Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning och forskning
         10. Utveckling av landsbygden
         40. Naturresursekonomi
         64. Forststyrelsen

Statsbudgeten 2023

40. NaturresursekonomiPDF-versio

Förklaring:

Verksamhetsmiljö

Med naturresursekonomi avses hållbar och ansvarsfull användning av naturresurser som baserar sig på skogar, fisk, vilt och vatten. Samhällets funktioner och försörjningsberedskapen förutsätter välfungerande vattentjänster och en energi- och näringsproduktion som grundar sig på inhemska naturresurser.

De globala förändringsfaktorerna — klimatförändringen, den snabba tekniska utvecklingen, konkurrensen om de sinande naturresurserna, förändringen i värderingar och attityder samt det försämrade säkerhetspolitiska läget — förändrar naturresurssektorns verksamhetsmiljö. Trots att man måste förbereda sig på följderna av förändringsfaktorerna, innebär de också nya möjligheter. Till naturresursuppgifterna hör sådana uppgifter för tryggande av vattentjänsterna och dammsäkerheten som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen och samhällets säkerhet och som det under de föränderliga säkerhetsförhållandena är allt viktigare att sörja för.

Klimatuppvärmningen och förändringarna i väder- och vattenförhållandena påverkar direkt verksamhetsförutsättningarna för naturresursekonomin i och med att de förändrar riskerna, men de erbjuder också nya möjligheter om man lyckas anpassa sig till dem. Den snabba tekniska utvecklingen öppnar nya dimensioner inom de olika delarna av naturresursekonomins värdenätverk, särskilt vid övergången från en verksamhet som utgår från producent och biomassa till en konsument- och tjänsteinriktad naturresursekonomi. Mängden och exaktheten i fråga om naturresursdata kommer att öka avsevärt, och utnyttjandet av dessa data medför stora möjligheter för en utvidgning och internationalisering av naturresurssektorn. Den globala konkurrensen om de sinande naturresurserna och den allt större efterfrågan på hållbart producerade råvaror utgör en stor möjlighet för naturresursekonomin. Finland har tack vare rikliga och hållbart förvaltade naturresurser samt högklassigt kunnande goda förutsättningar att bemöta den allt större efterfrågan.

Motstridiga mål kan minska användbarheten när det gäller naturresurserna och realiseringen av affärsmöjligheterna. Utanför Finlands gränser har man dålig kännedom om tillståndet hos Finlands naturresurser och förfarandena inom naturresursekonomin, vilket i samband med beredningen av internationella avtal eller EU-lagstiftning kan leda till beslut som är ofördelaktiga eller motstridiga med tanke på utvecklingen av Finlands naturresursekonomi.

Ansvarsområdet för naturresursekonomin omfattar skogsbruket, fiskerinäringen och vilthushållningen samt vattenhushållningen och allmänna naturresursfrågor. Största delen av de anslag som behövs för skötseln av dessa uppgifter, cirka 210 miljoner euro, har budgeterats under detta kapitel. Dessutom finns det ordinarie personal, motsvarande cirka 200 årsverken, som arbetar vid närings-, trafik- och miljöcentralerna med uppgifter inom naturresursekonomin och vid Finlands miljöcentral med vattenhushållningsuppgifter. Löneutgifterna och utgifterna för den allmänna förvaltningen avseende denna personal har beaktats under arbets- och näringsministeriets huvudtitel, moment 32.01.02, samt under miljöministeriets huvudtitel, moment 35.01.04. Uppgifterna inom naturresursekonomin omfattar också Gränsbevakningsväsendets tillsyn över vilthushållningen och fiskerinäringen inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Mål som stöder förvaltningsområdets samhälleliga effektmål

En hållbar naturresursekonomi tryggar försörjningsberedskapen, ökar välfärden och ersätter användningen av icke-förnybara råvaror och energikällor

  • — Självförsörjningsgraden och försörjningsberedskapen i fråga om vattentjänsterna, produktionen av biomassa och fiskeriet stärks
  • — Naturresursekonomins konkurrenskraftiga verksamhetsmiljö skapar ny affärsverksamhet och gör att förädlingsgraden och exporten ökar
  • — Användningen av naturens immateriella tillgångar och av välfärdstjänster med anknytning till naturen ökar
  • — De förnybara naturresursernas livskraft, den biologiska mångfalden och livsmiljöernas tillstånd förbättras, vilket skapar en grund för hållbarhet på alla plan
  • — En hållbar användning av förnybara naturresurser tryggas och riskhanteringen stärks
  • — Klimatförändringen bromsas genom att steg tas mot koldioxidneutralitet, materialeffektivitet och cirkulär ekonomi
  • — Vi anpassar oss till klimatförändringen och förbereder oss för de risker som den medför.

Tillförlitlig geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap:

  • — Geografisk information som hänför sig till livsmedel och förnybara naturresurser möjliggör effektiva processer och tjänster samt ny affärsverksamhet.

Nyckeltal

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
2023
mål
         
— Värdeökningen inom skogsbruket, miljoner euro 3 988 stiger stiger stiger
— Investeringsavkastningen från virkesproduktionen inom privatskogsbruket, % (exklusive den årliga förändringen i rotpriserna) 4,8 4,9 oförändrad oförändrad
— Avverkningsuttaget för stamved, miljoner m3 68,9 75,8 stiger oförändrat
— Metso-åtgärder i privatägda skogar, ha 51 486 56 030 60 300 65 800
— Värdet av produktionen inom det kommersiella fisket, miljoner euro 46,5 45,0 oförändrat stiger
— Värdet av vattenbruksproduktionen, miljoner euro 84,7 80,0 oförändrat stiger
— Fiskförädlingens och fiskhandelns omsättning, miljoner euro 721,1 690,0 oförändrad stiger
— Värdet av fritidsfiskets fångster, miljoner euro stiger stiger stiger stiger
— Antalet fiskedagar för fritidsfiskare, miljoner st. stiger stiger oförändrat oförändrat
— Invånarantal i områden med betydande översvämningsrisk 5 800 5 731 5 700 sjunker
— Strukturförändring inom ordnandet av vattentjänster, antal vattentjänstverk, st. 1 085 1 214 1 195 sjunker
— Värdet av viltfångsten, miljoner euro 84 stiger oförändrat oförändrat
— Antalet jaktdagar i fråga om småvilt, miljoner st. 3,5 oförändrat oförändrat oförändrat
— Skador orsakade av stora rovdjur, miljoner euro 9,9 9,5 oförändrat sjunker

20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 800 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för vård av fiskbeståndet som tillståndsvillkoren i tillståndsbeslut som meddelats med stöd av 3 kap. 14 och 22 § i vattenlagen (587/2011) och miljöskyddslagen (527/2014) och i andra motsvarande tillståndsbeslut förutsätter samt till betalning av överföringsutgifter i anslutning till dessa

2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder, när utgifterna direkt hänför sig till åtgärder för vård av fiskbeståndet enligt punkt 1.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen i fråga om överföringsutgifterna.

Förklaring:Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten bland andra tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2023 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.

Av användningen av anslaget bedöms konsumtionsutgifterna utgöra merparten och överföringsutgifternas andel bedöms vara liten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Minskning i inflödet av fiskerihushållningsavgifter -300
Sammanlagt -300

2023 budget 2 800 000
2022 budget 3 100 000
2021 bokslut 3 300 000

21. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 15 847 000 euro.

Anslaget får användas

1) för sådana konsumtions- och investeringsutgifter i anslutning till nyttjande och vård av vattentillgångarna som hänför sig till hantering av översvämningsrisker, till dammsäkerhet, till reglering av vattendrag, till utvecklande av nyttjandet och vården av vattendrag, av vattentjänster, av vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket och av annan vattenhushållning, till anskaffning av observationsdata och till vatteninformationstjänsten, till bedömning av effekterna, till beredskap och riskhantering samt till statens skyldigheter med stöd av lag, tillståndsbeslut och avtal såväl som till sådant gränsvattendragssamarbete som baserar sig på mellanstatliga fördrag samt till genomförandet inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde av den internationella strategin för vattensektorn i Finland

2) som nationell självfinansieringsandel i projekt som genomförs med stöd genom EU:s fonder

3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 95 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter samt till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till nationella organisationer inom vattensektorn

4) för fullgörande av mellanstatliga samarbetsavtal som främjar affärsverksamhet inom vattensektorn.

Under momentet nettobudgeteras samarbetsparternas medfinansiering i projekt, utredningar eller andra åtgärder som på basis av överenskommelser eller beslut enligt vattenlagstiftningen ligger på närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvar. Under momentet nettobudgeteras även de sjukdagpenningar och moderskapspenningar som betalas till arbetsgivaren.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet, reglering av vattendrag 3 100 000
Utveckling, planering och uppföljning av vattenhushållningen 5 247 000
Grundliga reparationer av statens vattenbyggnadskonstruktioner samt andra vattendragsåtgärder 5 000 000
Skyldigheter som följer av statens vattenhushållningstillstånd 2 200 000
Gränsvattendragssamarbete som baserar sig på statsfördrag, finansiella andelar och medlemsavgifter 300 000
Sammanlagt 15 847 000

Avsikten är att anslaget används för avlönande av personal motsvarande 87 årsverken inom arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden och för avlönande av personal motsvarande 8 årsverken inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Jord- och skogsbruksministeriets andel av anslaget för avlöning av en koordinator för internationella vattenfrågor (överföring till moment 24.01.01) -36
Programmet för tillväxt och internationalisering inom området vattenkompetens (RRF pelare 3) -500
Utveckling av de IT-verktyg som behövs för att genomföra dricksvattendirektivet på nationell nivå 2 000
Åkermarkernas vattenhushållning och skydd mot översvämningar (regeringsprogr. 2019) -200
Lönejusteringar 92
Sammanlagt 1 356

2023 budget 15 847 000
2022 II tilläggsb. 20 000
2022 budget 14 491 000
2021 bokslut 14 259 000

22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 14 966 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklings-, försöks- och investeringsprojekt, exportfrämjande projekt och kommunikation som gäller hållbar användning av förnybara naturresurser, bioekonomi, miljövård, den biologiska mångfalden samt begränsning av och anpassning till klimatförändringen, såväl som till betalning av understöd i anknytning till dessa

2) för förvaltning och utvecklande av informationssystem som hänför sig till en hållbar användning av förnybara naturresurser

3) till betalning av utgifter för den tillsyn som vissa avtal om fiske som Finland ingått föranleder

4) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder

5) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 70 årsverken.

Av anslaget har 3 000 000 euro reserverats för klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn (RRF pelare 1) som en del av planen för återhämtning och resiliens.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget används för försöks-, utvecklings- och investeringsprojekt samt exportfrämjande projekt som främjar en hållbar användning av förnybara naturresurser samt bioekonomi. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Med anslaget genomförs den nationella skogsstrategin, Finlands bioekonomiska strategi och klimatlagen i fråga om klimatplanen för markanvändningssektorn och den nationella planen för anpassning till klimatförändringen, vilka jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för.

Dessutom riktas anslag till en förbättring av interoperabiliteten hos datasystem och datalager som är förknippade med användning och skydd av förnybara naturresurser, till utvecklande av de elektroniska tjänsterna, till tryggande av naturens mångfald, till avvärjande av risker som invasiva främmande arter medför, till skydd och hållbar användning av de genetiska resurserna samt till främjande av utnyttjandet av naturen för rekreation och turism. Med anslaget kan det även göras utredningar i syfte att förbättra naturresursernas tillstånd och användningen av dem samt anpassningen till klimatförändringen.

Som den andel som år 2022 tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för fisketillstånd för Tana älv har 13 500 euro beaktats under detta moment. På grund av laxbeståndens svaga status i Tana älv blev man tvungen att begränsa fisket sommaren 2021 och inrikta fisket på andra arter än lax. Den svaga statusen hos laxbestånden har bedömts kvarstå, vilket minskar tillståndsintäkterna även 2022. Inkomsterna från fisketillstånd beräknas minska till cirka 50 000 euro år 2022. Den inkomst som år 2023 beräknas inflyta från fisketillstånd för Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Genom klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument utvecklas för skogsvård och skogsbehandling klimatvänliga metoder och metoder som tryggar den biologiska mångfalden.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn 3 000 000
Ett livskraftigt Finland: Åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden 120 000
Verkställande av klimatlagen 1 000 000
Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen 6 000 000
Genomförande av den nationella skogsstrategin 1 900 000
Genomförande av Finlands bioekonomiska strategi 1 200 000
Andra försöks- och utvecklingsprojekt inom naturresursekonomi och bioekonomi 796 000
Utveckling och förvaltning av informationssystem 760 000
Tillsyn över att avtal om fiske fullgörs 190 000
Sammanlagt 14 966 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 60 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 40 procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Askgödsling (överföring till moment 30.40.44) (regeringsprogr. 2019) -200
Behov av tilläggsfinansiering för systemet med beskogning (överföring från moment 30.40.47) (regeringsprogr. 2019) 1 070
Forsknings- och innovationsprogrammet inom klimatpolitiken för markanvändningssektorn (7 årsv.) (överföring från moment 30.01.22) (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 7 000
Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen 5 000
Förvaltning av systemet med stöd för beskogning (7,5 årsverken) (överföring från moment 32.01.02) (regeringsprogr. 2019) 595
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn, finansiering av systemet med stöd för beskogning (överföring till moment 30.40.47) (regeringsprogr. 2019) -1 800
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -17 000
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn (regeringsprogr. 2019) -4 552
Klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn (RRF pelare 1) -4 000
Minskning i inkomsterna från fisketillstånd för Tana älv -121
Spetsprojektet för återvinning av näringsämnen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 100
Stöd till våtmarksodling 30 000
Stöd till våtmarksodling (överföring till moment 30.20.42) -30 000
Tjänsteupphandling enligt genresursprogrammet (överföring till moment 30.01.05) (regeringsprogr. 2019) -108
Utveckling av och utredningar kring fodertillsatser som minskar utsläppen från husdjursutfodring, bortfall av tillägg av engångsnatur -700
Utökad finansiering för naturvården (bekämpningen av främmande arter effektiviseras) (regeringsprogr. 2019) -595
Verkställande av klimatlagen 1 000
Sammanlagt -15 511

Anslaget står delvis utanför ramen.


2023 budget 14 966 000
2022 II tilläggsb. 3 000 000
2022 budget 30 477 000
2021 bokslut 33 497 000

31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 636 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av understöd för översvämningsskyddsprojekt och andra projekt som förbättrar användningen av och tillståndet hos vattendragen och vattenmiljön samt beredskapen och riskhanteringen inom vattenhushållningen, såväl som till betalning av utgifter som föranleds av projekt som genomförs som statens arbete

2) till betalning av utgifter som föranleds av understöd för utvecklings- och investeringsprojekt som främjar en hållbar användning av vattenresurser

3) till betalning av utgifter för avlönande av projektpersonal i en omfattning motsvarande högst 15 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter samt investeringsutgifter

4) som nationell självfinansieringsandel i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder

5) till betalning av frivilliga finansiella bidrag för nationella och internationella vattenhushållningsprojekt.

Av anslaget har som en del av planen för återhämtning och resiliens reserverats 1 500 000 euro för programmet för tillväxt och internationalisering inom området vattenkompetens (RRF pelare 3).

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med avseende på åtgärder som förbättrar användningen av och tillståndet hos vattendragen och vattenmiljön beviljas stöd för vattendragsåtgärder som syftar till att hantera översvämningsrisker och minska andra risker och olägenheter som gäller vattenhushållningen samt till att främja en mångsidig användning och vård av vattendragen såväl som en god vattenhushållning. Särskilt riktas stöd till att förbättra funktionssäkerheten och cybersäkerheten hos vattentjänsterna. Med avseende på projekt som gynnar en hållbar användning av vattenresurser beviljas stöd för projekt som främjar försöks-, investerings- och exportverksamhet såväl som innovativa offentliga anskaffningar inom vattenhushållningssektorn och till dem anslutna verksamhetsmodeller. I syfte att förbättra fiskbeståndens livskraft används anslaget för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden. Grunderna för understöden har fastställts i statsrådets förordning om understöd för projekt som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön (714/2015).

Programmet för tillväxt och internationalisering inom området vattenkompetens, som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument, stöder de tillväxt- och exporthelheter inom vattensektorn som främjar målen för hållbar utveckling och som baserar sig på smarta lösningar och digitalisering, på vattensektorn som möjliggörare av grön tillväxt såväl som på en utökning av samarbetet mellan vattensektorn och andra sektorer, på en förbättring av resurseffektiviteten och energieffektiviteten samt på övergripande lösningar för vattentjänsterna och vattentillgångarna. Av programmets finansiering anses 40 procent främja målet för den gröna omställningen.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Programmet för tillväxt och internationalisering inom området vattenkompetens 1 500 000
Förbättring av funktionssäkerheten och cybersäkerheten hos vattentjänsterna 2 500 000
Riskhanterings-, iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt inom vattenhushållningen 3 879 000
Fiskeriekonomiska iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt 757 000
Sammanlagt 8 636 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 10 procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Det nationella programmet för återställande av vandringsfiskbestånden (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -3 000
Förbättring av funktionssäkerheten och cybersäkerheten hos vattentjänsterna (cyber) 2 500
Iståndsättning av fisktrappan i Strömsberg vid Borgå å och fisktrapporna vid forsen i Helsinge kyrkoby vid Kervo å, bortfall av ett tillägg av engångsnatur -200
Programmet för tillväxt och internationalisering inom området vattenkompetens (RRF pelare 3) -500
Åkermarkernas vattenhushållning och skydd mot översvämningar (regeringsprogr. 2019) -1 000
Sammanlagt -2 200

Anslaget står delvis utanför ramen.


2023 budget 8 636 000
2022 budget 10 836 000
2021 bokslut 8 636 000

40. Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 632 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av den andel av inkomsterna av fisketillstånd för Tana älv som ska återbäras till vattenområdets ägare

2) till betalning av ersättningar enligt 60 § i lagen om fiske (379/2015) till vattenområdenas ägare enligt avtal om begränsning av fiske i anslutning till skyddet av saimenvikaren, så att ersättningen är 2,5 euro per hektar

3) till betalning av ersättningar som staten åläggs att betala på grund av beslut som tillståndsmyndigheter eller domstolar gett i vatten- eller fiskeriärenden eller med stöd av lag eller mellanstatliga fördrag samt till betalning av beslutsavgifter såväl som räntor och dröjsmålsräntor som hänför sig till dem

4) till betalning av ersättningar och andra utgifter med stöd av lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013)

5) till betalning av utgifter som föranleds av kartläggning av skogsskador som till sin omfattning och ekonomiska betydelse är avsevärda och utgifter som föranleds av produktion av flygbilder över skadeområden

6) till betalning av utgifter som betalas i förskott av statens medel och föranleds av sådana prestationer enligt viteslagen (1113/1990) och med dem jämförbara prestationer som avses i skogslagen

7) till betalning av ersättningar enligt rengärdesavtalet mellan Finland och Norge

8) till betalning av sådana bidrag som avses i lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske (998/2012)

9) till betalning av ersättningar och kostnader för förluster enligt lagen om ersättande av förluster på grund av vissa bestämmelser i överenskommelsen angående fiskeristadgan för Tana älv och i den därtill anslutna fiskeristadgan (501/1991) samt av därmed förknippade räntor och dröjsmålsräntor

10) till betalning av sådana utgifter som med stöd av 17 § i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015) betalas ut i förskott av statens medel

11) till betalning av konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Av inkomsterna från fisketillstånd för Tana älv återbärs till vattenområdenas ägare år 2023 den andel som ska återbäras av de inkomster av fisketillstånd som influtit år 2022. På grund av laxbeståndens svaga status i Tana älv blev man tvungen att begränsa fisket sommaren 2021 och inrikta fisket på andra arter än lax. Den svaga statusen hos laxbestånden har bedömts kvarstå, vilket minskar tillståndsintäkterna. Laxens uppvandring i Nordatlanten och även i Tana älv under åren 2019—2021 har dock varit exceptionellt svag. Dessutom kan det uppskattas att uppvandringen för laxar som är flera havsår gamla förblir liten 2022, eftersom laxar som är ett havsår gamla har återvänt sparsamt från havet under de två föregående åren, vilket i allmänhet återspeglas i antalet laxar som är flera havsår gamla. Inkomsterna från fisketillstånd beräknas minska till cirka 50 000 euro år 2022. Den andel som ska återbäras till de privata vattenområdenas ägare i förhållande till vattenområdenas storlek är cirka 73 procent, vilket har beaktats i anslagsnivån under momentet. Den andel som tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för fisketillstånd för Tana älv har beaktats i anslaget under moment 30.40.22. Den inkomst som år 2023 beräknas inflyta av fisketillstånd för Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Genom de avtalsbaserade ersättningarna i anslutning till skyddet av saimenvikaren ersätts vattenområdenas ägare för de olägenheter som frivilliga avtal om begränsning av fiske orsakar. Målet är att det år 2023 ska finnas gällande avtal om begränsning av fisket på ett område på cirka 2 696 km2. Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 10 procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Minskning i inkomsterna från fisketillstånd för Tana älv -242
Sammanlagt -242

2023 budget 1 632 000
2022 budget 1 874 000
2021 bokslut 7 672 195

41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 760 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utgifter enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)

2) till betalning av ersättningar som hänför sig till tidigare år, till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst sju årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Till utgifterna enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift hör sådana utgifter enligt viltskadelagen (105/2009) som föranleds av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur samt utgifter som föranleds av viltskaderegistret och av andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten på hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation och vård av samt forskning kring hjortdjursbestånden, såväl som andra motsvarande utgifter. Den inkomst som 2023 beräknas inflyta av jaktlicensavgifter för hjortdjur har antecknats under moment 12.30.42.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Ersättande av skador 2 200 000
Åtgärder för förebyggande av skador 500 000
Observation och forskning avseende hjortdjursbestånden 700 000
Viltskaderegistret 200 000
Vård av hjortdjursbestånden 1 160 000
Sammanlagt 4 760 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 10 procent.


2023 budget 4 760 000
2022 budget 4 760 000
2021 bokslut 5 600 000

42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 8 850 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av ersättningar för och förebyggande och övervakning av skador som orsakats av sådana stora rovdjur som avses i viltskadelagen (105/2009) och utgifter som hänför sig till verkställigheten av viltskadelagen

2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter samt till betalning av utgifter för självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget används för ersättningar för skador som orsakats av rovdjur 2022. Ersättningar för skador på ren betalas enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen inom ramen för budgeten och övriga skador betalas till fullt belopp. Beloppet för skador som ersätts beräknas stiga eller förbli på oförändrad nivå jämfört med 2021 års nivå. Beloppet för skador på husdjur beräknas förbli oförändrat.

År 2021 var beloppet för skador 9,5 miljoner euro, varav andelen för skador på ren var 9 miljoner euro och andelen för skador på husdjur 0,5 miljoner euro.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Ersättning av skador på ren som orsakats av stora rovdjur 7 500 000
Ersättning av skador på husdjur, odlingar och biodlingar som orsakats av stora rovdjur 600 000
Förebyggande och övervakning av skador 750 000
Sammanlagt 8 850 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 98 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 2 procent.


2023 budget 8 850 000
2022 II tilläggsb. 700 000
2022 budget 8 850 000
2021 bokslut 11 250 000

44. Stöd för tryggande av en hållbar virkesproduktion (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 47 497 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) och lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2023 får stödbeslut enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) och lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket fattas till ett belopp av högst 54 500 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2022 är oanvänd, får stödbeslut om den oanvända delen fattas 2023.

Förklaring:Regeringen överlämnar till riksdagen en till budgetpropositionen anknytande proposition med förslag till lag om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket. Den nya lagen om ett temporärt incitamentsystem träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Med anslaget främjas en hållbar vård och användning av skogarna genom att stöd beviljas för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privatägda skogar.

I fråga om de arbeten som genomförs med anslaget är den direkta effekten på sysselsättningen cirka 1 800 årsverken.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)

  2023 2024 2025 2026 Sammanlagt fr.o.m. 2023
           
Förbindelser som ingåtts före år 2023 20,90 9,30 0,80 0,78 31,78
Förbindelser år 2023 26,60 20,40 5,74 1,76 54,50
Utgifter sammanlagt 47,50 29,70 6,54 2,54 86,28

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Askgödsling (överföring från moment 30.40.22) (regeringsprogr. 2019) 200
Handlingsplanen METSO (överföring till moment 35.40.45) -3 700
Omfördelning -6 133
Sammanlagt -9 633

2023 budget 47 497 000
2022 budget 57 130 000
2021 bokslut 42 298 207

45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 17 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) och lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket, för åtgärder som tryggar den biologiska mångfalden i skogarna.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Regeringen överlämnar till riksdagen en till budgetpropositionen anknytande proposition med förslag till lag om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket.

Med anslaget genomförs handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt Helmi-programmet för stärkande av livsmiljöerna.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2023 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för den verksamhet som främjar vården av skogsnaturen:

  • — Bevarandet av skogsnaturens mångfald tryggas med hjälp av miljöstöd och projekt för vård av livsmiljöerna i skogsnaturen på ett område motsvarande cirka 6 500 hektar
  • — Vattenvården tryggas genom planering av mångfacetterade vattenvårdsprojekt
  • — Myrar återskapas utanför skyddsområdena på ett område motsvarande 1 200 hektar
  • — Vatten leds tillbaka till 13 skyddsmyrar från omgivande områden
  • — Med avseende på fågelvåtmarker som inte hör till nätverket av skyddsområden anläggs eller iståndsätts 13 stycken.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Miljöstöd 14 300 000
Projekt för vård av skogsnaturen 1 500 000
Åtgärder inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi 1 700 000
Sammanlagt 17 500 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Genomförande av handlingsplanen METSO 4 073
Genomförande av livsmiljöprogrammet Helmi 1 700
Handlingsplanen METSO (överföring från moment 30.40.44) 3 700
Utökad finansiering för naturvården (regeringsprogr. 2019) Handlingsplanen METSO 500
Sammanlagt 9 973

2023 budget 17 500 000
2022 budget 7 527 000
2021 bokslut 10 027 000

46. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 44 989 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av uppgifter enligt lagen om Finlands skogscentral (418/2011)

2) till annan offentlig medfinansiering i EU-projekt som omfattas av Finlands skogscentrals statsbidragsverksamhet

3) till betalning av utgifter som föranleds av Finlands skogscentrals årspremier inom tilläggspensionssystemet Eläke-Tapio.

Förklaring:Finlands skogscentral är en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som hänför sig till en hållbar skötsel och användning av skogarna samt till bevarande av skogarnas mångfald. Finlands skogscentral ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa den lagstiftning som gäller skogarna och sköta uppgifter som hänför sig till skogsdata. Finlands skogscentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Den viktigaste målgruppen för Finlands skogscentrals verksamhet är de enskilda skogsägarna, som äger 440 000 skogsbruksenheter (12,1 miljoner hektar, cirka 60 procent av Finlands skogsmarksareal). Finlands skogscentral övervakar att de lagar som gäller skogsbruket iakttas och sköter de övriga myndighetsuppgifter som hör till centralen. Skogscentralen behandlar till exempel årligen cirka 120 000 anmälningar om användning av skog samt cirka 70 000 ansökningar om Kemera-stöd och anmälningar om verkställande. Skogscentralen samlar in regional information om skogstillgångar på ett område motsvarande cirka 2,5 miljoner hektar samt ger rådgivning och utbildning till ungefär 30 000 skogsägare och aktörer inom skogsbranschen årligen.

Till skogscentralens produktivitetsfrämjande åtgärder hör att utveckla de elektroniska tjänsterna, att utveckla utnyttjandet av skogsdata samt att utveckla rådgivningstjänsterna för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.

För genomförande av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen ställer jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2023 preliminärt upp följande mål för verksamheten vid Finlands skogscentral:

Resultatmål för Finlands skogscentral

  2021
utfall
2022
resultatmål
2023
resultatmål
       
1. Ekonomimål      
Totala kostnader per anmälan för behandling av anmälningar enligt skogslagen och beslut som gäller dem, € 10 11 10
De totala kostnaderna per ansökan för behandling av ansökningar om vård av ungskog enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, €1) 66,2 73 65
Enhetskostnader för inspektion av tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk €/st. 304 245 240
Kostnader för insamling av information om skogstillgångar €/ha2) 3,3 4,5 4,0
2. Prestationsmål      
Mål för insamlingen av information om skogstillgångarna, ha 2 169 000 2 500 000 2 330 000
Antal skogsägare som under året använt tjänsten MinSkog.fi 61 936 65 000 70 000
Besökarantal på tjänsten MinSkog.fi, företag 1 050 1 060 1 200
Utnyttjandet av den öppet tillgängliga informationen om skogar utvidgas
— mängden nerladdade materialpaket, GiB
— antal inbjudningar via gränssnitt
— antal besök i karttjänster
39 555
116 774 736
182 219
26 250
52 500 000
136 500
30 000
60 670 000
158 000
3. Kvalitetsmål      
Andelen projekt för vård av ungskog som vid stickprovskontroller visat sig vara bra när det gäller kvalificering för finansiering, i förhållande till den undersökta arealen minst, % 75 75 78
Beslut om projekt för vård av ungskog, veckor efter anhängiggörandet 2,8 3,5 3,0

1) Kostnaderna för behandlingen varierar i stor utsträckning beroende på antalet ansökningar.

2) År 2021 infördes ett nytt, noggrannare system för inventering av skogstillgångar. Kostnaderna för skanning, tolkning och jämförelseprovytor är därigenom högre än tidigare.

Uppskattad fördelning enligt process av kostnaderna för verksamhet som genomförs med anslaget (mn euro) samt årsverkena (årsv.)

  2021 utfall 2022 uppskattning 2023 uppskattning
  kostnader årsv. kostnader årsv. kostnader årsv.
             
Skogsdata- och kontrolltjänster 20,3 287 20,6 284 21,0 288
Näringslivstjänster 8,9 139 7,8 135 10,9 150
Förvaltningstjänster 3,5 44 2,8 36 2,7 34
Utvecklingstjänster 9,2 28 10,3 29 9,0 27
Kommunikation och kundservice - - 1,1 17 1,4 22
Sammanlagt 41,9 498 42,6 501 45,0 521

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förbättring av broar och vägnätet av enskilda vägar 2 500
Genomförande av handlingsplanen METSO 780
Genomförande av livsmiljöprogrammet Helmi 500
Lönejusteringar 535
Sammanlagt 4 315

2023 budget 44 989 000
2022 II tilläggsb. 3 161 000
2022 budget 40 674 000
2021 bokslut 42 421 000

47. Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om stöd för beskogning (1114/2020).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2023 får stödbeslut enligt den temporära lagen om stöd för beskogning fattas till ett belopp av högst 8 200 000 euro.

Förklaring:Genom att stödja beskogning ökas skogsarealen och kolsänkorna utan att den biologiska mångfalden försämras. Stöd beviljas för beskogning av åkrar där jordbruksproduktionen upphört och andra öppna områden samt torvutvinningsområden som inte längre används. Stödet för beskogning består av en ersättning för anläggningsåtgärder samt ett vårdarvode som betalas i två poster. Stöd för beskogning kan beviljas endast enskilda markägare.

Målet är att beskogning år 2023 ska inledas på en areal motsvarande sammanlagt 3 000 hektar.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)

  2023 2024 2025 2026 2027— Sammanlagt fr.o.m. 2023
             
Förbindelser som ingåtts före år 2023 2,83 2,03 1,21 0,72 2,23 9,02
Förbindelser år 2023 2,50 2,00 1,30 0,65 1,75 8,20
Utgifter sammanlagt 5,33 4,03 2,51 1,37 3,98 17,22

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn, finansiering av systemet med stöd för beskogning (överföring från moment 30.40.22) (regeringsprogr. 2019) 1 800
Tilläggsfinansiering för systemet med stöd för beskogning (torvpaketets andel) 1 520
Tilläggsfinansiering för systemet med stöd för beskogning (överföring till moment 30.40.22) (regeringsprogr. 2019) -1 070
Ändring i behovskalkylen för anslaget för utbetalning av stöd -2 910
Sammanlagt -660

2023 budget 5 400 000
2022 budget 6 060 000
2021 bokslut 2 260 000

50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 13 059 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som avses i 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)

2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder

3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst sju årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Regeringen överlämnar till riksdagen en till budgetpropositionen anknytande proposition med förslag till lag om ändring av lagen om jaktvårdsavgift och licensavgift. Genom ändringen höjs jaktvårdsavgiften från 39 euro till 43 euro.

Med stöd av 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren (308 329). Jaktvårdsavgiften är 43 euro och för personer under 18 år 22 euro. Antalet jägare under 18 år uppskattas vara 9 461. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2023 har antecknats under moment 12.30.45.

Genom höjningen av jaktvårdsavgiften stiger anslaget under momentet med 1 261 000 euro. Tilläggsanslaget används till de höjda årspremierna för den tilläggspensionsförsäkring som Finlands viltcentrals föregångare (Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten) tidigare tagit för sina arbetstagare samt till de ökade verksamhetskostnaderna för Finlands viltcentral som beror på den allmänna höjningen av kostnadsnivån. Dessutom inriktas de medel som inflyter till följd av höjningen av jaktvårdsavgiften på att stärka viltförvaltningens internationella engagemang samt på att effektivt främja en allt professionellare verksamhetsstyrning inom jaktvårdsföreningarna.

Resultatet av verksamheten vid Finlands viltcentral

Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som har hela landet förutom landskapet Åland som sitt verksamhetsområde. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen på följande sätt:

  • — ansvarar för den deltagande beredningen av förvaltningsplaner som gäller viltarter och deras livsmiljöer och den deltagande beredningen av uppdateringar av planerna samt tar i sin verksamhet, inklusive de offentliga förvaltningsuppgifterna, i beaktande riktlinjerna i de fastställda förvaltningsplanerna och åtgärderna i den nationella strategin för främmande arter
  • — sörjer för att intressentgrupperna blir hörda och kan delta i allt väsentligt i de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet, utvecklar och stöder i samarbete med Naturresursinstitutet och jaktvårdsföreningarna verksamheten för nätverket för kontaktpersoner i frågor som rör stora rovdjur, främjar annan frivillig uppföljning av viltbestånden och insändandet av observationsdata och hälsoprover till forskningsinstituten samt utvecklar statistikföringen över fällda djur och andra informationsresurser för vilt i samarbete med aktörerna inom den offentliga viltvårdskoncernen, med tanke på planeringsverksamheten inom viltförvaltningen
  • — sörjer för att antalet skador orsakade av vilt minskar, bland annat genom aktiva åtgärder för förebyggande av skador samt genom att rikta jakten mot viltarter som orsakar skador
  • — strävar efter att med aktiva åtgärder minska olagligt dödande av vilt
  • — sörjer för att statsbidrag styrs till jaktvårdsföreningarnas verksamhet.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Finlands viltcentral 8 405 000
Jaktvårdsföreningarna 2 800 000
Stödjande av jaktmuseiverksamhet 450 000
Utvecklingsprojekt enligt viltvårdskoncernens strategi:  
— utvecklande av jaktvårdsföreningarnas verksamhet, internationellt engagemang, förvaltning av bestånden av stora rovdjur och utvecklande av viltvårdskoncernens gemensamma informationssystem samt projekt som förbättrar viltets livsmiljö 1 404 000
Sammanlagt 13 059 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 10 procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Kostnaderna för inrättandet av museet Suomen erä- ja luontokulttuurimuseo åren 2022—2023, bortfall av ett tillägg av engångsnatur -500
Utökad finansiering för naturvården (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -2 200
Ökning av inflödet av jaktvårdsavgifter 1 261
Sammanlagt -1 439

2023 budget 13 059 000
2022 budget 14 498 000
2021 bokslut 13 878 000

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 775 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamålen enligt 82 § i lagen om fiske (379/2015)

2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter, samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder

3) till betalning av utgifter för verkställigheten av lagen om fiske, utgifter för forskning inom fiskerinäringen samt utgifter för programmet för fisketurism.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av 86 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar det belopp som på basis av statens senast fastställda bokslut beräknas inflyta i fiskevårdsavgifter under det året. Beloppet av de fiskevårdsavgifter som inflyter 2023 och dimensioneringen av anslaget grundar sig därmed på försäljningsvolymen av fiskevårdsavgifterna enligt statsbokslutet för 2021. Vid dimensioneringen beaktas dessutom den justering av fiskevårdsavgiften som avses i 79 § i lagen om fiske. I enlighet med den höjs årstillståndet från 45 euro till 47 euro, veckotillståndet från 15 euro till 16 euro och dygnstillståndet förblir 6 euro. Dessutom höjs den fiskevårdsavgift som är bunden till tillståndet att bedriva fiskeguideverksamhet enligt 18 § i lagen om fiske från 100 euro till 105 euro. Höjningen av avgifterna beräknas öka det årliga inflödet från fiskevården med cirka 431 000 euro. År 2023 uppskattas inflödet från fiskevårdsavgifter uppgå till 10 175 000 euro.

De inkomster som inflyter har antecknats under moment 12.30.44.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Användningsändamål enligt 82 § 1—3 punkten i lagen om fiske 5 625 000
Utgifter som föranleds av uppbörden av fiskevårdsavgift enligt 82 § 5 punkten i lagen om fiske 800 000
Ersättningar till ägare av vattenområden enligt 82 § 4 punkten i lagen om fiske 3 630 000
Användningsändamål enligt 82 § 2 mom. i lagen om fiske 120 000
Främjande av fisketurismen 600 000
Sammanlagt 10 775 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 85 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 15 procent

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf, bortfall av tillägg av engångsnatur -50
Främjande av fisketurismen 600
Indexhöjning av fiskevårdsavgifterna 431
Minskning av influtna intäkter från fiskevårdsavgifter -681
Programmet för fisketurism (regeringsprogr. 2019) -300
Selektivt fiske vid Pyhäjärvi-institutet, bortfall av tillägg av engångsnatur -100
Suomen Ammattikalastajaliitto SAKL ry/Finlands Yrkesfiskarförbund rf, bortfall av tillägg av engångsnatur -100
Verkställande av lagen om fiske samt forskning kring fiskbestånden (regeringsprogr. 2019) -1 000
Sammanlagt -1 200

2023 budget 10 775 000
2022 budget 11 975 000
2021 bokslut 9 980 000

53. Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 132 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsunderstöd som beviljas för anläggning av skogsfröplantager och konsumtionsutgifter i anslutning till utvecklande av produktionen av skogsträdsfrö

2) till betalning av understöd till allmännyttiga samfund inom naturresurssektorn.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Genom understöden för anläggning av skogsfröplantager säkerställs att tillräckliga mängder högklassigt skogsodlingsmaterial som lämpar sig för rådande förhållanden kontinuerligt står till buds för skogsbruksändamål. Anslaget får också användas till utvecklande av produktionen av skogträdsfrö.

Understöd som beviljas allmännyttiga samfund inom naturresurssektorn riktas till utvecklingsverksamhet och kommunikation som främjar tillväxten och konkurrenskraften inom naturresursekonomin.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Understöd för anläggning av skogsfröplantager 440 000
Understöd till allmännyttiga föreningar inom naturresurssektorn 692 000
Sammanlagt 1 132 000

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.


2023 budget 1 132 000
2022 budget 1 132 000
2021 bokslut 1 132 000

62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 22 038 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i åtgärder som gäller fiskerinäringen och havspolitiken och som delvis finansieras av medel ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen

2) till betalning av utgifter som föranleds av tillsynen över det kommersiella fisket och av nationellt finansierade åtgärder för främjande av fiskerinäringen

3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 80 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Av anslaget har 10 112 000 euro reserverats för den statliga medfinansieringen i projekt som delfinansieras av EU.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen i fråga om överföringsutgifterna.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrerade havspolitik beaktats 21 163 000 euro, vilket utgör medfinansiering för det operativa program som delfinansieras av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) under åren 2021—2027. EU:s andel av beloppet är 11 051 000 euro.

I EU-andelen av anslaget har också Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansiering som behövs i sin egen budget.

Under moment 12.30.03 beräknas det från programmen som genomförs genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) åren 2021—2027 och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) åren 2014—2020 inflyta inkomster till ett sammanlagt belopp av 9 000 000 euro.

I anslaget har som åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt beaktats kostnaderna för tillsynen över det kommersiella fisket, till den del tillsynsåtgärderna inte ingår i Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens operativa program. Anslaget får på grunder som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet användas också till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen eller som statligt stöd inom fiskerinäringsbranschen i enlighet med EU:s rättsakter samt för ersättningar till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska förluster till följd av skyddet av saimenvikaren uppgående till uppskattningsvis 80 000 euro. År 2023 behövs det uppskattningsvis 375 000 euro för utgifter som i sin helhet finansieras nationellt. Dessutom kan anslaget i enlighet med regeringsprogrammet användas för tryggande av förutsättningarna för yrkesfiske och ersättande av kostnader som uppkommer av att sälar som orsakar skada avlägsnas. År 2023 anvisas det 500 000 euro till åtgärder enligt regeringsprogrammet.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  Nationell andel EU:s andel (EHFVF) Sammanlagt
       
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens operativa program sammanlagt, varav 10 112 000 11 051 000 21 163 000
tekniskt bistånd - 467 000 467 000
Nationella åtgärder 875 000 - 875 000
Sammanlagt 10 987 000 11 051 000 22 038 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 99 procent och konsumtionsutgifterna ungefär 1 procent

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), nivåförändring -878
Främjande av användning av inhemsk fisk (regeringsprogr. 2019) -1 000
Sammanlagt -1 878

Anslaget står delvis utanför ramen.


2023 budget 22 038 000
2022 II tilläggsb. 7 391 000
2022 budget 23 916 000
2021 bokslut 29 158 000