Statsbudgeten 2022

En försämring av coronavirusläget antas inte begränsa återhämtningen inom ekonomin, även om öppnandet av samhället skulle ske långsammare än vad som tidigare uppskattats. Den osäkerhet som är förknippad med sjukdomens utveckling, virusvarianter och vaccinationstäckning ökar osäkerheten i prognosen.

Ekonomin har återhämtat sig snabbt från coronaviruspandemin sedan våren innevarande år och till följd av det ökar BNP-tillväxten till 3,3 % år 2021. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter på hösten även inom de branscher som för närvarande forfarande omfattas av begränsningar. Den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara stark under slutet av året och i början av 2022, vilket innebär att BNP ytterligare beräknas öka 2,9 % år 2022.

Sysselsättningen har i avsevärd utsträckning ökat under den första hälften av 2021. Den ekonomiska tillväxten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft, som räcker till för att på kort sikt täcka den höga arbetslösheten och regeringens åtgärder för att öka utbudet av arbete. Den ekonomiska återhämtningen ökar antalet sysselsatta i synnerhet inom servicebranscherna.

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1997—2023

Coronaviruspandemin gjorde att underskottet i de offentliga finanserna ökade avsevärt 2020. Den offentliga sektorns finanser försvagades av den ekonomiska recessionen och av de många stödåtgärder som vidtogs på grund av epidemin. Den snabba ekonomiska tillväxten efter recessionen förbättrar de offentliga finanserna i år, men underskottet i dem förblir stort. Den ekonomiska tillväxten och det faktum att de stödåtgärder som det fattats beslut om på grund av coronavirussituationen minskar avsevärt stärker de offentliga finanserna ännu år 2022. Efter den snabba konjunkturuppgången uppvisar de offentliga finanserna dock fortfarande ett underskott. Inom de offentliga finanserna råder det således fortfarande en strukturell obalans mellan utgifter och inkomster.

Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten steg 2020 till en 10 procentenheter högre nivå än före krisen, då den var 59,5 %. Ökningen av skuldkvoten avtar 2022, men därefter tilltar ökningen på nytt och stiger till drygt 73 % i mitten av årtiondet. Den offentliga skuldkvoten förblir på en betydligt högre nivå än i slutet av förra årtiondet.

Statsförvaltningen har burit den största delen av kostnaderna för de stödåtgärder som det beslutats om på grund av coronavirussituationen. Av de undersektorer som ingår i den offentliga ekonomin visar statsförvaltningen det största underskottet. Statens aktiva finanspolitik stimulerade ekonomin i fjol och kommer att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten också 2021. Statsförvaltningens underskott minskar ytterligare 2022 tack vare den starka ekonomiska tillväxten och de stödåtgärder som upphör.

Lokalförvaltningens finansiella saldo började uppvisa ett litet överskott 2020. Detta berodde i stor utsträckning på statens omfattande stödåtgärder. I år och nästa år kommer lokalförvaltningen åter att uppvisa ett underskott. År 2023 förändras strukturen för de offentliga samfunden i Finland när ansvaret för organiseringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Detta lättar på det strukturella utgiftstryck som kommunerna har på grund av befolkningens stigande medelålder.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade betydligt 2020 på grund av den temporära sänkningen av arbetspensionsavgiften och de minskade avgiftsinkomsterna och kapitalinkomsterna. Arbetspensionsanstalternas finansiella saldo återställs på grund av att den temporära sänkningen tar slut samt den starka intäktsutveckling som var resultatet av den förbättrade sysselsättningen. Överskottet är under de kommande åren dock ganska måttligt, eftersom pensionsutgifterna fortsätter att öka och den mycket låga räntenivån bromsar upp ökningen av arbetspensionsanstalternas kapitalinkomster.

De övriga socialskyddsfonderna kom att redovisa ett underskott 2020. Det finansiella saldot försämrades på grund av det stora antalet permitteringar, den ökade arbetslösheten och de tillfälliga utvidgningarna av utkomstskyddet för arbetslösa. De övriga socialskyddsfondernas situation underlättas 2021—2022 av höjningen av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslösheten minskar också från och med 2022, vilket stärker de övriga socialskyddsfonderna.

De offentliga samfundens utgiftskvot, dvs. deras utgifter i förhållande till BNP, ökade snabbt 2020. År 2022 kommer utgiftskvoten att sjunka när de temporära stödåtgärderna upphör och de arbetslöshetsrelaterade utgifterna minskar. Skattekvoten, dvs. förhållandet mellan BNP å ena sidan och skatter och avgifter av skattenatur å andra sidan, sjönk 2020 och ökar åter innevarande år när skatteinkomsterna i samband med återhämtningen från recessionen ökar snabbare än BNP.

De största riskerna för de offentliga finanserna hänför sig alltjämt till den allmänna ekonomiska utvecklingen. Eventuella nya virusvarianter under coronaviruspandemin kan bromsa upp återhämtningen av ekonomin och försvaga de offentliga finanserna i och med den långsammare ekonomiska tillväxten och eventuella nya avgifter som möjligen blir större på grund av epidemin.

De villkorade åtagandena i de offentliga finanserna och i synnerhet den betydande ökningen av garantierna utgör en risk för de offentliga finanserna. Det faktum att borgensansvaren koncentreras till vissa branscher och företag ökar riskerna i anknytning till borgensansvaren. Borgensfullmakterna har också utökats 2020 som ett led i stödåtgärderna till företag, även om detta tills vidare inte har påskyndat ökningen av garantierna. En omfattande realisering av åtagandena skulle öka de offentliga utgifterna och forcera ökningen av skuldkvoten.