Statsbudgeten 2022

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 263 miljoner euro. Det är centralt i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska värdegrund att främja de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken bygger på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Avsikten är att beskickningsnätets verksamhet ska stärkas 2022 genom att det öppnas två nya beskickningar. Processen för behandling av ansökningar om uppehållstillstånd påskyndas på så sätt att utrikesförvaltningens resurser utökas temporärt. Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras informationssystemlösningar för visering för längre vistelse och serviceplattformen Virtual Finland.

Krishantering

Den andel av utgifterna för de finländska krishanteringsstyrkorna som faller inom utrikesministeriets förvaltningsområde är 53,1 miljoner euro, vilket motsvarar anslagen i den ordinarie budgeten för 2021. För civil krishantering föreslås 18,5 miljoner euro, vilket är 0,9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Antalet anställda inom den militära krishanteringen uppskattas 2022 motsvara högst 400 årsverken, och civil krishantering uppskattas anställa ca 135 sakkunniga 2022.

För fredsmedling föreslås 4,4 miljoner euro, vilket är 1,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Fredsmedling är en del av den övergripande krishanteringen. Finlands mål är att främja fredsmedling på ett aktivt och konsekvent sätt.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,3 miljarder euro. Anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas 2022 vara ca 0,49 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. Det föreslås att för egentligt utvecklingssamarbete beviljas 706 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 596 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2022. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet ca 130 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För medlemsavgifter till internationella organisationer och finansieringsandelar föreslås ca 96 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 4,8 miljoner euro. Det regionala samarbetet är viktigt för att främja stabiliteten, säkerheten, den hållbara utvecklingen och de ekonomiska samarbetsmöjligheterna i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen.

Polisväsendet

För polisväsendet föreslås sammanlagt 856 miljoner euro. Som ett beslut som fattats tidigare i enlighet med regeringsprogrammet ökas anslagen från och med 2021 med 2,5 miljoner euro för att uppnå målnivån för polisens årsverken (7 500). För upprätthållande av det målsatta antalet årsverken och det fortsatta arbetet vid enheten mot människohandel föreslås dessutom 10,6 miljoner euro. För polisens behov av tilläggsresurser för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer föreslås 1,2 miljoner euro (15 årsverken).

Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet, förebygger, avslöjar och reder ut brott och sörjer för att de blir föremål för åtalsprövning. I syfte att upprätthålla säkerheten samarbetar polisen med övriga myndigheter och sammanslutningar och invånare och sköter det internationella samarbete som deras uppgifter omfattar. Polisens resultatrika verksamhet som främjar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bidrar till att Finland är världens tryggaste land. Polisen skapar trygghetskänsla genom att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på ett högklassigt och effektivt sätt och i rätt tid genom att polisen är synlig och anträffbar i människornas vardag samt genom att medborgarna har ett fortsatt förtroende för verksamheten.

Aktionsberedskapen och beredskapsnivån är god. Målsättningen är att hotande fenomen kan identifieras och att de kan upptäckas och förhindras. Så många brott som möjligt förebyggs genom identifiering av grundorsakerna. Situationen i fråga om olaglig inresa är fortsättningsvis under kontroll i Finland och åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Inom polisväsendet betonas polisens aktionsberedskap också inom områden där servicenivån är låg, förebyggande verksamhet samt effektiv brottsbekämpning särskilt i fråga om de brott som är mest skadliga för individen och samhället. För att bevara samhällsfreden strävar man efter att avvärja sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet i samarbete med övriga aktörer. Bekämpningen av fenomen som försämrar säkerheten och som kan identifieras genom polisens omvärldsanalys prioriteras genom ett förebyggande inriktande av polisens operativa resurser.

I polisens anslag föreslås 1,3 miljoner euro i finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen för investeringshelheten för säkerställandet av övervakningen och verkställigheten av effektiv bekämpning av penningtvätt.

Gränsbevakningsväsendet

För Gränsbevakningsväsendet föreslås sammanlagt 280 miljoner euro. I budgetpropositionen föreslås 1,37 miljoner euro för ökningen av hyreskostnader för lokalerna i Immola, Ivalo och Onttola samt 0,4 miljoner euro för det nationella genomförandet av EU-förordningarna om interoperabilitet (Interoperability).

Gränsbevakningsväsendet är verksamt inom såväl den inre som den yttre säkerheten. Gränsbevakningsväsendet är en del av Finlands försvarssystem och den europeiska gräns- och kustbevakningen. Det som har mest betydande inverkan på Gränsbevakningsväsendets verksamhet är läget i Ryssland, olaglig inresa och terrorism inom Europeiska unionens territorium, utvecklingen av Europeiska unionens integrerade gränssäkerhetssystem och havspolitiken samt det allmänna ekonomiska läget. Gränsbevakningsväsendet verkställer de nya skyldigheter som Europeiska unionen inför i fråga om gränssäkerheten samt deltar i gemensamma insatser som samordnas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) vid EU:s yttre gränser och i annan internationell verksamhet genom att anvisa personal och materiel för dem.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

För räddningsväsendets och Nödcentralsverkets omkostnader föreslås sammanlagt 87,5 miljoner euro. I budgetpropositionen ingår ett tillägg på 3,0 miljoner euro för återbetalning av DigiFinland Oy:s kapital samt 4,2 miljoner euro för utveckling och underhåll av nödcentralsdatasystemet.

Ansvaret för skötseln av olika uppgifter inom räddningsväsendet delas av staten och kommunernas lokala räddningsväsenden. Ur statsbudgeten finansieras den riksomfattande styrningen och ledningen av inrikesministeriets räddningsväsende och organiseringen av inrikesministeriets räddningsväsende på riksnivå samt Räddningsinstitutets verksamhet.

Inrikesministeriet fortsätter att se över reformen av räddningsväsendet i samarbete med räddningsverken och andra aktörer i räddningsväsendets system. Verksamheten vid nödcentralerna och de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten.

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Migration

Det föreslås 160,4 miljoner euro för migrationsförvaltningen. För Migrationsverket föreslås ett tillägg på 5,5 miljoner euro för att trygga personalresurserna och främja arbetskraftsinvandringen. För att påskynda behandlingen av uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt arbetstagare (en expressfil) föreslås 1 miljon euro 2022. För överföring av främlingspass och resedokument till UMA-systemet föreslås 0,2 miljoner euro för en förstudie. Kvalitativa tillståndsprocesser stöder syftena med migrationspolitiken och tillgången på utländsk arbetskraft och minimerar säkerhetsrisker.

Dessutom föreslås för Migrationsverket 7,8 miljoner euro i finansiering från återhämtnings- och resiliensplanen för utvecklande av en digital infrastruktur till stöd för invandringen av experter.

Militärt försvar

För Försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 960 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Förändringar i omkostnadsanslagen föranleds bl.a. av lönejusteringar, justeringar av pris- och kostnadsnivån, matpenningen till värnpliktiga, ökningen av antalet anställda och antalet uppgifter i enlighet med regeringsprogrammet samt den personal för viss tid som anställts 2021 med stimulansanslag.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 821 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Förändringen föranleds förutom av justeringar av kostnadsnivån främst av de tidsmässiga förändringar i utgifter som ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2021.

För anskaffningen av multirollflygplan föreslås anslag på 1,522 miljarder euro, av vilket 1,5 miljarder euro är den planerade betalningsandelen 2022 för beställningsfullmakten HX 2021 och 22,5 miljoner euro är en föregripande justering av kostnadsnivån som beredskap för framtida indexutgifter.

Budgetpropositionen innehåller två nya beställningsfullmakter. För anskaffning av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten 2022 på 155,5 miljoner euro, där utgifterna infaller under 2022—2026. Med beställningsfullmakten bl.a. anskaffas skjutförnödenheter för utbildning och beredskap, utvecklas arméns eldanvändning och truppernas rörlighet samt utvecklas en miljö för simulatorutbildning. För försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 151,6 miljoner euro, med vilken anskaffas främst sådana service- och underhållstjänster som gäller underhåll av systemen samt reservdelar med lång leveranstid 2022—2027.

Militär krishantering

För materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen föreslås anslag på 64 miljoner euro, vilket är 5,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på förändringar i finansieringen mellan olika insatser. Libanon och Irak förblir de största insatsområdena. Krishanteringen behandlas dessutom i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås sammanlagt 620 miljoner euro. I utgifterna ingår 28 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret, och dessa inkluderar också utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister. I Tullens omkostnader ingår 20 miljoner euro för totalreformen av tullklareringssystemet och 750 000 euro för bekämpning av penningtvätt som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.

För återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen samt för exportrestitution av bilskatt föreslås dessutom 28 miljoner euro.

Tjänster för statssamfundet

För tjänster för statssamfundet föreslås 58 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt Valtoris investeringsutgifter. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Utöver detta producerar Statskontoret centraliserade tjänster för staten bl.a. i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen. Som maximibelopp för Senatkoncernens affärsverks investeringsfullmakt föreslås 700 miljoner euro, med viktning på investeringar som gäller byggande som är behövligt med tanke på skötseln av statens uppgifter och som förbättrar inomhusklimatet, ökar lokaleffektiviteten och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 120 miljoner euro. Beloppet innefattar Statistikcentralens omkostnader till ett belopp av 53 miljoner euro, Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till ett belopp av 3,9 miljoner euro samt omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) till ett belopp av 55 miljoner euro. Regeringen har överlämnat en proposition med förslag till föräldraskapslag och till vissa lagar som har samband med den och vid dimensioneringen av MDB:s anslag beaktas den propositionen, 625 000 euro. De produktivitetsbesparingsminskningar som det avtalats om för 2022 i MDB:s projekt Vaaka (rambeslut 2020—2023), 1,2 miljoner euro, överförs till 2023. I fråga om denna överföring görs en uppdatering i produktivitetsprotokollet. Med detta anslag samt med ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro tryggas den utveckling av tjänsterna inom förmyndarverksamheten och andra kritiska tjänster som inletts inom projektet Vaaka och som ska göras delvis inom ramen för det nya utvecklingsprogrammet för att stärka medborgarnas rättsskydd med hjälp av digitalisering.

För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader, som uppgår till 62 miljoner euro.

Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 1,5 miljoner euro till tillståndsmyndigheternas utgifter för avskiljning av koldioxidsnålt väte och koldioxid (RRF pelare 1) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För de pensioner som betalas av staten och utgifterna i anslutning till pensionerna föreslås 5,3 miljarder euro, vilket är ca 133 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på att pensionsvolymen har ökat och på indexjusteringar av pensionerna. Dessutom föreslås 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar, inklusive utgifterna för statens reseskadeskydd.

Finansieringen av kommunal basservice och välfärdsområdena

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 7,98 miljarder euro, vilket är ca 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna uppgår till 564 miljoner euro 2022. Eftersom mycket stora understöd betalades till den kommunala ekonomin 2020 och de direkta kostnaderna till följd av coronaepidemin kompenseras kommunerna också 2021, beaktas inte effekten på statsandelarna av justeringen av kostnadsfördelningen 2022, utan i statsandelen görs ett avdrag som motsvarar effekten av justeringen av kostnadsfördelningen. Statsandelen höjs dock med ett separat tillägg på 245,7 miljoner euro. År 2022 är indexhöjningen av statsandelen för basservicen 188 miljoner euro (2,5 %). Det ökade antalet uppgifter inom den kommunala basservicen kompenseras fullt ut.

De förluster av skatteinkomster som orsakats av de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om kompenseras kommunerna från ett separat moment, under vilket det föreslås 2,7 miljarder euro.

I anslutning till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet föreslås ett anslag på 47 miljoner euro för inrättande av välfärdsområdena och deras verksamhet samt för kostnaderna för temporära beredningsorgan och välfärdsområdesfullmäktige. För IKT-ändringskostnader föreslås 175,3 miljoner euro.

I enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) betalas hälften av betalningsposten för januari 2023 till välfärdsområdena redan i december 2022. Andelen uppgår till uppskattningsvis ca 0,9 miljarder euro och det föreslås att den beaktas i budgeten för 2022. Utgifterna för 2023 minskar med motsvarande belopp.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 9, Den kommunala ekonomin. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Avgifter till Europeiska unionen

För betalningen av de betalningsandelar som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås ca 2,6 miljarder euro, vilket är 188 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

År 2022 är det andra finansåret under EU:s budgetramperiod 2021—2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag till nivån på avgiftstaket i Europeiska unionens fleråriga budgetram för 2022.

Kommissionen får be medlemsstaten att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete

För den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken föreslås 885 miljoner euro, vilket är ca 43 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås 60 miljoner euro, och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken föreslås sammanlagt 80 miljoner euro 2022, när tillägget på 30 miljoner euro i anslutning till regeringens framtidsinvesteringar beaktas. För stödet till genomförandet av reformen av stöd i tre steg inom småbarnspedagogiken föreslås 8,75 miljoner euro. Inom det fria bildningsarbetet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro till integrationsutbildning för invandrare från och med 2022.

Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Den finansiering som riktas till tjänsterna höjs till 11,7 miljoner euro 2022.

Yrkesutbildning och gymnasieutbildning

För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås 1 281 miljoner euro, vilket är 89 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen anvisas det 65 miljoner euro 2022. Verksamheten för att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna fortsätter. Som en del av regeringens framtidsinvesteringar anvisas programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning 10 miljoner euro 2022.

Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen fortsätter. För anställning av lärare och handledare anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro för 2022. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning föreslås 5 miljoner euro 2022. För att svara på den ändrade dimensioneringen av antalet vårdare föreslås för utbildningen av nya närvårdare 43 miljoner euro 2022 i enlighet med vad som beslutats tidigare.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås ca 3 447 miljoner euro, vilket är 87 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

För Finlands Akademi föreslås som fullmakt för forskningsprojekt 390,5 miljoner euro, vilket inbegriper en fullmakt på 40,5 miljoner euro enligt återhämtnings- och resiliensplanen.

Med stöd av en donation från Jubileumsfonden för Finlands självständighet (Sitra) kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.

Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån med 67 miljoner euro. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet. I enlighet med vad som beslutats tidigare föreslås för Riksarkivet 1,5 miljoner euro 2022 för digitalisering av dokumentmaterial.

Studiestöd

För studiestöd föreslås 700 miljoner euro, vilket är 56 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Bakgrunden till ökningen är i synnerhet de ökade utgifterna för studielånskompensation.

I enlighet med ändringen av lagen om studiestöd beaktas den utdragna coronavirussituation i villkoren för studielånskompensationen och studielånsavdraget för de låntagare som avlagt högskoleexamen. Utgifterna för studielånskompensation beräknas öka med ca 10 miljoner euro 2022 på grund av flexibiliteten.

Konst och kultur

För anslagen för konst och kultur föreslås 584 miljoner euro, vilket är ca 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Statsandelssystemet för scenkonsten reformeras, och utöver de tillägg som redan anvisats i enlighet med tidigare beslut anvisas för reformen tilläggsfinansiering på 8,5 miljoner euro från och med 2022. För kapitaliseringen av en fond som stöder den kreativa sektorn och kulturverksamheten anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar 7,5 miljoner euro. För projektberedningen och planeringen av Arkitektur- och designmuseet och beredningen och inledandet av museets verksamhet föreslås 0,6 miljoner euro 2022. Nivån på konstnärsstipendierna höjs i enlighet med regeringsprogrammet så att tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro riktas till dem från och med 2022 utöver den tidigare höjningen på 1,4 miljoner euro. För etablering av utställningsarvodesmodellen föreslås 1 miljon euro. Dessutom föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro för kompensation för kopiering för enskilt bruk.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamhet föreslås anslag på 141 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Främjandet av idrott och elitidrott fortsätts 2022 i enlighet med regeringsprogrammet och den idrottspolitiska redogörelsen.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på ca 77 miljoner euro, vilket är 4,6 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Förvaltning och forskning

Anslagen för förvaltning och forskning förblir enligt nettobelopp på samma nivå jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Utveckling av landsbygden samt jordbruk och livsmedelsekonomi

EU:s nya finansieringsperiod omfattar 2021—2027. Med stöd av de rättsakter som gäller övergångsperioden fortsätter under övergångsperioden 2021—2022 åtgärderna enligt programperioden 2014—2020 med den finansiering som anvisats för finansieringsperioden 2021—2027. I anslagen ingår också den till 2022 riktade finansiering från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) som ska inkluderas i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 under övergångsperioden 2021—2022. Finansieringen från återhämtningsinstrumentet finansieras i Finland helt och hållet av EU.

Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med 69,1 miljoner euro till 491,2 miljoner euro. Ändringen beror i huvudsak på förändringar i stöd- och ersättningsystemens behov av anslag och ändringar i anslagen i anslutning till regeringsprogrammet. Målet för utvecklingen av landsbygden är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och att öka livskraften på ett hållbart sätt. Målen stöds bl.a. genom företagsstöd för landsbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020, vars genomförande fortsätter 2022.

Anslagen för jordbruk och livsmedelsekonomi minskar med 110,4 miljoner euro till 1,78 miljarder euro jämfört med fjolårets ordinarie budget, vilket i huvudsak föranleds av förändringar i tidtabellen för finansieringen av stödprogram. Med anslagen i avsnittet främjas en hållbar och konkurrenskraftig tillväxt för den affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel samtidigt som man genom ansvarsfull verksamhet tryggar människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet.

Naturresursekonomi

Anslagen för naturresursekonomin ökar med 3,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror närmast på finansieringen enligt EU:s facilitet för återhämtning och resiliens till två åtgärdshelheter. Inom ramen för åtgärderna inom markanvändningssektorn utvecklas för skogsvård och skogsbehandling klimatvänliga metoder och metoder som tryggar den biologiska mångfalden. Programmet som gäller tillväxt och export av vattenkompetens stöder tillväxt- och exporthelheter inom vattensektorn som främjar målen för hållbar utveckling. De övriga ändringarna föranleds i huvudsak av ändringar i anslagen i anslutning till regeringsprogrammet.

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri- och vilthushållning, skogsbruk, vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser samt hantering av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningsåtgärder skaps förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på en hållbar användning av naturresurser, samordnas de behov som gäller användningen och skyddet av naturresurser samt skapas välmående genom möjligheten att använda naturen för rekreation.

Lantmäteri och datalager

Anslagen i avsnittet minskar med 0,2 miljoner euro jämfört med fjolårets budget. Fastighets-, lokal- och terrängdatasystemen tryggar ägandet och det nationella garantisystemet och betjänar dessutom det allt mer digitaliserade samhällets informationsbehov. Med hjälp av interoperabiliteten i fråga om den geografiska informationen samt den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information främjas utnyttjande av geografisk information i hela samhället.

Det föreslås att från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens finansieras utvecklingsprojektet den andra fasen av bostadsdatasystemet, där datainnehållet i bostadsdatasystemet utvidgas till att producera information om husbolags lån för det positiva kreditupplysningsregistrets behov och att i enlighet med målet för bostadsdatasystemet betjäna husbolagens förvaltning, delägarnas informationsbehov, utbyte och kreditgivning. Genom projektet genomförs samtidigt EU:s landsspecifika rekommendationer till Finland om att bygga upp ett positivt kreditupplysningsregister.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 936 miljoner euro, vilket är 102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

För närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader föreslås ett tillägg på 2,9 miljoner euro. Tillägget beror i huvudsak på övervakningen av vattentjänstverken som en del av kritiska sektorer, tilläggsuppgifter som föranleds av en ändring av avfallslagen och som hänför sig till tillsynen över producentansvaret samt rapporteringen, tilläggsresurser vid bytet av finansieringsperiod samt genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

För Business Finlands omkostnader föreslås som en del av regeringens s.k. framtidsinvesteringar ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro för uppgifter i anslutning till beviljande av produktionsincitament för den audiovisuella branschen.

För inrättandet av en Work in Finland -struktur i syfte att främja arbetskraftsinvandringen anvisas sammanlagt 2,725 miljoner euro till arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt till momentet utveckling av digitaliseringen.

Det föreslås att Konkurrens- och konsumentverkets resurser ökas med sammanlagt 0,49 miljoner euro för att stärka kartellövervakningen samt konkurrens- och konsumentpolitiken.

För Patent- och registerstyrelsens omkostnader föreslås ett tillägg på 3,78 miljoner euro, vilket föranleds av täckandet av det underskott som uppstår i kostnadsmotsvarigheten i fråga om föreningsärenden, inkomstkompensationen för handelsregistrets avgiftsfria informationstjänst, kompensationen för ikraftträdandet av det europeiska enhetliga patentskyddet och uppgifterna i anslutning till effektiviseringen av tillsynen över stiftelser. Av tillägget riktas 0,75 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet till bekämpning av grå ekonomi.

Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader höjs med 90 000 euro för nya uppgifter i anslutning till övervakningen av konfliktmineraler. Lagen om utsläppande på marknaden av konfliktmineraler och malmer av dessa trädde i kraft den 1 januari 2021.

För Energimyndighetens omkostnader anvisas ett tillägg på 0,83 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen för 2021. Av tillägget föranleds 0,2 miljoner euro av genomförandet av lagstiftningen om ursprungsgarantier för energi och datasystemet om dessa garantier, 0,69 miljoner euro av de ytterligare arbetsuppgifter som ingår i regeringens proposition om genomförande av författningarna om elmarknaden i paketet för ren energi samt om effektreserven, och av en utökad tillsyn över detaljförsäljare av el och naturgas och över datahubbar samt av ökade registratorsuppgifter. För genomförandet av bestämmelserna i elmarknadsdirektivet, för finansiering av tjänster för platsinformation i fråga om energinät samt för tjänster för platsinformation i fråga om energinät föreslås 0,1 miljoner euro. Dessutom föreslås 0,11 miljoner euro för förbättringen av informationssäkerheten och dataskyddet inom nätövervakningen och 0,1 miljoner euro för genomförande av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Avsikten är att el- och naturgasnätsavgifterna ska höjas 2022. Den beräknade ökning av influtna inkomster som följer av lagändringen är 0,92 miljoner euro.

Det föreslås att finansieringen av de centrala digitaliseringsfrämjande informationssystemreformerna och utvecklingen av digitala tjänster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde samlas under det nya momentet Utveckling av digitaliseringen. Under momentet föreslås ett anslag på 27,08 miljoner euro, varav 23,4 miljoner euro är finansiering i anslutning till återhämtnings- och resiliensplanen för genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice, projektet realtidsekonomi och reformen av förmånstagarregistret. Av anslaget riktas 2,2 miljoner euro till utvecklande av en digital tillståndstjänst över en disk som en del av genomförandet av projektet Tillstånd och tillsyn.

Förnyelse och låga koldioxidutsläpp

För förnyelse och låga koldioxidutsläpp föreslås anslag på 1,305 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Anslagsnivån minskar på grund av bortfallet av utbetalningen av den företagsfinansiering som höjts på grund av coronavirussituationen och anslagsnivån ökar på grund av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

För att stödja forskning, utveckling och innovation föreslås för Business Finland en fullmakt på 572,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 236,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen föranleds av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. I anslaget föreslås dessutom ett tillägg på 9,5 miljoner euro för förlängning av det audiovisuella produktionsstödet 2022. Med hjälp av incitamentet strävar man efter att locka utländska produktionsbolag att bedriva produktion i Finland och att främja särskilt internationellt finansierade projekt. För innovationsstöd för skeppsbyggnad föreslås en fullmakt på 15 miljoner euro.

För fullmakten för energistöd föreslås 546 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 386 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen föranleds av att det föreslås att finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska riktas till investeringar i energiinfrastrukturer, ny energiteknik, koldioxidsnålt väte samt elektrifiering och koldioxidsnålhet inom industrin. För produktionsstöd för förnybar energi föreslås 310 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror bl.a. på en uppdatering av mängden vindkraftsproduktion.

Det föreslås att av finansieringen från återhämtnings- och resiliensplanen riktas 13,2 miljoner euro till en offentlig laddningsinfrastruktur och ett offentligt nätverk av tankstationer för gas.

Sysselsättning och företagsamhet

För anslagen för sysselsättning och företagsamhet föreslås 923 miljoner euro, vilket är 50 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen förklaras i huvudsak av att de utbetalningar till företags utvecklingsprojekt som höjts på grund av coronavirussituationen och utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln upphör.

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 285 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För försök med rekryteringsstöd till små och medelstora företag föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro och för att ytterligare öka lönesubventionen 3 miljoner euro. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 70 miljoner euro för genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice. Finansieringen utgör en del av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

I enlighet med torvarbetsgruppens förslag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för nationellt finansierade åtgärder. Med anslaget stöds torvsektorns anpassning till den snabba strukturomvandlingen och en rättvis omställning.

För att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra föreslås att ett nytt bolag med specialuppgifter bildas. Med tanke på bolaget föreslås det två nya moment. För bolagets aktiekapital föreslås 10 miljoner euro, som finansieras med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. För statsunderstöd som beviljas för att sysselsätta partiellt arbetsföra föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att främja partiellt arbetsföras övergång till arbetsmarknaden. Bolaget anställer partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden. För bolaget ställs som mål att en del av arbetstagarna till slut ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden hos en annan arbetsgivare.

För statsunderstöd till kommunerna för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens föreslås 3,19 miljoner euro, som finansieras med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Syftet med incitamentsmodellen är att koppla tjänsterna med låg tröskel starkare till social- och hälsovårdstjänsterna och utbildningssektorn.

Under det nya momentet Elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin föreslås ett anslag på 87 miljoner euro. Genom elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin skapar man incitament för klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag på ett sätt som tar hänsyn till kostnadskonkurrenskraften. Stödnivån för elektrifieringsstödet är 25 % och stödets maximibelopp 150 miljoner euro per år.

Utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln minskar med 121 miljoner euro, vilket beror på att kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för den tidsbundna utsläppshandeln upphör.

I förslagsanslaget för EU:s strukturfonder föreslås till följd av uppdateringen av medfinansieringssatsen och ändringen av utbetalningstidtabellerna för programperioden 2014—2020 en minskning på 67 miljoner euro samt på basis av de preciserade kalkylerna för programperioden 2021—2027 en ökning på 83 miljoner euro.

Specialfinansiering för företag

För specialfinansiering för företag föreslås anslag på 310 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 289 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen föranleds av bortfallet av de anslag av engångsnatur som reserverats för kapitaliseringen av Finlands Malmförädling Ab. Ägarstyrningen av Finlands Malmförädling Ab har från och med den 1 juni 2021 överförts till statsrådets kansli.

Integration och internationell kompetens

För främjande av integration och arbetskraftsinvandring föreslås 8,5 miljoner euro.

För statens ersättningar för integration föreslås 154 miljoner euro, vilket är 17 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Ersättningarna minskar med 22 miljoner euro på grund av en nedgång i antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. För ersättningarna föreslås dock ett tillägg på sammanlagt 2,2 miljoner euro till följd av att flyktingkvoten höjts från 850 personer till 1 050 personer 2021 och 2022. Dessutom föreslås ett tillägg på 2,4 miljoner euro för ersättningar som betalas för personer som evakuerats från Afghanistan.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

Sysselsättningen

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,6 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror på den uppskattade minskningen av antalet arbetslösa och permitterade.

I utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att en nordisk modell för arbetskraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. De påföljder för utkomstskyddet för arbetslösa som hänför sig till arbetssökningen och servicen graderas och en anmärkning tas i bruk. Om den arbetssökande låter bli att fullgöra sin skyldighet att söka arbete, föreläggs sökanden en period på fem dagar utan arbetslöshetsförmån. Om arbetssökanden upprepar förfarandet föreläggs sökanden en period utan ersättning på 10 dagar.

Modellen beräknas öka utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16,7 miljoner euro under ikraftträdandeåret och med 25,0 miljoner euro från och med 2023. Modellen beräknas stärka sysselsättningen med 9 500 sysselsatta. I utkomstskyddet för arbetslösa har också beaktats 1,5 miljoner euro som kostnadseffekten av arbetskraftsutbildning som leder till högskoleexamen.

Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkring

För sjukförsäkringen föreslås 2,1 miljarder euro, vilket är 40 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att förbättra jämlikheten mellan föräldrarna samt likabehandlingen av och jämlikheten mellan olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer genom enhetliga bestämmelser om föräldrapenning. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, det vill säga ca 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader såsom i nuläget. Till gravida som är försäkrade betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina dagar med föräldrapenning, men kan om de vill överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år. Familjeledighetsreformen bedöms öka statens utgifter under ikraftträdandeåret med 1 miljon euro och med ca 9 miljoner euro från och med 2023.

Bedömningen av behovet av rehabilitering utvecklas i enlighet med förslaget från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen så att kontrollpunkterna för bedömning av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioden utökas jämfört med nuläget. Förslaget ökar kostnaderna för sjukförsäkringen med uppskattningsvis 0,25 miljoner euro nästa år och med ca 0,5 miljoner euro under de följande åren. Kommunernas kostnader ökar med ca 1 miljon euro.

Det föreslås att de temporära författningsändringar som har möjliggjort att coronaforskning och coronavaccin ersätts från sjukförsäkringen ska fortsätta till och med den 30 juni 2022. Detta uppskattas öka kostnaderna för sjukförsäkringen med sammanlagt 5,9 miljoner euro. Statens andel av kostnaderna är ca 4 miljoner euro.

För det skyddade beloppet av militärunderstödet föreslås ett tillägg på 0,2 miljoner euro.

Pensioner

För pensioner föreslås 5,0 miljarder euro, vilket är nästan detsamma som i den ordinarie budgeten för 2021.

Familjepensionsreformen bedöms träda i kraft vid ingången av 2022. I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med 2 år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Det föreslås att den efterlevande makens rätt till pension begränsas till 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepensionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren. Reformen ökar statens utgifter med 0,3 miljoner euro under ikraftträdandeåret och med 1 miljon euro i slutet av ramperioden.

Förändringar i index samt lönekoefficienten

Veteranerna

I stöd till veteranerna föreslås 192,7 miljoner euro, vilket är 48,6 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Av anslagen anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 20 miljoner euro för driftskostnader för inrättningar för krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 2,1 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,1 miljoner euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Det föreslås att till av kommunerna anordnad social- och hälsovård riktas 541,7 miljoner euro, vilket innebär en minskning på ca 1,47 miljarder euro jämfört med föregående år. Minskningen föranleds i huvudsak av de ersättningar av engångsnatur på 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021 som coronavirussituationen orsakat inom servicessystemet för social- och hälsovården.

Det föreslås att av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens riktas 125 miljoner euro till att åtgärda vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården samt till att försnabba tillgången till vård. Från återhämtnings- och resiliensplanen anvisas dessutom finansiering på 9 miljoner euro för tjänster som stöder arbetsförmågan och för åtgärder som stärker den psykiska hälsan och arbetsförmågan.

Den statliga finansieringen till forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvård och socialt arbete är 25 miljoner euro. Den statliga ersättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården är 96 miljoner euro.

För den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse föreslås statlig finansiering på 65,8 miljoner euro.

För utveckling av servicestrukturen inom social- och hälsovården föreslås 133 miljoner euro, vilket innebär ett tillägg på 5 miljoner euro. Av tillägget föranleds 3 miljoner euro av projektet för en fungerande rehabilitering inom social- och hälsovården. För framtidsinvesteringsprojekt föreslås sammanlagt 153 miljoner euro för att stödja beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården samt överföringen av ansvaret för att ordna tjänster. Av anslaget har 20 miljoner euro budgeterats för utveckling av barn- och familjetjänster under moment 33.03.31. För tjänster för mödrar med missbruksproblem har det reserverats 3 miljoner euro under moment 33.30.63.

För tillhandahållande av läkar- och sjukvårdshelikoptrarnas flygverksamhet föreslås 33 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Ökningen av anslaget med 5,17 miljoner euro föranleds av en omorganisering av flygverksamheten.

För finansieringen av skyddshemsverksamheten föreslås 24,55 miljoner euro. Det har reserverats 1,5 miljoner euro för brådskande socialservice för personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Den kommunala ekonomin, statsbidragen till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 9 i den allmänna motiveringen. Den kommunala ekonomin. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet behandlas som en helhet i avsnitt 5.2.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslås anslag på 37,8 miljoner euro.

Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslås sammanlagt 135,4 miljoner euro, varav ett anslag på 2 miljoner euro reserveras för projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete.

Inrättningar och ämbetsverk

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 186 miljoner euro. I inrättningarnas omkostnader har som tillägg beaktats bl.a. 0,75 miljoner euro till Strålsäkerhetscentralen för de investeringar som den nya lokalen kräver, 1,85 miljoner euro till Institutet för hälsa och välfärd för arbetet med uppföljningssystemet för smittsamma sjukdomar och 0,6 miljoner euro för det tilläggsarbete som klientuppgiftslagen orsakar samt 0,2 miljoner euro för tilläggsuppgifter i anslutning till social- och hälsovårdsreformen samt 1,9 miljoner euro till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för genomförandet av den andra fasen av Soteri-registret. I anslutning till statsrådets principbeslut om en förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska samhällssektorer föreslås det för förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet en anslagsökning på sammanlagt 2 årsverken och 140 000 euro till Valvira. För Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata föreslås ett anslag på 2,2 miljoner euro.

Det föreslås att finansieringen av hälso- och sjukvården för fångar fördelas på två moment så att utgifterna för tjänster och läkemedelsbehandlingar som köps utifrån budgeteras under det nya förslagsanslagsmomentet 33.01.08.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås 332,7 miljoner euro. Att anslaget minskar med 29,7 miljoner euro beror på att Veikkaus Ab:s uppskattade intäkter har sjunkit. I anslaget har beaktats som effekten av sänkningen av lotteriskatten 34,4 miljoner euro, som bortfallet av ofördelade vinstmedel i balansräkningen 50 miljoner euro och som s.k. budgetfinansierad kompensation 58,5 miljoner euro.

Övrigt

Inom den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården fortsätter bl.a. utvecklingen av Kanta-tjänsterna och reformen av informationsproduktionen. Under momentet föreslås sammanlagt 36,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 6,2 miljoner euro. För beredningen av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter för att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. Anslagen för naturvård minskar jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 med 36 miljoner euro, men det tillägg enligt regeringsprogrammet som kan jämställas med början av regeringsperioden är 2022 sammanlagt 76,3 miljoner euro och inbegriper både fasta poster och poster av engångsnatur.

Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man med ett anslag på 12 miljoner euro stöder genomförandet av effektiva och kostnadseffektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet.

Den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi. För genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi föreslås 4,5 miljoner euro för miljöministeriets förvaltningsområde. Dessutom föreslås ett anslag på 200 000 euro för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden, det vill säga Materialtorget, som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.

Finlands mål om koldioxidneutralitet 2035 förutsätter att beslutsfattandet har ett starkt kunskapsunderlag. För verksamheten vid den nationella klimatpanel som avses i klimatlagen reserveras ett anslag på 750 000 euro. Den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen utarbetar rapporter, utlåtanden och utbildningsmaterial och för en dialog med olika aktörer. Dessa hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU), säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.

Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras gipsbehandling av åkrar och projektet för återvinning av näringsämnen med sammanlagt 13 miljoner euro.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro. I de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen fördelas 1 950 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen hänför sig till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. Från Statens bostadsfond intäktsförs 1 miljon euro till budgeten.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver genom räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadshus. För reparationsunderstöd reserveras det sammanlagt 36,5 miljoner euro, vilket riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning, och av vilket 850 000 euro används till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende. Till utveckling och utvidgning av boenderådgivningen riktas från statsbudgeten och Statens bostadsfond ett anslag på sammanlagt 3,9 miljoner euro.

Det föreslås att från återhämtnings- och resiliensplanen finansieras understöd till bostadsaktiebolag och arbetsplatsfastigheter för att bygga ut infrastrukturen för laddning av elbilar. Understöd till småhus samt kommuner för att avstå från oljeuppvärmning fortsätter och utvidgas till församlingar och föreningar, och för detta föreslås ett anslag på sammanlagt 33,8 miljoner euro. Ett program för koldioxidsnålt byggande ska enligt förslaget främjas med 3 miljoner euro 2022. För ett riksomfattande digitalt register och en dataplattform för den byggda miljön föreslås 3 miljoner euro.