Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
            Statsgarantifonden
            Brandskyddsfonden
            Oljeskyddsfonden
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

10.1. Statliga fonder utanför budgetenPDF-versio

Staten har elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2022 uppgå till ca 5,4 miljarder euro och utgifterna till 5,1 miljarder euro. Inkomsterna inom fondekonomin minskar på grund av minskade ränteinkomster och lägre intäktsföring av vinst. Fondekonomins nettoöverskott uppgår till 0,2 miljarder euro. Det föreslås att sammanlagt 2,0 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten 2022. Detta beror nästan helt och hållet på den överföring från Statens pensionsfond genom vilken pensionsutgifter som ingår i budgeten finansieras. Det föreslås att sammanlagt 0,6 miljarder euro överförs till fonderna 2022. Av denna summa hänför sig största delen till finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet via Statens televisions- och radiofond.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2020 2021** 2022**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 406 459 460
Inkomster av blandad natur 79 105 88
Pensionsavgifter 1 500 1 506 1 530
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 713 424 421
Överföringar från budgeten 699 1 198 560
Inkomster exkl. finansoperationer 3 398 3 692 3 058
Återbetalning av beviljade lån 1 882 1 979 2 339
Inkomster sammanlagt 5 280 5 671 5 397
       
Konsumtionsutgifter 350 178 130
Överföringsutgifter 1 093 1 107 1 463
Ränteutgifter 16 17 18
Överföringar till budgeten 1 937 1 947 1 992
Övriga utgifter 22 20 20
Utgifter exkl. finansoperationer 3 419 3 269 3 614
Beviljade lån samt övriga finansiella investeringar 1 614 1 589 1 525
Utgifter sammanlagt 5 033 4 858 5 149
       
Nettofinansieringsöverskott/nettofinansieringsunderskott 247 813 248

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av statens bostadsfonds medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning.

Vid ingången av budgetåret är fonden skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaffning. Kapitalbeloppet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2022 vara ca 2,8 miljarder euro, och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 19,6 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 17,3 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 1,8 miljarder euro i fråga om borgen för delar av ägarbostadslån, ca 0,03 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,2 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,3 miljarder euro. Borgensansvaret fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2022 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 400 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 950 miljoner euro, att borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Av statens bostadsfonds medel används sammanlagt ca 257 miljoner euro till betalning av understöd och räntestöd. Det föreslås att 1,0 miljon euro överförs från fonden till statsbudgeten 2022, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder vid utgången av 2022 får uppgå till sammanlagt högst 2,7 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 14,7 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Statens pensionsfond är till sin karaktär en buffertfond. Fondmedlen används inte direkt till betalning av pensioner, utan alla pensioner som omfattas av statens pensionssystem betalas av anslag som reserverats i statsbudgeten.

Av fondens inkomster överförs årligen 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten beräknas uppgå till 2,0 miljarder euro 2022. Till statens pensionsfond inflyter 2022 ca 1,5 miljarder euro i pensionsavgifter. Fondens nettoavgiftsintäkter har blivit varaktigt negativa, dvs. det överförs mer medel till statsbudgeten än det inflyter inkomster från avgifter.

Fonden har ett fonderingsmål som föreskrivs i lagen om statens pensionsfond. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Enligt den strategi som fondens styrelse har godkänt är syftet att nå målet senast 2033. Vid utgången av 2020 var statens pensionsansvar 93,1 miljarder euro.

Marknadsvärdet på statens pensionsfonds investeringstillgångar var vid utgången av 2020 21,1 miljarder euro, vilket motsvarade ca 23 % av statens pensionsansvar vid utgången av 2020. Av placeringarna var 36,2 % ränteplaceringar, 52,4 % aktieplaceringar och resten övriga placeringar och derivateffekter.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Enligt 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966) får utvecklingsfondens medel användas för att förbättra gårdsbrukets struktur, främja landsbygdsnäringarna, förbättra levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna på landsbygden samt främja utvecklande av dessa åtgärder. Ett användningsområde är de helt nationellt finansierade investeringsbidrag som fonden har beviljat.

År 2022 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till ca 106 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2021 har beaktats. I statsbudgeten för 2022 ingår ingen anslagsöverföring till gårdsbrukets utvecklingsfond.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens placeringsverksamhet. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över forskningsreaktorn FiR 1. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande om de avfallshanteringsskyldiga inte uppfyller sina skyldigheter beträffande kärnavfallshanteringen. Reserveringsfondens balansräkning var ca 2,6 miljarder euro den 31 december 2020.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlats in hos innehavarna av kärnanläggningar 2021 uppgår till sammanlagt ca 6,1 miljoner euro, och de avgifter som samlats in hos de avfallshanteringsskyldiga till ca 2,7 miljoner euro.

De avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar och avfallshanteringsskyldiga minskar 2021. Enligt kärnenergilagen är den avgift som ska samlas in hos innehavarna av kärnanläggningar 390 euro 2021—2025 för varje megawatt av den nominella termiska effekten, och den avgift som ska samlas in hos avfallshanteringsskyldiga är 0,1 % av det ansvarsbelopp som fastställts i enlighet med 43 § 2 mom. 2021—2025.

De minskade avgifterna beror på den planmässiga minskningen av infrastrukturprojekt som finansieras med hjälp av forskningsprogram. Finansieringen av lokalkostnaderna för laboratoriedelen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s kärnsäkerhetshus fortsätter dock till och med 2025. Driften av kraftverksenheten Olkiluoto 3 och Industrins Kraft Ab:s ökade beredskapsskyldighet 2020 balanserar minskningen 2021 av de avgifter som ska samlas in hos avfallshanteringsskyldiga.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Det ekonomiska läget har lett till minskad elförbrukning och minskad förbrukning av flytande trafikbränslen, vilket i sin tur har lett till att intäkten från försörjningsberedskapsavgiften sjunkit till ca 40 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden.

De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetsställena inom försörjningsberedskapen.

Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar mycket. Försörjningsberedskapsfondens finansiella intäkter, 49,4 miljoner euro, förblev 2020 till största delen på samma nivå som föregående år. Intäkterna bestod av dividendintäkter och ränteintäkter.

På grund av den sänkta prisnivån på oljeprodukter gjordes vid årsskiftet 2020—2021 nedskrivningar på 237,8 miljoner euro av värdet på omsättningstillgångarna.

Fondens balansomslutning var 1 937,5 miljoner euro 2020.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra ansvarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som staten ansvarar för uppgick den 31 december 2020 till ca 22,4 miljarder euro. Det realiserade ansvaret var 11,8 miljarder euro och det orealiserade ansvaret (inklusive anbud) 10,5 miljarder euro, som till största delen kommer att realiseras under flera års tid i framtiden. Ansvarsstocken minskade från utgången av föregående år med ca 3,2 miljarder euro. Beräknat branschvis var vid utgången av 2020 varvens och rederiernas andel 49 %, medan telesektorn stod för 17 %. Den kraftiga ansvarsökningen sedan 2014 berodde främst på varvens och rederiernas stora beställningar på kryssningsfartyg, som medfinansierats av Finnvera. Ansvarsstocken omfattar dessa beställningar, som tidsmässigt kan sträcka sig nästan tio år framåt. Fortfarande kan varvs- och rederisektorn betraktas som den mest betydande branschkoncentrationen. De största enskilda ansvaren eller bransch- och landspecifika ansvarskoncentrationerna skapar riskkoncentrationer även i framtiden och dessa strävar man efter att skydda i den utsträckning det är möjligt. Riskerna har skyddats med återförsäkringsavtal som omfattar ca 6 % av ansvarsstocken. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland och Chile. Av ansvarsstocken finns 74 % i s.k. höginkomstländer med låg risk och 26 % i länder med politiska risker (OECD:s landriskklasser 1—7). År 2020 fanns 28 % av ansvaren i de bästa riskklasserna på s.k. investeringsnivå (AAA—BBB) och resten i andra riskklasser (BB+—CCC-). Jämfört med utgången av 2019 har exportgarantiernas riskklassfördelning försämrats på grund av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Framför allt har riskklasserna inom kryssningsbranschen försämrats avsevärt.

Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet uppvisade en förlust på 1,17 miljarder euro 2020. Denna berodde huvudsakligen på de förlustreserveringar i enlighet redovisningsstandarden IFRS 9 som gjorts i ansvarsstocken för exportgaranti- och specialborgensverksamheten. Av det förlustbringande separata resultatet täcktes 829 miljoner euro med Finnvera Abp:s vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder (ur fonden för exportgaranti- och specialborgensverksamhet) och 349 miljoner euro med medel ur statsgarantifonden. I statsgarantifonden fanns ca 690 miljoner euro den 31 december 2020 och 342 miljoner euro efter beslutet den 4 februari 2021 om en fondavgift till Finnvera Abp. Eventuella förluster i exportgaranti- och specialborgensverksamheten 2021 och senare år täcks ur statsgarantifonden, eftersom exportgaranti- och specialborgensverksamhetens alla vinstmedel från tidigare år användes 2020 för att täcka förlusterna.

Finnvera Abp:s stora riskkoncentrationer, osäkerheten när det gäller den ekonomiska och politiska utvecklingen i världen och händelser i enskilda stora bolag påverkar risknivån. Möjliga förväntade förluster på kort sikt har koncentrerats till ett antal bolag, och möjliga kreditförluster kan öka framför allt till följd av att ekonomin blivit långsammare på grund av coronapandemin. Konsekvenserna av pandemin har gjort att man tvingats nedgradera företagens riskklassificering, vilket har påverkat behovet av fonderade medel. Det har observerats problem på marknaderna i tillväxtländer och fattiga länder.

Enligt en uppskattning utifrån kreditrisken (VaR 99,5) var med tanke på ansvarsstockens risknivå behovet av fonderade medel för de realiserade ansvarsförbindelserna (sammanlagt ca 11,8 miljarder euro) 1,2 miljarder euro den 31 december 2020 (0,6 miljarder euro av 11,1 miljarder euro den 31 december 2019). Risken för stora enskilda kreditförluster har ökat till följd av coronapandemin framför allt inom fartygssektorn, där beloppet av de realiserade ansvarsförbindelserna uppgår till ca 4 miljarder euro.

På grund av den fortsatta osäkerheten är det ännu mycket svårt att bedöma hur länge coronapandemin varar samt effekterna på Finnveras ansvar för exportgaranti- och specialborgensverksamheten och på de separata resultaten under kommande år och på eventuell täckning av förluster ur statsgarantifonden.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond (Single Resolution Fund, SRF). SRF utökas till sin målnivå senast 2023, varefter medel samlas i fonden endast om den behöver användas i samband med resolutionsåtgärder.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter (åren 2015—2024). Insättningsgarantiavgifterna under kommande år väntas hålla sig nära 2021 års nivå. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarnas tillgodohavanden behövs medel ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Transport- och kommunikationsverket. Sedan 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Överföringen till statens televisions- och radiofond uppgår till 555,238 miljoner euro 2022. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Av fondens medel används det belopp som behövs för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Finansieringen står utanför ramen.

Interventionsfonden för jordbruket

Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad interventionsverksamhet inom jordbruket. År 2022 bereder man sig på måttliga interventioner, men framför allt på grund av förväntade störningar på marknaden till följd av brexit och försämrade möjligheter att förutse marknadsläget till följd av coronasituationen är interventionsverksamhetens omfattning förknippad med osäkerhetsfaktorer. Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2022 beräknas de utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,4 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionslagring. Beloppet täcks genom en överföring från statsbudgeten.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2022 beräknas uppgå till ca 11,2 miljoner euro.

Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brandstationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.

Oljeskyddsfonden

Ur oljeskyddsfonden ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland.

Den temporära höjningen av oljeskyddsavgiften (2010—2015) och fördröjningen av vissa projekt som hör till oljebekämpningsberedskapen har tillsammans ökat oljeskyddsfondens eget kapital till 21,7 miljoner euro. Den övre gränsen för fondens kapital återgick vid ingången av 2020 från 50 miljoner euro till 10 miljoner euro, och därför avbröts uppbörden av oljeskyddsavgiften med stöd av 8 § i lagen om oljeskyddsfonden (1406/2004) tills vidare den 1 mars 2020.

Oljeskyddsfondens medel har genom förhandsbeslut till stor del bundits till anskaffningar för bekämpning av oljeskador. Enligt 17 § i lagen om oljeskyddsfonden förutsätter betalning av ersättning till det lokala räddningsväsendet för en enskild anskaffning av bekämpningsmateriel för mer än 85 000 euro att oljeskyddsfondens styrelse på förhand har godkänt anskaffningen. Vidare ska det anslag på 2,9 miljoner euro som av de medel som influtit från oljeavfallsavgiften överförts från statsbudgeten för 2019 användas till ersättningar för kostnader för sanering av mark- och grundvattenområden som förorenats av olja. Fondens förbindelser uppgick den 31 december 2020 till sammanlagt 16,4 miljoner euro.

Största delen av oljeskyddsfondens medel är bundna genom förhandsbeslut och motiveringar till budgeten. Av denna anledning är fondens medel under de närmaste åren inte tillräckliga för att enligt 17 § i lagen om oljeskyddsfonden ersätta räddningsväsendet för kostnader för anskaffning av materiel för bekämpning av oljeskador och upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Det föreslås att det 2022 överförs 4 miljarder euro från statsbudgeten till Oljeskyddsfonden för att täcka kostnader som orsakas av oljebekämpningsverksamheten och eventuella oljeskador.

År 2020 var oljeskyddsavgiften 0,50 euro per ton olja, och intäkterna från avgiften uppgick till 1,95 miljoner euro. Ur oljeskyddsfonden betalades ersättningar till ett belopp av sammanlagt 16,4 miljoner euro.

Oljeskyddsfondens ställning ses över inom ramen för det pågående lagstiftningsprojektet för utvecklande av de subsidiära ansvarssystemen för miljöskador.