens skatteintäkter med ca 0,6 miljarder euro år 2021.

Mervärdesskatten utgör statens största enskilda inkomstkälla. Dess avkastning avgörs i hög grad av utvecklingen inom den privata konsumtionen. Avkastningen av samfundsskatten är beroende av företagens resultatutveckling, och kraftiga konjunkturväxlingar är karakteristiska för samfundsskatten. Återhämtningen i den ekonomiska tillväxten syns tydligast i intäkterna av samfundsskatten. På lång sikt har intäkterna av samfundsskatten minskat delvis därför att samfundsskattesatsen har sänkts på grund av skattekonkurrens, eftersom målet har varit att säkerställa att Finland förblir ett konkurrenskraftigt investeringsobjekt. Intäkterna från energiskatten hat utvecklats förhållandevis långsamt, även om det gjorts höjningar i energiskatterna under granskningsperioden. Som motvikt till höjningarna av de nominella skattenivåerna har energiskatteutfallet minskats av utvecklingen av skattebaserna samt av att hårdare beskattade energiprodukter ersatts med produkter som beskattas lindrigare. Ändringarna av beskattningsförfarandena för punktbeskattning medför en minskning av intäkterna från energiskatten av engångsnatur med ca 0,4 miljarder euro år 2021.

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2005—2021 (mn euro)

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2005—2021 (mn euro)

4.1. Centrala ändringar i beskattningsgrunderna

Ett mål för den skattepolitik som statsminister Marins regering bedriver är att säkerställa finansieringsunderlaget för välfärdssamhället i den digitala världsekonomin som utvecklas snabbt. Genom att stärka skatteunderlaget möjliggörs låga skattesatser och en rättvis beskattning, vilket främjar företagsverksamhet, sysselsättning, tillväxt och välfärd.

Inom beskattningen försöker man finna sådana lösningar som ur ett ekonomiskt perspektiv mest effektivt främjar regeringens klimatmål, som snabbar upp utvecklingen bort från fossila bränslen och som samtidigt uppfyller kraven på social rättvisa. Detta hänger samman med en energiskattereform och en reform av beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi samt utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter. Som ett led i skattereformen för hållbar utveckling ökas styrningen av utsläppen från energiproduktionen genom att systemet med återbäring av energiskatt för den energiintensiva industrin slopas och genom att punktskatten på elström i skatteklass II sänks till den miniminivå som EU tillåter.

I enlighet med regeringsprogrammet skärps beskattningen huvudsakligen inom området för punktbeskattningen. Syftet är att finansiera de permanenta utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet och samtidigt styra konsumtionen i en mera miljövänlig och hälsosam riktning. Hälsa ska främjas genom höjningar av punktskatterna på tobak, alkohol och läskedrycker under regeringsperioden. Låg- och medelinkomsttagare har kompenserats för de skärpta konsumtionsskatterna genom att inkomstbeskattningen lindrats. I beskattningen av förvärvsinkomster görs årligen en indexjustering.

Regeringen har förbundit sig till att inte använda skattelättnader eller skatteutgifter för att kringgå ramen. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Förändringar 2021

I enlighet med regeringsprogrammet görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer, vilket minskar statens skatteinkomster med 225 miljoner euro per år. Syftet med indexjusteringen är att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån. Dessutom stärks skattebasen år 2021 genom att man fortsätter det gradvisa slopandet av rätten till skatteavdrag för räntor på bostadslån.

Den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten höjs till 15 000 euro från ingången av 2021, vilket beräknas minska skatteintäkten med ca 20 miljoner euro på årsnivå. På grund av skattebetalningstidtabellerna beräknas effekterna dock huvudsakligen synas först i skatteintäkterna för 2022. Dessutom slopas skattefriheten för varor av mindre värde som förs in från länder utanför EU under 2021.

Företagens och forskningsinstitutens forskningssamarbete stöds genom ett extra avdrag från samfundsskatten åren 2021–2024. Enligt en proposition som hänför sig till detta beräknas avdraget minska statens intäkter från samfundsskatten med ca 6 miljoner euro år 2021 och debiteringen av samfundsskatten med ca 8 miljoner euro på årsnivå.

Den energiskattereform som fastställts i regeringsprogrammet börjar genomföras under 2021. Beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen skärps och punktskatten på elström i skatteklass II sänks till EU:s miniminivå. Som ett led i gallringen av företagsstöd slopas skattestödet för paraffinisk dieselolja, och minskningen inleds 2021. Dessa åtgärder beräknas minska skatteinkomsterna med 43 miljoner euro på årsnivå.

För att främja hälsan skärps också beskattningen av tobak (+50 miljoner euro) och alkohol (+50 miljoner euro). För att trygga exportförutsättningarna fortsätts halveringen av farledsavgiften (-48 miljoner euro). Dessutom sänks lotteriskatten (-87 miljoner euro).

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1990—2021 (total skattegrad)

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1990—2021 (total skattegrad)

4.2. Utvecklingen i fråga om de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur finansministeriets prognos i budgetpropositionens bilaga Ekonomisk översikt.

Uppskattningar av utvecklingen i fråga om vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

    2018 2019 2020 2021
     
  förändring per år, %  
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster   4,9 3,2 -0,2 2,4
— löneinkomster   4,2 3,7 -2,0 2,9
— pensioner och andra sociala förmåner   0,3 1,8 8,3 0,1
— kapitalinkomster   5,4 4,9 -10,5 5,8
Inkomstnivåindex   1,7 2,1 1,7 2,5
Rörelseöverskott   1,4 1,9 -8,4 7,4
Skattebasen för hushållens skattepliktiga konsumtionsutgifter   2,6 1,5 -3,5 5,4
Mervärdesskattebasen   2,5 1,8 -2,3 6,1
Bensinförbrukning   -0,7 -1,8 -5,9 0,2
Förbrukning av dieselolja   3,5 -1,8 -0,5 -0,9
Elförbrukning   4,3 -4,1 -3,9 3,6
Konsumtion av skattebelagd alkohol   0,9 -2,6 1,0 -2,8
Nya beskattningsbara personbilar (st.)   117 900 109 000 97 000 110 000
Konsumentprisindex   1,1 1,0 0,4 1,2

4.3. Analys av risker och känslighet i anslutning till uppskattningarna av skatteinkomsterna

Som det konstaterats ovan grundar sig de uppskattade skatteinkomsterna i budgetpropositionen på finansministeriets ekonomiska prognos och på bedömning av utvecklingen av skattebaserna enligt prognosen. Vilka konsekvenser en ekonomisk utveckling som avviker från prognosen har för skatteintäkterna är beroende av de faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller makroutvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. På basis av den utveckling som skett bedöms det att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2021 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,7 miljarder euro.

I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (Beredningsförfaranden för budgetekonomins inkomstkalkyler vid finansministeriet) (www.vm.fi).

Konsekvenserna för statens skatteintäkter av en förändring i vissa skattebasposter

Skatteslag Skattebas/efterfrågepost Förändring Förändring i skatteintäkterna, mn euro
       
Skatt på förvärvsinkomster Löneinkomster 1 %-enh. 428 (inkl. avgifter), varav staten 122
  Pensionsinkomster 1 %-enh. 143, varav staten 37
Skatt på kapitalinkomster Kapitalinkomster 1 %-enh. 39
Samfundsskatt Rörelseöverskott 1 %-enh. 53, varav staten 36
Moms Värdet av den privata konsumtionen 1 %-enh. 125
Bilskatt Försäljning av nya personbilar, st. 1 000 st. 5
Energiskatt Förbrukning av el i elklass I 1 % 9
  Bensinförbrukning 1 % 13
  Dieselförbrukning 1 % 15
Punktskatt på alkoholdrycker Alkoholkonsumtion 1 % 14
Punktskatt på tobak Cigarettkonsumtion 1 % 10

4.4. Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds.

För närvarande har 194 olika skatteutgifter fastställts för 2021. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

4.5. Övriga inkomstposter

  2019
bokslut
2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
2020—2021
förändr., %
         
Inkomster av blandad natur, mn euro 6 044 5 906 5 717 -3
— överföring från statens pensionsfond 1 894 1 940 1 949 0
— inkomster från EU 1 110 1 180 1 136 -4
— Avkastning av penningspelsverksamhet (SHM, UKM, JSM) 1 099 1 082 877 -19
— övriga 1 942 1 705 1 755 3
  2019
bokslut
2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
2020—2021
förändr., %
         
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 1 843 2 494 2 389 -4
— ränteinkomster 47 44 47 7
— utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 515 2 176 2 086 -4
— andel i Finlands Banks vinst 143 100 100 0
— intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 138 174 155 -11

Statens inkomster av blandad natur 2021 beräknas uppgå till 5 717 miljoner euro, dvs.189 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Den viktigaste enskilda posten bland inkomsterna av blandad natur utgörs av den intäktsföring på 1 949 miljoner euro som görs från statens pensionsfond till statens budgetekonomi. Till inkomsterna av blandad natur räknas inkomsterna från EU. Under det första året av den nya budgetramperiod som inleds (2021—2027) uppskattas inkomsterna av blandad natur från EU uppgå till 1 136 miljoner euro. Av dem har över ¾ samband med utvecklande av jordbruket och landsbygden. Till de blandade inkomsterna hänförs också undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets andelar av vinstmedlen av penningspelsverksamheten. Den sammanlagda summan beräknas minska till 877 miljoner euro 2021. Utvecklingen påverkas av att Veikkaus Ab:s resultat minskar till följd av åtgärderna för bekämpning av spelskador, coronavirussituationen och den minskade marknadsandelen.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till 2 389 miljoner euro, vilket är 106 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Den största inkomstposten utgörs av utdelningsinkomsterna och inkomsterna av försäljningen av aktier. Försäljningen av aktier beräknas ge upphov till inkomster på sammanlagt 1,1 miljarder euro, varav den andel av försäljningarna som hänför sig till finansieringen av framtidsinvesteringar enligt regeringsprogrammet är ca 0,7 miljarder euro. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. År 2021 beräknas intäktsföringen uppgå till 100 miljoner euro. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 155 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel uppgår till 120 miljoner euro och Senatfastigheters andel till 35 miljoner euro.