Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

6. Hållbar utvecklingPDF-versio

Det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, Agenda 2030, ställer upp gemensamma mål för en hållbar utveckling för alla FN:s medlemsländer. Agenda 2030 syftar till en hållbar utveckling både när det gäller ekonomin, människors välfärd och miljön.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ”Ett inkluderade och kunnigt Finland” är målet att Finland senast 2030 ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

Liksom i de fyra föregående budgetpropositionerna ingår det även i budgetpropositionen för 2022 i motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar text som gäller främjande av hållbar utveckling och dess koppling till budgeten inom varje förvaltningsområde (se detaljmotivering/motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar).

Ett klimatneutralt Finland och anslag i budgetpropositionen

Finland har som en del av Europeiska unionen förbundit sig till klimatavtalet från Paris. Statsminister Marins regering har satt som mål att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Det är möjligt att nå målen för hållbar utveckling endast om den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald stoppas.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2022 har det i budgetpropositionen lyfts fram anslag som ska främja regeringens klimatneutralitetsmål. Med dessa anslag främjas bl.a. en välmående miljö och natur och den biologiska mångfalden, minskas utsläppen, främjas bioekonomiska lösningar samt utvecklas Finland i riktning mot ett koldioxidsnålt samhälle. Anslag anvisas särskilt till arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, miljöministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden.

Med anslag som hör till start- och investeringsbidragen till jordbruket främjas målen om klimatneutralitet genom anslag som förbättrar miljöns tillstånd och ökar investeringar som främjar användningen av förnybar energi. Även programmet för utveckling av landsbygden innehåller projekt som hänför sig till miljö och klimat. EU:s förgröningsstöd, miljöersättningar och främjande av ekologisk produktion har stor betydelse för att jordbruket ska utvecklas i en hållbar riktning med avseende på miljön.

Det satsas i betydande grad på produktionsstödet för förnybar energi, så att beroendet av fossila bränslen ska minska. Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön.

Genom anskaffning av naturskyddsområden främjas skyddet av skogar samt tryggas den biologiska mångfalden. Genom att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt kan man hitta nya innovativa lösningar bl.a. för utveckling av bioekonomin, för främjande av den cirkulära ekonomin och för ett koldioxidsnålt samhälle. Genom anslagen för utvecklingssamarbete deltar Finland i projekt för främjande av hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländerna och förbyggs miljöskador. Målet för dessa projekt är bl.a. att förbättra förutsättningarna för livsmedelstryggheten, tillgången till vatten och energi och en hållbar användning av naturresurser.

Till utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas anslag som möjliggör minskning av persontrafiken och de utsläpp den orsakar särskilt i stadsregionerna. Målet med stödet för anskaffning av eldrivna personbilar och stödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och minskar de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

De anslag i budgetpropositionen som främjar klimatneutraliteten har grupperats utifrån de strategiska helheterna i regeringsprogrammet. Utanför sammandraget har man lämnat alla omkostnader, olika understöd till organisationer samt medlemsavgifter.

En betydande del av finansieringen för Finlands återhämtnings- och resiliensplan gäller 2022 och har beaktats i budgetpropositionen och i tabellen nedan. Regeringen har slagit fast att 50 % av finansieringen av återhämtnings- och resiliensplanen ska användas för att främja omställningen till en grön ekonomi (se även avsnitt 5.2 i den allmänna motiveringen).

Ett klimatneutralt Finland, centrala åtgärder, mn euro

2021
budgeterat
2022
budgetprop.
     
3.1 Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden 722 849
3.2 Finland - större än sin storlek i världen 371 277
3.4 Ett livskraftigt Finland 242 264
3.4.1 Utveckling och underhåll av transportnätet 306 253
3.4.2 Jordbruket 586 616
Sammanlagt 2 227 2 259

I budgetpropositionen för 2022 främjas målen om klimatneutralitet med sammanlagt ca 2,3 miljarder euro. Detta är uppskattningsvis 32 miljoner euro mera än vad som budgeterades för motsvarande åtgärder i budgeten för 2021. Anslagsökningen jämfört med året innan föranleds i stor utsträckning av finansieringen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan.

När det gäller helheten Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden ökar anslagen med 127 miljoner euro jämfört med 2021, vilket beror på att anslagen för energistöd ökar. Genom återhämtnings- och resiliensplanen riktas betydande finansiering till energistöd bl.a. för investeringar i energiinfrastruktur samt till nya investeringar i energiteknik. Det uppskattas att det kommer att användas klart mer än tidigare till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som främjar koldioxidneutralitet, vilket höjer anslagen för helheten Ett livskraftigt Finland med 21 miljoner euro.

Anslagen för helheten Finland - större än sin storlek i världen minskar med 94 miljoner euro jämfört med 2021, vilket beror på att anslagen för utvecklingssamarbete minskar bl.a. när regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur upphör. Anslagen för utveckling och underhåll av transportnätet minskar med 53 miljoner euro jämfört med 2021, vilket främst beror på tidpunkten för statsunderstöden för västmetron och spårprojekten och att de faller bort. I fråga om jordbruket beräknas anslagen för främjande av hållbar utveckling öka med ca 30 miljoner euro från år 2021, vilket föranleds av att utbetalningarna inom programmet för utveckling av landsbygden ökar liksom anslagen för klimatpolitiken inom markanvändningssektorn.

I anslagen ingår också stöd som kan bedömas vara åtminstone delvis skadliga för miljön. Sådana finns framför allt i utgifter som gäller jordbruket. De anslag som ingår i jordbruket har emellertid också verkningar som gynnar miljön, till exempel miljöersättningar för jordbruket. Utöver detta finns det inom transportsektorn direkta stöd som kan anses vara skadliga för miljön.

Beskattning och ett klimatneutralt Finland

I budgetpropositionen ingår flera skatter som kan anses främja målen om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten.

Energiskatter uppbärs på drivmedel, arbetsmaskins-, kraftverks- och uppvärmningsbränslen samt elektricitet. Utöver skatteinkomsterna stärker energiskatterna incitamenten för energieffektivitet, energisparande och produktion av mer utsläppssnål energi. Finland är en föregångare i Europa när det gäller en miljöbaserad skattestruktur, och energibeskattningens nivå är internationellt sett hög. Skatterna på energiprodukter bestäms enligt produkternas energiinnehåll och koldioxidutsläppen under livscykeln. Utöver beskattningen av transportbränsle fastställs också bilskattens och fordonsskattens grundskatt på basis av utsläpp och ökar kostnaderna för anskaffning och ägande av bilar med höga utsläpp och sporrar således till utsläppssnål rörlighet. Punktskatten på vissa dryckesförpackningar styr till att införliva dryckesförpackningarna i återvinningssystemet. Även avfallsskatten är en styrande miljöskatt, vars primära mål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och utöka återvinningen.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Marins regering bereds under regeringsperioden en hållbar skattereform som syftar till att främja en övergång mot klimatneutralitet. Den hållbara skattereformen består av en översyn av energibeskattningen och beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi och en utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter. Reformen av energibeskattningen omfattar många åtgärder som huvudsakligen redan genomförts. Dessutom ska det under hösten 2021 utarbetas en färdplan för energibeskattningen. Den arbetsgrupp som utredde en reform av beskattningen av trafiken publicerade sin rapport den 18 maj 2021.

I budgetpropositionen är föreslagna ändringar i miljöskatterna 2022 att skatteutgiften för paraffinisk diesel och skatteåterbäringen till energiintensiva företag minskas, att skattefriheten för biogas som används i trafiken slopas, att de värmepumpar, datorhallar och elpannor som producerar värme till fjärrvärmenätet, att fastighetsspecifika värmepumpar av industriell skala, att de datorhallar som uppfyller kriterierna för energieffektivitet och energiutnyttjande, att cirkulationsvattenpumpar i geotermiska värmeanläggningar och att återvinningsindustrin ska omfattas av den lägre skattesatsen för elektricitet. Dessutom utvidgas den skattefria användningen av torv till att gälla alla anläggningar, den övre gränsen för skattefri användning höjs och fiskodling inkluderas i återbäringen av energiskatt inom jordbruket. Renodlade elbilar befrias från bilskatt och i motsvarande grad höjs fordonsskattens grundskatt på renodlade elbilar så att den inte omfattar fordon som tagits i bruk tidigare. Utöver ändringarna i miljöskatten höjs i fråga om avstående från oljeuppvärmning hushållsavdraget temporärt för att stödja ändringarna i uppvärmningssätten, och den temporära skatteutgiften för utsläppsfria tjänstebilar utvidgas till att omfatta utsläppssnåla bilar.

Även om energi- och trafikskatter och andra miljöskatter kan anses vara skatter som är förenliga med målen för hållbar utveckling, kan det i dem ingå enskilda beskattningsstrukturer som minskar deras miljöstyrande verkan. Dessutom kan miljöskadliga strukturer finnas också inom annan beskattning.

De avvikelser som ingår i beskattningen kan granskas med hjälp av rapporteringen om skatteutgifterna. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för skatteutgiftsberäkningarna finns beskrivna på finansministeriets webbplats (www.vm.fi/sv/skattesubvention).

Miljöstyrningen av beskattningen i budgetpropositionen

Skatteutgifterna beskriver avvikelser som skapats i skattestrukturen av många orsaker, och de lämpar sig inte som sådana för granskning av miljöskadliga stöd. Med tanke på miljöstyrningen är det viktigaste att skattestrukturen för olika skatteslag är miljöbaserad och att miljöskatterna är effektiva. Även det sedvanliga skattesystemet för skatteslag kan i sig innehålla betydligt mer betydande drag eller strukturer som sporrar till miljömässigt ogynnsam konsumtion. I fråga om miljöskatter representerar å andra sidan inte heller det miljöbaserade sedvanliga skattesystemet alltid en ur miljösynvinkel optimal struktur. Inom miljöbeskattningen gör en sektorsvis avvikande skattestruktur det möjligt att rikta skatteförhöjningarna i enlighet med var det är möjligt eller motiverat att göra åtstramningar, t.ex. med beaktande av överlappande styrning av utsläppshandeln och risken för koldioxidläckage, vilket genom motsvarande åtstramning av beskattningen kan leda till ett bättre slutresultat ur miljösynvinkel.

Det är svårt att beskriva nivån på och förändringarna i miljöstyrningen i olika skatteslag. Energibeskattningen är en central del av miljöbeskattningen, även om det också i fråga om andra skatteslag kan finnas behov av att bedöma skattestrukturens miljökonsekvenser. I tabellen nedan presenteras den effektiva energiskattebördan på fossila bränslen inklusive skattefrihet, skattesänkningar och skatteåterbäringar samt den med utsläppshandeln sammanräknade utsläppsstyrningen (i euro per ton koldioxid) vid olika bränsleanvändning. Dessutom beskrivs de ändringar i dem som föranleds av ändringarna i energiskatten i samband med budgetpropositionen. Ett motsvarande presentationssätt används redan inom OECD och i vissa av EU:s medlemsstater. Priset på utsläppsrätten och bränsleförbrukningen har standardiserats så att skillnaden mellan åren uppstår till följd av beslutsbaserade skatteändringar. Såsom framgår av tabellen innehåller budgeten för 2022 ändringar i utsläppsstyrningen av energiintensiva företag, diesel och torv. Som helhet ändras inte utsläppsstyrningen inom energibeskattningen i någon betydande grad. En minskning av skatteutgiften för paraffinisk dieselolja ökar i någon mån utsläppsstyrningen inom trafiken, och en minskning av skatteåterbäringen till energiintensiva företag ökar utsläppsstyrningen av energiintensiva företag. Det att den skattefria användningen av torv utvidgas till att gälla alla anläggningar och att den övre gränsen höjs leder till att utsläppsstyrningen försämras utanför utsläppshandeln.

Utsläppsstyrning av bränsleförbrukningen

      2022 2022 2022 2021
    Andel av
bränsleutsläppen 2019
Effektiv
skattenivå €/tCO2
UH-pris
€/tCO2
Sammanlagt €/tCO2 Sammanlagt
€/tCO2
             
Trafik och arbetsmaskiner sammanlagt   37 % 217 2 219 216
Motorbensin Icke-UH 11 % 323   323 323
Diesel1) Icke-UH 18 % 220   220 214
Naturgas samt brännolja för spårtrafik Icke-UH 0 % 107   107 107
Arbetsmaskiner exkl. jordbruk Icke-UH 4 % 105   105 105
Jordbruksmaskiner Icke-UH 2 % 66   66 66
Kommersiell lufttrafik (inrikes) UH 1 % 0 55 55 55
Kommersiell sjöfart (inrikes) Icke-UH 1 % 0   0 0
Energiproduktion och uppvärmning av byggnader sammanlagt   63 % 26 44 71 70
Separat värmeproduktion2) UH 1 % 104 55 159 159
Separat värmeproduktion2) Icke-UH 7 % 106   106 106
Kombinerad produktion, värmeandel2) UH 9 % 65 55 120 120
Energiintensiva företag2) UH 3 % 34 55 89 86
Energiintensiva företag2) Icke-UH 0 % 70   70 63
Jordbrukets brännolja för uppvärmning Icke-UH 1 % 65   65 65
Torv3) UH 8 % 6 55 61 61
Torv3) Icke-UH 2 % 9   9 10
Elproduktion, industriell första användning m.m. UH 31 % 0 55 55 55
Elproduktion, industriell första användning m.m. Icke-UH 2 % 0   0 0
Sammanlagt   100 % 96 29 124 123

1) I fråga om lägre skattesats för diesel ska drivkraftsskatten på personbilar beaktas.

2) Omfattar inte torv.

3) Inkluderar separat värmeproduktion, kombinerad produktion och återbäring till energiintensiva företag.

I fråga om elskatten anges i tabellen nedan fördelningen av elförbrukningen enligt skattenivå och ändringarna i budgetpropositionen för 2022.

Energibeskattning av elförbrukning

  Andel av elförbrukningen Skattenivå 2022 Skattenivå
2021
  % €/MWh €/MWh
       
Hushåll, tjänster, vägtrafik 49,1 % 22,53 22,53
Industri, gruvdrift, jordbruk, stora datorhallar 49,1 % 0,63 0,63
Värmepumpar, datorhallar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet, värmepumpar av industriell skala osv. 0,6 % 0,63 22,53
Återvinningsindustri 0,1 % 0,63 22,53
Spårtrafik 1,1 % 0 0
Sammanlagt 100 % 11,37 11,54

De olika användningsområdenas andelar av bränsleutsläppen är riktgivande, eftersom exakta statistikuppgifter om överlappande beskattning och utsläppshandel för närvarande inte finns. Siffrorna i bägge tabellerna baserar sig på en uppskattning av finansministeriets skatteavdelning och antagandena i dem beskrivs närmare på finansministeriets webbplats www.vm.fi/sv/energibeskattningen.

Enskilda skatteutgifter och deras belopp beskrivs närmare under inkomstmomenten i budgetpropositionen.