Statsbudgeten 2022

Inom vetenskaps- och innovationspolitiken strävar man efter att förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens (FoU) kvalitet och genomslag, förnya den offentliga forskningens strukturer och funktioner, skapa globalt framgångsrika innovationer samt diversifiera näringsstrukturen. Därigenom förbättras samhällsekonomins produktivitet, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och den internationella konkurrenskraften stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering samt av den nationella färdplan för forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) fram till 2030 som ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer godkände 2020. Åtgärderna sågs över vid regeringens halvtidsöversyn i april 2021.

Med stöd av FUI-färdplanen eftersträvas hållbar tillväxt och välfärd som baserar sig på högt kunnande, bildning, forskning och innovationer. Med åtgärder som hänför sig till planen förbättras den inhemska FUI-miljöns globala dragningskraft och uppmuntras företag till ökade FUI-investeringar. Färdplanen inbegriper tre strategiska utvecklingshelheter: kunnande, en ny partnerskapsmodell och en innovativ offentlig sektor. Avsikten med partnerskapsmodellen är att skapa en attraktiv miljö och incitament för ett långsiktigt samarbete mellan forskarsamfundet, näringslivet och övriga FUI-aktörer. FUI-färdplanen uppdateras före utgången av 2021.

Vid regeringens halvtidsöversyn lyftes det fram många utvecklingsobjekt som är väsentliga med tanke på vetenskaps- och innovationspolitiken. FoU-finansieringen ska vara förutsägbar och FUI-systemet ska utvecklas på ett balanserat sätt. Det är viktigt att komma överens om finansieringsmetoderna på bred bas. För detta ändamål tillsattes i juni 2021 en parlamentarisk FUI-arbetsgrupp, vars syfte är att granska metoder för att uppnå målet att FoU-utgifterna ska utgöra 4 procent av BNP och att bedöma alternativen för att genomföra ökningarna av den offentliga finansieringen.

Vid halvtidsöversynen beslutades det också att Business Finlands lokomotivföretagsprogram fortsätter och att finansieringen av det ökas betydligt. Det näringslivsinriktade samarbetet mellan högskolor och företag stärks genom att en PPP-partnerskapsmodell skapas. De avtal som ingåtts med universitetsstäderna främjar det strategiska riktandet av den offentliga och privata finansieringen för att stärka globalt konkurrenskraftiga ekosystem. Regeringen har dessutom som mål att stärka utnyttjandet av immateriella rättigheter och kommersialiseringen av forskningsresultat i samarbete med företag och högskolor.

Den privata och den offentliga sektorns FoU-investeringar ökade 2019 och 2020. Enligt Statistikcentralens preliminära uppskattningar var FoU-utgifters förhållande till bruttonationalprodukten (FoU-intensiteten) 2,79 % 2019 och 2,94 % 2020. När det gäller procenttalet för 2020 bör det också beaktas att man inte fullt ut har beaktat den BNP-minskning som orsakats av pandemin på grund av tidpunkten för datainsamlingen och företagens FoU-stödåtgärder av engångsnatur som vidtagits för att bekämpa krisen.

Enligt de preliminära uppgifterna var den statliga FoU-finansieringens intensitet 0,97 % 2020, medan den var 0,84 % 2019. Bakgrunden till ökningen är i synnerhet de tilläggssatsningar av engångsnatur som gjordes under coronakrisen. Enligt den ordinarie budgeten är den statliga FoU-finansieringens intensitet 0,97 % 2021. Intensiteten ökas av tilläggssatsningarna i tilläggsbudgeten för 2021 och Business Finlands fullmaktsöverföringar på ca 200 miljoner euro från 2020.

År 2021 infördes ett extra skatteavdrag för 2021—2025 för företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vid budgetmanglingen 2022 höjdes tilläggsavdragets belopp och tidsfristen för avdraget förlängdes till 2027. Tilläggsavdraget för forskningssamarbete beräknas ha en sammanlagd effekt på skatteintäkterna på årsnivå som uppgår till ca -19 miljoner euro 2022—2027.

Finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen riktas i betydande grad till FoU-verksamhet 2021—2023. Som en del av denna helhet höjdes i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 Business Finlands fullmakter att bevilja understöd med 86 miljoner euro och Finlands Akademi anvisades en tilläggsfullmakt på sammanlagt 45 miljoner euro. För 2022 ingår i återhämtnings- och resiliensplanen en understödsfullmakt på 234 miljoner euro för Business Finland och en fullmakt på 40,5 miljoner euro för Finlands Akademi. Enligt en preliminär bedömning riktas ca 75 % av Business Finlands tilläggsfullmakter till FoU-verksamhet.

Regeringen föreslår att statens FoU-finansieringsvolym är ca 2,4 miljarder euro 2022. Detta innebär en minskning på ca 146 miljoner euro jämfört med den totala summa som budgeterats för 2021. Volymen för 2021 höjs av en engångsöverföring i anslutning till coronasituationen på ca 200 miljoner euro av Business Finlands lånefullmakt från 2020 till 2021.

Satsningar görs för att locka internationella experter till Finland och hålla dem kvar. Undervisnings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Färdplanen för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring offentliggjordes hösten 2021.

Det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrenskraft och attraktionskraft stärks genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer. Färdplanen för de nationella forskningsinfrastrukturerna för 2021—2024 blev färdig i slutet av 2020.

Öppenhet för den offentliga informationen blir en central princip för hela informationspolitiken. För den offentliga förvaltningen och de offentliga företagen skapas en verksamhetsmodell för mera systematiskt offentliggörande av offentlig information. År 2021 inleds i Finland ibruktagandet av superdatorn för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, EuroHPC.

Genomförandet av Visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030, som undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med intressentgrupperna, fortsätter. Visionen syftar till att höja utbildningsnivån, öka möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna och öka FoU-intensiteten.

Ministerierna fortsätter att samarbeta för att genomföra tillväxtstrategin för hälsobranschen och stärka forsknings- och innovationsekosystemet. Arbetet för att inrätta nationella kunskapscenter på området och inleda verksamheten påskyndas.

Den innovationsrelaterade offentliga upphandlingen och anknytande tjänster utvecklas. Samtidigt främjas utvecklingen av referensmarknader. Avsikten är att volymen av innovationsrelaterade upphandlingar ska ökas till 10 procent av de offentliga upphandlingarna fram till slutet av valperioden.