Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       10. Förvaltning
       20. Teknologipolitik
       30. Företagspolitik
       60. Energipolitik
       70. Ägarpolitik

Talousarvioesitys 2017

30. FöretagspolitikPDF-versio

Förklaring:Kapitlets rubrik har ändrats. Inom företagspolitiken går man in för att bearbeta företagens verksamhetsbetingelser så att möjligheterna att grunda företag och företagens tillväxtmöjligheter är goda jämfört med situationen i andra länder. När företag utsätts för konkurrens, främjas företagens förmåga att förnya sig väsentligt. Utgångspunkten är att marknaderna är fungerande, och därför koncentrerar sig företagspolitiken på sådan service och finansiering som inte annars finns att tillgå. Vid grundandet av företag är i synnerhet finansieringsmöjligheterna, kunskap om företagsverksamheten och smidiga administrativa förfaranden av stor vikt. Företag som expanderar och internationaliseras behöver dessutom bl.a. garantier för att minska exportrisken. Med företagspolitiska medel försöker man även stimulera en balanserad regional utveckling.

De företagspolitiska medlen utgörs av investerings- och utvecklingsstöd, lån, garantier och borgen, rådgivningstjänster och författningar. Företagspolitiken drivs i hög grad genom åtgärder av arbetskrafts- och näringscentralerna och Finnvera Abp samt till vissa delar även av Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes) och Finlands Industriinvestering Ab.

Företagsstöd och utvecklingsservice

Rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingstjänsterna för små och medelstora företag riktas i enlighet med den strategi som ministeriet gjort upp utgående från de mål uppställts för näringspolitiken och den företagspolitik som gäller små och medelstora företag.

Tyngdpunkten i fråga om utvecklingsservicen ligger på främjande av företagsamhet och nyetablering, utvecklande av företagsledningsförmågan hos personalen vid små och medelstora företag samt på förbättrandet av marknadsförings- och internationaliseringsberedskapen. Inom verksamheten accentueras även bildandet av företagsnätverk samt en ökad användning av ny teknologi, särskilt kommunikationsteknologi, vid små och medelstora företag. Uppmärksamhet fästs vid främjandet av en kontrollerad tillväxt hos sådana mikroföretag samt små och medelstora företag med tillväxtpotential och -vilja. Dessutom främjas utländska investeringar i Finland, förbättras förutsättningarna för näringsverksamhet och företagsverksamhet i små och medelstora företag samt stöds rådgivnings-, utbildnings- och annan utvecklingsverksamhet som bedrivs av sådana sammanslutningar som främjar företagsverksamheten samt utvecklingsprojekt i anslutning till denna verksamhet. Utbudet av utvecklingsservice i de ekonomiska regionerna och på det lokala planet effektiveras.

Företagsstöd beviljas för sådana materiella och immateriella projekt av hög kvalitet där det uppskattas att stödet är av avsevärd betydelse för genomförande av projektet. Företagsstöd riktas särskilt till projekt som gynnar konkurrenskraften hos expansiva små och medelstora företag i det inledande skedet, för främjande av kunnandet i små och medelstora företag och bildandet av nätverk för sådana företag samt för projekt som förbättrar konkurrenskraften hos sådana små och medelstora företag som företräder nya branscher i utveckling. Stöd riktas dessutom till sådana projekt som hänför sig till utvecklandet av tjänster som behövs i små och medelstora företag.

En betydande andel av företagsstöden och utvecklingstjänsterna finansieras med medel från EU:s strukturfondsprogram. I genomsnitt hälften av finansieringsramarna för de regionala målprogrammen riktar sig antingen direkt eller indirekt till utvecklandet av företagsverksamheten. Handels- och industriministeriet är en central aktör i EU:s regionala program 1 och 2, vilka har som mål att göra näringsstrukturen mångsidigare samt förstärka den och att därigenom främja företagsverksamheten och sysselsättningen. Ministeriets andel av den delfinansierade verksamhet som faller inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) regionala program uppgår till drygt hälften. Dessutom finansieras Europeiska socialfondens (ESF) delfinansierade projekt inom ramen för mål 3-programmet och de regionala programmen. Ministeriets andel av de ESF-delfinansierade projekt som omfattas av dessa program uppgår sammanlagt till knappt 10 %. Den största delen av finansieringsbesluten gällande de projekt som finansieras inom ramen för EU-programmen fattas av TE-centralerna. Den ERUF-finansiering som riktas till Tekes forsknings- och utvecklingsprojekt och den statliga medfinansiering som motsvarar denna anvisas via TE-centralerna. Gemenskapsinitiativet Interreg III för gränsområden inleddes 2001. Inom dessa program uppgår andelen för utvecklande av företagsverksamheten till ungefär en femtedel.

Specialfinansiering

Tillgången på finansiering är en viktig verksamhetsbetingelse för företagen. I fråga om finansieringen till små och medelstora företag och exportfinansieringen förekommer dock brister, och det vore motiverat att den offentliga makten rättar till dessa brister med hjälp av ett eget finansieringsutbud. Med offentlig specialfinansiering går man vid sidan om finansieringen av investeringar särskilt in för att öka och utnyttja kunnandet vid företag. Den centrala tillhandahållaren av specialfinansiering är Finnvera Abp.

Inom specialfinansieringsverksamheten gå man in för att finansieringen skall vara företagsekonomiskt lönsam, men på grund av närings- eller regionalpolitiska mål inbegriper den ofta ett behov av statligt stöd. Strävan är att stödet allokeras på ett så genomskådligt sätt som möjligt. Finansieringen till små och medelstora företag omfattar såväl räntestöd som sådant med risktagning förknippat stöd som betalas i form av kredit- och borgensförluster för staten. Finnvera Abp:s lånefinansiering till små och medelstora företag finansieras delvis också med medel från Europeiska strukturfonden. Dessutom stöder staten Finnvera Abp:s utvecklings-, service- och rådgivningsverksamhet. Exportgaranti- och borgensförlusterna täcks med medel från statsgarantifonden enligt vad som bestäms i lagen om statsgarantifonden (444/1998). Dessutom sköter Finnveras dotterbolag Fide Ab administreringen av ränteutjämningssystemet för offentligt understödda export- och fartygskrediter med stöd av lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996).

Patent- och registerstyrelsen

Patent- och registerstyrelsen ökar sina elektroniska datatjänster inom informationstjänsten och rådgivningen samt i fråga om blankettutbudet och i ansöknings- och anmälningsärenden. Vid sidan av ämbetsverkets egna filer utvecklas ytterligare förbindelser med internationella databaser inom branschen. Den regionala servicen och myndighetssamarbetet i registerärenden utvecklas särskilt i syfte att etablera bl.a. det företags- och samfundsdatasystem som togs i bruk 2001.

Handels- och industriministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för resultatområdet företagspolitik år 2002:

  • Verksamhetsmiljöerna för företagsamhet och företagsverksamheten vid små och medelstora företag utvecklas så, att finska små och medelstora företag säkerställs likvärdiga etablerings-, tillväxt- och konkurrensförutsättningar på EU:s inre marknad.
  • Utbudet av utvecklingsservice för små och medelstora företag genomförs i enlighet med den utvecklingsstrategi som ministeriet gjort upp utgående från de mål som uppställts för näringspolitiken och politiken gällande små och medelstora företag.
  • Lämpligheten av det utbud av rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingstjänster som riktas till små och medelstora företag tillförsäkras med beaktande av företagens behov och samtidigt bedriver man samarbete med andra organisationer som tillhandahåller små och medelstora företag motsvarande tjänster.
  • Styrningen av åtgärderna i företagsstödprogrammen samt uppföljningen av hur åtgärderna utfaller effektiveras och övervakningen utvecklas.
  • Inom specialfinansieringen eftersträvas att verksamheten är så företagsekonomiskt lönsam som möjligt. Uppfyllandet av de näringspolitiska målen säkerställs genom Finnveras ägar- och näringspolitiska styrning.
  • Tillgången på finansiering för små och medelstora företag ökar på grund av andelen offentlig specialfinansiering och riskfördelningen. Särskilt den offentliga maktens verksamhet och risktagning inverkar på exportfinansieringen samt på tillgången på finansiering för sådana immateriella investeringar som förutsätter en snabb tillväxt.
  • Den exportgarantiservice som tillhandahålls exportindustrin, den ränteutjämning som beviljas offentligt understödda export- och fartygskrediter och finansieringssystemet för annan offentligt stödd export är internationellt konkurrenskraftiga och den regionala tillgången på dessa är god.
Anslagen under kapitlet Företagsamhetspolitik fördelar sig på följande sätt (1 000 euro):
    år 2000 år 2001 år 2002
    bokslut ordinarie statsbudget budgetprop.
         
21. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) -768 1 177 1 177
41. Verksamhetsstöd till Finnvera Abp (fast anslag) 336 336 336
42. Räntestöd till Finnvera Abp (förslagsanslag) 32 623 28 087 23 452
43. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag) 14 095 15 137 10 428
44. Regionalt transportstöd (förslagsanslag) 3 359 3 364 3 364
45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 11 438 16 482 16 147
46. Understöd för tryggande av varvsindustrins konkurrensförutsättningar (reservationsanslag 3 år) 36 160 26 069 17 660
47. Statsundestöd för utvecklingsservice och för vissa samfund i branschen (reservationsanslag 3 år) 1 346 3 561 3 561
48. Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) 1 589 5 214 9 000
49. Räntestöd för krediter som beviljas av Finlands Exportkredit Ab (förslagsanslag) 9 008 3 027 1 700
50. Räntestöd för små och medelstora företags investeringar (förslagsanslag) 1 353 505 33
60. Överföringar till statsgarantifonden (förslagsanslag) - 17 17
62. Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) 51 605 80 550 81 688
  Sammanlagt 162 143 183 526 168 563

21. (32.10.23) Patent- och registerstyrelsens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 177 000 euro.

Anslaget får även användas för medlemsavgifter till internationella organisationer och projekt avsedda att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen och projekt i anslutning till den internationella verksamheten samt för INNOFINLAND-verksamhet och -pris.

Förklaring:Som sakkunnigorganisation i frågor som gäller industriella rättigheter och företags- och samfundsverksamhet främjar och utvecklar Patent- och registerstyrelsen (PRS) innovation, företagande och samfundsverksamhet i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen värnar om det andliga kapitalet och främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen genom att säkerställa en rättslig grund för företags, föreningars och stiftelsers verksamhet i vårt land, att uppfinnare, forskare, produktutvecklare, tillverkare och marknadsförare kan få patent, varumärke, mönsterrätt eller annat industrirättsligt skydd och att finländarnas intressen tryggas internationellt. Patent- och registerstyrelsen säkerställer också att rådgivningen och informationstjänsterna är tillförlitliga och tillgången på dem snabb. Ämbetsverket förnyar sin service genom att öka den elektroniska kommunikationen.

Det totala antalet ansökningar och anmälningar som lämnats in till Patent- och registerstyrelsen beräknas öka med 5 %. Ökningen av antalet bokslutsärenden och anmälningar om stiftelser uppskattas till 8 % och antalet anmälningar till handelsregistret till 7 %. Antalet anmälningar till föreningsregistret, antalet företagsinteckningsansökningar samt antalet nationella och internationella varumärkesansökningar där Finland är föremål för ansökan beräknas förbli oförändrat. Antalet ärenden till följd av begäran om undersökningar från EU-varumärkesbyrån beräknas också förbli oförändrat. Antalet patentansökningar och nyttighetsmodellansökningar beräknas öka med 2 %. Antalet ansökningar om mönsterrätt beräknas minska med 20 %, eftersom förordningen gällande gemenskapsmönsterrätt väntas träda i kraft under 2002.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Patent- och registerstyrelsen 2002:

Effektivitet

  • Effektiviteten förbättras särskilt genom att man deltar i det internationella samarbetet på branschen och genom upprätthållandet av relationerna mellan olika intressentgrupper. Tillgången på informationstjänster och elektronisk kommunikation ökar. Effektiviteten förbättras också genom utveckling av serviceförmågan och de regionala tjänsterna samt genom att det även framöver bedrivs verksamhet i likhet med INNOFINLAND-kampanjen.

Handläggningstiderna inom kundservicen:
  2000 2001 2002
  utfall mål mål
    (resultatavtal)  
       
Inhemska patentansökningar 2,6 v 2,1 v 2,1 v
Utländska patentansökningar 7,2 v 6,8 v 6,5 v
Nyttighetsmodellansökningar 3,0 kk 3,0 kk 3,0 kk
Nationella varumärkesansökningar 11,0 kk 11,0 kk 11,0 kk
Internationella varumärkesansökningar (för Finlands räkning) 1 v 2 kk 1 v 3 kk 1 v 3 kk
Begäran om utlåtande från EU 2,0 kk 2,5 kk 2,5 kk
Mönsterrättsansökningar 9,5 kk 9,5 kk 9,5 kk
Handelsregisteranmälningar 0,6 kk 0,5 kk 0,5 kk
Företagsinteckningsansökningar 0,4 kk 0,5 kk 0,5 kk
Föreningsregisteranmälningar1) 3,7 kk 2,0 kk 2,5 kk
Nya föreningsregisteranmälningar 3,0 kk 2,5 kk 2,0 kk
Stiftelseregisteranmälningar 0,8 kk 0,5 kk 0,5 kk

1) I medeltalet ingår inte ändringar som gäller namntecknare; den genomsnittliga handläggningstiden för dessa är 0,1 mån.

Arbetets produktivitet:
  2000 2001 2002
  utfall mål mål
    (resultatavtal)  
       
Ändringen av produktiviteten i genomsnitt +4,1 % +2,0 % +1,2 %

Resurshushållning:
  2000 2001 2002
  utfall mål mål
    (resultatavtal)  
       
Ändringen av styckkostnaderna i genomsnitt -2,4 % +1,6 % +3,5 %

Tabell med jäförelsetal över den avgiftsbelagda verksamheten:
  2000 2001 2002
  utfall1) prognos2) uppskattning2)
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 28 904 28 576 30 994
Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 22 998 25 984 27 789
Driftsåterstod (t€) 5 906 2 592 3 205
— % av intäkterna 20,4 9,1 10,3
Andel av gemensamma kostnader (t€) 5 092 5 278 5 562
Överskott (+)/underskott (-) (t€) 814 -2 686 -2 357
— % av intäkterna 2,8 -9,4 -7,6
Intäkterna i % av kostnaderna 102,9 91,4 92,9
Volymförändring, % 4,9 1,2 3,1
Produktivitets förändring, % +4,1 +2,0 +1,2

1) Omfattar moment 32.30.21 (32.10.23), 4.99.32.10.23 (PRS) och 28.81.22 samt 4.99.28.81.22 (utvecklande av verksamheten vid nettobudgeterade ämbetsverk).

2) Omfattar moment 32.30.21 (32.10.23) (PRS) och 28.81.22 (utvecklande av verksamheten vid nettobudgeterade ämbetsverk).

Ämbetsverkets inkomster grundar sig på lagen om avgifter för patent- och registerstyrelsens prestationer (1032/1992) och på handels- och industriministeriets beslut om patent- och registerstyrelsens avgiftsbelagda prestationer (1782/1995).

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten beaktats inkomster av patent, varumärken, mönsterrätt, rätt till nyttighetsmodeller, handels- och stiftelseregistret, företagsinteckningar, föreningsregistret och bokslutshandlingar samt inkomster av den företagsekonomiska verksamheten. Behovet av anslag föranleds av föreningsregistrets verksamhet eftersom det av samhällspolitiska skäl inte har uppställts några självkostnadsmål för avgifterna.

Inkomstprognosen för momentet baserar sig på antagandet att handläggningsavgifterna vid förenings-, mönsterrätts- och handelsregistret samt handläggningsavgifterna för patent- och nyttighetsmodellärenden höjs. Om prognoserna beträffande de övriga avgifterna avsevärt avviker från kalkylerna bereder man sig på att behovet av avgiftsförändringar i fråga om dem prövas separat.

Utgifter och inkomster:
   
Bruttoutgifter, utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 32 230 000
Bruttoinkomster 31 053 000
Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 30 959 000
— offentligrättsliga prestationer 29 904 000
— övriga prestationer 1 055 000
Övriga inkomster 94 000
Nettoutgifter 1 177 000


2002 budget 1 177 000
2001 budget 1 177 315
2000 bokslut -768 079

41. Verksamhetsstöd till Finnvera Abp(fast anslag)

Under momentet beviljas 336 000 euro.

Anslaget får användas till kostnader för Finnvera Abp:s verksamhet i enlighet med lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998) och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den.

Förklaring:Med verksamhetsstödet ersätts de kostnader som i enlighet med lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av lagen föranleds av sådana i 5 § lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet avsedda tjänster som anges särskilt för Finnvera Abp. I statsrådets förbindelse anges särskilt i vilken utsträckning staten ersätter bolagets tjänster. Handels- och industriministeriet och bolaget ingår årligen ett avtal om produktionen av tjänster.

Anslaget hänför sig delvis till det grundräntestöd, i vilket ingick verksamhetsstöd, som betalas med stöd av krediter som beviljats av Kera Abp och som håller på att avskrivas genom den årliga minskningen.


2002 budget 336 000
2001 budget 336 376
2000 bokslut 336 376

42. Räntestöd till Finnvera Abp(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 23 452 000 euro.

Anslagen får i enlighet med de förbindelser av statsrådet som givits med stöd av lagen om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) och lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998) användas till räntestöd som beviljas för finansiering av bolagets verksamhet.

Specialfinansieringsbolaget får år 2002 bevilja krediter som omfattas av det regionala räntestödet till ett belopp av högst 117 732 000 euro samt lån som omfattas av specialräntestöd och beviljas i enlighet med stödprogram som stöds på näringspolitiska grunder till ett belopp av sammanlagt högst 100 912 000 euro, vilket belopp också inbegriper lån till kvinnliga företagare.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och de förbindelser statsrådet gett med stöd av den betalar staten räntestöd till bolaget. Räntestödet kan utgöras av regionalt räntestöd eller specialräntestöd. Staten betalar årligen bolaget regionalt räntestöd för vidareöverföring till kredittagarna. Det räntestöd som beviljas är regionalt graderat. Specialräntestöd betalas till bolaget för vidareöverföring till kredittagarna i fråga om sådana krediter som beviljats av särskilt definierade näringspolitiska skäl.

År 2002 betalas räntestödet som regionalt räntestöd enligt de förbindelser som statsrådet gett med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och som specialräntestöd i fråga om krediter som Finnvera Abp beviljat 1999 eller senare. Räntestöd betalas dessutom som grundräntestöd och tilläggsräntestöd på krediter som Kera Abp beviljat före 1999 enligt de gällande förbindelser som statsrådet givit med stöd av lagen om Kera Abp.

Bevillningsfullmakterna för krediter som omfattas av regionalt räntestöd och specialräntestöd gäller också den del av de beviljade krediterna som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den nationella medfinansieringen har budgeterats under moment 32.30.62 och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel under moment 26.98.61.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 8 § lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet. Enligt propositionen skall det regionala räntestöd och specialräntestöd som betalas till Finnvera Abp för vidareöverföring till kredittagarna betalas bolaget under det år då bolaget gottgör stödet till kunderna. Det att betalningen av räntestödet tidigareläggs ökar inte statens utgifter på lång sikt. Eftersom räntestödet betalas ett år tidigare jämfört med situationen i dag, ökar detta behovet av räntestöd under övergångsperioden. Det ökade behovet under 2002 är ca 1,4 miljoner euro.

Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro):
  2002 2003 2004 2005-
         
Förbindelser som ingåtts före 2002 22,1 16,55 11,9 13,0
Förbindelser 2002 1,3 2,35 2,5 2,1
Sammanlagt 23,4 18,9 14,4 15,1

Av räntestödet för 2002 är den kalkylerade andelen av icke-fördelat räntestöd (grundräntestöd) 8,8 miljoner euro och andelen av fördelat räntestöd 14,6 miljoner euro.

Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2002 (nuvärde) till 7,6 miljoner euro.


2002 budget 23 452 000
2001 budget 28 087 384
2000 bokslut 32 622 537

43. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 10 428 000 euro.

Anslaget får enligt de förbindelser som statsrådet avgett med stöd av lagen om Kera Ab (65/1971) och lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998) användas till ersättningar för förluster som uppkommit i Finnvera Abp:s och Kera Abp:s kredit- och borgensverksamhet.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Statsrådet har med stöd av 8 § lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet avgett en förbindelse att staten enligt de villkor som specificeras närmare i förbindelsen ersätter Finnvera Abp:s kreditförluster i fråga om de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar fr.o.m. 1.1.1999. Kredit- och borgensförluster i fråga om krediter och borgensförbindelser som före denna tidpunkt har beviljats av Kera Abp ersätts enligt de förbindelser statsrådet har ingått med stöd av lagen om Kera Abp. De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2002 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2003.

Avsikten är att kreditförluster för investerings- och driftskapitallån som beviljats av Finnvera Abp får finansiering även ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den nationella medfinansieringen har budgeterats under moment 32.30.62 och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel under moment 26.98.61.


2002 budget 10 428 000
2001 budget 15 136 913
2000 bokslut 14 095 395

44. Regionalt transportstöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 364 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd till små och medelstora företag enligt lagen om regionalt stödjande av transporter (954/1981) och statsrådets beslut om stödjande av skärgårdstransporter (311/1982). Av anslaget får högst 13 500 euro användas till betalning av stöd för skärgårdstransporter.

Anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Lagen om regionalt stödjande av transporter är i kraft till utgången av 2001. Regeringen avlåter till riksdagen en proposition gällande förlängning av giltigheten för lagen om regionalt stödjande av transporter till utgången av 2003.

Transportstöd betalas för stödjande av transporter som görs av små och medelstora företag i landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen och Södra Savolax.

Syftet med transportstöd är att förbättra förutsättningarna för att öka produktionsmängderna, för att få till stånd ny produktionsverksamhet samt för att höja förädlingsgraden på produktionen.


2002 budget 3 364 000
2001 budget 3 363 759
2000 bokslut 3 358 916

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 16 147 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) och lagen om företagsstöd (1136/1993) samt till internationaliseringsstöd enligt handels- och industriministeriets beslut (2/022/1998).

Investeringsstöd, utvecklingsstöd för små och medelstora företag och stöd för förbättrande av företags verksamhetsmiljö samt investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet får 2002 beviljas till ett belopp av högst 16 819 000 euro.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Vid dimensioneringen av bevillningsfullmakten har såsom tillägg beaktats 2 523 000 euro för investerings-, utvecklings- och verksamhetsmiljöprojekt som genomförs av företag i Östra och Norra Finland samt för investerings- och utvecklingsprojekt i samband med förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter.

Lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) trädde i kraft från ingången av 2001. Lagen ersätter lagen om företagsstöd (1136/1993). I lagen om stödjande av företagsverksamhet ingår bestämmelser om investeringsstöd, utvecklingsstöd för små och medelstora företag, verksamhetsmiljöstöd för företag samt investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter.

Målet med företagsstöden enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet är att förbättra konkurrenskraften särskilt i fråga om små och medelstora företag samt företagens verksamhetsmiljö. Målet är att styra stöden till sådana små och medelstora företag med god tillväxtpotential som håller på att starta eller utvidga sin verksamhet. Stöden inriktas på sådana kvalitativt högtstående projekt där stödet uppskattas ha betydande verkningar med tanke på genomförandet av projektet.

Investeringsstöd beviljas för genomförande av investeringar i anläggningstillgångar när företaget inleder eller utvidgar sin verksamhet eller förnyar sina anläggningstillgångar. Investeringsstöd kan beviljas små företag i hela landet. På ett utvecklingsområde kan stöd beviljas även större företag. Syftet med investeringsstödet är att förbättra den tekniska nivån på företagens produkter och produktion, nivån på arbetets produktivitet, att förstärka näringsstrukturen i regioner med problematisk produktionsstruktur samt att förbättra sysselsättningen och företagens internationalisering.

Utvecklingsstöd för små och medelstora företag kan beviljas de företag i hela landet som faller inom de fastställda gränserna för storleken på små och medelstora företag. Stöd kan beviljas för små och medelstora företags betydande utvecklings- och internationaliseringsprojekt. Målet med utvecklingsstödet för små och medelstora företag är att på lång sikt förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft samt internationalisering.

Verksamhetsmiljöstöd för företag kan i hela landet beviljas projekt som syftar till att skapa och utveckla tjänster som små och medelstora företag behöver, förbättra samarbetet mellan företag och läroanstalter samt främja nätbildning mellan företag och överföring av teknologi. Stöd beviljas i regel andra än företag, dvs. främst offentliga sammanslutningar såsom läroanstalter, forskningsanstalter samt kommuner.

Stöd riktas i enlighet med det kompensationsprogram som ingår i statsrådets principbeslut om skydd av gamla skogar (3/500/96; 27.6.1996) även till kompensationsåtgärder för de verkningar i fråga om ekonomi och sysselsättning som skyddet av gamla skogar i Norra Finland på de områden som hör till influensområdet för skyddet föranleder.

Investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter beviljas sådana företag i hela landet som förädlar och marknadsför jordbruksprodukter.

Bevillningsfullmakten beräknas 2002 fördela sig mellan olika användningsändamål på följande sätt:
    Uppskattat antal Nya Tryggade Arbetsplatser
  företag arbetsplatser arbetsplatser av projekt
           
Investeringsstöd 4 204 700 150 300 200 100
Utvecklingsstöd till små och medelstora företag 7 232 100 30 600 2 000 100
Verksamhetsmiljöstöd 2 859 300   200 500 30
Investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter 2 522 900 90 200 100 70
Sammanlagt 16 819 000 270 1 300 2 800 300

Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (1 000 euro):
  2002 2003 2004 2005-
         
Förbindelser som ingåtts före 2002 11 942 6 391 1 009 336
Förbindelser 2002 4 205 5 887 4 541 1 177
Sammanlagt 16 147 12 278 5 550 1 513

Totalt uppgår statens kostnader för de understöd som beviljas 2002 (nuvärde) till 14,9 miljoner euro.


2002 budget 16 147 000
2001 budget 16 482 417
2001 tilläggsb.
2000 bokslut 11 438 087

46. Understöd för tryggande av varvsindustrins konkurrensförutsättningar(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 17 660 000 euro.

Anslaget får i enlighet med handels- och industriministeriets beslut (8/1999) användas till betalning av stöd till finska varvsföretag på grundval av kontrakt om nybyggnad och ombyggnad av fartyg. Anslaget används till betalning av understöd som beviljats åren 1998—2000.

Förklaring:Under åren 1996—1997 fick understöd beviljas till nybyggnad och ombyggnad av fartyg så, att kontraktens sammanlagda värde fick uppgå till högst 1 345 503 412 euro. Motsvarande summa för 1998 och 1999 var 840 939 632 euro. Under 1999 kunde understöd för nybyggnad och ombyggnad av fartyg beviljas till ett värde av högst 403 651 024 euro. År 2000 kunde understöd motsvarande ett värde av 1 009 127 559 beviljas för nybyggnad och ombyggnad. Understöd har kunnat beviljas för högst den procent av kontraktsvärdet för fartyget som fastställts av Europeiska gemenskapernas kommission.

Inom EU regleras understöden till varvsindustrin av det s.k. sjunde skeppsbyggnadsdirektivet och fr.o.m. ingången av 1999 även av rådets förordning gällande stöd för skeppsbyggnad. Direktivet har möjliggjort ett direkt produktionsstöd upp till ett godkänt maximibelopp till varvsindustrin i EU-länderna. För att trygga den finska varvsindustrins konkurrensbetingelser i förhållande till konkurrenterna i EU har det beslutats att EU:s stödsystem fortsättningsvis skall tilllämpas i Finland. Giltighetstiden för EU:s skeppsbyggnadsdirektiv upphörde 31.12.2000.

Användningen av bevillningsfullmakterna för åren 1998—2000 beräknas åsamka staten utgifter om sammanlagt 17 660 000 euro år 2002. Utbetalningen av stödet sker i den takt som arbetet framskrider.


2002 budget 17 660 000
2001 budget 26 069 129
2000 bokslut 36 160 404

47. Statsundestöd för utvecklingsservice och för vissa samfund i branschen(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 561 000 euro.

Anslaget får användas till statsunderstöd för organisationer med anknytning till handels- och industriministeriets verksamhetsområde och främst till produktionen av utvecklingstjänster för små och medelstora företag samt till främjande av utländska investeringar. Anslaget får dessutom användas till betalning av statsbidrag till samfund som främjar verksamheten vid små och medelstora företag, för utvecklande av tjänster som är avsedda för små och medelstora företag, för främjande av företagsamhet samt till regionala projekt för utvecklande av näringarna.

De kostnader för främjande av utländska investeringar som nämns i motiveringen under momentet kan på grund av att tjänsten till sin natur kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det totala kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även projekt för utvecklande av tjänster som är avsedda för små och medelstora företag, främjande av företagsamhet samt utveckling av regionala näringar på grund av deras samhälleliga effekter och lönsamhet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det totala kostnadsbeloppet.

Understöden beviljas enligt de grunder som närmare fastställts av statsrådet. Anslaget får också användas till finansiering av projekt som genomförs av offentliga samfund.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring: Handels- och industriministeriet godkänner de mål som uppställts för de olika organisationernas verksamhet till stöd för ministeriets företagspolitik och följer utvecklingen av de resultat som uppnåtts och effekterna av dem.

Avsikten är att anslaget skall användas som följer:
   
Stiftelsen för befrämjande av utländska investeringar 1 598 000
Konstflitföreningen 685 000
SMI-stiftelsen 505 000
Förbundet för finskt arbete 252 000
Övriga statsunderstöd 521 000
Sammanlagt 3 561 000

Anslaget under momentet används för att producera tjänster i anslutning till främjandet av utländska investeringar samt för att främja användningen av sakkunnigtjänster avsedda för små och medelstora företag och företagandet. Anslaget används även för att förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet och verksamheten vid små och medelstora företag, för projekt som främjar konkurrenskraften vid små och medelstora företag, t.ex. projekt för utvecklande av utbildnings- och rådgivningstjänster för små och medelstora företag, för åtgärder som syftar till att göra utbudet på utvecklingstjänster mångsidigare samt för att främja utnyttjandet av industriell formgivning i små och medelstora företag. Dessutom används anslaget för främjande av den regionala näringsverksamheten.


2002 budget 3 561 000
2001 budget 3 560 538
2000 bokslut 1 345 503

48. Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 9 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996). Anslaget kan också användas till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Fide Ab, som avses i lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996) samt till betalning av behövliga åtgärder och kostnader för skydd i fråga om sådana ränte- och valutarisker som föranleds statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal.

Förklaring:År 2002 beräknas Fide Ab ingå ränteutjämningsavtal för nya exportkrediter till ett värde av 300 miljoner euro. Däremot ingås enligt uppskattning inga ränteutjämningsavtal för fartygskrediter 2002. Efter 2002 beräknas ränteutjämningsavtalen för offentligt understödda export- och fartygskrediter årligen uppgå sammanlagt till ett värde av ca 600 miljoner euro.

Ränteutjämningsavtalen för exportkrediter beräknas åsamka staten utgifter om 9 000 000 euro 2002, 9 800 000 euro 2003, 10 400 000 euro 2004 och 10 700 000 euro fr.o.m. 2005. Enligt uppskattning orsakar ränteutjämningsavtalen för fartygskrediter inte staten några räntestödsutgifter 2002; utgifterna beräknas uppgå till 800 000 euro 2003, 4 000 000 euro 2004, 6 700 000 euro 2005 och 9 000 000 euro 2006.


2002 budget 9 000 000
2001 budget 5 213 826
2000 bokslut 1 588 560

49. Räntestöd för krediter som beviljas av Finlands Exportkredit Ab(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 700 000 euro.

Anslaget får användas till betalning räntestöd, valutakursförluster och utgifter som föranleds av ersättning för förluster som uppstått av borgen enligt lagen om räntestödslån för finansiering av fartygsleveranser (1093/1985), lagen om räntestöd för finansiering av fartygsleveranser (1173/1990) samt lagen om räntestöd till Finlands Exportkredit Ab och om ersättning för bolagets valutakursförluster samt om statsborgen för bolagets kreditgivning (1364/1989).

Förklaring:

Räntestödslånen beräknas åsamka staten utgifter som följer (1 000 euro):
  2002 2003 2004 2005 2006
           
Räntestöd för fartygsanskaffningar 1 700 1 400 1 000 600 300
Annat räntestöd vid utlåning   - 200 500 500
Sammanlagt 1 700 1 400 1 200 1 100 800

Räntestödsutgifterna orsakas av de räntestödskrediter som godkänts före 1998 och av bevillningsfullmakterna i de lagar som nämns i motiveringens beslutsdel.


2002 budget 1 700 000
2001 budget 3 027 383
2000 bokslut 9 007 926

50. Räntestöd för små och medelstora företags investeringar(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 33 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntestöd för lån som kan godkännas som räntestödslån med stöd av lagen om räntestödslån för små och medelstora företags investeringar (538/1992).

Förklaring:Räntestöd betalas med stöd av de räntestödsbeslut som 1992—1995 fattats i samband med räntestödslån för små och medelstora företags investeringar. Syftet med räntestödssystemet var att främja små och medelstora företags industriella investeringar.

Räntestödsansökningar togs emot t.o.m. 31.12.1994. Räntestödsbeslut kunde alltjämt fattas under 1995, eftersom lagen gällande små och medelstora företags investerings- och räntestödslån upphörde att gälla 31.12.1995. Täckandet av de förbindelser som ingicks 1992—1995 orsakar staten utgifter om 33 000 euro ännu år 2002. År 2003 föranleder räntestödsbesluten inte längre några utgifter.


2002 budget 33 000
2001 budget 504 564
2000 bokslut 1 352 772

60. Överföringar till statsgarantifonden(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantifonden (444/1998) och lagen om exportgaranti (479/1962). Anslaget får också användas till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantiförbindelser som avgivits i statsgarantiverksamheten med stöd av lagar gällande denna (375/1963, 573/1972 och 609/1973), av garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantier för tryggande av basråvaruförsörjningen (651/1985) och lagen om statens konsolideringsgarantier (529/1993) samt av garantier som före 1999 beviljats med stöd av lagen om statens kapitalgarantier (594/1992).


2002 budget 17 000
2001 budget 16 819

62. Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 81 688 000 euro.

År 2002 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt 80 126 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2001 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2002.

Anslaget får användas för betalning av den statliga medfinansieringen av projekt för genomförande av målprogram 1, 2 och 3 samt av Interreg-gemenskapsinitiativ samt av pilotprojekt under strukturfondsperioden 2000—2006, då finansieringen sker med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. Anslaget får dessutom användas till betalning av Finlands förpliktelser enligt artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 och artikel 24 (reproduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG) nr 2082/1993.

Av anslaget får högst 6 7280 000 euro användas för att sänka priserna på avgiftsbelagd verksamhet i form av rådgivnings-, utbildnings- och konsulttjänster samt andra utvecklingstjänster.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar i enlighet med 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Om den nationella medfinansieringen av strukturfondsprogram och pilotprojekt föreskrivs bl.a. i lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000). Lagen gäller till utgången av programperioden 2000—2006. Bestämmelser om stöd ingår dessutom i statsrådets beslut om allmänna villkor för beviljande av energistöd (45/1996 och 29/1999) och i en statsrådsförordning som kommer att ges, i de bestämmelser som gäller projektfinansiering till Teknologiska utvecklingscentralens forsknings- och utvecklingsverksamhet och tekniska forskning (SRb 461/1998) och i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998). Om stöden föreskrivs också i bestämmelserna (HIM:s förordning 16/2001) om avgiftsbelagda prestationer för stödprogram som Europeiska gemenskapernas kommission godkänt för företagarutbildning och regionala utvecklingsprojekt (EU 548 och 549/11.10.1996). Dessutom innehåller lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999) och förordningen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1354/1999) bestämmelser om förvaltningen av samtliga strukturfondsprogram.

Investerings-, utvecklings- och verksamhetsmiljöstöd enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) riktas till de kompensationsåtgärder som vidtas på grund av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga verkningar som följer av skyddet av gamla skogar i Norra Finland.

Handels- och industriministeriet beslutar i enlighet med finansieringsramarna för EU-programmen om användningen av den statliga medfinansieringen inom ministeriets förvaltningsområde.

Med finansieringen genomförs utbildnings- och utvecklingstjänster för små och medelstora företag. Enligt uppskattning inflyter 1 346 000 euro under moment 12.32.10 i avgifter som uppbärs av deltagarna. Avgifterna för avgiftsbelagda prestationer bildar tillsammans minst en sjättedel av det totala belopp som i statsbudgeten för respektive år anvisats för utgifterna för produktion och utveckling av dessa (HIM:s förordning 16/2001).

Av anslaget beräknas 68,603 miljoner euro användas för statlig medfinansiering av projekt som delfinansierats ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och 13,085 miljoner euro för statlig medfinansiering av projekt som genomförs inom ramen för Europeiska socialfonden.

Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro):
  2002 2003 2004 2005 Sammanlagt
           
Förbindelser år 2000—2001 62,374 25,061 7,265 3,524 98,224
Förbindelser år 2002 19,314 38,286 19,255 3,271 80,126
Sammanlagt 81,688 63,347 26,520 6,795 178,350

Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2002 (nuvärde) till 75,8 miljoner euro.

Bevillningsfullmakten beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (milj. euro):
  Mål 1 Mål 2 Mål 3 Interreg Sammanlagt
           
Europeiska regionala utvecklingsfonden 35,180 29,558 - 2,479 67,217
Europeiska socialfonden 1,637 1,572 8,354 - 11,563
Sammanlagt 36,817 31,130 8,354 2,479 78,780

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro):
  Finansierings-
ramen under
       
  perioden Budgeterad   Budgeterat  
  2000—2006 fullmakt Bevillnings- anslag  
  i form av åren fullmakt åren Anslag
Program fullmakt 2000—2001 år 2002 2000—20011) år 2002
           
Europeiska regionala utvecklingsfonden          
Mål 1 263,839 82,877 35,180 36,160 37,323
Mål 2 208,950 63,238 29,558 27,246 29,365
Interreg 15,951 3,515 2,479 2,018 1,915
Sammanlagt 488,740 149,630 67,217 65,424 68,603
           
Europeiska social-
fonden
         
Mål 1 13,819 3,978 1,637 2,859 1,889
Mål 2 11,208 3,127 1,572 1,680 1,566
Mål 3 74,8222) 15,786 8,354 9,590 7,987
Sammanlagt 99,849 22,891 11,563 14,129 11,442
           
ERUF + ESF
sammanlagt
588,589 172,521 78,780 79,553 80,045

1) Budgeten och tilläggsbudgeten för 2000—2001 inbegriper inte anslag för förbindelser som avgetts före 2000.

2) Inbegriper en uppskattning av inkomsterna motsvarande 14,871 milj. euro.

I fråga om ESF saknas i fullmaktsbeloppen för 2002 inkomster om 1,346 miljoner euro och i anslagsbeloppen 1,643 miljoner euro. I fullmaktsbeloppen för åren 2000—2001 saknas 4,261 miljoner euro i inkomster och i anslagsbeloppen 2,781 miljoner euro.


2002 budget 81 688 000
2001 budget 80 549 739
2001 tilläggsb. 11 604 967
2000 bokslut 51 604 500