Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

9. Den kommunala ekonominPDF-versio

9.1. Effekten på den kommunala ekonomin av ändringar i beskattningsgrunderna och betalningsgrunderna

Kommunalskatt

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2022 samt till lagar om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen och vissa andra skattelagar. I överensstämmelse med programmet för statsminister Marins regering föreslås det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex.

Hushållsavdraget höjs 2022 och 2023 i fråga om hushålls-, omsorgs- och vårdarbete. Dessutom höjs hushållsavdraget för dem som frångår oljeuppvärmning i syfte att stödja ändringar av uppvärmningssättet. Ändringen är tidsbegränsad och gäller 2022—2027.

Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks med 85 euro i månaden åren 2022—2025. Utöver det minskas rätten till ränteavdrag för bostadslån i enlighet med regeringsprogrammet. Åren 2021—2023 minskas avdragsrätten med 5 procentenheter per år så att räntor på bostadslån helt och hållet slutar vara avdragsgilla 2023. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför sammanlagt ca 49 miljoner euro i kommunalskatteintäkter från dessa år till 2022.

Samfundsskatt

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition där det föreslås att bestämmelserna om begränsning av ränteavdraget ändras i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning och undantag som gäller infrastrukturprojekt. Ändringen i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 15 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 18 miljoner euro på årsnivå. Ändringen i fråga om undantag som gäller infrastrukturprojekt minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 5 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 7 miljoner euro på årsnivå.

Dessutom överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelsen om rättelse av internprissättning. Ändringen ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 40 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 75 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen dessutom till riksdagen en proposition där det föreslås att det tilläggsavdrag som hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet från ingången av 2022 höjs till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Ändringen minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 8 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 11 miljoner euro på årsnivå. Ändringen är tidsbegränsad och gäller 2022—2027.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de effekter på skatteintäkterna som ändringen i beskattningsgrunderna har. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att skatteintäkten är neutral för kommunerna. Som en del av åtgärdspaketet för att stödja kommunerna i samband med covid-19-pandemin höjdes kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 10 procentenheter för skatteåret 2021. På grund av periodiseringen av intäkterna från samfundsskatten beräknas ändringen ytterligare öka kommunernas redovisning av samfundsskatt med ca 40 miljoner euro 2022. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför sammanlagt ca 4 miljoner euro i kommunernas intäkter från samfundsskatten från dessa år till 2022.

Fastighetsskatt

I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter den pågående reformen av fastighetsskatten så att reformen i huvudsak träder i kraft vid beskattningen för 2023. Reformen skjuts fram med ett år. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför sammanlagt 5 miljoner euro av inflödet av fastighetsskatteinkomster från dessa år till 2022.

Effekterna på kommunernas skatteinkomster 2022 av de ändringar av beskattningsgrunderna som hänför sig till budgetpropositionen (mn euro)

   
Indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster -209
— varav den progressiva inkomstskatteskalan -69
— varav arbetsinkomstavdrag -93
— varav grundavdrag -47
Begränsning av ränteavdraget för bostadslån 4
Höjning av hushållsavdraget -17
Ökning av anställningsförmånerna inom trafiken -3
Sammanlagt -225

9.2. Statsbidrag till kommunerna

Statsbidragen till kommunerna uppgår till 13,0 miljarder euro, vilket är ca 1 miljard euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Om tilläggsbudgetarna för 2021 beaktas, är 2022 års föreslagna statsbidrag 1,1 miljarder euro mindre än statsbidragen för 2021. Minskningen föranleds i huvudsak av att motsvarande temporära coronastöd som budgeterades för 2021 inte har budgeterats för 2022. För exempelvis de kostnader som coronavirussituationen föranleder inom hälsovården har 1,6 miljarder euro reserverats 2021.

De kalkylerade statsandelarna uppgår sammanlagt till 9,1 miljarder euro, dvs. ca 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Tilläggsbudgetarna för 2021 påverkar inte skillnaden mellan 2022 och 2021.

Statsbidrag till kommuners och samkommuners driftsekonomi 2020—2022 (mn euro) och förändring 2021 budget—2022 budgetprop. (%)

Moment   2020 budget1) 2021 budget 2022
budgetprop.
Förändring %
2021—2022
           
Kalkylerade statsandelar 8 106 8 755 9 100 3,9 %
28.90.30 FM 7 074 7 698 7 985 3,7 %
flera moment UKM2) 1 032 1 057 1 115 5,5 %
  därav samkommuner 1 041 1 522 1 544 1,4 %
28.90.35 Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna 2 269 2 360 2 652 12,4 %
  Övriga statsbidrag        
25.50.20 Valutgifter - - 11  
JM sammanlagt 0 0 11
28.90.31 Understöd för kommunsammanslagningar - 10 20
28.90.32 Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem för digitalisering 40 10 10  
FM sammanlagt 40 20 30
flera moment UKM, understöd enligt prövning 238 286 264
  varav samkommunernas andel 11 13 15
UKM sammanlagt 238 286 264
30.20.20 Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare: ersättning för den tillsyn över djurs hälsa och välbefinnande som kommunerna ordnar 4 4 4
JSM sammanlagt 4 4 4
31.20.55 Köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken 42 42 45
KM sammanlagt 42 42 45
32.30.32 Statsunderstöd till kommunerna för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens - - 3  
32.30.40 Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna 1 64 40  
32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice/betalning av lönesubvention till kommunerna 31 32 33
32.50.03 Främjande av invandrares integration och sysselsättning 8 6 6  
32.50.30 Statens ersättningar till kommunerna för ordnande av tjänster för personer som får internationellt skydd 156 146 129
ANM sammanlagt 196 247 211
33.03.31 Främjande av hälsa och välfärd 10 24 20
33.03.63 Vissa specialprojekt 2 3 -  
33.20.31 Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 27 28 30
33.20.50, 51 och 52 Lönesubvention till kommunerna 74 74 74
33.50.51 Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst 27 25 22
33.50.56 Utgifter för rehabilitering av frontveteraner 38 30 23
33.50.58 Tjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet 70 132 95  
33.60.31 Stöd till servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och vissa andra utgifter 2 3 3  
33.60.32 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå 25 25 25
33.60.33 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för utgifterna för läkar- och tandläkarutbildning 96 96 96
33.60.34 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar 15 15 15
33.60.37 Ersättningar till kommunerna för kostnader för brådskande socialvård 5 2 2
33.60.38 Statsunderstöd för den offentliga social- och hälsovårdens covid-19-kostnader - 1 615 -  
33.60.39 Utvecklande av servicestrukturen 97 128 133  
33.60.61 Bättre tillgång till social- och hälsovårdstjänster - - 124  
33.60.52 Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet 4 4 4  
33.60.63 Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området 3 3 3
33.60.64 Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott 5 5 5
33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare 15 16 16
SHM sammanlagt 517 2 229 566
Oljeskyddsfonden Ersättningar till de lokala räddningsväsendena för kostnaderna för förvärv och upprätthållande av oljebekämpningsberedskapen 14 9 10
Statens bostadsfond Understöd ur statens bostadsfond 43 39 33
35.10.22 Vissa utgifter för miljövård, programmet Kaisu 1 4 -  
35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård 2 3 2
35.20.30 Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 1 1 -
35.20.31 Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen - - 3  
35.20.32 Understöd för avskaffande av bostadslöshet - 3 3  
35.20.34 Understöd till kommuner för slopande av oljeuppvärmning i kommunalt ägda byggnader - - 3  
35.20.55 Understöd för reparationsverksamhet - 2 2  
MM sammanlagt 61 61 57
  Övriga statsbidrag sammanlagt, mn euro 1 099 889 1 313 -54,6 %
       
  Statsbidrag sammanlagt, mn euro 11 474 14 004 13 065 -6,7 %

1) Bokföringsnämndens kommunsektion bestämmer uppställningsformen för resultaträkningen i kommunerna och posternas innehåll. Anvisningen kan ändras slutgiltigt först när lagen har trätt i kraft. I detta program för kommunernas ekonomi ingår kompensationen till kommunerna för skatteförluster i anslaget för övriga statsunderstöd inom finansministeriets förvaltningsområde.

2) Den kalkylerade andelen till kommunerna har uppskattats utifrån finansieringen som helhet (inklusive privat) inom UKM:s förvaltningsområde.

Finansministeriets förvaltningsområde

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 2022 något under 8 miljarder euro. Statsandelarna ökar med ca 285 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Vid en jämförelse med föregående år ska det emellertid beaktas att det på grund av coronavirussituationen gjordes ett tillägg av engångsnatur på 300 miljoner euro i statsandelen för basservice 2021. Tillägget slopas 2022.

Ökningen i statsandelen 2022 förklaras framför allt av den separata höjning av statsandelen med 246 miljoner euro som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2021 och av indexhöjningen för 2022, som är ca 188 miljoner euro. Förändringarna i invånarantal och beräkningsfaktorer ökar statsandelen med ca 54 miljoner euro.

Effekten av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2022 är 564 miljoner euro. I samband med ramförhandlingarna våren 2021 beslutade regeringen emellertid att effekten på statsandelarna av justeringen av kostnadsfördelningen inte beaktas eftersom stora understöd betalades till den kommunala ekonomi 2020 och understöden fortsätter 2021. Dessutom kompenseras kommunerna för de direkta kostnaderna till följd av coronapandemin.

Nivån på statsandelen höjs på grund av kommunernas tidigare fastställda nya och mer omfattande uppgifter, såsom ändringen av äldreomsorgslagen, 43,7 miljoner euro, reformen av klientavgiftslagen, 28,0 miljoner euro, utvidgningen av eftervården inom barnskyddet, 12 miljoner euro, utvidgningen av screeningprogrammet, 10 miljoner euro, personaldimensioneringen inom barnskyddet, 4,8 miljoner euro, samt elev- och studerandevården, 8,4 miljoner euro. Uppgiftsändringarna ökar statsandelarna med sammanlagt ca 107 miljoner euro 2022.

Kommunerna föreslås få 2 miljoner euro i ersättning för skyldigheten att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen och 1 miljon euro för den utveckling av bedömningen av rehabiliteringsbehovet som följer av sjukförsäkringslagen.

Det föreslås att 10 miljoner euro överförs från statsandelen för basservice till kommunernas sammanslagningsunderstöd.

Statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks från 25,67 % till 23,57 % 2022. Vid ändringen har som tillägg beaktats 0,28 procentenheter i anslutning till genomförandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelen är 100 % samt 0,80 procentenheter på grund av en separat höjning av statsandelen 2022. Av sänkningen av statsandelsprocenten hänför sig 1,87 procentenheter till neutraliseringen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten 2022 samt 0,55 procentenheter till de avdrag i indexhöjningarna 2016, 2018 och 2019 och 0,76 procentenheter till det avdrag i anknytning till konkurrenskraftsavtalet som ändras från tidsbundna avdrag till permanenta avdrag.

Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna är 2 652 miljoner euro 2022. I siffran har man beaktat effekterna av lättnaden i betalningsarrangemanget, vilka gör att den kompensation som betalas minskar med 27 miljoner euro 2022.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

De kalkylerade statsandelarna till kommunerna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt 1 115 miljoner euro, vilket är 58 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelen med 12,7 miljoner euro, och indexhöjningen ökar statsandelen med 34,3 miljoner euro.

En struktur med stöd i tre steg inom småbarnspedagogiken träder i kraft vid ingången av augusti 2022. För stödet föreslås 15 miljoner euro 2022 så att 6,25 miljoner euro utgör statsandelar och 8,75 miljoner euro statsunderstöd.

Ett försök med att revidera grunderna för utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning genomförs 2022—2023. För försöket anvisas 5 miljoner euro 2022, varav uppskattningsvis ca 3,7 miljoner euro anvisas för den kommunala ekonomin.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Åren 2020—2023 förbereder man sig på den framtida strukturreformen inom social- och hälsovården och framtidens social- och hälsocentraler genom att utveckla servicestrukturen. För ändamålet har det reserverats 132,9 miljoner euro 2022. Största delen av anslagen riktas till att utveckla helheter som gäller framtidens social- och hälsocentral, utvecklandet av äldreomsorgen, den nationella mentalvårdsstrategin, utvecklandet av rehabiliteringen och förbättrad tillgång till basservice, innan de övergår till att bli permanenta utgifter för de kommande välfärdsområdena.

Övriga åtgärder som gäller kommunerna

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås 0,5 miljoner euro för främjande av gång och cykling och 3 miljoner euro för kollektivtrafiken i stora och medelstora städer i enlighet med regeringens färdplan för fossilfria transporter.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås 2,4 miljoner euro 2022 för integration av personer som evakuerats från Afghanistan och 2,2 miljoner euro för integrationsersättningar till följd av höjningen av flyktingkvoten.

Inom miljöministeriets förvaltningsområde föreslås 2,7 miljoner euro för utveckling och utvidgning av boenderådgivningen.

Åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

Från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens riktas ca 134 miljoner euro till den kommunala ekonomin 2022.

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås stöd på 124 miljoner euro för 2022. För en utvidgning av programmet för arbetsförmåga och IPS-modellen föreslås 3 miljoner euro, för mentalvårdstjänster och tjänster som stöder arbetsförmågan 2 miljoner euro och för uppfyllelsen av vårdgarantin samt för en avveckling av serviceskulden inom social- och hälsovården till följd av coronavirussituationen 80 miljoner euro. Dessutom föreslås finansiering på 15 miljoner euro för uppfyllelsen av vårdgarantin, 14 miljoner euro för digitala innovationer som främjar vårdgarantin samt 15 miljoner euro för det kunskapsunderlag och den effektivitetsbaserade styrning som stöder kostnadseffektiviteten inom social- och hälsovården.

Som en del av målen för faciliteten för återhämtning och resiliens riktas uppskattningsvis 4 miljoner euro i finansiering för kontinuerligt lärande och dess digitaliseringsprogram till den kommunala ekonomin 2022.

För det statsunderstöd för Navigatorverksamheten som inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde beviljas kommuner eller samkommuner föreslås 3,2 miljoner euro, som finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

Inom miljöministeriets förvaltningsområde föreslås det att 2,5 miljoner euro i finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens riktas till slopande av oljeuppvärmning i kommunalt ägda fastigheter.

Finansiering till kommunerna från faciliteten för återhämtning och resiliens 2021—2022 (mn euro)

Förvaltningsområde Åtgärd 2021 2022
       
SHM Förbättring av tillgången till social- och hälsovårdstjänster 39,0 124,0
UKM Reform av kontinuerligt lärande 1,6 4,0
ANM Stödjande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens 3,2 3,2
MM Understöd till kommuner för slopande av oljeuppvärmning i kommunalt ägda fastigheter 0 2,5
  Sammanlagt 43,8 133,7

9.3. Effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin

Genom statens åtgärder ökar kommunernas utgifter med ca 60 miljoner euro 2022 jämfört med de beslut som ingår i budgeten för innevarande år. Statens åtgärder innebär att kommunernas inkomster minskar med ca 0,6 miljarder euro 2022, vilket till stor del beror på att den höjda utdelningen av samfundsskatten slopas. Således försvagar statens åtgärder den kommunala ekonomin 2022 med uppskattningsvis ca 0,6 miljarder euro. Här är det skäl att beakta att det 2021 beviljades exceptionella coronastöd av engångsnatur, som nu upphör. I dessa siffror har man inte beaktat statens understöd 2021 för utgifterna för hälsosäkerheten med anledning av coronavirussituationen.

Dessutom är det skäl att notera att i enlighet med regeringens riktlinjer beaktas inte effekten på statsandelarna (564 miljoner euro) av den justering av kostnadsfördelningen som görs 2022.

Staten har genom beslut ökat kommunernas utgifter med sammanlagt ca 1,2 miljarder euro på 2022 års nivå räknat från valperiodens början. Besluten har ökat kommunernas inkomster med sammanlagt ca 1,5 miljarder euro på 2022 års nivå. Kommunerna får 100 % statlig finansiering för nya och mer omfattande uppgifter.

Siffrorna baserar sig på den tabell över effekterna av statens åtgärder som presenteras mer detaljerat i kommunekonomiprogrammet. Uppskattningen är riktgivande och i konsekvenserna för utgifterna inom den kommunala ekonomin har man inte beaktat kommunernas självfinansieringsandelar, som är vanliga i samband med statsunderstöd.