Statsbudgeten 2022

Staten, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och statens affärsverkskoncerner upprättar inte något officiellt mellanbokslut över situationen i slutet av juni. Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1—30.6.2021 är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som kostnader för början av året.

I de totala kalkylerna för 2020 och 2021 syns coronavirusepidemins inverkan på Finlands ekonomi. De begränsningsåtgärder som vidtagits för att bromsa spridningen av coronaviruset har haft negativa konsekvenser särskilt för de branscher som direkt berörs av begränsningarna. På grund av begränsningarna minskade samhällets funktioner, vilket framgår av totalkalkylerna framför allt som en minskning av skatteintäkterna och andra avgifter av skattenatur under början av 2020 jämfört med tidigare år. Skatterna och avgifterna av skattenatur ökade under början av 2021 med 1 611 miljoner euro jämfört med året innan. Detta berodde främst på en ökning av mervärdesskatten, förvärvs- och kapitalinkomstskatten, punktskatten på tobak och överlåtelseskatten. Till följd av begränsningarna har det av staten förutsatts betydande stödåtgärder inom olika samhällssektorer, vilket syns som en ökning av överföringsekonomins kostnader med 513 miljoner euro jämfört med första hälften av 2020. Mest ökade överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen, socialskyddsfonderna och näringslivet samt för Europeiska unionens institutioner och andra organ. Jämfört med första hälften av 2020 minskade underskottet med 1 190 miljoner euro.

Det sammanräknade över- och underskottet för alla ingående delar i totalkalkylerna (statens budgetekonomi, de statliga fonderna utanför budgetekonomin och affärsverkskoncernerna) har minskat under första delen av 2021 i förhållande till jämförelseperioden. Som största ingående helhet har budgetekonomin dock en central inverkan på totalkalkylerna. Underskottet i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tidsperioden 1.1—30.6.2021 var -3 913 miljoner euro (-5 103 miljoner euro 2020) och det minskade med 1 190 miljoner euro. Enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen blir underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen dock 684 miljoner euro (581 miljoner euro) större än det direkt sammanräknade överskottet i statens budgetekonomis, fondernas och affärsverkskoncernernas separata rapportering.

I den totala intäkts- och kostnadskalkylen presenteras både de ingående helheternas intäkts- och kostnadskalkyler, där effekterna av de interna bokföringstransaktionerna inom helheterna har beaktats, och en kombination av dessa. I kalkylen presenteras eliminering av bokföringstransaktioner mellan helheter i en egen kolumn.

De viktigaste förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när början av 2021 jämförs med början av 2020:

Egendomsstrukturen i den totala balansräkningen avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkskoncernernas tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkskoncernernas grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär.

Verksamhetens underskott i de totala kalkylerna, som ökade i början av 2021 i likhet med året innan, har i huvudsak finansierats genom en ökning av statens upplåning och genom betalning av penningmedel. Statens totala balansräkning har minskat med 5 717 miljoner euro under tidsperioden 30.6.2020—30.6.2021. Beloppet av främmande kapital ökade med 5 648 miljoner euro och finansieringstillgångarna minskade med 6 554 miljoner euro i förhållande till jämförelseperioden. Detta har påverkats av de stora lånebeloppen föregående år till följd av bättre hantering av de likvida medlen, men i början av 2021 har de likvida medlen kunnat hanteras bättre och upplåningen har varit mer kontrollerad.

I den totala balansräkningen presenteras både de ingående helheternas balansräkningar, där effekterna av de interna bokföringstransaktionerna inom helheterna har beaktats, och en kombination av dessa. I kalkylen presenteras eliminering av bokföringstransaktioner mellan helheter i en egen kolumn.

De totala åtagandena utanför balansräkningarna för budgetekonomin, de statliga fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2020 sammanlagt 194,9 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 93,1 miljarder euro, utgjorde det största enskilda åtagandet.

Gällande statliga borgensförbindelser och statsgarantier som belastar staten uppgick den 30 juni 2021 till sammanlagt 63,8 miljarder euro. Ökningen från början av året var 1,8 miljarder euro och den berodde huvudsakligen på att Statens bostadsfonds och Finnveras borgensförbindelser och garantier ökade. Med stöd av gällande lagstiftning och riksdagsbeslut om borgensförbindelser och garantier uppgick det disponibla maximibeloppet för statliga borgensförbindelser och statsgarantier till sammanlagt 134,3 miljarder euro den 30 juni 2021 (135,2 miljarder euro 31.12.2020). Minskningen jämfört med årsskiftet beror till största delen på att maximibeloppet av statsgarantin för det bilaterala lånet mellan Finlands Bank och IMF sjönk med 2,1 miljarder euro.

Statens bostadsfond utgör den huvudsakliga delen av borgensstocken för statliga fonder utanför statsbudgeten, och dess borgensstock uppgick till sammanlagt 16,9 miljarder euro den 30 juni 2021. Största delen av dessa garantier hänför sig till räntestödda bygg- och ombyggnadslån för hyres- och bostadsrättshus.

Till följd av coronavirusepidemin och begränsningarna i anslutning till den har riksdagen före den 30 juni 2021 dessutom gett statsrådet fullmakt på 3,2 miljarder euro att bevilja nya statliga borgensförbindelser och statsgarantier för att trygga tillgången till inhemsk företagsfinansiering och betalningen av arbetslöshetsutgifter, för att möjliggöra användningen av krishanteringsinstrument som inrättas inom ramen för EU samt för att trygga försäkringsskyddet i fråga om vaccin mot covid-19.

Det på anskaffningsutgifterna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till 20,2 miljarder euro den 31 december 2020. Trafiklederna utgjorde 42,1 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 48,1 miljarder euro.

Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningsutgifterna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är vägtrafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 111 miljoner euro större än investeringarna. Den negativa skillnaden mellan investeringarna och avskrivningarna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningsutgifterna anses som den lägsta siffran för det eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. På 2000-talet har investeringarna i banleder i sin tur varit ca 2,42 miljarder euro större än avskrivningarna och investeringarna i vattenleder 14 miljoner större än avskrivningarna.

I tabellen nedan har de investeringar som under åren 2014—2020 och början av 2021 gjorts inom budgetekonomin och av fonderna utanför budgeten samt statens affärsverkskoncerner sammanställts. Budgetekonomins investeringar har presenterats som nettobelopp genom att de investeringar som gjorts i nationalförmögenheten, anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna samt i de utestående fordringarna minskats med de överlåtelser som gäller ifrågavarande tillgångsslag. Halvfärdiga anläggningar har presenterats som färdiga anläggningar i tabellen. I förskottsbetalningarna ingår diverse mindre betydande anskaffningar av anläggningstillgångar. När det gäller fondernas investeringar har de beräknats som förändringar i tillgångsslagens balansvärden korrigerade med avskrivningarna. De uppgifter som gäller affärsverkskoncernerna är beloppet av de investeringar som Forststyrelsen och Senatfastigheter har uppgett i bokslutet. Under granskningsperioden 2014—2020 uppgick budgetekonomins totala investeringar till i genomsnitt 1,2 miljarder euro om året och affärsverkskoncernernas investeringar till i genomsnitt 299 miljoner euro om året. Budgetekonomins reella investeringar var ca 1,3 miljarder euro om året under granskningsperioden. De investeringar i värdepapper som ingår i anläggningstillgångar och i andra långfristiga placeringar som gjorts inom budgetekonomin och de investeringar som gjorts inom fondekonomin har varierat kraftigt under perioden. Detta beror på köp och försäljning av värdepapper och på förändringarna i de långfristiga fordringarna.

I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Altia Abp, Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av budgetekonomin. Deras bokföringsvärde uppgick den 31 december 2020 till 5,5 miljarder euro och deras marknadsvärde till 25,5 miljarder euro. Aktiernas marknadsvärde var 25,9 miljarder euro den 6 augusti 2021.

Eget kapital var enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 negativt till ett belopp av ca 30 miljarder euro. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning.

Åren 1998—2008 uppvisade statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva värden. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt.

Boksluten över statens budgetekonomi har uppvisat förlust sedan 2009 med undantag för 2018. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till sitt nominella värde varit sämre än i den ingående balansen för 1998. Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån.