Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2021

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde driver man en tillväxtpolitik som främjar en hållbar ekonomisk tillväxt. Tillväxten ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Målet för tillväxten är fortfarande aktuellt, även om coronakrisen har inneburit att utsikterna för hela ekonomin måste granskas på nytt.

Tillväxtpolitiken binder samman enskilda politikområden inom förvaltningsområdet, särskilt innovations- och näringspolitiken, sysselsättnings-, företagsamhets-, konsument-, konkurrens-, region-, naturresurs-, energi- och klimatpolitiken samt de politikområden som gäller utveckling av arbetslivet och integration av invandrare.

Bekämpningen av klimatförändringen, ett fullskaligt utnyttjande av arbetskraftsinsatsen och främjandet av ökad tillväxt är viktiga målsättningar inom förvaltningsområdet. Coronakrisen har konsekvenser för alla dessa, och konsekvenserna kommer sannolikt att vara långvariga. Genomförandet av politiska åtgärder så att företagen kan klara sig igenom krisen, så att permitterade och arbetslösa stannar kvar på arbetsmarknaden och samtidigt uppdaterar sin kompetens och så att de ambitiösa klimat- och energipolitiska målen kan uppnås är den största utmaningen. När krisåtgärder vidtas måste man sträva efter att bevara en sund konkurrens på marknaden och företagens möjligheter till förnyelse.

Företagens tillträde till världsmarknaden och deras konkurrenskraft där är av avgörande betydelse. Framgångsrika företag sysselsätter, betalar konkurrenskraftiga löner och investerar i förutsättningar för framtida tillväxt. Arbets- och näringsministeriet arbetar för att få Europas inre marknad att fungera bättre och främjar via åtgärder inom förvaltningsområdet företagens tillträde också till tillväxtmarknader i tredjeländer. Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande och konkurrensutsatt hemmamarknad, vilket bidrar till att stärka företagens förmåga till framgång också på den internationella marknaden.

Företagens framgång grundar sig på en kompetent och tillräcklig arbetskraft och på förmågan att kommersiellt utnyttja teknologiska och andra nya möjligheter. Ett fungerande nationellt innovationssystem ger företagen förutsättningar att lyckas och är en lockande verksamhetsmiljö för finländska och utländska investerare och för aktörer inom forskning, utveckling och innovationer. Aktörerna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöder företagens FoUI-verksamhet och därutöver bl.a. samarbetet med forskningsorganisationer. Målet är att tillämpa och skapa ny teknik samt att kombinera och i stor utsträckning utnyttja olika kompetenser till stöd för den samhällsekonomiska tillväxten.

Tillgången till finansiering och en fungerande kapitalmarknad stöder tillväxten. Ett mål inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde är att med hjälp av specialfinansieringsbolag och särskilda finansiella instrument komplettera den privata finansierings- och kapitalmarknadsverksamheten inom branscher med marknadsbrist. Målet med den offentliga exportfinansieringen är att garantera jämlika konkurrensförhållanden för finländska företag och främja export och sysselsättning.

Att stora företag har framgång är viktigt med tanke på hela ekonomins tillväxt, men att trygga förutsättningarna för företagsverksamhet för företag av alla storlekar stöder lika väl också tillväxten inom hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet främjar företagsamhet och tillväxt på många plan. I ett ekosystembaserat tillvägagångssätt som betonar multilateralt samarbete är det viktigt att det finns nätverk och växelverkan mellan företag av olika storlek och forskningsorganisationer.

Arbets- och näringsministeriet har som mål att naturresurserna ska användas som bas för en hållbar ekonomisk verksamhet såväl vid första användningen som vid återanvändning. Genom utnyttjandet av naturresurser och genom cirkulär ekonomi eftersträvas en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar affärsverksamhet, bättre konkurrenskraft och produktivitet och nya sysselsättningsmöjligheter för företagen.

Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande arbetsmarknad och en utveckling av arbetslivet. Målet är att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens och genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av tjänster som beaktar företagens behov. Kompetensen hos arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Spelregler i arbetslivet är en viktig del av en fungerande arbetsmarknad. Sysselsättningen av personer med svag ställning på arbetsmarknaden stöds genom ett urval av arbetskraftspolitiska metoder.

För att företagens verksamhetsförutsättningar ska kunna säkerställas är det nödvändigt att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. Utöver att höja sysselsättningsgraden för den finländska arbetskraften vill aktörerna inom förvaltningsområdet underlätta arbetskraftsinvandring för näringslivets behov. Det är viktigt att höja sysselsättningsgraden bland de utlänningar som redan finns i landet och att integrera dem.

För att bekämpa klimatförändringen och reagera på omvälvningen inom den cirkulära ekonomin behöver vi nytt kunnande som förenar olika branscher. Skapandet av nytt kunnande, smidighet i fråga om arbetskraftens kompetens och en tillräckligt stor kunnig arbetskraft kommer att utgöra kärnan i konkurrenskraften. Möjligheterna till sysselsättning i anslutning till naturresurser och kunnande ska utnyttjas också på det regionala planet.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde arbetar man för att utnyttja särskilda starka sidor som förbättrar den hållbara ekonomiska tillväxten och livskraften i landets olika regioner. Förvaltningsområdet ser också över sina tillvägagångssätt och främjar företagens verksamhetsförutsättningar genom att tillhandahålla sådana främst digitala affärsorienterade ekosystem av tjänster som är lätta att använda och genom att göra också företagen delaktiga i utvecklandet av tjänster. På det regionala planet ser man även till att det finns ett fungerande servicesystem för företag och arbetskraft. Användningen av europeiska finansiella instrument utgör en del av tillväxtstrategin.

Tryggad tillgång till energi till skäligt pris är en av grunderna för ekonomisk tillväxt. Minskade koldioxidutsläpp inom produktionen och användningen av energi och inom industrin spelar en central roll när det gäller att nå klimatneutralitet före 2035. Samtidigt ska kommersialiseringen av nya energilösningar och av ren teknik utgöra en del av den finländska tillväxtpolitiken.

Åtgärder som vidtas med anledning av coronakrisen och som utvecklar konkurrenskraften på längre sikt

Vid sidan av hälsan måste man tänka på målen för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Man måste så snart som möjligt övergå från omedelbara ekonomiska krisåtgärder till att återställa arbetsmarknaden och företagsverksamheten till den nivå som rådde före krisen. Samtidigt måste ekonomin uppmuntras till förnyelse med hjälp av verktyg inom innovationspolitiken och en förnyande näringspolitik. Med tanke på en hållbar tillväxt på lång sikt är det av avgörande betydelse att innovationssystemet kan stärkas och att en sund konkurrens på marknaden driver företagen till förnyelse. Konkurrenskraften på hemmamarknaden och i de globala funktionerna samt förmågan att anpassa sig till förändringar på marknaden avgör Finlands välfärd även i fortsättningen.

Kostnads- och priskonkurrenskraften har väsentlig betydelse när man efter krisen konkurrerar om internationella marknadsandelar under förhållanden med minskad efterfrågan. Kostnadsnivån på hemmamarknaden bestämmer vår externa konkurrenskraft. Därför är det viktigt att den offentliga serviceproduktionen är effektiv och att priset på arbete bestäms i enlighet med produktivitetsutvecklingen.

Att arbetskraft flyttas från branscher och regioner på tillbakagång till ställen där det finns arbetstillfällen är väsentligt för att den ekonomiska anpassningsförmågan ska öka. Man måste sörja för incitamenten för arbete när det gäller alla som deltar på arbetsmarknaden för att det ska gå att undvika att arbetslösheten blir ett strukturellt problem.

Coronakrisen påskyndar effekterna av flera megatrender. För en liten öppen ekonomi som Finlands är det viktigt att tillträdet till den globala marknaden inte äventyras. När digitala servicelösningar blir allt vanligare förutsätter tillträdet till marknaden att det finns en möjlighet att skala upp lösningar också utanför de egna gränserna. På detta sätt främjas också en mer hållbar förändring av strukturerna i Finlands ekonomi. Coronakrisen kan också ändra företagens verksamhetsmodeller för hur uppgifter placeras i olika länder. Därigenom blir det möjligt att öka andelen finländskt värdeskapande i företagsverksamheten och då är det viktigt att EU:s inre marknad fungerar.

Inom innovationssystemet ska det utvecklas nya lösningar med beaktande av det internationella marknadsläget. Tryggande av resurserna för FoUI-verksamhet är en förutsättning för konkurrenskraft på lång sikt.

Arbets- och näringsministeriet ställer preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde för 2021:

  2019
utfall/uppskattning
2020
uppskattning
2021
uppskattning
       
— BNP, volymförändring (%) 1,1 -4,5 2,6
— Arbetslöshetsgrad (%) 6,7 8,0 8,1
— Sysselsättningsgrad (%) 72,5 71,2 71,3
— Antal tillväxtföretag > 1 000 > 1 000 > 1 000
— Arbetsproduktivitet, förändring (%) 0,3 -1,6 1,5
— Export av varor och tjänster, andel av BNP (%) 40 > 39 > 35
Jämställdhet mellan könen

Inom systemet för planering av områdesanvändningen beaktas olika befolkningsgruppers behov inom regionutvecklingen som helhet. För att säkerställa jämställdheten mellan könen fästs särskild vikt vid att båda könens deltagande i de organ som ingår i planeringssystemet tryggas. Till exempel ska de av landskapens samarbetsgrupper som är i central ställning med tanke på inriktningen och samordningen av utvecklingsåtgärderna inom regionerna följa jämställdhetslagen i fråga om sin sammansättning.

Med tanke på regionernas välfärd är främjandet av jämställdheten mellan könen också en fråga som anknyter till regionens konkurrenskraft och attraktivitet och till bevarandet av såväl en balanserad befolkningsstruktur som arbetsplatser, företagsverksamhet, tjänster och attraktivitet.

Regionutvecklingsåtgärderna samlas i regel i planer och program, vid vilkas beredning de krav på främjande av jämställdheten mellan kvinnor och män som såväl den nationella lagstiftningen som EU-lagstiftningen ställer bör beaktas. I programarbetet för regionutveckling beaktas bägge könens behov och möjligheter. Jämställdhetsaspekten utsträcks till att även omfatta planeringen, genomförandet och utvärderingen av projekt.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher kan brytas bl.a. genom åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. Effektiv arbetskrafts- och företagsservice uppmuntrar till kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden, vilket är av största vikt i synnerhet vid omstruktureringar.

  2018 2018 2019 2019
  Kvinnor Män Kvinnor Män
         
Arbetslösa arbetssökande (%) 45 55 44 56
Påbörjat arbetskraftsutbildning (%) 45 55 47 53
Börjat i arbetskraftsservice        
— integrationsutbildning (%) 55 45 60 40
— lönesubventionerat arbete (%) 48 52 47 53
— startpeng (%) 51 49 51 49
Inlett frivilliga studier (%) 57 43 58 42

Målet för Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” är både att främja jämställdheten mellan könen och att eliminera könsdiskriminering. Könsmångfalden bör beaktas inom ramen för jämställdheten mellan könen. Inom programmet genomförs den dubbla strategin för främjande av jämställdheten mellan könen genom särskilda jämställdhetsprojekt med en egen investeringsprioritet. Dessutom främjas jämställdheten genom att genusperspektivet integreras i verksamheten inom alla projekt i alla dess faser. I strukturfondsprogrammet utgör likabehandling och jämställdhet mellan könen horisontella och övergripande teman.

Under de sex första åren av genomförande har det inom ramen för programmet inletts 409 projekt som delfinansieras av ESF och 1 159 projekt som delfinansieras av Eruf och där genusperspektivet har integrerats. Dessa projekt utgör 31 % (231,7 miljoner euro) av den reserverade offentliga ESF-finansieringen och 23 % (249,1 miljoner euro) av Eruf-finansieringen. Inom programmet har det inletts 89 projekt som förbättrar i synnerhet kvinnors ställning och 32 som förbättrar mäns ställning (Eruf och ESF sammanlagt).

I EU:s regional- och strukturpolitiska program 2021—2027 har jämställdhet mellan könen beaktats som en genomgående princip. Utöver att jämställdhet främjas i samtliga projekt är det också möjligt att finansiera projekt vars huvudsakliga syfte är att främja jämställdhet mellan könen. Projekten ska iaktta de rättigheter och principer som följer av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive jämställdheten mellan könen.

Hållbar utveckling

Arbets- och näringsministeriet genomför åtgärder som stöder energi- och klimatstrategin, skapar nya, internationellt intressanta och hållbara bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar samt genomför färdplanen för cirkulär ekonomi tillsammans med olika aktörer. Ministeriet stöder också innovationer inom hållbar tillväxt och miljöutveckling, tryggar tillgången på kunnig arbetskraft på den föränderliga arbetsmarknaden, förebygger marginalisering och främjar invandrarnas integration, kompetensutveckling och sysselsättning.

En konsekvent energi- och klimatpolitik utgör en central del av hållbar utveckling. Genom utsläppsfria och utsläppssnåla investeringar skapas en grund för ett klimatneutralt samhälle. På lång sikt främjar koldioxidsnåla lösningar också hållbar ekonomisk tillväxt och hållbar sysselsättning. Social och regional rättvisa är ett centralt inslag i genomförandet av politiken.

År 2021 används för genomförande av energi- och klimatstrategin 160 miljoner euro av fullmakten för energistöd. Det beräknas att det för produktionsstödet för förnybar energi används 283 miljoner euro. Dessutom stöds den cirkulära ekonomin med investerings- och innovationsstöd.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
       
32.01 Förvaltning    
  — fullmakt att godkänna lån (lån för skyddsupplag) 8,400 8,400
  — bevillningsfullmakt 0,034 0,034
32.20.40 Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — fullmakt för finansiering 327,516 336,383
32.20.41 Energistöd (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 110,000 160,000
32.20.46 Innovationsstöd för skeppsbyggnad (förslagsanslag)    
  — fullmakt för finansiering 33,915 -
32.20.83 Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 146,823 146,823
32.30.42 Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 4,000 3,000
32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)    
  — fullmakt för upphandlingskontrakt 65,000 65,000
32.30.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s regional- och strukturpolitiska program och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt - 351,789
32.40.82 Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 1 000,000 1 000,000

Förvaltningsområdets anslag 2019—2021

    År 2019
bokslut
1000 €
År 2020
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2021
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2020—2021
    1000 € %
 
01. Förvaltning 748 350 780 683 819 309 38 626 5
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 33 700 35 421 38 333 2 912 8
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 173 223 174 918 184 926 10 008 6
03. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 185 853 196 621 199 731 3 110 2
04. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 32 248 32 302 32 864 562 2
05. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år) 97 474 99 471 101 104 1 633 2
06. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 15 268 17 589 18 361 772 4
07. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år) 4 080 8 722 9 157 435 5
08. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 404 20 923 21 857 934 4
09. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 6 839 6 771 7 758 987 15
20. Civiltjänst (förslagsanslag) 3 879 4 939 4 939 0
(21.) Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 3 år) 826 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 52 046 57 072 57 072 0
40. Statsunderstöd för aktörer som främjar en hållbar tillväxtpolitik (reservationsanslag 3 år) 5 959 6 051 5 041 -1 010 -17
41. Specialunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsinfrastruktur (förslagsanslag) 10 400 2 100 4 400 2 300 110
49. Statsunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet (reservationsanslag 2 år) 94 403 97 403 109 303 11 900 12
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationerna (fast anslag) 872 1 122 1 222 100 9
51. Statens andel av sjömansserviceverksamheten (förslagsanslag) 2 369 2 572 2 572 0
53. Hemtransport av och ersättning till resenärer (reservationsanslag 3 år) 1 000 400 400 0
54. Ersättningar till passagerare för inställda paketresor (förslagsanslag) 3 000 3 000 0
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) 8 507 16 236 17 219 983 6
95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag) 0 50 50 0
20. Förnyelse och låga koldioxidutsläpp 712 646 928 791 1 286 223 357 432 38
20. Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi (reservationsanslag 3 år) 3 420 3 420 3 420 0
(28.) Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år) 400 0
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 245 021 298 301 516 318 218 017 73
41. Energistöd (förslagsanslag) 27 509 60 750 101 250 40 500 67
42. Utvecklande av ekosystem och kompetensplattformar för cirkulär ekonomi (reservationsanslag 3 år) 5 000 1 000 1 000 0
43. Stödjande av företagsdriven forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, ökad cirkulär ekonomi och branschtillväxt (reservationsanslag 3 år) 0 87 550 64 200 -23 350 -27
44. Investeringsstöd för den cirkulära ekonomin (reservationsanslag 3 år) 2 000 1 000 1 000 0
45. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag) 14 929 5 532 5 532 0
46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad (förslagsanslag) 10 000 13 488 23 750 10 262 76
47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och för användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år) 3 000 8 000 8 000 0
48. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 228 621 232 550 282 803 50 253 22
49. Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik (reservationsanslag 3 år) 4 150 4 150 0
(51.) Ett innovationspris för kvinnor (reservationsanslag 2 år) 118 0
(66.) Överföringar till EU: s innovationsfond (förslagsanslag) 60 000 -60 000 -100
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 154 999 137 200 262 800 125 600 92
87. Kapitallån för modernisering av industrin och utveckling av företagsledda ekosystem för affärsverksamhet (förslagsanslag) 17 629 20 000 12 000 -8 000 -40
30. Sysselsättning och företagsamhet 628 021 836 858 944 202 107 344 13
(30.) Statsunderstöd till kommunerna för stödjande av ensamföretagare (reservationsanslag 2 år) 0
(31.) Stödjande av företagare i förplägnadsbranschen (förslagsanslag) 0
40. Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (reservationsanslag 3 år) 4 114 21 000 12 000 -9 000 -43
42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 4 945 16 378 93 378 77 000 470
44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) 6 000 6 000 6 000 0
46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag) 29 124 78 000 121 000 43 000 55
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 256 693 273 014 296 686 23 672 9
52. Lönegaranti (förslagsanslag) 29 862 32 000 32 000 0
64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s regional- och strukturpolitiska program och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag) 297 283 410 166 378 638 -31 528 -8
(65.) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) 0
95. Utbetalning av avkastning för påverkansinvesteringar (förslagsanslag) 300 4 500 4 200 1400
40. Specialfinansiering för företag 72 400 121 823 598 987 477 164 392
42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag) 122 700 700 0
(43.) Kostnadsstöd för företag (förslagsanslag) 0
47. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster och räntestöd till bolaget (förslagsanslag) 18 133 33 691 189 928 156 237 464
48. Räntestöd och annat stöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) 38 751 67 400 83 200 15 800 23
60. Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) 0 20 20 0
82. Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag) 0 10 10 0
87. Kapitalinvestering i Finlands Malmförädling Ab (reservationsanslag 3 år) 300 000 300 000 0
(88.) Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år) 0
89. Kapitalinvestering i Business Finland Venture Capital Ab (reservationsanslag 3 år) 10 800 14 900 19 100 4 200 28
95. Utgifter för avtal om avkastningsbyte och för skyddsåtgärder (förslagsanslag) 4 594 5 102 6 029 927 18
50. Integration och internationell kompetens 203 501 197 849 180 151 -17 698 -9
03. Främjande av integration och arbetskraftsinvandring (reservationsanslag 2 år) 1 881 12 531 8 991 -3 540 -28
30. Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag) 201 620 185 318 171 160 -14 158 -8
Sammanlagt 2 364 918 2 866 004 3 828 872 962 868 34
  Det totala antalet anställda 8 554 8 520 8 725