Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2022

5. Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Anslagen i budgetpropositionen föreslås uppgå till 64,8 miljarder euro, vilket är 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Med beaktande av ändringen av prisnivån minskar förvaltningsområdenas anslag (huvudtitlarna 21—35) med ca 2 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Minskningen av anslagsnivån 2022 förklaras med utgifterna utanför ramen som minskar med ca 2 miljarder euro, medan utgifterna inom ramen på motsvarande sätt ökar med sammanlagt ca 1,6 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Av utgifterna utanför ramen minskar i synnerhet utgifterna i anslutning till hälsosäkerheten med anledning av coronavirussituationen (-1,7 miljarder euro) och utgifterna i anslutning till de finansiella investeringarna (-0,6 miljarder euro).

Utgifterna ökar särskilt inom finansministeriets förvaltningsområde, där utgifterna inom ramen stiger med ca 1,6 miljarder euro. Ökningen förklaras i synnerhet av att en del av 2023 års finansiering för välfärdsområdena ska betalas redan i december 2022, vilket på motsvarande sätt sänker utgiftsnivån för 2023. De utgifter under finansministeriets förvaltningsområde som ingår i ramen höjs dessutom till följd av ökningen av de statsandelar för ordnande av basservice som betalas till kommunerna (0,3 miljarder euro), förändringskostnaderna för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet (0,2 miljarder euro) och ökningen av de avgifter som ska betalas till Europeiska unionen (0,2 miljarder euro).

Ränteutgifterna för statsskulden (huvudtitel 36) är trots den betydande ökningen av statsskulden ca 0,2 miljarder euro lägre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Anslagen enligt huvudtitlar åren 2020—20221)

    År 2020
bokslut
År 2021
ordinarie
budget
År 2022
budgetprop.
 
Förändring 2021—2022
Kod Huvudtitel mn € mn € mn € mn € %
             
21. Riksdagen 121 129 133 5 4
22. Republikens president 11 19 27 8 43
23. Statsrådets kansli 917 576 223 -353 -61
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 333 1 353 1 318 -36 -3
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 979 1 022 1 022 0 0
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 690 1 577 1 567 -10 -1
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 3 167 4 881 5 101 221 5
28. Finansministeriets förvaltningsområde 20 513 19 497 21 391 1 894 10
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 7 393 7 172 7 408 236 3
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 801 2 749 2 715 -34 -1
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 941 3 560 3 534 -27 -1
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 5 844 3 882 3 635 -247 -6
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 17 054 17 739 15 853 -1 886 -11
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 407 325 325 -0 -0
36. Räntor på statsskulden 903 765 528 -236 -31
  Sammanlagt 67 074 65 245 64 780 -466 -1

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet för statsfinanserna, som begränsar beloppet av de utgifter som kan budgeteras i statsbudgeten. Systemet med ramar för statsfinanserna grundar sig på de bindande, reella totala ramar som gjorts upp för valperioden och i vilka man årligen endast gör behövliga justeringar av pris- och kostnadsnivån samt strukturella korrigeringar. Ramsystemet grundar sig på ex ante-utvärdering, vilket innebär att systemet begränsar de utgifter som kan budgeteras i statsbudgeten.

Syftet med den utgiftsregel som ingår i regeringsprogrammet är att begränsa det totala beloppet av de utgifter som skattebetalarna påförs. Avsikten är att garantera en utgiftspolitik inom statsfinanserna som är ansvarsfull och långsiktig och främjar ekonomisk stabilitet. Ramförfarandet sätter ett maximibelopp för ca 80 procent av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och den utgiftsram för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.

Beslut om ramen för valperioden 2020—2023 fattades i regeringens första plan för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019. Regeringen beslöt som ett led i uppgörelsen vid halvtidsöversynen våren 2021 att höja ramen för 2022 med 900 miljoner euro.

Den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i rambestämmelsen enligt regeringsprogrammet aktiveras fortfarande 2022 och gör det möjligt att anvisa 500 miljoner euro per år för utgifter av engångsnatur. Alla direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccin, täcks 2021—2023 som utgifter utanför ramen.

I rambeslutet våren 2020 klassificerades undantagsvis två utgiftshelheter för företagsfinansiering som utgifter utanför ramen: Uppskattningen av utgifterna för ersättningar av förluster i anslutning till höjningen av Finnvera Abp:s inhemska finansieringsfullmakter, samt anslagsverkningarna under kommande år till följd av höjningen av bevillningsfullmakterna för stöd till små och medelstora företag (endast den första och andra tilläggsbudgeten för 2020). Anslagen som riktas till helheten uppgår till 0,2 miljarder euro 2022.

I planen för de offentliga finanserna våren 2021 ändrades utgiftsramen för 2022—2023 så att den motsvarar pris- och kostnadsnivån 2022 i fråga om de lagstadgat och avtalsbaserat indexbundna utgifterna. Sedan dess har kalkylen för pris- och kostnadsnivån preciserats, och därför höjs priskorrigeringen av ramutgifterna för 2022 med ett nettobelopp på sammanlagt 71 miljoner euro.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

  2022 2023
     
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet våren 2021:    
Lagstadgat indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga lagstadgat indexbundna statsbidrag) 32,3 31,8
Övriga utgifter inom ramen 38,5 36,8
Sammanlagt 70,8 68,6

I ramnivån beaktas dessutom de strukturella ändringar i ramen som höjer ramnivån för 2022 med 864 miljoner euro. De strukturella ändringar som gjorts efter planen för de offentliga finanserna våren 2021 specificeras närmare i följande tabell.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2021 2022 2023
         
27.10.18 Tidsmässig förändring i de årliga andelarna för anskaffningar av försvarsmateriel -81,5 36,3  
28.89.31 Tidsmässig förändring i välfärdsområdenas finansiering   880,5 -880,5
32.20.46 Tidsmässig förändring i utbetalningarna av innovationsstödet för skeppsbyggnad   -2,8  
  Tidsmässig förändring i ramen när det gäller finansieringen av försnabbandet av tillgången till vård   -50,0 50,0
  Sammanlagt -81,5 864,0 -830,5

Ofördelad reserv

Med beaktande av samtliga ovannämnda justeringar ligger ramnivån för 2022 på 53 178 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 52 760 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2022 uppgår således till 117 miljoner euro. I ramen har det dessutom för 2022 avdelats 300 miljoner euro för tilläggsbudgetar.

Ramen för valperioden för 2022, mn euro

  2022
   
Rambeslutet 12.5.2021 52 243
Justeringar av pris- och kostnadsnivån 71
Strukturella justeringar 864
Justerad ramnivå 53 178

Utgifter utanför ramen

Utanför ramen för statsfinanserna står framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegarantin, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramen när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramen lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, de finansiella investeringarna och de utgifter där staten är teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

Som utgifter utanför ramen föreslås ca 12 miljarder euro, vilket är ca 2 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Skillnaden förklaras framför allt med utgifterna för hälsosäkerheten med anledning av coronavirussituationen, vilkas nivå sjunker med ca 1,7 miljarder euro, samt med finansiella investeringar, vilkas nivå sjunker med 634 miljoner euro till följd av de engångskapitaliseringar av statsbolag som gjordes 2021 och minskningen av aktieförvärv. Dessutom minskar beloppet av de stöd under momenten 32.40.40 och 32.40.42 som betalas till små och medelstora företag på grund av coronavirussituationen klart jämfört med föregående år, och därför avdelas för undantagsförhållandenas konsekvenser ett anslag som är ca 239 miljoner euro mindre än föregående år. De företagsstöd som nämns ovan har undantagsvis klassificerats som stöd utanför ramen. Även statens ränteutgifter beräknas minska med ca 237 miljoner euro trots den avsevärda ökningen av statsskulden.

Beloppet av de kompensationer för ändringarna i beskattningsgrunderna som staten betalar till kommunerna ökar i propositionen på motsvarande sätt med ca 292 miljoner euro. Också de utgifter som motsvarar inkomsterna från EU:s återhämtningsinstrument ökar utgifterna utanför ramen med totalt ca 636 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Anslag som lämnas utanför ramen, mn euro

  2022 budgetprop.
   
Konjunkturrelaterade utgifter 4 933
Kompensation till kommunerna på grund av ändringar i beskattningsgrunderna 685
Utgifter motsvarande inkomster från EU 1 923
Utgifter motsvarande intäkterna av penningspelsverksamhetens vinstmedel 679
Ränteutgifter 528
Finansiella investeringar 484
Tekniska genomgångsposter 339
Mervärdesskatteanslag 1 709
Överföring till statens televisions- och radiofond 557
Konsekvenser av undantagsförhållandena 176
Hälsosäkerheten i anslutning till coronavirussituationen 6,2
Sammanlagt 12 019

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde

De förslag till återhämtnings- och resiliensplan som ingår i budgetpropositionen

Finland lämnade den 27 maj 2021 en nationell återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen. Finlands återhämtnings- och resiliensplan (RRP) är en nationell plan för utnyttjande av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Kommissionen bedömer Finlands plan och genomförandebeslutet torde godkännas i Europeiska unionens råd i oktober/november 2021.

Enligt de riktlinjer som dragits upp av ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt kan man 2021—2022 budgetera den andel av Finlands maximala tilldelning som baserar sig på redan realiserade statistikuppgifter (1,66 miljarder euro). Ministerarbetsgruppen har dessutom fastställt att om Finlands maximala tilldelning sjunker jämfört med beräkningen enligt återhämtnings- och resiliensplanen, sänks i regel alla pelare i programmet i samma proportion, och på så sätt säkerställs det att den gröna omställningens och digitaliseringens andelar uppnås.

I den tredje tilläggsbudgeten för 2021 beaktades investeringar enligt återhämtnings- och resiliensplanen till ett belopp av 238 miljoner euro (anslag och fullmakter sammanlagt). I budgetpropositionen föreslås det fortsättningsvis att det anvisas sammanlagt 1,2 miljarder euro (anslag och fullmakter sammanlagt) för att genomföra återhämtnings- och resiliensplanen. Beloppet av de anslagsökningar som hänför sig till 2022 utgör ca 636 miljoner euro. Nedan presenteras enligt pelare fördelningen av de föreslagna ökningarna samt de största helheterna i euro enligt pelare. I avsnitt 5.2 redogörs det närmare enligt förvaltningsområde för de åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen som ingår i budgetpropositionen.

Utbetalningarna från EU till finska staten kommer att basera sig på hur den nationella planen framskrider och på hur de delmål och mål som anges i den uppnås, och de intäktsförs 2021—2023 i budgeten. En uppskattning av utbetalningarna 2022 (355 miljoner euro) har beaktats i inkomstposterna.

Fördelningen av återhämtnings- och resiliensplanen som helhet i fråga om budgetpropositionen för 2022 enligt pelare (mn euro)

Pelare Förslag till budgetproposition för 2022
(anslag och fullmakt sammanlagt)
, varav anslagseffekten
2022
     
1 Den gröna omställningen stöder ekonomiska strukturomvandlingar och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle 645 234
2 Genom digitalisering och dataekonomi stärks produktiviteten och tryggas tillgången till tjänster för alla 61 44
3 Sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs i syfte att driva på en hållbar tillväxt 350 234
4 Tjänsterna inom social- och hälsovården görs tillgängliga för alla och produceras mer kostnadseffektivt 125 125
Sammanlagt 1 181 636

Pelare 1 Den gröna omställningen stöder ekonomiska strukturomvandlingar och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle

De största satsningarna i budgetpropositionen gäller investeringar i energiinfrastruktur, investeringar i ny energiteknik samt investeringar i koldioxidsnålt väte och avskiljning och återvinning av koldioxid.

Pelare 2 Genom digitalisering och dataekonomi stärks produktiviteten och tryggas tillgången till tjänster för alla

De största allokeringarna 2022 hänför sig till utveckling av kvaliteten på och tillgången till kommunikationsnät, en värdekedja för mikroelektronik samt utvecklingsmiljöer för 6G, artificiell intelligens och kvantberäkning.

Pelare 3 Sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs i syfte att driva på en hållbar tillväxt

De största investeringarna riktar sig till en nordisk modell för arbetskraftsservice och till olika helheter för forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering.

Pelare 4 Tjänsterna inom social- och hälsovården görs tillgängliga för alla och produceras mer kostnadseffektivt

Uppfyllelsen av vårdgarantin i fråga om både avveckling av vårdskulden och förebyggande, och digitala innovationer som främjar vårdgarantin är de största investeringarna 2022.

Färdplanen för fossilfria transporter

För genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter föreslås sammanlagt ca 75 miljoner euro för 2022.

Som en del av återhämtnings- och resiliensplanen föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för anskaffnings- och konverteringsstöd som ska främja övergången till fordon som använder alternativa, koldioxidsnåla bränslen, och för att skapa energieffektivitetsfördelar inom transportsektorn genom att stödja köp och spridning av utsläppssnåla fordon och deras ökade andel av fordonsbeståndet. Som nationell finansiering föreslås 1,5 miljoner euro för anskaffningsstödet för el- och gasdrivna paketbilar och 2 miljoner euro för anskaffningsstödet för eldrivna lastbilar. Transport- och kommunikationsverket beviljar stöden på ansökan och för verkets omkostnader föreslås med anledning av stöden ett anslag på 1 miljon euro.

Som en del av återhämtnings- och resiliensplanen föreslås ett anslag på 13,2 miljoner euro för understöd till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde för infrastrukturinvesteringar som främjar utvecklingen av utsläppssnåla transporter med focus på en offentlig laddningsinfrastruktur och ett offentligt nätverk av tankstationer för gas. Därtill föreslås ett anslag på 8,5 miljoner euro till miljöministeriets förvaltningsområde för understöd för bostadshus och ett anslag på 1,5 miljoner euro för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldriven transport.

För främjande av gång och cykling föreslås ett anslag på 4 miljoner euro. För stöd till kollektivtrafiken i stora och medelstora stadsregioner föreslås ett anslag på sammanlagt 20,9 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 3 miljoner euro. För klimatbaserade åtgärder inom kollektivtrafiken anvisas dessutom i enlighet med regeringsprogrammet 20 miljoner euro.

Snabbverkande åtgärder för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft

Regeringen drog vid budgetmanglingen upp riktlinjer för snabbverkande åtgärder som stöder tillgången på kompetent arbetskraft och förbättrar matchningen av arbetskraft. Åtgärderna är förenade med vissa anslagsökningar som påverkar budgetpropositionen för 2022. Dessutom utreds bl.a. vissa helheter, såsom en tidsbunden höjning av inkomstgränsen för studiestödet 2022.

Personalresurserna för uppehållstillståndsprocesserna i fråga om invandring stärks temporärt inom utrikesförvaltningen med 1,6 miljoner euro. Migrationsverket får ett tillägg på 1 miljon euro för genomförandet av en expressfil och för påskyndandet av behandling av uppehållstillstånd för arbetstagare. En expressfil avser ett servicelöfte enligt vilket en elektronisk ansökan om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar ska avgöras inom 14 dygn från det att ansökan lämnats in. En expressfil som främjar arbetskraftsinvandring införs 2022.

För det skyddade beloppet av militärunderstödet föreslås en anslagsökning på 0,2 miljoner euro. Till militärunderstödslagen ska fogas ett skyddat belopp i enlighet med vilket endast en del av den anställdas löne- och företagarinkomster ska beaktas när militärunderstödet bestäms.

Reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Lagarna som gäller reformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet godkändes i riksdagen sommaren 2021 och träder i kraft stegvis. Införandelagen, genom vilken välfärdsområdena bildas, trädde i kraft den 1 juli 2021. Uppgifterna att ordna social- och hälsovårdstjänster samt tjänster inom räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

I enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) betalas hälften av betalningsposten för januari 2023 till välfärdsområdena redan i december 2022. Andelen uppgår till uppskattningsvis ca 0,9 miljarder euro och det föreslås att den beaktas i budgeten för 2022. Utgifterna för 2023 minskar med motsvarande belopp.

Reformen är förknippad med betydande ändringskostnader, av vilka en del kommer att bli beaktade i budgetpropositionen för 2022.

De största ändringskostnaderna är den föreslagna finansieringen på 175,3 miljoner euro av IKT-ändringskostnaderna under moment 28.70.05 under finansministeriets huvudtitel samt finansieringen på 47,1 miljoner euro under moment 28.80.30 för beredningen av social- och hälsovårdsreformen inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen. Under justitieministeriets huvudtitel föreslås dessutom finansiering på ca 7,8 miljoner euro för välfärdsområdesval. Utöver detta ingår i budgetpropositionen flera mindre förslag som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen och som gäller kommunernas och olika ämbetsverks och inrättningars ändringskostnad för ovannämnda behov, sammanlagt ca 11 miljoner euro.

Avkastningen av penningspelsverksamheten

Det föreslås att förmånstagarna kompenseras för sänkningen av avkastningen av penningspelsverksamheten genom att öka budgetfinansieringen, fortsätta med sänkningen av lotteriskatten samt med en extra intäktsföring från fonden för ofördelade vinstmedel inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Kompensationen (sammanlagt 330 miljoner euro) täcker dryga 80 procent av sänkningen av Veikkaus avkastning, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.

Framtidsinvesteringar av engångsnatur

Regeringen har för 2020—2022 anvisat sammanlagt ca 2,0 miljarder euro för så kallade framtidsinvesteringar av engångsnatur. För 2022 föreslås framtidsinvesteringar på sammanlagt 466 miljoner euro. Dessutom anvisas från statens bostadsfond satsningar på sammanlagt mer än 200 miljoner euro 2020—2022.

Framtidsinvesteringar av engångsnatur 2022 enligt förvaltningsområde, mn euro

Förvaltningsområde 2022
   
UM 12,0
JM 3,3
UKM 242,0
JSM 24,3
KM 26,0
ANM 66,2
SHM 55,5
MM 36,7
Sammanlagt 465,9

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under huvudtiteln för statsrådets kansli föreslås anslag på sammanlagt 223,3 miljoner euro, vilket är 353 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror främst på att det anslag på 350 miljoner euro som 2021 beviljades för kapitalisering av Finavia Abp inte lägre ingår i budgeten.

För statsrådets kanslis omkostnader föreslås 133,1 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 2,0 miljoner euro jämfört med 2021. Minskningen beror på att projekt som finansierades 2021 har avslutats och på tidigare sparbeslut som hänför sig till momentet. I omkostnaderna har det gjorts tillägg som föranleds av utgifter för förnyelse och underhåll av utrikesförvaltningens mötesteknik, driftskostnader för Teams, ombyggnad av statsrådets lokaler samt tilläggsresurser för statsrådets översättnings- och språktjänster. För vidareutveckling av statsrådets gemensamma tjänstehanteringssystem (Virkku) föreslås dessutom ett tillägg på 0,55 miljoner euro.

För främjande av sannings- och försoningsprocessen när det gäller samerna föreslås 0,46 miljoner euro. Med anslaget stöds det arbete som utförs av den sannings- och försoningskommission för samer som ska tillsättas. Målet för kommissionens arbete är att sammanställa samernas erfarenheter av finska statens och olika myndigheters agerande samt att synliggöra denna information.

För Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot föreslås 1,74 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,12 miljoner euro.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på 1,3 miljarder euro. Minskningen jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 är 36 miljoner euro. Till utrikesministeriets förvaltningsområde riktas av regeringens framtidsinvesteringar sammanlagt 12 miljoner euro och av inkomsterna från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens 6 miljoner euro 2022. Av anslagen under huvudtiteln utgör utrikesförvaltningens andel 22 %, krishanteringens andel 6 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 64 % och andelen för övriga utgifter 8 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 263 miljoner euro. Det är centralt i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska värdegrund att främja de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken bygger på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Avsikten är att beskickningsnätets verksamhet ska stärkas 2022 genom att det öppnas två nya beskickningar. Processen för behandling av ansökningar om uppehållstillstånd påskyndas på så sätt att utrikesförvaltningens resurser utökas temporärt. Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras informationssystemlösningar för visering för längre vistelse och serviceplattformen Virtual Finland.

Krishantering

Den andel av utgifterna för de finländska krishanteringsstyrkorna som faller inom utrikesministeriets förvaltningsområde är 53,1 miljoner euro, vilket motsvarar anslagen i den ordinarie budgeten för 2021. För civil krishantering föreslås 18,5 miljoner euro, vilket är 0,9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Antalet anställda inom den militära krishanteringen uppskattas 2022 motsvara högst 400 årsverken, och civil krishantering uppskattas anställa ca 135 sakkunniga 2022.

För fredsmedling föreslås 4,4 miljoner euro, vilket är 1,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Fredsmedling är en del av den övergripande krishanteringen. Finlands mål är att främja fredsmedling på ett aktivt och konsekvent sätt.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,3 miljarder euro. Anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas 2022 vara ca 0,49 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. Det föreslås att för egentligt utvecklingssamarbete beviljas 706 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 596 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2022. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet ca 130 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För medlemsavgifter till internationella organisationer och finansieringsandelar föreslås ca 96 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 4,8 miljoner euro. Det regionala samarbetet är viktigt för att främja stabiliteten, säkerheten, den hållbara utvecklingen och de ekonomiska samarbetsmöjligheterna i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1,0 miljarder euro, det vill säga nivån är densamma som i den ordinarie budgeten för 2021. Av anslagen under huvudtiteln upptar ämbetsverkens omkostnader 81 %.

År 2022 förrättas det första välfärdsområdesvalet och de totala kostnaderna för valet uppgår till 11,9 miljoner euro. Det föreslås ett tillägg på 7,8 miljoner euro för förrättande av valet.

Överskuldsättning och anknytande problem minskas effektivt genom att åtgärderna enligt regeringsprogrammet fortsätter. För inrättande av en funktion för främjande av ekonomiskt kunnande föreslås 1 miljon euro. Funktionen inrättas i anslutning till den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen.

När rättsstatens funktion och framtida utveckling säkerställs strävar man efter att trygga tillräckliga resurser för rättsvården och att göra rättegångarna smidigare. För utgifterna för planeringen och upprättandet av det videoupptagningssystem som krävs för koncentrering av bevisningen till tingsrätterna och upptagning av bevisningen för hovrättsbehandlingen föreslås 2,74 miljoner euro. Som en del av återhämtnings- och resiliensplanen reserveras 500 000 euro för temporära tilläggsresurser för behandlingen av miljötillstånd.

För Brottspåföljdsmyndighetens omkostnadsanslag föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro som ska användas till att minska fångvaktarnas ensamarbete och till satsningar på att de kvinnliga fångarnas särskilda behov ska kunna beaktas bättre än för närvarande.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

Under inrikesministeriets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt ca 1,57 miljarder euro, vilket är ca 10 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet (inkl. Skyddspolisen) 55 %, andelen för gränsbevakningsväsendet 18 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 6 %, andelen för invandringen 10 % och andelen för förvaltningen 12 %.

Polisväsendet

För polisväsendet föreslås sammanlagt 856 miljoner euro. Som ett beslut som fattats tidigare i enlighet med regeringsprogrammet ökas anslagen från och med 2021 med 2,5 miljoner euro för att uppnå målnivån för polisens årsverken (7 500). För upprätthållande av det målsatta antalet årsverken och det fortsatta arbetet vid enheten mot människohandel föreslås dessutom 10,6 miljoner euro. För polisens behov av tilläggsresurser för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer föreslås 1,2 miljoner euro (15 årsverken).

Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet, förebygger, avslöjar och reder ut brott och sörjer för att de blir föremål för åtalsprövning. I syfte att upprätthålla säkerheten samarbetar polisen med övriga myndigheter och sammanslutningar och invånare och sköter det internationella samarbete som deras uppgifter omfattar. Polisens resultatrika verksamhet som främjar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bidrar till att Finland är världens tryggaste land. Polisen skapar trygghetskänsla genom att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på ett högklassigt och effektivt sätt och i rätt tid genom att polisen är synlig och anträffbar i människornas vardag samt genom att medborgarna har ett fortsatt förtroende för verksamheten.

Aktionsberedskapen och beredskapsnivån är god. Målsättningen är att hotande fenomen kan identifieras och att de kan upptäckas och förhindras. Så många brott som möjligt förebyggs genom identifiering av grundorsakerna. Situationen i fråga om olaglig inresa är fortsättningsvis under kontroll i Finland och åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Inom polisväsendet betonas polisens aktionsberedskap också inom områden där servicenivån är låg, förebyggande verksamhet samt effektiv brottsbekämpning särskilt i fråga om de brott som är mest skadliga för individen och samhället. För att bevara samhällsfreden strävar man efter att avvärja sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet i samarbete med övriga aktörer. Bekämpningen av fenomen som försämrar säkerheten och som kan identifieras genom polisens omvärldsanalys prioriteras genom ett förebyggande inriktande av polisens operativa resurser.

I polisens anslag föreslås 1,3 miljoner euro i finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen för investeringshelheten för säkerställandet av övervakningen och verkställigheten av effektiv bekämpning av penningtvätt.

Gränsbevakningsväsendet

För Gränsbevakningsväsendet föreslås sammanlagt 280 miljoner euro. I budgetpropositionen föreslås 1,37 miljoner euro för ökningen av hyreskostnader för lokalerna i Immola, Ivalo och Onttola samt 0,4 miljoner euro för det nationella genomförandet av EU-förordningarna om interoperabilitet (Interoperability).

Gränsbevakningsväsendet är verksamt inom såväl den inre som den yttre säkerheten. Gränsbevakningsväsendet är en del av Finlands försvarssystem och den europeiska gräns- och kustbevakningen. Det som har mest betydande inverkan på Gränsbevakningsväsendets verksamhet är läget i Ryssland, olaglig inresa och terrorism inom Europeiska unionens territorium, utvecklingen av Europeiska unionens integrerade gränssäkerhetssystem och havspolitiken samt det allmänna ekonomiska läget. Gränsbevakningsväsendet verkställer de nya skyldigheter som Europeiska unionen inför i fråga om gränssäkerheten samt deltar i gemensamma insatser som samordnas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) vid EU:s yttre gränser och i annan internationell verksamhet genom att anvisa personal och materiel för dem.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

För räddningsväsendets och Nödcentralsverkets omkostnader föreslås sammanlagt 87,5 miljoner euro. I budgetpropositionen ingår ett tillägg på 3,0 miljoner euro för återbetalning av DigiFinland Oy:s kapital samt 4,2 miljoner euro för utveckling och underhåll av nödcentralsdatasystemet.

Ansvaret för skötseln av olika uppgifter inom räddningsväsendet delas av staten och kommunernas lokala räddningsväsenden. Ur statsbudgeten finansieras den riksomfattande styrningen och ledningen av inrikesministeriets räddningsväsende och organiseringen av inrikesministeriets räddningsväsende på riksnivå samt Räddningsinstitutets verksamhet.

Inrikesministeriet fortsätter att se över reformen av räddningsväsendet i samarbete med räddningsverken och andra aktörer i räddningsväsendets system. Verksamheten vid nödcentralerna och de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten.

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Migration

Det föreslås 160,4 miljoner euro för migrationsförvaltningen. För Migrationsverket föreslås ett tillägg på 5,5 miljoner euro för att trygga personalresurserna och främja arbetskraftsinvandringen. För att påskynda behandlingen av uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt arbetstagare (en expressfil) föreslås 1 miljon euro 2022. För överföring av främlingspass och resedokument till UMA-systemet föreslås 0,2 miljoner euro för en förstudie. Kvalitativa tillståndsprocesser stöder syftena med migrationspolitiken och tillgången på utländsk arbetskraft och minimerar säkerhetsrisker.

Dessutom föreslås för Migrationsverket 7,8 miljoner euro i finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen för utvecklande av en digital infrastruktur till stöd för invandringen av experter.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 5,1 miljarder euro, vilket är 221 miljoner euro (5 %) mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Av tillägget föranleds 144 miljoner euro av mervärdesskatteutgifter utanför ramen vilka huvudsakligen hänför sig till anskaffningen av multirollflygplan (HX). Till övriga delar ökar utgifterna under huvudtiteln främst till följd av lönejusteringar och andra justeringar av pris- och kostnadsnivån samt de tidsmässiga förändringar i utgifterna för beställningsfullmakterna för anskaffningar av försvarsmateriel som ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2021.

Utgifterna minskar bl.a. på grund av förändringen av årsandelen för Flottilj 2020-upphandlingen och bortfallet av den matpenning till värnpliktiga som betalats under coronavirusepidemin samt de avtalsbundna soldater och den andra personal för viss tid som anställts som en stimulansåtgärd.

I utgifterna för försvarsmaktens omkostnader (exkl. löneutgifter), anskaffningen av försvarsmateriel samt utgifterna för den militära krishanteringen har det gjorts en föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % i enlighet med etablerad praxis. En motsvarande föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % har gjorts första gången även under moment 27.10.19 (Anskaffning av multirollflygplan). Av anslagen under huvudtiteln är andelen för det militära försvaret 85 %, varav de utgifter som hänför sig till den materiella beredskapen utgör 39 % (exkl. HX och Flottilj 2020) och fasta personalkostnader utgör 28 %. Försvarspolitiken och förvaltningen (inklusive mervärdesskatteutgifterna) utgör 14 % och materiel- och förvaltningsutgifterna för den militära krishanteringen 1 % av utgifterna under huvudtiteln.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2022 och tidigare beviljade beställningsfullmakter föranleder utgifter på sammanlagt 2 366 miljoner euro 2022 och sammanlagt 9 455 miljoner euro åren efter budgetåret (exkl. HX och Flottilj 2020).

Militärt försvar

För Försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 960 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Förändringar i omkostnadsanslagen föranleds bl.a. av lönejusteringar, justeringar av pris- och kostnadsnivån, matpenningen till värnpliktiga, ökningen av antalet anställda och antalet uppgifter i enlighet med regeringsprogrammet samt den personal för viss tid som anställts 2021 med stimulansanslag.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 821 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Förändringen föranleds förutom av justeringar av kostnadsnivån främst av de tidsmässiga förändringar i utgifter som ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2021.

För anskaffningen av multirollflygplan föreslås anslag på 1,522 miljarder euro, av vilket 1,5 miljarder euro är den planerade betalningsandelen 2022 för beställningsfullmakten HX 2021 och 22,5 miljoner euro är en föregripande justering av kostnadsnivån som beredskap för framtida indexutgifter.

Budgetpropositionen innehåller två nya beställningsfullmakter. För anskaffning av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten 2022 på 155,5 miljoner euro, där utgifterna infaller under 2022—2026. Med beställningsfullmakten bl.a. anskaffas skjutförnödenheter för utbildning och beredskap, utvecklas arméns eldanvändning och truppernas rörlighet samt utvecklas en miljö för simulatorutbildning. För försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 151,6 miljoner euro, med vilken anskaffas främst sådana service- och underhållstjänster som gäller underhåll av systemen samt reservdelar med lång leveranstid 2022—2027.

Militär krishantering

För materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen föreslås anslag på 64 miljoner euro, vilket är 5,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på förändringar i finansieringen mellan olika insatser. Libanon och Irak förblir de största insatsområdena. Krishanteringen behandlas dessutom i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 21,4 miljarder euro, vilket är ca 1,9 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Tillägget föranleds framför allt av ökningen av de statsandelar för ordnande av basservice som betalas till kommunerna, stödet till beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen samt ökningen av medlemsavgiften till EU och pensionsavgifterna. Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 52 %, de statliga pensionerna och ersättningarna 26 %, EU-avgifterna 13 %, energiskattestöden 0,5 % och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,4 %. Ämbetsverkens omkostnader utgör 6,5 % av anslagen under huvudtiteln och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,8 %.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås sammanlagt 620 miljoner euro. I utgifterna ingår 28 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret, och dessa inkluderar också utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister. I Tullens omkostnader ingår 20 miljoner euro för totalreformen av tullklareringssystemet och 750 000 euro för bekämpning av penningtvätt som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.

För återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen samt för exportrestitution av bilskatt föreslås dessutom 28 miljoner euro.

Tjänster för statssamfundet

För tjänster för statssamfundet föreslås 58 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt Valtoris investeringsutgifter. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Utöver detta producerar Statskontoret centraliserade tjänster för staten bl.a. i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen. Som maximibelopp för Senatkoncernens affärsverks investeringsfullmakt föreslås 700 miljoner euro, med viktning på investeringar som gäller byggande som är behövligt med tanke på skötseln av statens uppgifter och som förbättrar inomhusklimatet, ökar lokaleffektiviteten och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 120 miljoner euro. Beloppet innefattar Statistikcentralens omkostnader till ett belopp av 53 miljoner euro, Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till ett belopp av 3,9 miljoner euro samt omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) till ett belopp av 55 miljoner euro. Regeringen har överlämnat en proposition med förslag till föräldraskapslag och till vissa lagar som har samband med den och vid dimensioneringen av MDB:s anslag beaktas den propositionen, 625 000 euro. De produktivitetsbesparingsminskningar som det avtalats om för 2022 i MDB:s projekt Vaaka (rambeslut 2020—2023), 1,2 miljoner euro, överförs till 2023. I fråga om denna överföring görs en uppdatering i produktivitetsprotokollet. Med detta anslag samt med ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro tryggas den utveckling av tjänsterna inom förmyndarverksamheten och andra kritiska tjänster som inletts inom projektet Vaaka och som ska göras delvis inom ramen för det nya utvecklingsprogrammet för att stärka medborgarnas rättsskydd med hjälp av digitalisering.

För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader, som uppgår till 62 miljoner euro.

Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 1,5 miljoner euro till tillståndsmyndigheternas utgifter för avskiljning av koldioxidsnålt väte och koldioxid (RRF pelare 1) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För de pensioner som betalas av staten och utgifterna i anslutning till pensionerna föreslås 5,3 miljarder euro, vilket är ca 133 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på att pensionsvolymen har ökat och på indexjusteringar av pensionerna. Dessutom föreslås 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar, inklusive utgifterna för statens reseskadeskydd.

Finansieringen av kommunal basservice och välfärdsområdena

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 7,98 miljarder euro, vilket är ca 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna uppgår till 564 miljoner euro 2022. Eftersom mycket stora understöd betalades till den kommunala ekonomin 2020 och de direkta kostnaderna till följd av coronaepidemin kompenseras kommunerna också 2021, beaktas inte effekten på statsandelarna av justeringen av kostnadsfördelningen 2022, utan i statsandelen görs ett avdrag som motsvarar effekten av justeringen av kostnadsfördelningen. Statsandelen höjs dock med ett separat tillägg på 245,7 miljoner euro. År 2022 är indexhöjningen av statsandelen för basservicen 188 miljoner euro (2,5 %). Det ökade antalet uppgifter inom den kommunala basservicen kompenseras fullt ut.

De förluster av skatteinkomster som orsakats av de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om kompenseras kommunerna från ett separat moment, under vilket det föreslås 2,7 miljarder euro.

I anslutning till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet föreslås ett anslag på 47 miljoner euro för inrättande av välfärdsområdena och deras verksamhet samt för kostnaderna för temporära beredningsorgan och välfärdsområdesfullmäktige. För IKT-ändringskostnader föreslås 175,3 miljoner euro.

I enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) betalas hälften av betalningsposten för januari 2023 till välfärdsområdena redan i december 2022. Andelen uppgår till uppskattningsvis ca 0,9 miljarder euro och det föreslås att den beaktas i budgeten för 2022. Utgifterna för 2023 minskar med motsvarande belopp.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 9, Den kommunala ekonomin. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Avgifter till Europeiska unionen

För betalningen av de betalningsandelar som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås ca 2,6 miljarder euro, vilket är 188 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

År 2022 är det andra finansåret under EU:s budgetramperiod 2021—2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag till nivån på avgiftstaket i Europeiska unionens fleråriga budgetram för 2022.

Kommissionen får be medlemsstaten att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

Som anslagsnivå för undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel föreslås 7,4 miljarder euro, vilket är 236 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel ingår finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens på sammanlagt ca 100 miljoner euro, av vilket 40,5 miljoner euro är Finlands Akademis fullmakt. Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 29,9 miljoner euro till utveckling av servicesystemet för kontinuerligt lärande och ett därmed anslutet digitaliseringsprogram, 15 miljoner euro till nya nybörjarplatser vid högskolorna och 14 miljoner euro till utveckling av produktions- och verksamhetsmodellerna inom kulturområdet och kreativa branscher.

Veikkaus Ab:s avkastning till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår till 359,3 miljoner euro, vilket inbegriper sänkningen av lotteriskatten (42,4 miljoner euro). Dessutom intäktsförs ofördelade vinstmedel till ett belopp av sammanlagt 2,25 miljoner euro. För minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten föreslås en partiell kompensation med ramverkningar som finansieras med budgetmedel till ett belopp av sammanlagt 131,4 miljoner euro. På grund av den partiella kompensationen minskar anslagen till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete jämfört med 2021.

För hobbyverksamhet för barn och unga föreslås i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro 2022. Denna s.k. Finlandsmodell introducerar fler fritidsaktiviteter i anslutning till barns och ungas skoldag och avsikten är att aktiviteterna ordnas på basis av elevernas önskemål.

Till omkostnaderna för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning överförs 1,1 miljoner euro inom huvudtiteln.

För undervisnings- och kulturministeriets omkostnader föreslås ett permanent tillägg på 0,5 miljoner euro.

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete

För den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken föreslås 885 miljoner euro, vilket är ca 43 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås 60 miljoner euro, och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken föreslås sammanlagt 80 miljoner euro 2022, när tillägget på 30 miljoner euro i anslutning till regeringens framtidsinvesteringar beaktas. För stödet till genomförandet av reformen av stöd i tre steg inom småbarnspedagogiken föreslås 8,75 miljoner euro. Inom det fria bildningsarbetet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro till integrationsutbildning för invandrare från och med 2022.

Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Den finansiering som riktas till tjänsterna höjs till 11,7 miljoner euro 2022.

Yrkesutbildning och gymnasieutbildning

För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås 1 281 miljoner euro, vilket är 89 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen anvisas det 65 miljoner euro 2022. Verksamheten för att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna fortsätter. Som en del av regeringens framtidsinvesteringar anvisas programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning 10 miljoner euro 2022.

Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen fortsätter. För anställning av lärare och handledare anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro för 2022. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning föreslås 5 miljoner euro 2022. För att svara på den ändrade dimensioneringen av antalet vårdare föreslås för utbildningen av nya närvårdare 43 miljoner euro 2022 i enlighet med vad som beslutats tidigare.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås ca 3 447 miljoner euro, vilket är 87 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

För Finlands Akademi föreslås som fullmakt för forskningsprojekt 390,5 miljoner euro, vilket inbegriper en fullmakt på 40,5 miljoner euro enligt återhämtnings- och resiliensplanen.

Med stöd av en donation från Jubileumsfonden för Finlands självständighet (Sitra) kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.

Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån med 67 miljoner euro. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet. I enlighet med vad som beslutats tidigare föreslås för Riksarkivet 1,5 miljoner euro 2022 för digitalisering av dokumentmaterial.

Studiestöd

För studiestöd föreslås 700 miljoner euro, vilket är 56 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Bakgrunden till ökningen är i synnerhet de ökade utgifterna för studielånskompensation.

I enlighet med ändringen av lagen om studiestöd beaktas den utdragna coronavirussituation i villkoren för studielånskompensationen och studielånsavdraget för de låntagare som avlagt högskoleexamen. Utgifterna för studielånskompensation beräknas öka med ca 10 miljoner euro 2022 på grund av flexibiliteten.

Konst och kultur

För anslagen för konst och kultur föreslås 584 miljoner euro, vilket är ca 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Statsandelssystemet för scenkonsten reformeras, och utöver de tillägg som redan anvisats i enlighet med tidigare beslut anvisas för reformen tilläggsfinansiering på 8,5 miljoner euro från och med 2022. För kapitaliseringen av en fond som stöder den kreativa sektorn och kulturverksamheten anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar 7,5 miljoner euro. För projektberedningen och planeringen av Arkitektur- och designmuseet och beredningen och inledandet av museets verksamhet föreslås 0,6 miljoner euro 2022. Nivån på konstnärsstipendierna höjs i enlighet med regeringsprogrammet så att tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro riktas till dem från och med 2022 utöver den tidigare höjningen på 1,4 miljoner euro. För etablering av utställningsarvodesmodellen föreslås 1 miljon euro. Dessutom föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro för kompensation för kopiering för enskilt bruk.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamhet föreslås anslag på 141 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Främjandet av idrott och elitidrott fortsätts 2022 i enlighet med regeringsprogrammet och den idrottspolitiska redogörelsen.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på ca 77 miljoner euro, vilket är 4,6 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2,7 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 34 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Förvaltning och forskning

Anslagen för förvaltning och forskning förblir enligt nettobelopp på samma nivå jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Utveckling av landsbygden samt jordbruk och livsmedelsekonomi

EU:s nya finansieringsperiod omfattar 2021—2027. Med stöd av de rättsakter som gäller övergångsperioden fortsätter under övergångsperioden 2021—2022 åtgärderna enligt programperioden 2014—2020 med den finansiering som anvisats för finansieringsperioden 2021—2027. I anslagen ingår också den till 2022 riktade finansiering från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) som ska inkluderas i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 under övergångsperioden 2021—2022. Finansieringen från återhämtningsinstrumentet finansieras i Finland helt och hållet av EU.

Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med 69,1 miljoner euro till 491,2 miljoner euro. Ändringen beror i huvudsak på förändringar i stöd- och ersättningsystemens behov av anslag och ändringar i anslagen i anslutning till regeringsprogrammet. Målet för utvecklingen av landsbygden är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och att öka livskraften på ett hållbart sätt. Målen stöds bl.a. genom företagsstöd för landsbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020, vars genomförande fortsätter 2022.

Anslagen för jordbruk och livsmedelsekonomi minskar med 110,4 miljoner euro till 1,78 miljarder euro jämfört med fjolårets ordinarie budget, vilket i huvudsak föranleds av förändringar i tidtabellen för finansieringen av stödprogram. Med anslagen i avsnittet främjas en hållbar och konkurrenskraftig tillväxt för den affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel samtidigt som man genom ansvarsfull verksamhet tryggar människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet.

Naturresursekonomi

Anslagen för naturresursekonomin ökar med 3,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror närmast på finansieringen enligt EU:s facilitet för återhämtning och resiliens till två åtgärdshelheter. Inom ramen för åtgärderna inom markanvändningssektorn utvecklas för skogsvård och skogsbehandling klimatvänliga metoder och metoder som tryggar den biologiska mångfalden. Programmet som gäller tillväxt och export av vattenkompetens stöder tillväxt- och exporthelheter inom vattensektorn som främjar målen för hållbar utveckling. De övriga ändringarna föranleds i huvudsak av ändringar i anslagen i anslutning till regeringsprogrammet.

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri- och vilthushållning, skogsbruk, vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser samt hantering av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningsåtgärder skaps förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på en hållbar användning av naturresurser, samordnas de behov som gäller användningen och skyddet av naturresurser samt skapas välmående genom möjligheten att använda naturen för rekreation.

Lantmäteri och datalager

Anslagen i avsnittet minskar med 0,2 miljoner euro jämfört med fjolårets budget. Fastighets-, lokal- och terrängdatasystemen tryggar ägandet och det nationella garantisystemet och betjänar dessutom det allt mer digitaliserade samhällets informationsbehov. Med hjälp av interoperabiliteten i fråga om den geografiska informationen samt den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information främjas utnyttjande av geografisk information i hela samhället.

Det föreslås att från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens finansieras utvecklingsprojektet den andra fasen av bostadsdatasystemet, där datainnehållet i bostadsdatasystemet utvidgas till att producera information om husbolags lån för det positiva kreditupplysningsregistrets behov och att i enlighet med målet för bostadsdatasystemet betjäna husbolagens förvaltning, delägarnas informationsbehov, utbyte och kreditgivning. Genom projektet genomförs samtidigt EU:s landsspecifika rekommendationer till Finland om att bygga upp ett positivt kreditupplysningsregister.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

Under kommunikationsministeriets huvudtitel föreslås ett anslag på sammanlagt 3,5 miljarder euro för 2022, vilket är 27 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Största delen av minskningarna föranleds av att understödsposter av engångsnatur slopas.

Av anslagen under huvudtiteln anvisas 58 % för drift och utveckling av transport- och kommunikationsnäten och 23 % för tjänster inom trafik, transport och kommunikation. För omkostnaderna för ämbetsverken inom förvaltningsområdet och för verksamhetsområdets gemensamma utgifter används 20 % av anslagen.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde strävar genom sina åtgärder efter att skapa bättre förutsättningar än tidigare för affärsverksamhet som baserar sig på nyttjande och delning av information. Målet är att stärka användarnas förtroende för digitala tjänster och för nya digitala affärsmodeller. Ett ytterligare mål är att upprätthålla och öka informationssäkerhetskompetensen och riskhanteringen.

Som en del av återhämtnings- och resiliensplanen föreslås 3 miljoner euro för forskningsinvesteringar och övningsverksamhet inom cybersäkerhet.

För trafik- och kommunikationsnäten föreslås finansiering på ca 2 miljarder euro, varav andelen för basunderhåll av transportinfrastrukturen är 1,37 miljarder euro. Inom basunderhållet av transportinfrastrukturen prioriteras de åtgärder som krävs för att garantera den dagliga framkomligheten i transportnätet och för att bromsa ökningen av det eftersatta underhållet och minska underhållsskulden.

För utvecklande av trafikledsnätet föreslås 664 miljoner euro, vilket inklusive de nya trafikledsprojekten inbegriper också livscykelprojekt, anskaffningar av de mark- och vattenområden som behövs för nya trafikleder, infrastrukturunderstöd för trafikleder och understöd för enskilda vägar samt understöd för främjande av gång och cykling. Som en del av åtgärderna i färdplanen för fossilfria transporter riktas till främjandet av gång och cykling ett anslag på 4 miljoner euro.

Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 4 miljoner euro till utvecklings- och verifieringsfasen i projektet Digirata. För projektet anvisas dessutom 4 miljoner euro i nationell finansiering.

För tjänster inom trafik, transport och kommunikation föreslås sammanlagt 807 miljoner euro. Av detta används 89 miljoner euro för förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport, 20,2 miljoner euro för understöd till tjänster inom trafik, transport och kommunikation samt 20,4 miljoner euro för köp och utvecklande av trafik- och förbindelsefartygstjänster i skärgården. För köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken föreslås 105,7 miljoner euro, vilket i överensstämmelse med regeringsprogrammet inbegriper en nivåförhöjning på 20 miljoner euro för klimatåtgärder och i överensstämmelse med färdplanen för fossilfria transporter en ökning på 3 miljoner euro för stöd till kollektivtrafiken i stora och medelstora stadsregioner.

Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras förbättrandet av kvaliteten på och tillgången till kommunikationsnät med 15 miljoner euro, projektet för utvecklande av ett ekosystem för elektrifierad tung trafik med 1,5 miljoner euro och anskaffnings- och konverteringsstödet med 2,5 miljoner euro. I enlighet med färdplanen för fossilfria transporter är anskaffnings- och konverteringsstödet för el- och gasdrivna fordon inklusive den finansiering som nämns ovan sammanlagt 6,0 miljoner euro.

För omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet föreslås sammanlagt ca 217 miljoner euro. För Transport- och kommunikationsverkets omkostnader föreslås ca 11 miljoner euro för nya och mer omfattande uppgifter samt 2 miljoner euro för att trygga verksamheten. Meteorologiska institutets omkostnader ökas med 4,8 miljoner euro för en reform av kapaciteten för högpresterande databehandling.

Till statens televisions- och radiofond överförs 556,9 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3,6 miljarder euro, vilket är 247 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen föranleds i huvudsak av bortfallet av utbetalningen av den finansiering av engångsnatur som höjts på grund av coronavirussituationen samt av tilläggssatsningar av engångsnatur enligt regeringsprogrammet. Av anslagen under huvudtiteln anvisas 26 % för förvaltning, 36 % för förnyelse och låga koldioxidutsläpp, 25 % för sysselsättning och företagsamhet, 9 % för specialfinansiering till företag och 4 % för integration och internationell kompetens.

Till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde riktas i anslutning till genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens anslag på sammanlagt 315,1 miljoner euro och en fullmakt på 691,6 miljoner euro.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 936 miljoner euro, vilket är 102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

För närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader föreslås ett tillägg på 2,9 miljoner euro. Tillägget beror i huvudsak på övervakningen av vattentjänstverken som en del av kritiska sektorer, tilläggsuppgifter som föranleds av en ändring av avfallslagen och som hänför sig till tillsynen över producentansvaret samt rapporteringen, tilläggsresurser vid bytet av finansieringsperiod samt genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

För Business Finlands omkostnader föreslås som en del av regeringens s.k. framtidsinvesteringar ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro för uppgifter i anslutning till beviljande av produktionsincitament för den audiovisuella branschen.

För inrättandet av en Work in Finland -struktur i syfte att främja arbetskraftsinvandringen anvisas sammanlagt 2,725 miljoner euro till arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt till momentet utveckling av digitaliseringen.

Det föreslås att Konkurrens- och konsumentverkets resurser ökas med sammanlagt 0,49 miljoner euro för att stärka kartellövervakningen samt konkurrens- och konsumentpolitiken.

För Patent- och registerstyrelsens omkostnader föreslås ett tillägg på 3,78 miljoner euro, vilket föranleds av täckandet av det underskott som uppstår i kostnadsmotsvarigheten i fråga om föreningsärenden, inkomstkompensationen för handelsregistrets avgiftsfria informationstjänst, kompensationen för ikraftträdandet av det europeiska enhetliga patentskyddet och uppgifterna i anslutning till effektiviseringen av tillsynen över stiftelser. Av tillägget riktas 0,75 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet till bekämpning av grå ekonomi.

Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader höjs med 90 000 euro för nya uppgifter i anslutning till övervakningen av konfliktmineraler. Lagen om utsläppande på marknaden av konfliktmineraler och malmer av dessa trädde i kraft den 1 januari 2021.

För Energimyndighetens omkostnader anvisas ett tillägg på 0,83 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen för 2021. Av tillägget föranleds 0,2 miljoner euro av genomförandet av lagstiftningen om ursprungsgarantier för energi och datasystemet om dessa garantier, 0,69 miljoner euro av de ytterligare arbetsuppgifter som ingår i regeringens proposition om genomförande av författningarna om elmarknaden i paketet för ren energi samt om effektreserven, och av en utökad tillsyn över detaljförsäljare av el och naturgas och över datahubbar samt av ökade registratorsuppgifter. För genomförandet av bestämmelserna i elmarknadsdirektivet, för finansiering av tjänster för platsinformation i fråga om energinät samt för tjänster för platsinformation i fråga om energinät föreslås 0,1 miljoner euro. Dessutom föreslås 0,11 miljoner euro för förbättringen av informationssäkerheten och dataskyddet inom nätövervakningen och 0,1 miljoner euro för genomförande av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Avsikten är att el- och naturgasnätsavgifterna ska höjas 2022. Den beräknade ökning av influtna inkomster som följer av lagändringen är 0,92 miljoner euro.

Det föreslås att finansieringen av de centrala digitaliseringsfrämjande informationssystemreformerna och utvecklingen av digitala tjänster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde samlas under det nya momentet Utveckling av digitaliseringen. Under momentet föreslås ett anslag på 27,08 miljoner euro, varav 23,4 miljoner euro är finansiering i anslutning till återhämtnings- och resiliensplanen för genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice, projektet realtidsekonomi och reformen av förmånstagarregistret. Av anslaget riktas 2,2 miljoner euro till utvecklande av en digital tillståndstjänst över en disk som en del av genomförandet av projektet Tillstånd och tillsyn.

Förnyelse och låga koldioxidutsläpp

För förnyelse och låga koldioxidutsläpp föreslås anslag på 1,305 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Anslagsnivån minskar på grund av bortfallet av utbetalningen av den företagsfinansiering som höjts på grund av coronavirussituationen och anslagsnivån ökar på grund av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

För att stödja forskning, utveckling och innovation föreslås för Business Finland en fullmakt på 572,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 236,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen föranleds av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. I anslaget föreslås dessutom ett tillägg på 9,5 miljoner euro för förlängning av det audiovisuella produktionsstödet 2022. Med hjälp av incitamentet strävar man efter att locka utländska produktionsbolag att bedriva produktion i Finland och att främja särskilt internationellt finansierade projekt. För innovationsstöd för skeppsbyggnad föreslås en fullmakt på 15 miljoner euro.

För fullmakten för energistöd föreslås 546 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 386 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen föranleds av att det föreslås att finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska riktas till investeringar i energiinfrastrukturer, ny energiteknik, koldioxidsnålt väte samt elektrifiering och koldioxidsnålhet inom industrin. För produktionsstöd för förnybar energi föreslås 310 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror bl.a. på en uppdatering av mängden vindkraftsproduktion.

Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 13,2 miljoner euro till en offentlig laddningsinfrastruktur och ett offentligt nätverk av tankstationer för gas.

Sysselsättning och företagsamhet

För anslagen för sysselsättning och företagsamhet föreslås 923 miljoner euro, vilket är 50 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen förklaras i huvudsak av att de utbetalningar till företags utvecklingsprojekt som höjts på grund av coronavirussituationen och utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln upphör.

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 285 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För försök med rekryteringsstöd till små och medelstora företag föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro och för att ytterligare öka lönesubventionen 3 miljoner euro. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 70 miljoner euro för genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice. Finansieringen utgör en del av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

I enlighet med torvarbetsgruppens förslag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för nationellt finansierade åtgärder. Med anslaget stöds torvsektorns anpassning till den snabba strukturomvandlingen och en rättvis omställning.

För att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra föreslås att ett nytt bolag med specialuppgifter bildas. Med tanke på bolaget föreslås det två nya moment. För bolagets aktiekapital föreslås 10 miljoner euro, som finansieras med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. För statsunderstöd som beviljas för att sysselsätta partiellt arbetsföra föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att främja partiellt arbetsföras övergång till arbetsmarknaden. Bolaget anställer partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden. För bolaget ställs som mål att en del av arbetstagarna till slut ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden hos en annan arbetsgivare.

För statsunderstöd till kommunerna för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens föreslås 3,19 miljoner euro, som finansieras med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Syftet med incitamentsmodellen är att koppla tjänsterna med låg tröskel starkare till social- och hälsovårdstjänsterna och utbildningssektorn.

Under det nya momentet Elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin föreslås ett anslag på 87 miljoner euro. Genom elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin skapar man incitament för klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag på ett sätt som tar hänsyn till kostnadskonkurrenskraften. Stödnivån för elektrifieringsstödet är 25 % och stödets maximibelopp 150 miljoner euro per år.

Utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln minskar med 121 miljoner euro, vilket beror på att kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för den tidsbundna utsläppshandeln upphör.

I förslagsanslaget för EU:s strukturfonder föreslås till följd av uppdateringen av medfinansieringssatsen och ändringen av utbetalningstidtabellerna för programperioden 2014—2020 en minskning på 67 miljoner euro samt på basis av de preciserade kalkylerna för programperioden 2021—2027 en ökning på 83 miljoner euro.

Specialfinansiering för företag

För specialfinansiering för företag föreslås anslag på 310 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 289 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen föranleds av bortfallet av de anslag av engångsnatur som reserverats för kapitaliseringen av Finlands Malmförädling Ab. Ägarstyrningen av Finlands Malmförädling Ab har från och med den 1 juni 2021 överförts till statsrådets kansli.

Integration och internationell kompetens

För främjande av integration och arbetskraftsinvandring föreslås 8,5 miljoner euro.

För statens ersättningar för integration föreslås 154 miljoner euro, vilket är 17 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Ersättningarna minskar med 22 miljoner euro på grund av en nedgång i antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. För ersättningarna föreslås dock ett tillägg på sammanlagt 2,2 miljoner euro till följd av att flyktingkvoten höjts från 850 personer till 1 050 personer 2021 och 2022. Dessutom föreslås ett tillägg på 2,4 miljoner euro för ersättningar som betalas för personer som evakuerats från Afghanistan.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

Som anslagsnivå för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 15,9 miljarder euro, vilket är knappt 1,9 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen av anslagsnivån föranleds i huvudsak av de ersättningar av engångsnatur på ca 1,7 miljarder euro i budgeten för 2021 som coronavirussituationen orsakat inom servicessystemet för social- och hälsovården. Av förvaltningsområdets anslag används 31 % för pensionsutgifter, 28 % för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, 16 % för utkomstskydd för arbetslösa, 13 % för sjukförsäkring, 5 % för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar samt 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För de övriga avsnitten under huvudtiteln används 0,5—1,2 % var av anslagen under huvudtiteln.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster föreslås 4,5 miljarder euro, vilket är 9,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror på de ändrade uppskattningarna av behovet och på Folkpensionsanstaltens ökade omkostnader.

Det förslag om att öka studieplatserna inom högskoleutbildningen och närvårdarutbildningen som ingår under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel har beaktats i det allmänna bostadsbidraget, vilket ökar kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget med 24,2 miljoner euro.

För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslås sammanlagt 490,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 9,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. I omkostnaderna har man utöver de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån även beaktat kostnaderna för utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna.

Sysselsättningen

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,6 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror på den uppskattade minskningen av antalet arbetslösa och permitterade.

I utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att en nordisk modell för arbetskraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. De påföljder för utkomstskyddet för arbetslösa som hänför sig till arbetssökningen och servicen graderas och en anmärkning tas i bruk. Om den arbetssökande låter bli att fullgöra sin skyldighet att söka arbete, föreläggs sökanden en period på fem dagar utan arbetslöshetsförmån. Om arbetssökanden upprepar förfarandet föreläggs sökanden en period utan ersättning på 10 dagar.

Modellen beräknas öka utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16,7 miljoner euro under ikraftträdandeåret och med 25,0 miljoner euro från och med 2023. Modellen beräknas stärka sysselsättningen med 9 500 sysselsatta. I utkomstskyddet för arbetslösa har också beaktats 1,5 miljoner euro som kostnadseffekten av arbetskraftsutbildning som leder till högskoleexamen.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2019 2020 2021 2022
         
Arbetsgivare:        
Sjukförsäkring        
Alla arbetsgivare 0,77 1,34 1,53 1,33
         
Arbetslöshetsförsäkring1)        
lägre premie 0,50 0,45 0,50 0,50
högre premie 2,05 1,70 1,90 2,05
         
Arbetspensionsförsäkring        
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift 17,40 15,20 17,00 17,40
         
De försäkrade:        
Sjukförsäkring        
Sjukvårdsförsäkring        
— Sjukvårdspremie        
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,61 1,65 1,65 1,46
Löntagare och företagare 0,00 0,68 0,68 0,49
         
Arbetsinkomstförsäkring        
— Dagpenningspremie        
Löntagare 1,54 1,18 1,36 1,17
Av årsinkomster under 15 128 euro 0,00 0,00 0,00 0,00
Företagare 1,77 1,33 1,36 1,31
Av årsinkomster under 15 128 euro 0,23 0,15 0,19 0,14
Arbetslöshetsförsäkring 1,50 1,25 1,40 1,54
         
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 6,75 7,15 7,15 7,15
personer över 53 år 8,25 8,65 8,65 8,65
         
Företagare och lantbruksföretagare:        
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 24,1 24,1 24,1 24,1
personer över 53 år 25,6 25,6 25,6 25,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns av lönesumman. År 2021 är gränsen 2 169 000 euro och 2022 är den 2 169 000 euro. För den lönesumma som överstiger detta betalas den högre premien.

Sjukförsäkring

För sjukförsäkringen föreslås 2,1 miljarder euro, vilket är 40 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att förbättra jämlikheten mellan föräldrarna samt likabehandlingen av och jämlikheten mellan olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer genom enhetliga bestämmelser om föräldrapenning. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, det vill säga ca 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader såsom i nuläget. Till gravida som är försäkrade betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina dagar med föräldrapenning, men kan om de vill överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år. Familjeledighetsreformen bedöms öka statens utgifter under ikraftträdandeåret med 1 miljon euro och med ca 9 miljoner euro från och med 2023.

Bedömningen av behovet av rehabilitering utvecklas i enlighet med förslaget från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen så att kontrollpunkterna för bedömning av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioden utökas jämfört med nuläget. Förslaget ökar kostnaderna för sjukförsäkringen med uppskattningsvis 0,25 miljoner euro nästa år och med ca 0,5 miljoner euro under de följande åren. Kommunernas kostnader ökar med ca 1 miljon euro.

Det föreslås att de temporära författningsändringar som har möjliggjort att coronaforskning och coronavaccin ersätts från sjukförsäkringen ska fortsätta till och med den 30 juni 2022. Detta uppskattas öka kostnaderna för sjukförsäkringen med sammanlagt 5,9 miljoner euro. Statens andel av kostnaderna är ca 4 miljoner euro.

För det skyddade beloppet av militärunderstödet föreslås ett tillägg på 0,2 miljoner euro.

Pensioner

För pensioner föreslås 5,0 miljarder euro, vilket är nästan detsamma som i den ordinarie budgeten för 2021.

Familjepensionsreformen bedöms träda i kraft vid ingången av 2022. I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med 2 år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Det föreslås att den efterlevande makens rätt till pension begränsas till 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepensionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren. Reformen ökar statens utgifter med 0,3 miljoner euro under ikraftträdandeåret och med 1 miljon euro i slutet av ramperioden.

Förändringar i index samt lönekoefficienten

  2019 2020 2021 2022
         
ArPL-index 2 585 2 617 2 631 2 675
FPL-index 1 617 1 633 1 639 1 662
Konsumentprisindex, % 1,0 0,3 1,4 1,5
Lönekoefficient 1,417 1,446 1,465 1,501

Veteranerna

I stöd till veteranerna föreslås 192,7 miljoner euro, vilket är 48,6 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Av anslagen anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 20 miljoner euro för driftskostnader för inrättningar för krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 2,1 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,1 miljoner euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Det föreslås att till av kommunerna anordnad social- och hälsovård riktas 541,7 miljoner euro, vilket innebär en minskning på ca 1,47 miljarder euro jämfört med föregående år. Minskningen föranleds i huvudsak av de ersättningar av engångsnatur på 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021 som coronavirussituationen orsakat inom servicessystemet för social- och hälsovården.

Det föreslås att av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens riktas 125 miljoner euro till att åtgärda vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården samt till att försnabba tillgången till vård. Från återhämtnings- och resiliensplanen anvisas dessutom finansiering på 9 miljoner euro för tjänster som stöder arbetsförmågan och för åtgärder som stärker den psykiska hälsan och arbetsförmågan.

Den statliga finansieringen till forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvård och socialt arbete är 25 miljoner euro. Den statliga ersättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården är 96 miljoner euro.

För den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse föreslås statlig finansiering på 65,8 miljoner euro.

För utveckling av servicestrukturen inom social- och hälsovården föreslås 133 miljoner euro, vilket innebär ett tillägg på 5 miljoner euro. Av tillägget föranleds 3 miljoner euro av projektet för en fungerande rehabilitering inom social- och hälsovården. För framtidsinvesteringsprojekt föreslås sammanlagt 153 miljoner euro för att stödja beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården samt överföringen av ansvaret för att ordna tjänster. Av anslaget har 20 miljoner euro budgeterats för utveckling av barn- och familjetjänster under moment 33.03.31. För tjänster för mödrar med missbruksproblem har det reserverats 3 miljoner euro under moment 33.30.63.

För tillhandahållande av läkar- och sjukvårdshelikoptrarnas flygverksamhet föreslås 33 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Ökningen av anslaget med 5,17 miljoner euro föranleds av en omorganisering av flygverksamheten.

För finansieringen av skyddshemsverksamheten föreslås 24,55 miljoner euro. Det har reserverats 1,5 miljoner euro för brådskande socialservice för personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Den kommunala ekonomin, statsbidragen till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 9 i den allmänna motiveringen. Den kommunala ekonomin. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslås anslag på 37,8 miljoner euro.

Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslås sammanlagt 135,4 miljoner euro, varav ett anslag på 2 miljoner euro reserveras för projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete.

Inrättningar och ämbetsverk

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 186 miljoner euro. I inrättningarnas omkostnader har som tillägg beaktats bl.a. 0,75 miljoner euro till Strålsäkerhetscentralen för de investeringar som den nya lokalen kräver, 1,85 miljoner euro till Institutet för hälsa och välfärd för arbetet med uppföljningssystemet för smittsamma sjukdomar och 0,6 miljoner euro för det tilläggsarbete som klientuppgiftslagen orsakar samt 0,2 miljoner euro för tilläggsuppgifter i anslutning till social- och hälsovårdsreformen samt 1,9 miljoner euro till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för genomförandet av den andra fasen av Soteri-registret. I anslutning till statsrådets principbeslut om en förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska samhällssektorer föreslås det för förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet en anslagsökning på sammanlagt 2 årsverken och 140 000 euro till Valvira. För Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata föreslås ett anslag på 2,2 miljoner euro.

Det föreslås att finansieringen av hälso- och sjukvården för fångar fördelas på två moment så att utgifterna för tjänster och läkemedelsbehandlingar som köps utifrån budgeteras under det nya förslagsanslagsmomentet 33.01.08.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås 332,7 miljoner euro. Att anslaget minskar med 29,7 miljoner euro beror på att Veikkaus Ab:s uppskattade intäkter har sjunkit. I anslaget har beaktats som effekten av sänkningen av lotteriskatten 34,4 miljoner euro, som bortfallet av ofördelade vinstmedel i balansräkningen 50 miljoner euro och som s.k. budgetfinansierad kompensation 58,5 miljoner euro.

Övrigt

Inom den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården fortsätter bl.a. utvecklingen av Kanta-tjänsterna och reformen av informationsproduktionen. Under momentet föreslås sammanlagt 36,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 6,2 miljoner euro. För beredningen av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 325,3 miljoner euro. Anslagen är på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2021. Av anslagen under huvudtiteln används 22 % för miljöförvaltningens omkostnader, 56 % för miljö- och naturvård samt 22 % för samhällen, byggande och boende. Av Statens bostadsfonds medel används dessutom sammanlagt 257 miljoner euro till betalning av understöd och räntestöd.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter för att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. Anslagen för naturvård minskar jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 med 36 miljoner euro, men det tillägg enligt regeringsprogrammet som kan jämställas med början av regeringsperioden är 2022 sammanlagt 76,3 miljoner euro och inbegriper både fasta poster och poster av engångsnatur.

Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man med ett anslag på 12 miljoner euro stöder genomförandet av effektiva och kostnadseffektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet.

Den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi. För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi föreslås 4,5 miljoner euro för miljöministeriets förvaltningsområde. Dessutom föreslås ett anslag på 200 000 euro för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden, det vill säga Materialtorget, som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.

Finlands mål om koldioxidneutralitet 2035 förutsätter att beslutsfattandet har ett starkt kunskapsunderlag. För verksamheten vid den nationella klimatpanel som avses i klimatlagen reserveras ett anslag på 750 000 euro. Den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen utarbetar rapporter, utlåtanden och utbildningsmaterial och för en dialog med olika aktörer. Dessa hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU), säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.

Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras gipsbehandling av åkrar och projektet för återvinning av näringsämnen med sammanlagt 13 miljoner euro.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro. I de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen fördelas 1 950 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen hänför sig till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. Från Statens bostadsfond intäktsförs 1 miljon euro till budgeten.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver genom räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadshus. För reparationsunderstöd reserveras det sammanlagt 36,5 miljoner euro, vilket riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning, och av vilket 850 000 euro används till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende. Till utveckling och utvidgning av boenderådgivningen riktas från statsbudgeten och Statens bostadsfond ett anslag på sammanlagt 3,9 miljoner euro.

Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras understöd till bostadsaktiebolag och arbetsplatsfastigheter för att bygga ut infrastrukturen för laddning av elbilar. Understöd till småhus samt kommuner för att avstå från oljeuppvärmning fortsätter och utvidgas till församlingar och föreningar, och för detta föreslås ett anslag på sammanlagt 33,8 miljoner euro. Ett program för koldioxidsnålt byggande ska enligt förslaget främjas med 3 miljoner euro 2022. För ett riksomfattande digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön föreslås 3 miljoner euro.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2020—20221)

    År 2020
bokslut
År 2021
ordinarie
budget
År 2022
budgetprop.
 
Förändring 2021—2022
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 7 079 7 114 7 432 318 4
15-17 Pensioner 4 857 4 893 5 008 116 2
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 789 2 263 2 343 80 4
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 3 098 2 197 2 215 17 1
29 Mervärdesskatteutgifter 1 272 1 542 1 709 167 11
01-29 Konsumtionsutgifter 17 095 18 009 18 708 698 4
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 15 078 14 756 14 700 -56 -0
40-49 Statsbidrag till näringslivet 5 278 4 313 4 096 -217 -5
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 14 895 14 219 13 896 -323 -2
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 6 744 7 027 6 983 -43 -1
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 1 144 1 005 1 161 156 16
66-69 Överföringar till EU och utlandet 3 068 3 353 3 491 138 4
30-69 Överföringsutgifter 46 207 44 673 44 327 -346 -1
70-73 Anskaffning av inventarier 165 10 11 1 8
74-75 Husbyggen 25 28 32 4 14
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 23 35 35 0 0
77-79 Jord- och vattenbyggen 500 541 554 14 3
70-79 Realinvesteringar 714 614 632 18 3
80-86 Lån som beviljas av statens medel 174 283 244 -39 -14
87-89 Övriga finansinvesteringar 1 859 835 250 -584 -70
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 2 033 1 118 494 -624 -56
70-89 Investeringsutgifter 2 747 1 731 1 126 -605 -35
90-92 Räntor på statsskulden 891 755 507 -248 -33
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 135 77 112 35 46
90-99 Övriga utgifter 1 026 832 619 -213 -26
Sammanlagt 67 074 65 245 64 780 -466 -1

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Inom vetenskaps- och innovationspolitiken strävar man efter att förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens (FoU) kvalitet och genomslag, förnya den offentliga forskningens strukturer och funktioner, skapa globalt framgångsrika innovationer samt diversifiera näringsstrukturen. Därigenom förbättras samhällsekonomins produktivitet, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och den internationella konkurrenskraften stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering samt av den nationella färdplan för forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) fram till 2030 som ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer godkände 2020. Åtgärderna sågs över vid regeringens halvtidsöversyn i april 2021.

Med stöd av FUI-färdplanen eftersträvas hållbar tillväxt och välfärd som baserar sig på högt kunnande, bildning, forskning och innovationer. Med åtgärder som hänför sig till planen förbättras den inhemska FUI-miljöns globala dragningskraft och uppmuntras företag till ökade FUI-investeringar. Färdplanen inbegriper tre strategiska utvecklingshelheter: kunnande, en ny partnerskapsmodell och en innovativ offentlig sektor. Avsikten med partnerskapsmodellen är att skapa en attraktiv miljö och incitament för ett långsiktigt samarbete mellan forskarsamfundet, näringslivet och övriga FUI-aktörer. FUI-färdplanen uppdateras före utgången av 2021.

Vid regeringens halvtidsöversyn lyftes det fram många utvecklingsobjekt som är väsentliga med tanke på vetenskaps- och innovationspolitiken. FoU-finansieringen ska vara förutsägbar och FUI-systemet ska utvecklas på ett balanserat sätt. Det är viktigt att komma överens om finansieringsmetoderna på bred bas. För detta ändamål tillsattes i juni 2021 en parlamentarisk FUI-arbetsgrupp, vars syfte är att granska metoder för att uppnå målet att FoU-utgifterna ska utgöra 4 procent av BNP och att bedöma alternativen för att genomföra ökningarna av den offentliga finansieringen.

Vid halvtidsöversynen beslutades det också att Business Finlands lokomotivföretagsprogram fortsätter och att finansieringen av det ökas betydligt. Det näringslivsinriktade samarbetet mellan högskolor och företag stärks genom att en PPP-partnerskapsmodell skapas. De avtal som ingåtts med universitetsstäderna främjar det strategiska riktandet av den offentliga och privata finansieringen för att stärka globalt konkurrenskraftiga ekosystem. Regeringen har dessutom som mål att stärka utnyttjandet av immateriella rättigheter och kommersialiseringen av forskningsresultat i samarbete med företag och högskolor.

Den privata och den offentliga sektorns FoU-investeringar ökade 2019 och 2020. Enligt Statistikcentralens preliminära uppskattningar var FoU-utgifters förhållande till bruttonationalprodukten (FoU-intensiteten) 2,79 % 2019 och 2,94 % 2020. När det gäller procenttalet för 2020 bör det också beaktas att man inte fullt ut har beaktat den BNP-minskning som orsakats av pandemin på grund av tidpunkten för datainsamlingen och företagens FoU-stödåtgärder av engångsnatur som vidtagits för att bekämpa krisen.

Enligt de preliminära uppgifterna var den statliga FoU-finansieringens intensitet 0,97 % 2020, medan den var 0,84 % 2019. Bakgrunden till ökningen är i synnerhet de tilläggssatsningar av engångsnatur som gjordes under coronakrisen. Enligt den ordinarie budgeten är den statliga FoU-finansieringens intensitet 0,97 % 2021. Intensiteten ökas av tilläggssatsningarna i tilläggsbudgeten för 2021 och Business Finlands fullmaktsöverföringar på ca 200 miljoner euro från 2020.

År 2021 infördes ett extra skatteavdrag för 2021—2025 för företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vid budgetmanglingen 2022 höjdes tilläggsavdragets belopp och tidsfristen för avdraget förlängdes till 2027. Tilläggsavdraget för forskningssamarbete beräknas ha en sammanlagd effekt på skatteintäkterna på årsnivå som uppgår till ca -19 miljoner euro 2022—2027.

Finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen riktas i betydande grad till FoU-verksamhet 2021—2023. Som en del av denna helhet höjdes i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 Business Finlands fullmakter att bevilja understöd med 86 miljoner euro och Finlands Akademi anvisades en tilläggsfullmakt på sammanlagt 45 miljoner euro. För 2022 ingår i återhämtnings- och resiliensplanen en understödsfullmakt på 234 miljoner euro för Business Finland och en fullmakt på 40,5 miljoner euro för Finlands Akademi. Enligt en preliminär bedömning riktas ca 75 % av Business Finlands tilläggsfullmakter till FoU-verksamhet.

Regeringen föreslår att statens FoU-finansieringsvolym är ca 2,4 miljarder euro 2022. Detta innebär en minskning på ca 146 miljoner euro jämfört med den totala summa som budgeterats för 2021. Volymen för 2021 höjs av en engångsöverföring i anslutning till coronasituationen på ca 200 miljoner euro av Business Finlands lånefullmakt från 2020 till 2021.

Satsningar görs för att locka internationella experter till Finland och hålla dem kvar. Undervisnings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Färdplanen för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring offentliggjordes hösten 2021.

Det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrenskraft och attraktionskraft stärks genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer. Färdplanen för de nationella forskningsinfrastrukturerna för 2021—2024 blev färdig i slutet av 2020.

Öppenhet för den offentliga informationen blir en central princip för hela informationspolitiken. För den offentliga förvaltningen och de offentliga företagen skapas en verksamhetsmodell för mera systematiskt offentliggörande av offentlig information. År 2021 inleds i Finland ibruktagandet av superdatorn för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, EuroHPC.

Genomförandet av Visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030, som undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med intressentgrupperna, fortsätter. Visionen syftar till att höja utbildningsnivån, öka möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna och öka FoU-intensiteten.

Ministerierna fortsätter att samarbeta för att genomföra tillväxtstrategin för hälsobranschen och stärka forsknings- och innovationsekosystemet. Arbetet för att inrätta nationella kunskapscenter på området och inleda verksamheten påskyndas.

Den innovationsrelaterade offentliga upphandlingen och anknytande tjänster utvecklas. Samtidigt främjas utvecklingen av referensmarknader. Avsikten är att volymen av innovationsrelaterade upphandlingar ska ökas till 10 procent av de offentliga upphandlingarna fram till slutet av valperioden.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn euro1)

  2021
budget+tredje tilläggsbudget)2)
2022
budgetprop.
2021—2022
förändring
2021—2022
förändr., %
         
Universitet3) 724 730 6 1
Yrkeshögskolor 81 82 1 1
Statliga forskningsinstitut 211 208 -3 -1
— varav VTT4) 96 90 -6 -6
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 1 016 1 020 4 0
         
Finlands Akademi 494 481 -13 -3
— varav strategisk forskning 56 56 0 0
Business Finland 1 024 868 -156 -15
— varav FoU-finansiering5) 809 669 -140 -17
Finansieringsorganisationer sammanlagt 1 518 1 349 -169 -11
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 11 9 -2 -14
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 25 25 0 0
Sammanlagt 2 570 2 403 -167 -6
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 2 355 2 204 -151 -6
— andra FoU-finansieringsposter 180 185 5 3
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering 2 535 2 389 -146 -6
Uppskattning av intensiteten för statens FoU-finansiering 1,02 % 0,92 %    

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar samt inexaktheter vad gäller användningen av finansieringen under coronatiden är siffrorna för FoU-finansieringen för 2021 och 2022 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) I talen ingår fullmakterna i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 (inkl. RRF).

3) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats mervärdesskattekompensation. Den andel av totalfinansieringen som anvisas för forskning har i denna kalkyl i fråga om 2022 procentuellt sett hållits på samma nivå som det föregående året. Detta gör uppgifter från parallella år mer jämförbara och förenliga med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

4) VTT:s FoU-finansiering är en uppskattning som utöver uppgifterna i budgetpropositionen baserar sig på Statistikcentralens material. Siffran preciseras i februari 2022 i samband med Statistikcentralens budgetanalys.

5) Av Business Finlands finansiering riktas en betydande andel också till annan FoU-verksamhet än sådan som uppfyller internationella statistiska kriterier.

5.4. Regionutveckling och strukturfonder

Regionutveckling

Regionutvecklingen sköts av staten, kommunerna och landskapsförbunden i egenskap av regionutvecklingsmyndigheter. Målet är att skapa ett tillvägagångssätt för utvecklingen av regionerna som utgår från växelverkan mellan myndigheterna och de övriga centrala aktörerna inom regionutvecklingen samt de olika aktörernas arbetsfördelning och gemensamma mål och som skapar förutsättningar för regionalt inriktad hållbar tillväxt och förnyelse samt välfärd.

Riktlinjerna för regionutvecklingen och de viktigaste åtgärderna fastställs i regeringsprogrammet och i statsrådets beslut om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs med såväl nationella som EU-delfinansierade program och åtgärder. Den nationella regionalpolitiken och genomförandet av EU:s regional- och strukturpolitik samordnas till ett fungerande system.

EU:s strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2022

Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”, som utarbetats för programperioden 2014—2020, har som mål att skapa ny och mångsidig näringslivsstruktur i regionerna och att främja sysselsättningen, förbättra små och medelstora företags tillväxtmöjligheter, öka andelen förnybar energi och förbättra energiprestandan, minska den strukturella arbetslösheten och utveckla arbetslivets kvalitet, nyttiggöra kunnande och ny kunskap för att stärka konkurrenskraften, säkerställa att det finns kompetent arbetskraft som motsvarar de behov arbetsmarknaden och näringslivet har, stödja livslångt lärande och främja social integration. Med strukturfondsprogrammet genomförs Europa 2020-strategin och det anknytande nationella programmet.

Med åtgärder inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet Gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds utbyte av erfarenheter, samarbete och skapande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena.

Målet med det regional- och strukturpolitiska programmet ”Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027”, som utarbetats för programperioden 2021—2027, är främjande av innovationsverksamhet som utgår från näringslivet, förbättrande av tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, modernisering av verksamheten och utvecklande av affärsmiljön, främjande av energiprestanda och cirkulär ekonomi, främjande av sysselsättningen för arbetssökande, arbetslösa, personer som står utanför arbetskraften och grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, förebyggande av utdragen arbetslöshet, utvecklande av inlärningsmöjligheterna, förbättrande av ställningen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samt stödjande av de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Med åtgärder inom Interreg-programmen inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete och Interreg-programmen vid de yttre gränserna inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under programperioden 2021—2027 stöds integrering, utbyte av erfarenheter, innovativa verksamhetssätt samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

InvestEU-programmet syftar till att stödja Europeiska unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som främjar unionens konkurrenskraft, hållbar ekonomi och tillväxt, samhällsresiliens och social delaktighet, integrering av kapitalmarknaderna samt en starkare inre marknad.

Regional- och strukturpolitikens medel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 220 miljoner euro 2022. I detta ingår de inkomster som under programperioderna 2014—2020 och 2021—2027 fås från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för en rättvis omställning samt Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

För 2022 föreslås nya bevillningsfullmakter för programperioden 2021—2027 på sammanlagt 609,4 miljoner euro. Dessutom får beslut om beviljande i fråga om bevillningsfullmakter för programperioden 2014—2020 som inte använts 2021 fattas 2022.

Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027 EU:s regional- och strukturpolitiska program (EU-finansieringen och den statliga finansieringen sammanlagt), mn euro

Program/delområde/prioritet De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
2021—2027
   
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 386,7
Europeiska socialfonden (ESF) 867,8
Fonden för en rättvis omställning (FRO) 616,9
Interreg-program 51,0
Interreg-program vid de yttre gränserna 70,0
Sammanlagt 2 992,4