Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

8. Utveckling av förvaltningenPDF-versio

Målet med de förvaltningspolitiska åtgärderna är att säkerställa kvaliteten på de offentliga tjänsterna och förbättra produktiviteten inom den offentliga förvaltningen, och därigenom bidra till hållbara offentliga finanser. Rätten till god förvaltning tryggas för alla finländare genom att samhällslöftet i strategin för den offentliga förvaltningen infrias: Den offentliga förvaltningen skapar en hållbar vardag i framtiden och ett tryggt och fungerande samhälle i alla situationer.

8.1. Utveckling av tillvägagångssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Översyn av strukturer och tillvägagångssätt

Målet är en tydlig förvaltningsstruktur och ett styrnings- och ledningssystem som underbygger samverkan mellan olika aktörer och hjälper förutse förändringar i omvärlden. Förvaltningens förmåga till förändring, riskhantering och kundorientering stärks. I framtiden kommer tjänsterna att vara primärt elektroniska. Ett mål är också att de fungerar bättre på ett förvaltningsövergripande plan. När det behövs för att tillgodose kundernas behov och sköta förvaltningens uppgifter finns tjänsterna tillgängliga lokalt.

Statsförvaltningen utvecklas så att ämbetsverken på riksomfattande och regional nivå får ett tätare servicenätverk och så att det skapas gemensam kundservice för den offentliga förvaltningen. Statliga arbetsuppgifter organiseras med tillvaratagande av multilokalt arbete och möjligheterna till platsoberoende arbete baserade på smart teknik.

Den riksomfattande plan som avses i lagen om grunderna för tillgången till statens tjänster och placeringen av funktioner, som träder i kraft vid ingången av 2022, görs upp för första gången. Målet är att statens funktioner och enheter ska vara placerade så att statens tjänster är tillgängliga för alla i hela landet och de grundläggande fri- och rättigheterna tryggas, med beaktande av olika former av ärendehantering och olika kundgruppers behov.

I fråga om ledarskap är ett allmänt utvecklingsmål att underbygga förnyelse inom den offentliga förvaltningen och ledarskapet och att främja genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen. Konkreta utvecklingsmål är att stärka det offentliga ledarskapet som helhet över sektorsgränserna och förmågan att förutse och hantera ändringar i omvärlden, stödja personer i ledande ställning så att de har framgång i sina uppdrag och öka deras yrkesmässiga utveckling och rörlighet i olika uppdrag. För detta ändamål fortsätter genomförandet av flera projekt och utbildningsprogram ämnade att förbättra ledarskapet.

Försöket med Arbete 2.0 Lab fortsätter i syfte att öka de statliga ämbetsverkens och tjänstemännens förmåga till gränsöverskridande, fenomenbaserat arbete samt till hybridarbete som kombinerar fysiskt och virtuellt arbete.

Inom statsförvaltningen fortsätter stödet till personal som befinner sig i omställningssituationer. Under momentet Separat budgeterade löneutgifter kan man fortsättningsvis betala ersättning för att tjänsteförhållandet upphört (avgångsvederlag) och löneutgifter baserade på en specialbestämmelse i statstjänstemannalagen och som föranleds av visstidsutnämningar på högst två år.

Projektet för utveckling av kunskapsbaserad ledning Kunskapsspurten fortsätter som ett samarbete mellan Statskontoret och olika koncernaktörer. Under 2022 färdigställs de dataintegrationer på analys- och rapporteringstjänstens plattform som är en nödvändig del av produktionsskedet. Därigenom blir det möjligt att utnyttja data om gemensamma tjänster fullt ut. I syfte att utveckla ledningen av ämbetsverken genomförs en "dashboard" för ledningsarbete, under ledning av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet). Utvecklandet av rutinerna för kunskapsbaserad ledning fortsätter.

Utvecklande av statens HR-verksamhet och ekonomiförvaltning

Staten har en gemensam verksamhetsmodell för ekonomi- och personalförvaltning som omfattar processer, datastruktur, en enhetlig användning av servicecentrets service och ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. Under 2022 fortsätter den omfattande uppdateringen av statens gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kieku) och en integration med Kieku av det produktionsstyrningssystem som för närvarande utvecklas vid Försvarsmakten (PVERP 2.0) förbereds. Projektet för upphandling och utveckling av ett förnyat datasystem till stöd för beredningen av statsbudgeten och av rambesluten för statsfinanserna fortsätter och även statens rekryteringstjänst ses över. Tjänsterna för hantering av resor och kostnader utvecklas och en reform av det relevanta datasystemet bereds. På området upphandling fortsätter man att utveckla processen från beställning till betalning och den för detta ändamål ämnade tjänsten Handi, i syfte att öka automationsgraden i fakturahanteringen. Det eftersträvas att Palkeet ska omfatta större delar av personalförvaltningens och ekonomiförvaltningens processer i syfte att stärka personalförvaltningens kvalitet, enhetlighet och produktivitet.

Området kompetensutveckling stärks genom nytt innehåll i den digitala lärmiljön eOppiva, som omfattar hela statsförvaltningen. Tjänsten har för tillfället över 55 000 användare och målet är att antalet ska öka ännu mer. Utvecklingen av statens HR-funktioner fortsätter med målet att effektivisera HR-funktionerna i en omfattning motsvarande 304 årsverken före 2029.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet fortsätter att använda robotiserad processautomation och artificiell intelligens inom ekonomi- och personalförvaltningen och tillhandahåller sin kompetens även för ämbetsverkens olika projekt.

En effektivare användning av statens lokaler

Genomförandet av statens nya lokalitets- och fastighetsstrategier inleds 2022. Statlig fastighetsförmögenhet ska hanteras och skötas på ett sätt som är effektivt och hållbart och ser till statens helhetsintresse. Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom detta eftersträvas bättre arbetsprestationer, mindre koldioxidfotavtryck och lägre hyreskostnader. Ett centralt led i lokalstrategin är att öka samanvändningen av statens ämbetsverk och inrättningar, samt lokalerna inom hela den offentliga sektorn, och att underbygga multilokalt arbete och s.k. hybridarbete.

Affärsverken inom Senatkoncernen fortsätter med åtgärderna för att garantera sina kunder hälsosamma, trygga och funktionellt ändamålsenliga lokaler. Till 2022 föreslås större investeringar i nybyggnad och ombyggnad av statliga fastigheter jämfört med tidigare år, på grund av flera stora projekt som ska genomföras.

Utveckling av statens upphandling

Utvecklingen av statens upphandlingar fortsätter som ett led i åtgärdsprogrammet för verkningsfull offentlig upphandling, i syfte att genomföra målen i regeringsprogrammet. Inom programmet har en nationell strategi för offentlig upphandling publicerats. Syftet med strategin är att främja strategisk ledning, kunskap och färdigheter, kunskapsbaserad ledning, en välfungerande marknad, innovationer och ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I strategin, som antogs i formen av ett principbeslut av statsrådet, åtog sig ministerierna att inom sina förvaltningsområden utarbeta konkreta handlingsplaner för att målen i strategin ska uppnås. Programmet ger även stöd till upphandlande enheter inom kommunsektorn, i syfte att främja målen i strategin som är gemensam för hela den offentliga sektorn.

Annonseringsplattformen för nationell offentlig upphandling HILMA utvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter att samla in och analysera information till stöd för ledningen av upphandlingar, och så att det blir lättare också för små och medelstora företag att komma in på marknaden. På detta sätt blir det möjligt att få in fler anbud vid offentlig konkurrensutsättning.

Högre produktivitet

Statsförvaltningens produktivitet höjs som ett led i projektet för högre produktivitet inom den offentliga förvaltningen. Omkostnaderna minskas fortsättningsvis med 0,5 % per år vilket motsvarar den uppskattade produktivitetsökning som uppnås genom de olika åtgärderna. Minskningen beräknas utifrån omkostnaderna för varje förvaltningsområde, minskade med utgifterna för lokaler. För justitieministeriets, inrikesministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområden samt för Tullens omkostnader är målet 0,3 %.

I syfte att främja produktivitet har man inrättat Kompetenscentret för kostnadseffektivitet vid finansministeriet. Kompetenscentret har som mål att skapa förutsättningar för kostnadseffektivitet inom den offentliga sektorn bl.a. genom att främja en projektkultur som satsar på effektivitet, identifiera kostnadsfördelar och skala upp konstaterat verkningsfulla åtgärder på riksomfattande nivå. Verksamheten är primärt inriktad på pågående större förändringar i servicestrukturerna, såsom inrättandet av välfärdsområden. Verksamheten som kompetenscenter underbygger kostnadseffektiva lösningar inom välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster, inom de omfattande upphandlingsorganisationer som bildas i områdena och i de omorganiseringsbehov som gäller lokalanvändningen.

8.2. Utvecklande av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

Digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen främjas bl.a. genom att man utvecklar den digitala säkerheten och den av staten registrerade digitala identiteten, genomför programmet för främjande av digitalisering och det nationella AI-programmet samt genomför strategiska åtgärder för utnyttjande och öppnande av information. Målet är offentliga tjänster och en informationshantering som är kundorienterade, primärt digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra, och att styra Finland i riktning mot ett människocentrerat och jämlikt digitalt samhälle som fungerar med framförhållning.

Genom programmet för främjande av digitalisering arbetar man under 2022 för att medborgarna och företagen senast 2023 ska ha tillgång till högkvalitativa, täckande och tillgängliga digitala offentliga tjänster. Dessutom eftersträvas en övergång till elektroniska kanaler som förstahandsval i näringsidkarnas kontakter med myndigheterna. I programmet förbättras också tillgängligheten hos digitala offentliga tjänster och för att säkerställa likabehandling tillhandahålls medborgare och företag digitalt stöd i hela landet för att underlätta skötseln av ärenden.

I projektet för digital identitet genomförs en lösning för digital framläggning av behövliga identitetsuppgifter garanterade av staten, för alla som uträttar ärenden inom den offentliga förvaltningen i Finland. Inom projektet genomförs en på en mobillösning baserad metod för styrkande och verifiering av identiteten vid elektronisk kommunikation och besök. Målet under 2022 är att bereda lagstiftning och inleda testandet och genomförandet av lösningen. Reformen av personbeteckningen fortsätter 2022 i syfte att utvidga antalet personer som kan få personbeteckning och säkerställa att beteckningen är dataneutral. I utvecklandet av den av staten garanterade identiteten beaktas behovet av ett tillräckligt antal personbeteckningar, de nya beteckningarnas könsbundenhet slopas, tillgången till personbeteckningar utvidgas i syfte att göra det lättare för utlänningar att sköta ärenden och användningen av personbeteckningar för autentisering förebyggs.

Principbeslutet om digital säkerhet verkställs och digital säkerhet främjas genom programmet Haukka. År 2022 utvecklas koncept för bättre digital säkerhet med särskilt kommunerna i åtanke. Ett effektivare utnyttjande av offentliga datalager och ett större informationsutbyte mellan myndigheter främjas genom åtgärder som gäller bl.a. kvaliteten och interoperabiliteten hos information samt tillgången till information. För att förbättra interoperabiliteten och kvaliteten införs nationella API-riktlinjer och kvalitetskriterier för information. Andra viktiga led i utvecklingen av IKT inom den offentliga förvaltningen är bl.a. det nationella programmet för artificiell intelligens AuroraAI, som har som mål att sammanföra de som behöver och de som tillhandahåller offentlig service smidigare än förr med hjälp av artificiell intelligens, utvecklandet av den mobila tjänsten för myndighetskommunikation samt styråtgärder för att stärka resultaten och produktiviteten hos Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori.

8.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Under 2022 uppgår arbetskraften som omfattas av statens budgetekonomi till ca 79 500 personer och arbetskraftskostnaderna till 4,9 miljarder euro. I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 1 april 2020—28 februar 2022 justerades lönerna 2021 fr.o.m. den 1 maj 2021 med en ämbetsverkspott på 1,00 % och fr.o.m. den 1 juni 2021 med en generell lönehöjning på 0,97 %, dock minst 20,37 euro per månad. Till följd av de höjningar och ändringar som det avtalats om för 2020 och 2021 har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budgetproposition med sammanlagt ca 26 miljoner euro. Vilka effekter statens följande avtalsperiod, som börjar i mars 2022, har på anslagen har inte förutsetts i denna budgetproposition.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att man även framöver kan rekrytera kompetent personal, i synnerhet kompetenta chefer, och utveckla och sporra personalen. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en systematisk ledarskapsutveckling. Målet är att staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare och personalen en gemensam resurs, och att statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Det viktigaste när det gäller ledarskap och myndighetsverksamhet är en hög etik och att ett brett förtroende för förvaltningen upprätthålls och stärks.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten och personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Åldern i vilken anställda går i pension har stigit under de senaste åren och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2019—2022

Nyckeltal 2019 2020 20211) 20221)
         
Antal anställda 75 300 77 151 78 600 79 500
Förändring från föregående år, % 1,3 2,4 1,9 1,1
Antal årsverken 73 902 74 960 76 084 76 845
Förändring från föregående år, % 1,4 1,4 1,5 1,0
Lönesumma, mn euro 3 707 3 854 4 004 4 124
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 465 4 628 4 802 4 946
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person 4 085 4 184 4 284 4 348
Lönebikostnader, % 52,0 50,6 50,4 50,4
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 764 4 857 4 893 4 995
Kvinnornas andel, % 49,4 49,5 49,7 49,8
De anställdas genomsnittsålder, år 46 46 46 45

1) Uppgifterna för 2021 och 2022 är uppskattningar. I dem beaktas förändringsprognosen i fråga om personalstyrkan samt förändringarna föranledda av statens avtalsuppgörelse.