Statsbudgeten 2022
20. Samhällen, byggande och boende
Förklaring:
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ny planläggnings- och bygglag överlämnas och åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter bereds. Genom en totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen svarar man på förändringarna i omvärlden, såsom klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya sätt att röra sig samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. I samband med reformen utvecklas systemet för planering av områdesanvändningen och systemet för styrning av byggandet samt förtydligas berednings-, besluts- och verkställighetsuppgifterna enligt markanvändnings- och bygglagen.
Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till uppgifter som gäller planeringen av områdesanvändningen och byggandet och begripligheten i planeringen samt främjas deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer. Reformen genomförs inom projektet för digitalisering av den byggda miljön. År 2022 prövas hur de nya interoperabla strukturerna för information om den byggda miljön fungerar och genomförs försöksversionerna av plattformen och de nationella datalagren för planerings- och bygginformation.
Inom landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen och på landskapsförbundens och de olika myndigheternas interaktiva planläggningssamarbete som stöder åtgärderna.
För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag. Hållbar växelverkan mellan landsbygden och städerna främjas som ett svar på differentieringen av områdes- och samhällsstrukturen samt den förändring i villkoren för områdesanvändningen som den tekniska utvecklingen medför. Multilokalitet och distansarbete, nya koldioxidsnålare färdsätt, diversifierade energilösningar, närproducerad mat, rekreation och turism samt hållbart nyttjande av de marksubstanser och vattenresurser som behövs för urbaniseringen förutsätter utveckling av nuvarande och nya styrmedel samt sådana partnerskap mellan landsbygden och städerna som förenar sektorer och regioner.
Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människors välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras och kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. En flexibel användning av och tillgänglighet till kulturmiljöer främjas.
Havsområdesplanering bidrar till en ökad ekonomisk tillväxt i havsområden och till en hållbar användning och ett förbättrat skydd av den marina miljön. Miljöministeriet svarar för utvecklandet av havsområdesplaneringen och samarbetet med grannländerna, och landskapsförbunden svarar för utarbetandet av havsområdesplanerna.
Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028, som statsrådets kansli ansvarar för, ska genomföras. Programmet innehåller riktlinjer för en process för ändrade förfaringssätt i syfte att lösa olika typer av problem med inomhusluften. Målet är att sanera offentliga byggnader och effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som uppvisar symtom på grund av dålig inomhusluft. För den tioåriga programperioden har det planerats åtskilliga åtgärder för att i normal fastighetsskötsel etablera ett tillvägagångssätt där byggnadernas tillstånd och lämplighet för sitt syfte samt användarnas erfarenheter regelbundet ses över och situationen bedöms i ett multiprofessionellt samarbete.
Arbetet för att hitta en lösning på problemen med EU:s byggproduktsförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt för att den inre marknaden för byggprodukter ska fungera bättre. Man deltar i revideringen av byggproduktförordningen och i CPR Acquis-arbetet. Att förordningen inte fungerar till alla delar försvårar för närvarande verksamheten i företag inom byggbranschen och myndigheternas verksamhet. Sett till folkmängden är Finland den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor betydelse för den finländska byggproduktindustrin. Man deltar bland annat också, i samband med genomförandet av dricksvattendirektivet, i beredningen av hälsokriterier och godkännandeförfaranden för ämnen och material som används vid tillverkning av byggprodukter som kommer i kontakt med vatten.
Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Grönstrukturen behandlas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att alla har tillgång till naturen och anknytande kulturobjekt.
En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas i stadsregionerna, och det skapas förutsättningar för kompletteringsbyggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletteringsbyggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.
Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft förbättras genom att man främjar högklassig planläggning och tillståndsförfaranden som baserar sig på tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar. Styrningen av planeringen av vindkraftsutbyggnaden effektiviseras och förenhetligas.
Ett åtgärdspaket genomförs som stöder ett minskat klimatavtryck i boendet och förbättrar det existerande byggnadsbeståndets energieffektivitet. Inom förvaltningsområdet bereds åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggnad och ombyggnad. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och det satsas i samarbete med de övriga nordiska länderna och Europeiska kommissionen på en styrning genom lagstiftning som grundar sig på klimatavtrycket under en byggnads hela livscykel. Upphandlingskriterierna för offentligt byggande med låga koldioxidutsläpp ska uppdateras. Det tas fram en utsläppsdatabas för byggprodukter och byggprocesser, och en uppföljning av data om utsläpp från byggnader inleds. Utvecklingen av den ekonomiska styrningen av koldioxidsnålt byggande fortsätter.
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och ändringen av det samt energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om förnybar energi (RED II) genomförs nationellt. Minimikrav för energieffektivare ny- och ombyggnad främjas. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och beakta kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndets värden och möjligheter som skapar välbefinnande. Man deltar i beredningen av ändringar i EPBD samt i den produktgruppsspecifika beredningen av lagstiftning som gäller ekodesign och energimärkning. Vidare sörjs det för verkställigheten av lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter.
År 2022 beviljas understöd som är avsedda att påskynda en förbättring av byggnaders energiprestanda och utfasning av oljeuppvärmningen och en övergång till andra uppvärmningsformer. I den byggda miljön genomförs Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras med medel ur EU:s återhämtningsinstrument. Det största anslaget riktas till understöd för slopande av oljeuppvärmningen i småhus. Med anslagen stöds dessutom slopandet av oljeuppvärmningen också i fastigheter i kommuner, föreningar och församlingar. Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö, som inleddes 2021, fortsätter med anslag från både Business Finland och miljöministeriet. Anslag riktas också till det befintliga stödet för laddningsinfrastruktur för bostadshus och som en ny stödform också till stöd för laddningsinfrastruktur för arbetsplatser.
Träbyggande främjas genom programmet för träbyggande, i anslutning till genomförandet av energi- och klimatstrategin. Inom programmet görs bland annat forsknings- och utvecklingsarbete i anknytning till specialfrågor kring användningen av trä vid byggande av tätare städer och vid användningen av stora träkonstruktioner samt främjas det offenliga träbyggandet och uppkomsten av regionala kompetenskluster. Kommunikationen med allmänheten fortsätter för att väcka medborgarnas intresse för byggnadsmaterial och ett hälsosamt boende.
Som åtgärder inom ramen för Green Deal-avtalet om plast bereds och genomförs en omfattande utbildningshelhet. Utbildningen är avsedd för såväl beställare, byggherrar som byggprojektaktörer och alla aktörer i byggleveranskedjan. Kunskapsunderlaget om mängden plaster som används vid byggande, om hur de kan återvinnas och om marknaden för materialåtervinning ökas genom utredningar och försöksprojekt. På basis av dessa byggs det upp en informationsplattform och ett datainsamlingssystem till stöd för verkställandet av Green Deal-avtalet.
En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att användningen av förvaltningsinstrumenten effektiviseras och webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning utnyttjas.
Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och göra återvinningen bättre fortsätter. Det bereds lagstiftning om en redogörelse för byggavfall vilken ska lämnas i samband med bygg- och rivningstillstånd samt införande av ett nationellt register över bygg- och rivningsavfall. Dessutom ska Materialtorget ges bättre förutsättningar att vara en plattform för marknaden för bygg- och rivningsmaterial. En metod utarbetas för hur materialbeskrivningar för byggnader ska göras. Användningen av webbaserad anmälan om byggavfall, materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall samt utnyttjandet av industriell symbios effektiviseras och statistikföringen av bygg- och rivningsavfall förbättras. Förfarandena i enlighet med bestämmelserna om den inre marknaden för återvinning av byggprodukter utvecklas och förutsättningarna för de nationella end of waste-kriterierna utreds. Utvecklandet av en informationstjänst för uppföljning av materialflödena inom den byggda miljön fortsätter.
Bostadsbyggandet har minskat kontrollerat och 2020 minskade antalet påbörjade bostäder måttligt, men låg dock kvar på en hög nivå på cirka 40 000. År 2021 beräknas antalet påbörjade bostäder vara cirka 40 000 bostäder, och 2022 kommer det uppskattningsvis att byggas cirka 36 000 nya bostäder. Bostadsbyggandet har koncentrerats på mindre bostäder i flervåningshus och inriktats på de största tillväxtcentrumen. Den statligt understödda bostadsproduktionen har ökat och 2020 påbörjades sammanlagt över 9 000 bostäder, av vilka cirka 8 700 var räntestödda bostäder.
De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att öka bostadsbyggandet, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka hushållens valfrihet samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehoven.
En flexibel bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i växande stadsregioner och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och för ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett tillräckligt bostadsutbud som reagerar flexibelt på efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning utvecklas lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det understödda bostadsbeståndet.
Genom en utveckling av samhällsstrukturen i stadsregionerna förbättras utbudet av och tillgången på tjänster, främjas användningen av hållbara färdsätt, minskas behovet av bilism och ökas smidigheten i vardagen. Regionerna utvecklas på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas regionvis över kommungränserna.
Boendelösningar till skäligt pris behövs i synnerhet i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden är allra mest utmanande. Utöver urbaniseringen innebär den åldrande befolkningen, det ökande behovet av arbetskraft och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen kommer att bestå.
En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Den planlagda tomtreserven behöver utökas med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar för att ordna kollektivtrafik och tjänster på ett effektivt sätt.
Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna stärks samarbetet såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra den funktionella helheten i regionerna och uppnå målen. I fråga om åtgärderna 2020—2023 inom ramen för de 12-åriga MBT-avtal som ingåtts för stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Lahtis, Jyväskylä och Kuopio) fortsätter genomförandet och uppföljningen av genomförandet 2022.
Genom samordning av metropolpolitiken utvecklas metropolregionen som en helhet så att samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder betonas. Utvecklandet av metropolpolitiken fortsätter med beaktande av de riktlinjer för städerna och i synnerhet metropolregionen som ingår i regeringsprogrammet.
Det nationella programmet för hållbara städer genomförs. Genom programmet stöds på partnerskapsbasis särskilt städernas egen verksamhet enligt nya former i riktning mot en hållbar stadsutveckling som på bred bas samordnar olika aspekter. Nya verksamhetsformer utvecklas bl.a. genom samarbete vid praktiska försök som riktar in sig på utmaningar med hjälp av existerande stadsnätverk, spridning och mer utbredd reproducering av god praxis samt internationellt utbyte av erfarenheter. Lärdomarna från programmet utnyttjas i det mer strategiska samarbetet kring stadsutvecklingen och som ett verktyg för stadspolitiken som helhet.
Ett riksomfattande utvecklingsbildsarbete för områdesanvändningen inleds för att utifrån en hållbar utveckling skapa och upprätthålla en strategisk helhetsbild och en bedömning av region- och samhällsstrukturens situation, utvecklingsutsikter samt utvecklingsbehov, mål och åtgärder. Det skapas ständigt en uppdaterad process och ett samarbetsforum med olika aktörer om utvecklingsbilden för områdesanvändningen.
Den äldre befolkningen ges bättre förutsättningar att bo hemma. Utbudet av boendelösningar som motsvarar de äldres behov, inklusive boende i gemenskap, blir större. Genom åtgärdsprogrammet för äldres boende hjälper man kommunerna att utveckla äldres boende och boendemiljöer. Understöd till grupper med särskilda behov inriktas i första hand på att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslösheten fortsätter. Boenderådgivningen utvidgas och görs permanent. Bostadssituationen för personer med utvecklingsstörning förbättras med målet att institutionsplatserna ska läggas ned genom att det tillhandahålls mångsidiga boendelösningar som tillgodoser deras behov. Dessutom anvisas bostäder för vuxna personer med utvecklingsstörning som flyttar hemifrån. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalvården förbättras.
Grunder för statligt produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder och projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen inriktas i huvudsak på de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till skäligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.
Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp
| 2019 | 2020 | 2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
|
| ARA-produktion (lånebeslut) | ||||
| Tillväxtcentrum | 7 800 | 9 000 | 9 000 | 9 000 |
| Det övriga landet | 800 | 800 | 800 | 800 |
| Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov | 1 500 | 1 800 | 2 000 | 2 000 |
| Hyresbostäder finansierade med borgenslån | 300 | 300 | 400 | 400 |
| Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % | 65 | 65 | 65 | 65 |
| Förändringen i bostadspriser, % | 1,2 | 1,4 | 0—2 | 0—2 |
| Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % | 1,4 | 1,4 | 0—1 | 0—1 |
| Förändringen i Aravahyror, % | 2 | 1,1 | 0—1 | 0—1 |
Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna
| Mål | Mål på lång sikt/år |
2019 utfall |
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
| Nya planer (bostäder) | 16 500 | 16 500 | 16 500 | 16 500 | 16 500 |
| Total bostadsproduktion (som påbörjas) | 16 500 | 17 800 | 17 000 | 17 000 | 17 000 |
| Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas) | 5 800 | 4 500 | 4 500 | 4 500 | 4 500 |
Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2020 och uppskattning för 2021—2022
| 2020 utfall bostäder |
2021 uppskattning bostäder |
2022 uppskattning och fullmakter bostäder |
|
| Påbörjade nya bostäder, sammanlagt | 40 000 | 40 000 | 36 000 |
| — räntestöd för bostadslån | 9 200 | 9 200 | 10 500 |
| — mellanmodell med fyllnadsborgen | 400 | 400 | 400 |
| — fritt finansierade bostäder och andra bostäder | 30 400 | 30 400 | 25 100 |
| Räntestödslån för reparationsverksamhet | 2 900 | 3 000 | 3 000 |
| Borgenslån för ombyggnad | - | 8 000 | 8 000 |
| Anskaffning av bostäder | |||
| — bostadssparpremiesystemet | 9 000 | 9 000 | 9 000 |
| — räntestödslån, sociala hyresbostäder | 500 | 500 | 500 |
| Statsborgen för hushållens bostadslån1) | 16 000 | 16 000 | 16 000 |
1) Riktas främst till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.
Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak inriktas på stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Aravalånestocken minskar som väntat samtidigt som borgensstocken för statens bostadsfinansiering och beloppet av räntestödslånestocken ökar. Antalet extra amorteringar på aravalån har klart minskat till följd av den låga räntenivån.
Andelen försenade betalningar som gäller gamla aravalån har hållits på ca 0,9 % av hela lånestocken. I de objekt och bolag som har det svårt är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller cirka 70 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Största delen av lånen med statsborgen gäller kommuner där risken är obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.
Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att enskilda objekt befrias från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid ombyggnad av bostadshus riktas eventuellt stöd till objekt vars användning även i fortsättningen är långvarig.
Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är mycket litet i förhållande till lånestocken. Beloppet av borgensersättningar har sedan 2009 varierat mellan cirka 200 000 euro och 900 000 euro per år och var 2020 cirka 300 000 euro.
Aravalånestocken och statsborgen
| 2 019 | 2020 | 2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
|
| Aravalånestocken (mn euro, läget 31.12) | 3 681 | 3 239 | 3 000 | 2 800 |
| Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) | 13 301 | 14 406 | 15 500 | 16 500 |
| Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) | 2 040 | 1 961 | 2 000 | 2 000 |
| Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), % | 0,6 | 0 | 0,2 | 0,2 |
| Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder) | 5 400 | 4 100 | 4 500 | 5 000 |
Stöd för boendet, utvecklingen 2020—2022 (mn euro)
| 2020 utfall |
2021 budget |
2022 budgetprop. |
|
| Understöd som betalas ur statsbudgeten | |||
| — Reparationsunderstöd för bostäder 35.20.55 | 5,3 | 6,25 | 6,251) |
| — Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30 | 1,0 | 0,75 | - |
| — Understöd för avskaffande av bostadslöshet 35.20.32 | 3,3 | 3,3 | 3,4 |
| — Understöd för utveckling av boenderådgivningen 35.20.31 | - | - | 3,0 |
| — Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus 35.20.56 | 28,7 | 9,4 | 28,9 |
| Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) | 35 | 25 | 10 |
| Allmänt bostadsbidrag | 1 582 | 1 580 | 1 641 |
| Bostadsbidrag för pensionstagare | 637 | 668 | 688 |
| Bostadstillägg för studerande | 14 | 20 | 19 |
| Understöd som betalas ur Statens bostadsfond | |||
| Räntestöd | |||
| — räntestöd för bostadslån | 5 | 1 | 1 |
| Fullmakter att bevilja understöd | |||
| — startbidrag för räntestödslån | 30,0 | 40,0 | 39,0 |
| — understöd för grupper med särskilda behov | 90,0 | 90,0 | 90,0 |
| — saneringsunderstöd till hyres- och bostadsrättshus | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
| — rivningsbidrag | 8,0 | 8,0 | 8,0 |
| — understöd för byggande av kommunalteknik | 15,0 | 25,0 | 25,0 |
| — rivningsackord för aravahus | 8,0 | 8,0 | 8,0 |
| — begränsningsackord för aravahus | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| — boenderådgivning | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| — understöd för reparation | 23,6 | 27,6 | 30,25 |
| — understöd för ändring av användningsändamål | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| — understöd för iståndsättning av bostäder till äldre personer | 5,0 | 10,0 | 10,0 |
| — energiunderstöd till bostadsbyggnader | 20,0 | 40,0 | 40,0 |
| — förortsprogrammet | 5,0 | 8,0 | 8,0 |
| — bostadsandelslag | 0,4 | - | - |
| Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
| Fullmakter att godkänna räntestödslån och borgen | |||
| Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion | 1 750 | 1 800 | 1 950 |
| Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen | 285 | 285 | 285 |
| Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag | 100 | 100 | 100 |
1) Av anslaget används 850 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende.
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 792 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Av anslaget reserveras 100 000 euro för behandling av understöd för slopande av oljeuppvärmningen i kommuner, församlingar och föreningar (RRF pelare 1) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Förklaring:Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som gäller räntestödslån för bostadsbyggande samt statsborgen och statsunderstöd och finansierar utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen i samarbete med Statskontoret samt ansvarar för informationstjänsterna i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beaktar i sin verksamhet i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov, förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och sköter förvaltningen av informationssystemet för energicertifikat. Dessutom ansvarar verket för behandlingen, beviljandet och utbetalningen av de understöd till kommuner, församlingar och föreningar som ska finansieras genom återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1).
Den nya lagen om bostadsrättsbostäder träder i kraft den 1 januari 2022. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet förbereder sig på att börja tillämpa de nya bestämmelserna om val av boende och boendeförvaltning genom att utveckla ett nytt informationssystem för det riksomfattande registret över ordningsnummer enligt den nya lagen samt genom att ge aktörerna anvisningar och råd när tillämpningen av den nya lagen inleds.
Miljöministeriet ställer upp följande preliminära mål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2022:
- — fokuserar i sin verksamhet på att främja produktionen av ARA-hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden.
- — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå. När projekt godkänns granskas också hyresnivån.
- — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av deras långvariga behov. Centralen stöder genom sina understöd tillgänglighet och reparation av bostäder, boenderådgivning och genomförandet av förortsprogrammet samt deltar i genomförandet av riktlinjerna för boende för personer med utvecklingsstörning och i utvecklandet av de äldres boende. Centralen befäster resultaten av utvecklingsverksamheten för att främja boende till rimligt pris, byggande, användning och skötsel med hög livscykeleffektivitet samt ombyggnad i sin verksamhet.
- — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet.
- — svarar för tillsyns- och styrningsuppgifterna som gäller bostadsrättsbostäder samt för utvecklandet och upprätthållandet av registret över ordningsnummer.
- — utvecklar serviceprocesserna och ser till att stöden verkställs effektivt.
- — utvecklar i samarbete med Statskontoret riskhanteringen i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån.
De centrala prestationerna, utveckling
| Beslut och andra prestationer av ARA (st.) | 2019 utfall |
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
| Godkännande av lån som räntestödslån | 197 | 236 | 250 | 250 |
| — Beviljade reparations- och energiunderstöd | 1 740 | 2 945 | 5 000 | 5 000 |
| Utbetalningar av understöd | 1 377 | 2 299 | 4 500 | 5 500 |
| Val av mottagare av överlåtelse | 52 | 52 | 50 | 50 |
| Befrielse från begränsningar | 171 | 150 | 150 | 150 |
| Styrnings- eller tillsynsbesök | 45 | 40 | 40 | 40 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 6 315 | 6 613 | 7 112 |
| Bruttoinkomster | 458 | 450 | 320 |
| Nettoutgifter | 5 857 | 6 163 | 6 792 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 758 | ||
| — överförts till följande år | 1 016 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Behandling av understöd för slopande av oljeuppvärmningen i kommunerna, församlingarna och föreningarna, årsverken (RRF pelare 1) | 100 |
| Det ökade antalet uppgifter (av engångsnatur) | -280 |
| Förvaltningskostnader för informationssystemet för bostadsrättsbostäder | 70 |
| Informationssystemprojekt för bostadsrättsbostäder (ASO) | 140 |
| Resursfördelning i anslutning till energiunderstöd | 140 |
| Revidering av lagstiftningen om bostadsrättsboende | 175 |
| Ökande uppgifter (regeringsprogr. 2019) | 200 |
| Lönejusteringar | 27 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -23 |
| Nivåförändring | 80 |
| Sammanlagt | 629 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2022 budget | 6 792 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 400 000 |
| 2021 budget | 6 163 000 |
| 2020 bokslut | 6 115 000 |
04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 000 000 euro.
Anslaget får också användas
1) till statens utgifter för projektet för en digital byggd miljö och till kostnader och avgifter för internationellt samarbete
2) till betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen av projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stöd av anslaget inrättas det ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer som gäller markanvändning och byggande. Anslaget hänför sig till främjande av digitalisering i samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen. Avsikten är att förbättra tillgången till information och begripligheten i planeringen samt att främja deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Med anslaget skapas interoperabla informationsstrukturer som grund för registret och plattformen samt understöds den digitala utvecklingen inom branschen och beredskapen att ta i bruk detta register. Inom projektet understöds investeringar inom branschen. I projektet övergår man till fasen för fortsatt utveckling och förvaltning av systemet.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 2 500 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 500 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -7 300 |
| Ryhti-projektet | 3 000 |
| Sammanlagt | -4 300 |
| 2022 budget | 3 000 000 |
| 2021 III tilläggsb. | — |
| 2021 budget | 7 300 000 |
| 2020 bokslut | 7 300 000 |
06. Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 000 000 euro.
Anslaget får också användas
1) till statens utgifter för programmet för en koldioxidsnål byggd miljö och till utgifter och avgifter för internationellt samarbete
2) till betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen
3) till betalning av utgifter som föranleds av avlönande av personal i anslutning till projektet, högst 2 % av den totala summan.
Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att minska byggnadsbeståndets klimat- och miljökonsekvenser och stödja en grön omställning av byggnadsbeståndet genom att rikta finansieringen till projekt som främjar koldioxidsnålhet och anpassning till klimatförändringen.
Finansieringen kan inriktas på åtgärder som stöder forsknings- och innovationsprocesser i den byggda miljön, tekniköverföring mellan företag och samarbete med fokus på koldioxidsnål ekonomi, förmåga att hantera och anpassa sig till klimatförändringen eller åtgärder som stöder företag som tillhandahåller tjänster som främjar koldioxidsnål ekonomi och förmåga att hantera klimatförändringen, inklusive informationsåtgärder. Pengar kan också användas för att främja ovannämnda åtgärder.
Finansieringen producerar kunskapsunderlag och verktyg för att verifiera koldioxidsnåla lösningar och lösningar för anpassning till klimatförändringen och hantering av klimatförändringen samt för att verifiera ökad skicklighet. Finansieringen används också för genomförande av programmet, uppföljning, utvärdering och rapportering av resultaten och för kommunikation om resultat och bästa praxis samt för avlöning av personal till högst 2 % av det totala beloppet.
Villkoren för användning av finansiellt stöd härstammar från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, från villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014) samt från villkoren för EU:s återhämtningsfinansiering, (”Do No Significant Harm”, DNSH) (2021/C 58/01). Finansieringen får inte medföra betydande olägenheter för hållbart nyttjande och skydd av vattenresurser och marina naturresurser, cirkulär ekonomi, förhindrande och minskning av miljöförorening, skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö (RFF pelare 1) | 3 000 |
| Sammanlagt | 3 000 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 3 000 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 1 000 000 |
(30.) Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
| 2021 budget | 750 000 |
| 2020 bokslut | 1 000 000 |
31. Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) med stöd av statsunderstödslagen till utveckling och utvidgning av boenderådgivningen och den ekonomiska rådgivningen i anslutning till boendet
2) till betalning av konsumtionsutgifter som hänför sig till resor, ordnande av tillställningar samt sakkunnig- och forskningstjänster samt till anskaffning av småskalig lös egendom i samband med genomförandet av projektet
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken.
Understödsbeloppet är högst 60 % av de kostnader för boenderådgivningen och den ekonomiska rådgivningen i anknytning till boendet som berättigar till statsunderstöd. Understödet kan beviljas till kommuner.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).
Förklaring:I projektet utvidgas boenderådgivningen och den ekonomiska rådgivningen i anslutning till boendet till att gälla både dem som bor i privata hyresbostäder och dem som bor i ägarbostäder. Stödet för boenderådgivning för dem som bor i statsunderstödda ARA-bostäder fortsätter ur Statens bostadsfond. Målet är att minska hyresskulder, störningar i boendet och vräkning samt att trygga fortsatt boende. Understödet riktas till att utvidga den befintliga bostads- och ekonomirådgivningen och till att utveckla ny rådgivning för alla invånare som behöver stöd i sitt boende. Den service som understöds kan produceras av kommunen själv, kommunala och allmännyttiga hyreshussamfund, organisationer, välfärdsområden och eventuellt andra aktörer på det sätt som avtalas med Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). ARA och kommunen kan också komma överens om att kommunen ska sköta uppgiften för en eller flera kommuners del. ARA svarar för den allmänna styrningen och utvecklingen av boenderådgivningen, avtalsförhandlingar och beviljande av avtalsenlig finansieringsersättning för kommunernas boenderådgivning.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 340 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 2 660 000 euro.
| 2022 budget | 3 000 000 |
32. Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 400 000 euro.
Anslaget får användas
1) för utvecklande och stärkande av social- och hälsovårdstjänster som förebygger och minskar bostadslöshet med stöd av statsunderstödslagen
2) för utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet
3) för betalning av konsumtionsutgifter för utredningar, informationssystem, anvisningar och ordnande av utbildningar i anslutning till förebyggande och statistikföring av bostadslöshet
4) för betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst två årsverken.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Avsikten är att trygga fungerande boende för personer som har varit bostadslösa eller som riskerar att bli bostadslösa, genom att tillgången till behövliga social- och hälsovårdstjänster säkerställs. Social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel och mobila social- och hälsovårdstjänster utvecklas och stärks särskilt med tanke på att minska och förebygga bostadslöshet, och på så sätt tryggas boende för bostadslösa som behöver ett starkt stöd. Kommunerna kan ansöka om understöd för att utveckla och stärka social- och hälsovårdstjänster som stöder boende. Stödet riktas till anställning av personer som utför klientarbete och till behövliga arbetsredskap samt till administrationen av understödet.
En del av anslaget kan användas till att utveckla statistikföringen och till de statsförvaltningsutredningar som behövs för detta.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 400 000 euro och överföringsutgifternas andel 3 000 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Understöd för undanröjande av bostadslöshet (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 100 |
| Sammanlagt | 100 |
| 2022 budget | 3 400 000 |
| 2021 budget | 3 300 000 |
| 2020 bokslut | 3 300 000 |
34. Understöd för slopande av oljeuppvärmningen i fastigheter i kommuner, församlingar och föreningar (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 4 900 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd som med stöd av statsunderstödslagen beviljas kommuner, församlingar och föreningar för slopande av oljeuppvärmningssystem i sina byggnader och för byte av uppvärmningsform från oljeuppvärmning till andra uppvärmningsformer.
2) till beviljande av understöd, genomförande av utbetalning och hantering av anslagsanvändningen samt till betalning av konsumtionsutgifter som hänför sig till de informationssystem som används i understödskommunikationen, tjänsteresor och tryckning av handlednings- och instruktionsmaterial för dem som ansöker om understöd
Understöd kan beviljas kommuner, församlingar och föreningar för kostnader som föranleds av att oljeuppvärmningssystemet i deras byggnader slopas och uppvärmningsformen ändras till andra uppvärmningssystem, med undantag av byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen.
Understödet beviljas till ett belopp av 20 % av de kostnader som godkänts i och realiserats till följd av understödsbeslutet. Understödet höjs med 5 procentenheter, om kommunen har anslutit sig till ett frivilligt energieffektivitetsavtal. Som stödberättigande kostnader godkänns sedvanliga planerings-, rivnings-, återvinnings-, anordnings- och installationskostnader för ändring av uppvärmningssystemet, inklusive kostnader för byggande av anslutning samt kostnader för styrnings- och automationssystem och avlägsnande av oljecisterner.
Understödet beviljas i enlighet med en kostnadskalkyl som grundar sig på en plan. Betalningen sker enligt de faktiska kostnaderna.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) är statsbidragsmyndighet.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål.
Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att stödja den gröna omställningen i fråga om de byggnader som stöds och att minska klimatpåverkan. Understöd kan beviljas kommuner, församlingar och föreningar som slopar oljeuppvärmning i byggnader.
Behov av årsverken i samband med behandlingen av understöd vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet reserveras under moment 35.20.01.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Understöd för slopande av oljeuppvärmningen i fastigheter i kommuner, församlingar och föreningar (RRF pelare 1) | 4 900 |
| Sammanlagt | 4 900 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 4 900 000 |
| 2020 bokslut | 14 895 000 |
37. Understöd för byggande som stöder den gröna omställningen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 750 000 euro.
Anslaget får användas i samband med myndighetsbehandlingen av planläggning av, tillstånd för och ankytande utredningar till investeringsprojekt för grön övergång som finansieras med medel ur återhämtningsinstrumentet.
Miljöministeriet beviljar understöd med stöd av statsunderstödslagen (688/2001). Understöd kan beviljas landskapsförbund och kommuner till högst 70 % av kostnaderna för planläggning, tillstånd och utarbetande av utredningar i anslutning till dem. När det gäller kommunernas understöd hör miljöministeriet närings-, trafik- och miljöcentralerna. Av anslaget under momentet kan 2 % användas till avlönande av personal vid miljöministeriet.
Om man vid planläggningen och tillståndsprocessen utöver den gröna omställningen behandlar andra behov av styrning kan understöd beviljas endast för den del av kostnaderna som föranleds av den gröna omställningen.
Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att öka resurserna för planläggning och tillståndsförfarandet för investeringsprojekt som stöder en grön omställning och på så sätt påskynda genomförandet av dem.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 15 000 euro och överföringsutgifternas andel 735 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Tillståndsreruser för ny energiteknik och avskiljning av koldioxidsnålt väte och koldioxid (RRF pelare 1) | 750 |
| Sammanlagt | 750 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 750 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 250 000 |
| 2020 bokslut | 2 000 000 |
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 8 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) med stöd av statsunderstödslagen till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i fastigheters elsystem för att möjliggöra en funktionell beredskap för laddning av elbilar på bilplatser. Understöd kan också beviljas parkeringsbolag, om de genomför en boendeparkering som anges i detaljplanen enligt självkostnadsprincipen och den laddningsinfrastuktur som genomförs med understödet är avsedd att användas för boendeparkering. Understöd beviljas för projekt där en funktionell laddningsberedskap genomförs på minst fem bilplatser eller på fastigheter med färre än fem bilplatser för projekt där en funktionell laddningsberedskap genomförs på alla bilplatser. Understöd beviljas inte nybyggnadsobjekt.
2) till betalning av konsumtionsutgifterna för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan informationsförmedling, till de tjänsteresor som behövs för projektet samt till utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken, dock högst 2 % av anslaget under momentet
4) kostnader för laddningsanordningar, om laddningsanordningarna ägs direkt av den sammanslutning som ansöker om understöd eller av ett parkeringsbolag enligt 1 punkten och används för boendeparkering. En ytterligare förutsättning är att laddningsanordningen är försedd med en kopplingsanordning av typ 2 (uttag eller stickkontakt) som är avsedd för kontinuerlig regelbunden laddning av en elbil och att den har beredskap för användning av en effekt på 11 kW. Dessutom rekommenderas det att laddningsanordningen har en belastningsstyrningsfunktion eller att en sådan kan kopplas till den.
Understöd beviljas till 35 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, dock högst 90 000 euro per sökande. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Skäliga kostnader för behovsinventering och planering kan understödjas om själva åtgärden för förbättrande av laddningsinfrastrukturen genomförs. Som stödberättigande kostnad per laddningsberedskap som genomförs inom projektet godkänns dock högst 4 000 euro. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattar beslut om understöd utifrån kostnadskalkyler som baserar sig på en plan. Utbetalningen sker enligt de faktiska kostnaderna högst till det beviljade beloppet.
Alla laddningspunkter som byggs med understödet och den funktionella laddningskapaciteten ska vara försedda med 11 kW elmatning. Dimensioneringen av laddningssystemets laddningskapacitet och eventuell belastningsstyrning kan genomföras på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på tidpunkten för genomförandet av projektet.
Understöd kan sökas i flera poster. Laddningsberedskap på minst fem platser ska färdigställas vid varje genomförande. Parkeringsbolagen ska genomföra laddningsberedskapen i enlighet med behovet av boendeparkering. Det system som genomförts med understödet eller delar av det får inte avvecklas i samband med utvidgningen. Laddningsanordningar kan med hjälp av understödet skaffas till en redan byggd laddningsinfrastruktur, för minst fem parkeringsplatser åt gången. I samtliga fall ska de anordningar som skaffas uppfylla de villkor som nämns i 4 punkten.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål. På understödet tillämpas EU:s de minimis-förordning om statligt stöd. Understöd beviljas inte för uppfyllande av kraven enligt 6 § 2 mom. och 8 § 2 mom. i lagen om utrustande av byggnader med laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter samt system för automation och styrning (733/2020). Den som ansöker om understöd ska i ansökan uppge om det är fråga om en sådan större renovering som avses i ovan nämnda bestämmelser.
Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att ta i bruk koldioxidsnåla lösningar i samhällena och trafiken och i synnerhet en grön omställning från fossila bränslen till alternativa drivmedel. Målet är att förbättra möjligheterna att ladda elbilar i samband med bostadsbyggnader och på så sätt undanröja hinder för användningen av elbilar.
Understöd beviljas sammanslutningar och parkeringsbolag som äger bostadshus för sådana ändringar i fastigheters elsystem som krävs med tanke på en funktionell laddningsberedskap för elbilar, om de genomför en boendeparkering enligt detaljplanen enligt självkostnadsprincip och den laddningsinfrastruktur som genomförs med understödet är avsedd att användas för boendeparkering. Med funktionell laddningsberedskap avses en lösning med eltillförsel fram till en bilplats genom vilken en eltillförsel som lämpar sig för laddning kan tas i bruk med enkla åtgärder.
Genom de tekniska krav som ställs på de projekt som understöds säkerställs det att de system som genomförs med understödet inte alltför snabbt åldras tekniskt. Behovet av kapacitet för eltillförsel och belastningsstyrning, som har samband med elcentralen, kan göras på ett ändamålsenligt sätt som bedömts enligt tidpunkten för genomförandet av projektet, dock så att det också är möjligt att ladda en elbil på en del av de bilplatser som är föremål för understödet. Endast laddningsanordningar som är försedda med en kontakt av typ 2 berättigar till understöd. Det rekommenderas att laddningsanordningen har en belastningsstyrningsfunktion eller att en sådan kan kopplas till den. Med belastningsstyrning avses ett system som kontrollerar den effekt som laddningssystemet tar genom att begränsa laddningsflödet till bilar eller periodisera laddningen.
Utöver understödsprocenten och det maximala understödet har det fastställts en godtagbar maximikostnad för varje laddningsberedskap. Syftet med detta är att förbättra anslagets tillräcklighet och förhindra att understödet används för överdimensionerade lösningar.
De genomsnittliga kostnaderna för ändringarna uppskattas till cirka 2 300 euro per bilplats eller laddningspunkt. Med anslaget kan genomförandet av laddningsmöjlighet för elbilar understödas på cirka 10—11 000 bilplatser per år.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 170 000 euro och överföringsutgifternas andel 8 330 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Stöd för laddningsinfrastruktur för elbilar (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -4 000 |
| Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldriven transport (RRF pelare 1) | 8 500 |
| Nivåförändring | -1 500 |
| Sammanlagt | 3 000 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 8 500 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 7 500 000 |
| 2021 budget | 5 500 000 |
| 2020 bokslut | 7 000 000 |
53. Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldriven transport (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) med stöd av statsunderstödslagen till ägaren av en befintlig fastighet som är stadigvarande arbetsplats eller till innehavaren av besittningsrätten till fastigheten för att utrusta parkeringsplatserna för personer som arbetar i fastigheten med användningsklara laddningspunkter för elbilar
2) till betalning av konsumtionsutgifterna för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan informationsförmedling, till de tjänsteresor som behövs för projektet samt till utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst ett årsverke, dock högst 2 % av anslaget under momentet.
Understöd beviljas till ett belopp av 750 euro per laddningspunkt som tagits i bruk. Den laddningsanordning som installeras ska vara försedd med en kontakt av typ 2 och stödja belastningsstyrning. Laddningseffekten ska vid ibruktagandet av laddningspunkten vara minst 3,7 kW (1 x 16 A). Laddningspunkterna ska dessutom byggas så att det är möjligt att ta i bruk laddningseffekt och belastningsstyrning på minst 11 kW (3 x 16 A).
Av anslaget för samma år kan en sökande få understöd för högst 10 laddningspunkter. Av anslaget för samma år kan högst 10 understöd beviljas för laddningspunkter för en fastighet. Av anslaget för samma år kan understöd dessutom beviljas en koncern bestående av olika sökande för högst 50 laddningspunkter. På understödet tillämpas EU:s de minimis-förordning om statligt stöd.
Understöd beviljas inte för uppfyllande av kraven enligt 6 § 2 mom. och 8 § 2 mom. i lagen om utrustande av byggnader med laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter samt system för automation och styrning (733/2020). Understöd kan beviljas för projekt som avses i ovan nämnda bestämmelser till den del som minimikraven enligt bestämmelserna överskrids.
De parkeringsplatser som är föremål för understödet ska i första hand vara avsedda för personer som arbetar i fastigheten. Understöd beviljas inte för boendeparkeringsplatser eller parkeringsplatser som huvudsakligen är avsedda för kundparkering. Understöd beviljas inte för en laddningspunkt i samband med arbetstagarens hem eller fritidsbostad. Understöd kan inte sökas av sammanslutningar som är berättigade till understöd för eldrivna transporter på bostadsfastigheter enligt moment 35.20.52.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).
Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att ta i bruk koldioxidsnåla lösningar i samhällena och trafiken och i synnerhet en grön omställning från fossila bränslen till alternativa drivmedel. Målet är att förbättra möjligheterna att ladda elbilar vid arbetsplatser och på så sätt undanröja hinder för användningen av elbilar.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 30 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 1 470 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldrivna transporter (RRF pelare 1) | 1 500 |
| Sammanlagt | 1 500 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 1 500 000 |
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 250 000 euro.
Anslaget får användas för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) samt till understöd i anslutning till handlingsprogrammet för äldre personers boende och till konsumtionsutgifter för ordnande av evenemang, för specialisttjänster och för tjänsteresor.
Förklaring:Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadshus samt för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder, för utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner. Av anslaget används dessutom 850 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende.
Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 20 000 euro och överföringsutgifternas andel 6 230 000 euro.
| 2022 budget | 6 250 000 |
| 2021 budget | 6 250 000 |
| 2020 bokslut | 5 290 000 |
56. Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 28 900 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd som med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas småhusägare för slopande av oljeuppvärmningssystemet och för ändring av uppvärmningsformen från oljeuppvärmning till andra uppvärmningsformer på det sätt som föreskrivs i den förordning som ska utfärdas om att frångå oljeuppvärmning
2) till betalning av sådana konsumtionsutgifter i anslutning till informationssystem, tjänsteresor och tryckning av handlednings- och instruktionsmaterial avsedda för dem som ansöker om understöd som behövs för beviljande av understöd, utbetalning och hantering av användningen av anslaget samt för information om understödet.
Understödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen och utbetalningen sköts av NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings - och förvaltningscenter.
Understöd kan inte beviljas, om sökanden har beviljats annat understöd för samma ändamål eller om bostadsbyggnaden används för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU-rättens regler om statligt stöd.
Förklaring:Syftet med återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att stödja den gröna omställningen och att minska bostadsbeståndets klimatpåverkan. För att stödja en grön omställning får de uppvärmningssystem som är bäst ur miljösynpunkt det största stödet.
Understöd kan beviljas för kostnader som föranleds av att oljeuppvärmningssystemet i ett småhus för boende året runt slopas och uppvärmningsformen ändras till andra uppvärmningssystem, dock inte till byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen.
För behandling av understödsärenden reserveras ett anslag för närings-, trafik- och miljöcentralerna under moment 32.01.02.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Understöd för slopande av oljeuppvärmningen (regeringsprogr. 2019 av engångsnatur) | -9 440 |
| Understöd för slopande av oljeuppvärmningen i bostadshus (RRF pelare 1) | 28 900 |
| Sammanlagt | 19 460 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 28 900 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 15 000 000 |
| 2021 I tilläggsb. | 10 000 000 |
| 2021 budget | 9 440 000 |
| 2020 bokslut | 28 670 000 |
60. Överföring till Statens bostadsfond
Under momentet beviljas inget anslag.
År 2022 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av Statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 950 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.
År 2022 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.
År 2022 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.
År 2022 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.
Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 700 000 000 euro vid utgången av 2022.
Med medel ur Statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.
För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2022 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.
Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.
Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.
År 2022 får Statskontoret använda högst 300 000 euro av Statens bostadsfonds medel till tryggande av Statens bostadsfonds fordringar, såsom indrivning av fordringar och skötsel av säkerhetsegendomen, betalning av utgifter för utövande av regressrätten, betalning av ansvarsförsäkring för inteckningshavare, inköp av fastigheter eller annan egendom vid konkursauktioner, exekutiva auktioner eller andra realiseringsarrangemang, när det behövs för tryggande av bostadsfondens låne- eller borgensfordringar eller andra fordringar eller för minimering av borgensansvar, samt till utgifter för skötseln och realiseringen av egendom som på detta sätt tillfallit bostadsfonden.
När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 10 000 000 euro år 2022, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 90 000 000 euro.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 8 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).
Ur Statens bostadsfond får det 2022 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 25 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2020—2023 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden (441/2020). Dessutom får det fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas för nämnda ändamål 2023 så att det sammanlagda beloppet av understöden och de villkorliga förhandsbesluten uppgår till högst 90 000 000 euro från och med 2020.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 39 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtal om markanvändning, boende och trafik mellan staten och MBT-regionerna. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår i Helsingforsregionen till 10 000 euro och i Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionen till 3 000 euro per ovan avsedda bostad. Inom alla regioner som förbundit sig till MBT-avtal beviljas för flervåningsbostadshus med trästomme dessutom ett särskilt bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2022 får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet med stöd av statsunderstödslagen bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur Statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 % av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas sammanlagt högst 8 000 000 euro i tidsbundna understöd för att främja livskraften i förorter och för att förebygga segregation. Understöd kan beviljas städer som utgör tillväxtcentrum. En förutsättning för beviljande av understöd är att det har utarbetats en plan för utvecklande av förorter som har godkänts av miljöministeriet och att utvecklande av förorter utgör en del av kommunens strategiska plan. Understöd kan beviljas för att främja ett områdes koldioxidneutralitet, för planering, utvecklande och genomförande av lokaler och verksamheter som ökar samhörigheten och livskraften, för samordning av utvecklandet, för förbättrande av förutsättningarna för tillbyggnad och renovering och för investeringar som riktas till att förbättra omgivningens trivsel, karaktär, funktionalitet, säkerhet, tillgänglighet och grönområden. Understöd kan också beviljas forskningsinstitut för forskning som främjar fullföljandet av programmets mål eller genomförandet av de projekt som nämns ovan. Dessutom kan miljöministeriet använda 200 000 euro per år för kommunikation som stöder fullgörandet av programmet. Understödet får uppgå till högst 35 % av kostnaderna för projektet. I forsknings- och utredningsprojekt kan understödet uppgå till 80 %. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner kostnaderna för projekt som beviljas understöd och beviljar understödet.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till bostadsbyggnader för bättre energieffektivitet och en smart och flexibel energiförbrukning, och understödet får uppgå till sammanlagt högst 40 000 000 euro på det sätt som föreskrivs i den förordning som ska utfärdas om understöd för energieffektivitet. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till ett sammanlagt belopp av högst 1 000 000 euro för ändring av användningsändamål. Understödet får beviljas växande stadsregioner för att bygga om kontors- och industribyggnader så att de kan användas som hyresbostäder. Understödet uppgår till högst 10 % av de godkända ändringskostnaderna. Bostäderna ska användas som hyresbostäder i minst 5 år. Om understöd beviljas för objekt som finansieras med ombyggnadslån för hyresboende enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), uppgår understödet till högst 20 % av de godkända ändringskostnaderna. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2022 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 30 250 000 euro.
Av statens bostadsfonds medel får med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas projektspecifika understöd till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 000 euro för iståndsättning av arava- och räntestödshyresbostäder i områden med minskande befolkning som lämpar sig för äldre på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om reparationsunderstöd för äldreanpassning av arava- och räntestödshyresbostäder 2020—2022 (1342/2019).
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2022 använda högst 700 000 euro ur Statens bostadsfond till att finansiera utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.
Förklaring:Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan de kostnader som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Verksamheten behöver utvecklas dels inom miljöministeriets förvaltningsområde i anknytning till fastighetsekonomi och dels på ett mer övergripande sätt som en helhetsbetonad, mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd för byggande av kommunalteknik. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån så att bostadsmarknaden i tillräcklig omfattning erbjuder bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster.
Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.
| 2022 budget | — |
| 2021 budget | — |
| 2020 bokslut | — |
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 700 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd till privata ägare, till kommuner och samkommuner och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning
2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet
3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999)
4) till kostnader för nödvändiga iståndsättnings- och återställningsarbeten som en myndighet låtit utföra med stöd av 17 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet.
Understöd för vård av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.
Förklaring:Anslaget används i huvudsak till att understödja privata ägare och sammanslutningar som i egenskap av ägare eller innehavare främjar vården av byggnadsarvet i syfte att trygga bevarandet av det värdefulla byggnadsarvet i enlighet med skyddsvärdena.
| 2022 budget | 1 700 000 |
| 2021 budget | 1 700 000 |
| 2020 bokslut | 2 500 000 |