Statsbudgeten 2022

Ett mål för den skattepolitik som statsminister Marins regering bedriver är att säkerställa finansieringsunderlaget för välfärdssamhället i en digital världsekonomi som utvecklas snabbt. Genom att skatteunderlaget stärks möjliggörs låga skattesatser och en rättvis beskattning, vilket främjar företagsverksamhet, sysselsättning, tillväxt och välfärd.

Inom beskattningen eftersträvas lösningar som ur ett ekonomiskt perspektiv mest effektivt främjar regeringens klimatmål, som snabbar upp utvecklingen bort från fossila bränslen och som samtidigt uppfyller kraven på social rättvisa. Detta hänger samman med en energiskattereform och en reform av beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi samt utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter. Som ett led i skattereformen för hållbar utveckling ökas styrningen av utsläppen inom energiproduktionen genom att man gradvis frångår systemet för återbäring av energiskatt inom den energiintensiva industrin samtidigt som punktskatten på elström enligt skatteklass II sänks till den miniminivå som EU tillåter.

I enlighet med regeringsprogrammet har beskattningen skärpts huvudsakligen inom området för punktbeskattningen. Syftet är att finansiera de permanenta utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet och samtidigt styra konsumtionen i en mer miljövänlig och hälsosam riktning. I syfte att främja hälsa har man under regeringsperioden infört höjningar i punktskatterna på tobak, alkohol och läskedrycker. Låg- och medelinkomsttagare har kompenserats för de skärpta konsumtionsskatterna genom att inkomstbeskattningen har lindrats. I beskattningen av förvärvsinkomster görs en årlig indexjustering.

Regeringen har förbundit sig till att inte använda skattelättnader eller skatteutgifter för att kringgå ramen. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Förändringar 2022

I enlighet med regeringsprogrammet görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer, vilket minskar statens skatteinkomster med 295 miljoner euro per år. Syftet med indexjusteringen är att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån. En ändring av beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar, en förlängd sänkning av lotteriskatten och en tidsbunden höjning av hushållsavdraget minskar dessutom skatteinkomsterna med sammanlagt ca 132 miljoner euro på årsnivå. Hushållsavdraget kan utnyttjas både för att slopa oljeuppvärmning och för hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete. Dessutom minskar skatteinkomsterna på grund av att begränsningarna gällande ränteavdrag för offentliga infrastrukturprojekt slopas och på grund av det extra avdrag på 150 procent för forskningssamarbete i anslutning till forsknings- och utvecklingsverksamhet som gäller åren 2022—2027. Skatteinkomsterna ökar till följd av revideringen av bestämmelsen om begränsning av ränteavdrag och bestämmelsen om rättelse av internprissättning.

Det gradvisa avskaffandet av skatteutgiften för paraffinisk diesel och av skatteåterbäring för energiintensiva företag fortsätter. Skatteutgiften för torv utökas genom att gränsen för skattefri användning av torv utvidgas till att omfatta alla anläggningar och höjs till 10 000 megawattimmar. Värmepumpar, datorhallar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs dessutom till den lägre elskatteklassen II. Även de datorhallar utanför fjärrvärmenätet som uppfyller kraven på energieffektivitet och energiåtervinning samt värmepumpar av industriell storleksklass i enskilda fastigheter är berättigade till nedsatt skatt på elström. Skattenedsättningen gäller också cirkulationspumpar i geotermiska värmeanläggningar. Dessutom överförs återvinningsindustri till den lägre elskatteklassen II, och fiskodling inkluderas i återbäringen för jordbruket. Användning av biogas i trafik blir skattebelagt. Tobaksskatten höjs med sammanlagt 117 miljoner euro 2022 och 2023. Halveringen av farledsavgiften förlängs, vilket sänker skatteintäkterna med 37 miljoner euro 2022.

Renodlade elbilar befrias från bilskatt; istället höjs grundskatteandelen av fordonsskatten för renodlade elbilar i motsvarande grad.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2022 (total skattegrad)

Skatteutfallet påverkas både av ändringarna i beskattningsgrunderna och av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. Som grund för inkomstposterna används bedömningar av skattebasens utveckling (se tablån nedan) härledda ur den prognos av finansministeriet som ingår i bilagan Ekonomisk översikt till budgetpropositionen.

Som det konstateras ovan grundar sig de uppskattade skatteinkomsterna i budgetpropositionen på finansministeriets ekonomiska prognos och på en bedömning baserad på prognosen av hur skattebaserna kommer att utvecklas. Hur skatteintäkterna påverkas av en ekonomisk utveckling som avviker från prognosen beror på vilka faktorer som ligger bakom avvikelsen. Effekterna är större ju mer makroutvecklingen avviker från prognosen på grund av förändringar i den inhemska efterfrågan, i motsats till förändringar i den yttre efterfrågan. Bedömningen på basis av den faktiska utvecklingen är att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största del på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2022 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,8 miljarder euro.

I vidstående tablå visas en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

En närmare beskrivning av hur skatteinkomstprognoser uppgörs finns i finansministeriets promemoria Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (Beredningsförfaranden för budgetekonomins inkomstkalkyler vid finansministeriet) (www.vm.fi).

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller grupp av skattskyldiga stöds.

För närvarande har 195 olika skatteutgifter fastställts för 2022. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon uppskattat belopp anges och för en del kan endast storleksklassen uppskattas. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna behandlas enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

Statens inkomster av blandad natur 2022 beräknas uppgå till 6 316 miljoner euro, dvs. 547 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Den viktigaste enskilda posten bland inkomsterna av blandad natur är den intäktsföring på 1 991 miljoner euro som görs från statens pensionsfond till statens budgetekonomi. Till inkomsterna av blandad natur räknas inkomsterna från EU. Inflödet av inkomster av blandad natur från EU beräknas uppgå till 1 568 miljoner euro. De ökade inkomsterna från EU förklaras till största del av att de omfattar utbetalningar från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, vilka uppskattningsvis uppgår till 355 miljoner euro. Kommissionen bedömer de nationella planerna och planerna godkänns i rådet. Utbetalningarna görs på basis av framstegen med den nationella planen och när man har visat att de uppsatta målen har nåtts planenligt. Inkomstposten för faciliteten för återhämtning och resiliens grundar sig på kommissionens förslag.

Till inkomsterna av blandad natur hänförs också undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets andelar av vinstmedlen av penningspelsverksamheten. Den sammanlagda summan beräknas minska till 726 miljoner euro 2022. Utvecklingen beror på att Veikkaus Ab:s resultat minskar, bl.a. som en följd av åtgärder för att bekämpa spelproblem. En annan faktor som ökar Inkomsterna av blandad natur är det högre priset på utsläppsrätter. Jämfört med den ordinarie budgeten 2021 beräknas auktioneringen av utsläppsrätter 2022 inbringa inemot 250 miljoner euro mer inkomster.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till 2 696 miljoner euro, vilket är 24 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Den största inkomstposten utgörs av dividendinkomster och inkomster av försäljning av aktier. Försäljningen av aktier beräknas inbringa sammanlagt 1,4 miljarder euro, varav ca 1 miljard euro är försäljningar som hänför sig till finansieringen av framtidsinvesteringar enligt regeringsprogrammet. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. År 2021 beräknas intäktsföringen uppgå till 100 miljoner euro. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 144 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 109 miljoner euro och Senatfastigheters andel 35 miljoner euro.