Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

1. SammandragPDF-versio

Ekonomiska utsikter

Ekonomin har återhämtat sig snabbt från coronaviruspandemin sedan våren innevarande år och till följd av det ökar BNP-tillväxten till 3,3 % år 2021. Den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara stark under slutet av året och i början av 2022, vilket innebär att BNP beräknas öka 2,9 % år 2022.

Den offentliga ekonomin

Den snabba ekonomiska tillväxten efter recessionen förbättrar de offentliga finanserna innevarande år, men underskottet i de offentliga finanserna förblir stort. Den ekonomiska tillväxten och den kraftiga minskningen av de stödåtgärder som det beslutats om på grund av coronavirussituationen stärker de offentliga finanserna ännu 2022. Efter den snabba konjunkturuppgången uppvisar de offentliga finanserna dock fortfarande ett underskott. Inom de offentliga finanserna råder det således fortfarande en strukturell obalans mellan utgifter och inkomster.

Ökningen av skuldkvoten avtar 2022, men därefter tilltar ökningen på nytt och stiger till drygt 73 % i mitten av årtiondet. Den offentliga skuldkvoten förblir på en betydligt högre nivå än i slutet av förra årtiondet.

Den ekonomisk-politiska linjen

Det huvudsakliga målet för den ekonomiska politik som statsminister Marins regering bedriver är att öka välfärden. Med detta avses en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser.

Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 % i mitten av årtiondet och öka antalet sysselsatta med 80 000 personer genom regeringens sysselsättningsåtgärder före utgången av årtiondet samt att bromsa ökningen av skuldkvoten inom de offentliga finanserna vid mitten av 2020-talet. Regeringens beslut ska leda till att ojämlikheten och inkomstskillnaderna minskar och Finland kommer att vara klimatneutralt senast 2035.

Den finanspolitiska linjen

Statsminister Marins regering driver en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras efter konjunkturläget. Finanspolitiken var kraftigt stimulerande under konjunkturnedgången. Riktlinjerna inom finanspolitiken byggs upp så att utgiftsramen inom statsfinanserna gradvis sjunker mot slutet av valperioden från en exceptionellt hög nivå 2020—2021 och fortsätter att sjunka ytterligare även efter valperiodens slut. Regeringen har beslutat att omfördela ramutgifterna permanent med 370 miljoner euro från och med 2023. I samband med budgetförhandlingarna hösten 2021 har regeringen beslutat om nya ändringar av grunderna som både ökar och minskar skatteinkomsterna. En del av de riktlinjer som hänför sig till ändringarna av grunderna träder i kraft efter 2022. Som helhet betraktade minskar de ändringar i beskattningsgrunderna som ingår i budgetpropositionen skatteinkomsterna inom budgetekonomin med sammanlagt 340 miljoner euro 2022.

Den ekonomiska aktiviteten under den senare hälften av valperioden upprätthålls genom åtgärderna enligt regeringsprogrammet (permanenta extra satsningar och så kallade framtidsinvesteringar), aktiveringen 2021—2022 av den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i ramen, den höjning av nivån för utgiftsramen som regeringen beslutade om vid sin halvtidsöversyn samt genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt.

Färdplanen för hållbarhet

Regeringen har förbundit sig att genomföra en färdplan för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna där de centrala åtgärdshelheterna som stärker hållbarheten i de offentliga finanserna är ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, stärkta förutsättningar för ekonomisk tillväxt, ökad produktivitet inom den offentliga förvaltningen och åtgärder som stöder kostnadseffektiviteten samt social- och hälsovårdsreformen.

Se närmare avsnitt 3.2 Finanspolitiska åtgärder

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 64,8 miljarder euro, vilket är 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Med beaktande av ändringen av prisnivån minskar anslagen under förvaltningsområdena med ca 2 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Förvaltningsområdenas utgiftsnivå sjunker jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 i synnerhet på grund av att utgifterna i anslutning till hälsosäkerheten med anledning av coronavirussituationen (-1,7 miljarder euro) och utgifterna i anslutning till de finansiella investeringarna (-0,6 miljarder euro) samt andra utgifter utanför ramen sjunker med sammanlagt 2 miljarder euro. På motsvarande sätt höjs utgiftsnivån särskilt av att ca 0,9 miljarder euro av 2023 års finansiering för välfärdsområdena ska betalas redan i december 2022, vilket på motsvarande sätt sänker utgiftsnivån för 2023. Dessutom höjs utgiftsnivån 2022 av de lagstadgade och avtalsbaserade indexhöjningarna (0,6 miljarder euro) och förändringskostnaderna för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet (0,2 miljarder euro) samt av att de anslag som betalas till Europeiska unionen (0,2 miljarder euro) ökar.

Inkomstposter

År 2022 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning uppgå till 57,9 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är 48,7 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 väntas skatteinkomsterna öka med 9 %, dvs. 3,9 miljarder euro 2022 och inkomsterna utan upplåning ökar på motsvarande sätt med 4,4 miljarder euro.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Balansen inom statens budgetekonomi förbättras med 4,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Budgetpropositionen för 2022 uppvisar ett underskott på 6,9 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Utan effekterna av utbetalningen av välfärdsområdenas finansiering för 2023 i december 2022 skulle underskottet vara ca 0,9 miljarder euro mindre. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet i statsfinanserna 2022 vara 2,8 % i förhållande till BNP.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) i enlighet med budgeten beräknas uppgå till ca 146 miljarder euro vid utgången av 2022, vilket är ca 56 % i förhållande till BNP. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till 528 miljoner euro, vilket är 237 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

  2020
bokslut
2021
ordinarie
budget
2022
budgetprop.
Ändring, %
2021—2022
         
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 9 317 9 712 10 946 13
Samfundsskatt 2 788 3 213 3 831 19
Mervärdesskatt 18 205 20 209 21 462 6
Övriga skatter 12 133 11 737 12 468 6
Övriga inkomster 7 186 8 632 9 161 6
Sammanlagt 49 628 53 503 57 867 8
Nettoupplåning och skuldhantering1) 18 962 11 743 6 912 -41
Inkomstposter sammanlagt 68 591 65 245 64 780 -1
         
Konsumtionsutgifter 17 095 18 009 18 708 4
Överföringsutgifter 46 207 44 673 44 327 -1
Investeringsutgifter 2 747 1 731 1 126 -35
Övriga utgifter 1 026 832 619 -26
Anslag sammanlagt 67 074 65 245 64 780 -1
         
Bokslutsunderskott (inkl. föregående år) -10 044      

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på 647 miljoner euro 2020 och -50 miljoner euro 2021, redovisat som netto.

Finlands plan för återhämtning och resiliens

Finland lämnade den 27 maj 2021 en nationell återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen. Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP) är en nationell plan för utnyttjande av finansieringen i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Kommissionen bedömer Finlands plan och genomförandebeslutet torde godkännas i rådet i oktober/november 2021.

I den tredje tilläggsbudgeten för 2021 beaktades de första investeringarna enligt planen för återhämtning och resiliens. I denna budgetproposition föreslås det fortsättningsvis allokeringar på sammanlagt 1,2 miljarder euro (anslag och fullmakter sammanlagt) för genomförande av planen för återhämtning och resiliens. Beloppet av de anslagsökningar som hänför sig till 2022 utgör ca 636 miljoner euro. Utbetalningarna från EU till finska staten kommer att basera sig på hur den nationella planen framskrider och på hur de delmål och mål som anges i den uppnås. Inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens inflyter långsammare jämfört med användningen av anslagen. Se närmare avsnitt 5.2.

Reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet

De lagar som gäller strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet godkändes i riksdagen sommaren 2021. Reformen är förknippad med betydande ändringskostnader, av vilka en del (drygt 0,2 miljarder euro) föreslås bli beaktade i budgetpropositionen för 2022. De största ändringskostnaderna hänför sig till välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen som inleder sin verksamhet samt till IKT-ändringskostnaderna. Se närmare avsnitt 5.2.

Framtidsinvesteringar och andra utgiftsposter av engångsnatur

Av framtidsinvesteringsprogrammet, som är av engångsnatur, har 466 miljoner euro allokerats för 2022. Dessutom allokeras ur statens bostadsfond tilläggssatsningar på drygt 80 miljoner euro 2022. Framtidsinvesteringsprogrammet löper ut 2022. Den aktieförsäljning som hänför sig till finansieringen av framtidsinvesteringarna antas infalla under åren 2021—2022. Se närmare avsnitt 5.2.

Temporära utgifter på ca 0,4 miljarder euro som anknyter till coronavirussituationen och som regeringen beslutat om hänförs till 2022. De övriga temporära utgiftsökningarna uppgår 2022 till ca 0,5 miljarder euro.

Barnbudgetering

Budgetpropositionen innehåller för första gången en sammanfattande granskning som gäller barnbudgeteringen. Helheten innehåller utöver det avsnitt som beskriver de olika förvaltningsområdenas anslag som direkt riktas till barnåldersklassen och familjerna också en granskning av beskattningen.

Anslagen för tjänster för barnåldersklassen i budgetpropositionen för 2022 är nästan i sin helhet anslag för fostran och undervisning samt social- och hälsovårdstjänster. Även en del av finansieringen av kultur och konst, uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstadsverksamhet samt ungdomsarbete och organisationsverksamhet inom motion och idrott riktar sig till barnåldersklassen. De ersättningar som betalas till kommunerna för mottagande av flyktingar och främjande av integrationen inbegriper kostnader som hänför sig till främjande av integrationen av barn. Finansieringen av förmåner är i första hand inkomstöverföring i anslutning till social trygghet.

Se närmare avsnitt 7. Barnbudgetering.

Ändringar i beskattningsgrunderna

I enlighet med regeringsprogrammet görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer, och detta minskar statens skatteinkomster med 295 miljoner euro på årsnivå. Syftet med indexjusteringen är att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån. Skatteinkomsterna sänks även av att beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks samt av den temporära höjningen av hushållsavdraget i fråga om såväl slopande av oljeuppvärmning som hushålls-, omsorgs- och vårdarbete. Även bilskatten för renodlade elbilar sänks.

Skatteintäkterna stärks genom en revidering av bestämmelserna om intern prissättning och begränsning av ränteavdrag. Det gradvisa avskaffandet av skatteutgiften för paraffinisk diesel och av skatteåterbäring för energiintensiva företag fortsätter. Skatteutgiften för torv utökas genom att gränsen för skattefri användning av torv utvidgas till alla anläggningar och höjs till 10 000 megawattimmar. Dessutom överförs värmepumpar och datorhallar som genererar värme till fjärrvärmenätet samt återvinningsindustrin till den lägre elskatteklassen II.

Tobaksskatten höjs med sammanlagt 117 miljoner euro 2022 och 2023. Halveringen av farledsavgiften fortsätter, vilket sänker skatteintäkterna med 37 miljoner euro 2022. Likaså sänks lotteriskatten fortsatt, vilket minskar intäkterna från lotteriskatten med ca 89 miljoner euro på årsnivå.

Se närmare avsnitt 4. Inkomstposter i budgetpropositionen.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet för statsfinanserna, som begränsar beloppet av de utgifter som kan budgeteras i statsbudgeten. Beslut om ramen för valperioden 2020—2023 fattades i regeringens första plan för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019. Regeringen har som ett led i uppgörelsen vid halvtidsöversynen våren 2021 beslutat att höja valperiodens ram för 2022 och 2023. Ramnivån höjdes med 900 miljoner euro 2022 och med 500 miljoner euro 2023.

Alla direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccin, täcks 2021—2023 som utgifter utanför ramen. Den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i rambestämmelsen enligt regeringsprogrammet aktiveras fortfarande 2022 och gör det möjligt att anvisa 500 miljoner euro per år för utgifter av engångsnatur.

Ramen för valperioden för 2022 är 53 178 miljoner euro (inbegripet mekanismen för exceptionella konjunkturlägen på 500 miljoner euro). De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 52 760 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2022 uppgår således till 117 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

Statsbidragen till kommunerna uppgår till 13,0 miljarder euro, vilket är ca 1 miljard euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen föranleds i huvudsak av att motsvarande temporära coronastöd som budgeterades för 2021 inte har budgeterats för 2022.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås knappt 8 miljarder euro 2022. Statsandelarna ökar med ca 285 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen förklaras framför allt av den separata höjning av statsandelen med 246 miljoner euro som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2021 och av indexhöjningen för 2022, som är ca 188 miljoner euro. Kommunernas nya och utvidgade uppgifter ökar statsandelarna med knappt 120 miljoner euro 2022.

Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna är 2 652 miljoner euro 2022.

De kalkylerade statsandelarna till kommunerna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt 1,1 miljarder euro. I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelen med 12,7 miljoner euro, och indexhöjningen ökar statsandelen med 34,3 miljoner euro.

Genom faciliteten för återhämtning och resiliens finansieras också flera kommunala uppgifter som närmast lyder under undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Det föreslås att dessa stöd ska uppgå till sammanlagt 134 miljoner euro 2022.

Se närmare avsnitt 9. Den kommunala ekonomin.