Statsbudgeten 2022

Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är 1. En god miljö och biologisk mångfald, 2. Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och 3. En hållbar stadsutveckling. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Begränsningen av klimatförändringen, dess konsekvenser och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska sparas och utnyttjas material- och energieffektivt. Man strävar efter ett slutet kretslopp för materialåtervinning som minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet genom vilka en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och bioekonomi samt ren teknik främjas. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.

En begränsning av och anpassning till klimatförändringen i syfte att nå klimat- och energimålen för 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att genomförandet av Parisavtalet och det övriga klimatsamarbetet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar aktivt i revideringen och genomförandet av EU:s klimat- och energipaket fram till 2030, genom vilket man säkerställer utsläppsminskningar enligt målet på 1,5 grader. Genom en revidering av klimatlagen säkerställer man på nationell nivå tillräckligt ambitiösa mål och förutsägbarhet i klimatpolitiken. Planen för regeringens klimatpolitik på medellång sikt som sträcker sig till 2030 bidrar till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar. Klimatpanelen stöder planeringen av klimatpolitiken och beslutsfattandet om den.

Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bl.a. till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

En åtgärdshelhet genomförs som syftar till att stödja en minskning av klimatavtrycket i boende och energieffektiviteten i det existerande byggnadsbeståndet förbättras. Genomförandet av åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning och den långsiktiga renoveringsstrategin 2020—2050 fortsätter. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och författningsstyrning som baserar sig på klimatavtrycket under en byggnads livscykel utvecklas.

Den biologiska mångfalden, vatten- och havsskyddet, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation beaktas allt mer i beslutsfattandet genom ett övergripande samarbete såväl på nationell nivå som på EU-nivå och globalt.

För att en god status i yt- och grundvattnen samt Östersjön ska uppnås krävs det att man i synnerhet minskar belastningen på grund av näringsämnen och skadliga ämnen, hanterar de risker som dessa medför och skyddar mångfalden i vatten- och havsnaturen. Genomförandet av de vatten- och havsförvaltningsplaner som uppdaterats för 2022—2027 stärks genom programmet för effektiviserat vattenskydd på så sätt att ibruktagandet av de effektivaste åtgärderna utvidgas bland annat inom jord- och skogsbruket och den byggda miljön. Lösningar för återvinning av näringsämnen utvecklas för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka självförsörjningen när det gäller näringsämnen. För att minska miljöbelastningen och spridningen av farliga ämnen krävs ett gränsöverskridande samarbete mellan staterna.

Förlusten av biologisk mångfald stoppas och ett gynnsamt tillstånd tryggas före år 2030 genom genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och en effektivisering av andra åtgärder för att skydda hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagstiftningen ses över för att öka effekterna av åtgärderna och det ska genomföras pilotförsök om möjligheterna med ekologisk kompensation. Dessutom bereds och genomförs klimatsmarta skyddslösningar som en del av den nya strategin och handlingsprogrammet för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Man minskar trycket mot den biologiska mångfalden och främjar ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bioekonomi som beaktar naturens biologiska mångfald.

En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds så att den motsvarar förändringarna i omvärlden, såsom klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen och nya sätt att röra sig samt digitaliseringen. Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till information som hänför sig till områdesanvändningsplanering och byggande och begripligheten i planeringen samt främjas delaktigheten och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Partnerskapet mellan staten och de stora stadsregionerna i fråga om stadsutvecklingen kommer att fortsätta genom avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtalen verkställs med sju stadsregioner (Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Lahtis). Det ska byggas klimatneutrala stadsregioner, bostadsproduktionen ska utökas och färdmedelsandeln ska ändras till de hållbara färdsättens fördel.

Smidighet i miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfaranden för projekt främjas. Samtidigt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet samt medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön. I fråga om miljöskyddslagen utarbetas en bedömning av de många på varandra följande revideringarnas funktion och verkningar före februari 2022. Dessutom bereds ett sekundärt finansieringssystem för miljöansvar som behövs för bekämpning av miljörisker och ersättning för miljöskador i syfte att en regeringsproposition ska lämnas till riksdagen under 2022. Det nationella luftvårdsprogrammet 2030 genomförs.

Den cirkulära ekonomin blir grunden för Finlands ekonomi. Miljöförvaltningens åtgärder enligt statsrådets principbeslut om ett program för cirkulär ekonomi som godkändes 2021, den uppdaterade riksomfattande avfallsplanen och den nationella färdplanen för plast genomförs. Man följer även annars aktivt upp hur den cirkulära ekonomin framskrider och vidareutvecklar avfalls- och produktinformationssystemen. Användningen av Materialtorget utvidgas. Man bereder och genomför avfalls- och produktlagstiftning på EU-nivå och nationell nivå som stöder den cirkulära ekonomin när det gäller redan anhängiga lagstiftningsprojekt och initiativ för kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Man fortsätter arbetet för en hållbarare offentlig upphandling och tar i bruk nya frivilliga green deal-avtal.

Med hjälp av utveckling av datasystem som hänför sig till bostadslöshetsstatistik och bostadslöshet kan man öka beaktandet av både kvinnors och mäns specialbehov. En minskning av kvinnors bostadslöshet och boendevägar säkerställs genom samarbete mellan flera aktörer.

Vid genomförandet av klimatplanen beaktas i fråga om könskonsekvenser särskilt städernas trafikplanering och frågor som hänför sig till styrningen av konsumtionen, uppvärmning eller övriga tekniska medel, främjandet av kollektivtrafiken, trygghet eller otrygghet samt en analys av skillnaderna mellan kvinnors och mäns kostvanor som inverkar på klimatavtrycket.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bland annat vid styrningen av och beslutsfattandet om den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen.

Miljöministeriet främjar begränsningen av klimatförändringen, den cirkulära ekonomin, skyddet av den biologiska mångfalden samt en hållbar stadsutveckling och träbyggande.

Åtgärder inom ramen för den klimatpolitiska planen på medellång sikt som sträcker sig fram till 2030 genomförs.

Programmet för återvinning av näringsämnen och programmet för effektiverat vattenskydd bidrar till stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen samt en hållbar cirkulär ekonomi och hållbar stadsutveckling.

Miljöministeriet beredde under 2020 i samarbete med andra ministerier ett strategiskt program för cirkulär ekonomi. Genomförandet av programmet inleds 2021. Målet är att cirkulär ekonomi ska utgöra den nya grunden för ekonomin.

Miljöministeriet strävar efter att stoppa förlusten av biologisk mångfald bland annat genom en revidering av naturvårdslagen, åtgärderna i livsmiljöprogrammer Helmi, pollineringsstrategin, andra skyddsåtgärder för hotade naturtyper och arter, METSO-handlingsplanen samt genom att utvidga nationalparkerna och inrätta nya nationalparker.

Syftet med färdplanen för koldioxidsnålt byggande är att före 2025 koppla byggnaders klimatavtryck till författningsstyrningen av byggandet. Byggnads- och fastighetsbranschens utveckling till en koldioxidsnål bransch stöds genom ett stödprogram. Förbättring av bostadsbyggnaders energieffektivitet stöds genom understödssystemet samt slopandet av oljeuppvärmningen i småhus och i byggnader som ägs av kommuner. Träbyggande främjas i enlighet med handlingsprogrammet. Miljöministeriet främjar också en produktion av hyresbostäder med skäliga kostnader och förbättrar boendeförhållandena för olika befolkningsgrupper.

Riktlinjerna för miljöministeriets internationella samarbete 2021—2023 togs i bruk vid ingången av 2021. De förverkligar miljöministeriets strategiska effektmål i det internationella samarbetet. Målet är att miljöministeriet är en aktiv och stark påverkare i prioriterade frågor som gäller miljö- och naturvård och den byggda miljön. Riktlinjerna stöder statsminister Marins regeringsprograms mål för ett Finland som är större än sin storlek i världen som främjare av ambitiösa miljö- och klimatåtgärder.