Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteraner

Statsbudgeten 2022

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovårdPDF-versio

Förklaring:Utgifterna under kapitlet föranleds framför allt av statlig finansiering av utvecklandet av servicestrukturen, hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå, statlig ersättning enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen för de kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildningen samt kostnader för specialiseringsutbildning på universitetsnivå för yrkesutbildade personer inom socialvården och statlig finansiering av utgifterna för läkar- och läkarhelikopterverksamhet.

Statsandelarna för social- och hälsovården ingår i finansministeriets huvudtitel under moment 28.90.30, Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.

Centrala reformer

Syftet med den förebyggande verksamheten är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet och förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt samt att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga sociala och hälsorelaterade problem, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och förbättra verksamhetsförutsättningarna för miljö- och hälsoskyddet. Allt detta försöker man uppnå bl.a. genom att ställa upp mål för främjandet av hälsa och välfärd som baserar sig på lokala förhållanden och behov i kommunerna, med jämna mellanrum utarbeta en välfärdsberättelse, utveckla kunskapsunderlaget, strukturerna och ledningen för den verksamhet som främjar hälsa och välfärd, förbättra de förebyggande tjänsterna och det tidiga stödet samt etablera främjandet av hälsa och välfärd som en del av samarbetet mellan olika sektorer och allt beslutsfattande. Vid planeringen och beslutsfattandet utnyttjas bedömningen av de sociala och hälsorelaterade effekterna.

Syftet med social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång till sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna ska ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att se till att alla i Finland garanteras grundläggande försörjning. För att säkerställa lika tillgång till tjänster reformeras servicestrukturen för social- och hälsovården.

Vid social- och hälsovårdsministeriet pågår följande utvecklings- och lagstiftningsprojekt som för sin del stöder kommunerna att i enlighet med de uppställda målen producera åtgärder för förebyggande verksamhet inom social- och hälsovården och social- och hälsovårdstjänster för sina invånare:

  • — utvecklande av basservicen inom social- och hälsovården utifrån hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen bl.a. som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral. Genom utvecklingsprogrammet befästs tillgången till basservicen inom social- och hälsovården, flyttas tyngdpunkten från specialiserade tjänster till allmänna tjänster, stärks tjänsternas kvalitet och effekt och tillgången till tidigt stöd samt intensifieras samarbetet mellan myndigheterna och samordningen av tjänsterna
  • — social- och hälsovårdens strukturer reformeras — social- och hälsovårdsreformen. I fortsättningen överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet till självstyrande välfärdsområden. Tjänsterna produceras i huvudsak som offentliga tjänster. Den privata sektorn och tredje sektorn kompletterar dem
  • — lagstiftningen om social- och hälsovården reformeras stegvis så att efter uppdateringen av den allmänna lagen uppdateras också speciallagstiftningen. Servicesystemet utvecklas så att det främjar och upprätthåller befolkningens hälsa och välfärd och tryggar tillgången till tillräcklig, högklassig och behövlig social service i hela landet
  • — nationell strategi för psykisk hälsa åren 2020—2030.
Systembeskrivningar

Finansieringen av utvecklingen av servicestrukturen, framför allt primärvården, äldreomsorgen och strategin för psykisk hälsa, baserar sig på treåriga utvecklingsprojekt (moment 33.60.39). Till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården betalas med stöd av hälso- och sjukvårdslagen statlig ersättning för kostnader som föranleds av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå och för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning. Med stöd av socialvårdslagen betalas dessutom statlig finansiering för forskningsprojekt inom socialt arbete på universitetsnivå samt betalas ersättning till universiteten för specialiseringsutbildning på universitetsnivå för yrkesutbildade personer inom socialvården (momenten 33.60.32 och 33.60.33). Finansieringen av hälsovetenskaplig forskning baserar sig på genomförandet av de insatsområden och mål som social- och hälsovårdsministeriet fastställt för forskningsområdet, forskningens kvalitet, omfattning och genomslag. Ersättningen för utbildningsverksamheten baserar sig i fråga om universitetssjukhusen och universiteten på antalet examina och antalet nya studerande samt en ersättning som fastställts för en examen och i fråga om andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården på en månadsersättning. Bestämmelser om beloppet av ersättningen för läkar- och tandläkarutbildningen samt ersättningen för specialiseringsutbildning för yrkesutbildade personer inom socialvården utfärdas varje år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Insatsområdena och målen för den hälsovetenskapliga forskningen fastställs för fyra år i sänder genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. När det gäller forskning inom socialt arbete fastställer social- och hälsovårdsministeriet årligen forskningens insatsområden och åtgärder.

Ersättning för kostnaderna på grund av brådskande socialvård för personer som befinner sig illegalt i landet betalas till kommunerna i enlighet med en förordning som utfärdats av social- och hälsovårdsministeriet.

Kompletterande och förebyggande utkomststöd beviljas av den kommun inom vilken personen eller familjen stadigvarande vistas.

Vissa uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Socialservice      
Hemservice, antal hushåll under året 163 000 170 000 175 000
Stödtjänster som ingår i hemservicen, mottagare under året 123 000 125 000 129 000
Ålderdomshem, antal boende 31.121) 4 000 3 000 2 000
Stöd för närståendevård, antal mottagare under året 51 800 53 000 54 200
Serviceboende för äldre, antal boende 31.12 50 000 53 000 55 000
Serviceboende för handikappade, antal klienter i genomsnitt2) 17 800 18 200 18 500
Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal boende 31.12 400 300 200
Transportservice för svårt handikappade, antal klienter under året 90 000 89 000 89 500
       
Folkhälsoarbete      
Antal vårddagar (mn) 2,06 1,95 1,90
Antal besök inom öppenvården (mn)      
— Hos läkare 6,97 7,10 7,20
— Hos annan yrkesutbildad person 16,76 17,00 19,00
— Tandvård, antal besök 3,97 4,60 5,00
— Hemsjukvård, antal besök 3,60 4,00 4,20
       
Specialiserad somatisk sjukvård      
Antal vårddagar (mn) 2,55 2,50 2,50
Avslutade vårdperioder (mn) 0,64 0,90 0,90
Genomsnittlig vårdtid (dagar) 3,95 3,00 3,00
Antal besök inom öppenvården (mn) 6,75 7,40 7,40
       
Specialiserad psykiatrisk sjukvård      
Antal vårddagar (mn) 1,00 1,00 1,00
Avslutade vårdperioder (mn) 0,04 0,04 0,04
Genomsnittlig vårdtid (dagar) 25,00 25,00 25,00
Antal besök inom öppenvården (mn) 2,30 2,40 2,40

1) Kunder som inte fyllt 65 år är också medräknade.

2) I antalet ingår klienter i handlett boende och stödboende för personer med utvecklingsstörning vid årets slut samt klienter i serviceboende för personer med svår funktionsnedsättning under året.

Läkar- och tandläkarutbildning och hälsovetenskaplig forskning

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Läkar- och tandläkarexamina och nya studerande (genomsnitt för 3 år) 1 364,0 1 334,0 1 334,0
Ersättning för examina, euro 45 000 46 000 46 000
Månadsersättning för utbildning, euro 830 860 860

Sinnesundersökningar

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Sammanlagt antal sinnesundersökningar 107 110 110
— statliga enheter 75 80 80
— kommunala sjukhus 20 20 20
— sjukhus inom fångvårdsväsendet 12 10 10

30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården och socialvården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 350 000 euro.

Anslaget får användas

1) för betalning av kostnader som föranleds av upprätthållande av och utbildning om nationell beredskap för nationella aktörer som utsetts och befullmäktigats av social- och hälsovårdsministeriet

2) för ersättning av de extra kostnader som hanteringen av allvarliga olyckssituationer i Finland eller i utlandet medför för nationella aktörer, organisationer, stiftelser eller föreningar

3) för ersättning av kostnader som hanteringen av och beredskapen för allvarliga förgiftningssituationer medför för nationella aktörer som utsetts och befullmäktigats av social- och hälsovårdsministeriet.

Förklaring:Vid större olyckor och exceptionella situationer räcker enskilda kommuners eller områdens resurser och kunnande inte till för vare sig hantering eller ledning av situationen. För allvarliga olyckor och störningar har Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och Vanda stads social- och krisjour (Vanda) utsetts till nationella aktörer och de har agerat vid störningar och har beredskap för medicinsk evakuering och psykosocialt stöd. HNS och Vanda har deltagit med betydande resurser i sådan verksamhet som överskrider deras egna verksamhetsområdens gränser. Avsikten är att anslaget ska ersätta i synnerhet sådana kostnader som inte har beaktats vid dimensioneringen av aktörernas basfinansiering.


2022 budget 350 000
2021 budget 350 000
2020 bokslut 2 150 000

31. Nationell utveckling inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 800 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsunderstöd för inrättande av barnhus

2) för avlönande av personal motsvarande högst åtta och ett halvt årsverken för inrättande, utvecklande och styrning av samt stöd till barnhus.

Förklaring:Barnhusmodellen, som utvecklats inom LASTA-projektet, utvidgas till resten av landet. Inom ramen för barnhusmodellen görs det i en barnvänlig omgivning en multiprofessionell utredning i fråga om barn och unga som misstänks vara offer för sexualbrott och det säkerställs i samarbete en trygg uppväxt och utveckling för barnet. I utvecklingsarbetet utnyttjas de verksamhetsmodeller som redan tillämpas i Seri-stödcentren samt den samarbetsmodell som utvecklats vid universitetssjukhusens enheter för rättspsykiatri för barn samt annan verksamhetspraxis.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka en fjärdedel och överföringsutgifternas andel cirka tre fjärdedelar.


2022 budget 2 800 000
2021 budget 2 800 000
2020 bokslut 1 600 000

32. Statlig finansiering till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete (fast anslag)

Under momentet beviljas 25 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig finansiering för forskningsverksamhet enligt 61—63 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och 60 c § i socialvårdslagen (1301/2014).

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas till finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå samt forskning inom socialt arbete. När det gäller den hälsovetenskapliga forskningen fastställer social- och hälsovårdsministeriet insatsområdena och målsättningarna för forskningen vart fjärde år och beviljar specialupptagningsområdenas forskningskommittéer forskningsfinansiering. Dessa fattar beslut om hur medlen ska fördelas på olika forskningsprojekt inom specialupptagningsområdena på basis av ansökan. När det gäller forskningen inom socialt arbete fastställer social - och hälsovårdsministeriet årligen forskningens insatsområden och åtgärder och beviljar forskningsfinansiering för forskningsprojekt som bedöms vara förenliga med insatsområdena och målen för forskningen inom socialt arbete. Insatsområdena och målen bereds i en utvärderingsgrupp som tillsätts av social- och hälsovårdsministeriet och som också ska följa genomförandet av projekten.


2022 budget 25 000 000
2021 budget 25 000 000
2020 bokslut 25 000 000

33. Statlig ersättning till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för social- och hälsovårdspersonal (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 96 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 59, 59 a och 60 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010)

2) till ersättning för utbildning som leder till specialistkompetens för begränsad förskrivningsrätt enligt 60 a § i hälso- och sjukvårdslagen

3) till betalning av statlig ersättning enligt 60 a och 60 b § i socialvårdslagen (1301/2014) för kostnader som orsakas av specialiseringsutbildning på universitetsnivå för yrkesutbildade personer inom socialvården.

Förklaring:Avsikten är att 61 600 000 euro av anslaget används till betalning av ersättning för läkar- och tandläkarutbildning till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus, 29 900 000 euro till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och 4 500 000 euro till universitet som anordnar specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning samt specialiseringsutbildning på universitetsnivå för yrkesutbildade personer inom socialvården.


2022 budget 96 000 000
2021 budget 96 000 000
2020 bokslut 91 369 161

34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar, patientöverföringar och medicinska sakkunnigutlåtanden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 200 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statliga ersättningar enligt 32 § i mentalvårdslagen (1116/1990)

2) till betalning av ersättningar för utredning av förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja när det gäller personer för vilka vårdpåföljd har bestämts enligt 22 t § i mentalvårdslagen

3) till betalning av statliga ersättningar enligt lagen om ordnande av utredningar av sexual- och misshandelsbrott mot barn (1009/2008)

4) till betalning av kostnader för riskbedömning i fråga om livstidsfångar i enlighet med 1 § i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar (781/2005)

5) till betalning av konsumtionsutgifter som ingår i de ersättningar som avses i punkterna 1—4

6) till betalning av statlig ersättning för kommuners och samkommuners samt svenska statens kostnader för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland

7) till ett belopp av 25 000 euro för betalning av patientspecifika engångsersättningar till kommuner och samkommuner för stödjande av patientöverföringar enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster

8) till betalning av statliga ersättningar till de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus för lämnande av medicinska sakkunnigutlåtanden enligt 68 a § i hälso- och sjukvårdslagen till domstolar på deras begäran och för bevisning i anslutning till dem samt för administrering av begärandena om utlåtande och utlåtandena.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 5 560 000 euro beaktats som ersättningar för kostnader orsakade av sinnesundersökningar och kostnader för utredning av förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja när det gäller personer för vilka vårdpåföljd har bestämts, 9 500 000 euro som ersättningar för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga och 140 000 euro som ersättningar för kostnader för patientöverföringar, varav 25 000 euro är engångsersättningar till stöd för patientöverföringar.

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.


2022 budget 15 200 000
2021 budget 15 200 000
2020 bokslut 13 203 674

35. Statlig finansiering till studerandehälsovård som ordnas av Studenternas hälsovårdsstiftelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 65 800 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig finansiering enligt lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019) till Studenternas hälsovårdsstiftelse för produktionen av studerandehälsovården.

Förklaring:Folkpensionsanstalten ska svara för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande i hela landet. Folkpensionsanstalten svarar för en tillräcklig tillgång till tjänsterna och för tjänsternas tillgänglighet samt godkänner servicenätet för studerandehälsovård. Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet. Stiftelsen producerar tjänsterna i huvudsak som egen verksamhet. Om den lagstadgade produktionsskyldigheten inte kan genomföras på något annat sätt, kan stiftelsen köpa kompletterande tjänster av en annan tjänsteproducent.

Staten betalar statens finansieringsandel till Folkpensionsanstalten i fyra poster per år. Folkpensionsanstalten betalar ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktionen av tjänster i fyra poster per år. Närmare bestämmelser om de godtagbara kostnaderna och justeringen av dem, betalningen av finansieringsandelar och ersättningar, behövliga utredningar och återkrav finns i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande.


2022 budget 65 800 000
2021 budget 65 800 000
2020 bokslut 6 400 000

36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)

Under momentet beviljas 562 000 euro.

Anslaget får användas till att betala statsunderstöd via sametinget till de kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 4 § i sametingslagen (974/1995) för att trygga och vidareutveckla social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Förklaring:Syftet med verksamheten är att trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster på samiska.


2022 budget 562 000
2021 III tilläggsb.
2021 budget 562 000
2020 bokslut 480 000

37. Statlig ersättning till kommunerna för kostnader på grund av brådskande socialvård för personer som uppehåller sig illegalt i landet (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 500 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av i 12 a § i socialvårdslagen (1301/2014) avsedd ersättning till kommunerna för kostnader som uppstår på grund av socialservice i brådskande fall till personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Förklaring:År 2015 ansökte cirka 32 500 personer om internationellt skydd i Finland medan antalet registrerade ansökningar år 2016 var virka 5 600. År 2020 ansökte 4 721 personer om skydd. Av de personer som ansöker om internationellt skydd har cirka 40 % fått avslag på ansökan sedan 2015. En del av de personer som fått avslag lämnar inte landet, och uppehåller sig därmed illegalt i Finland. Dessa personer kan i kommunerna få brådskande socialservice med stöd av socialvårdslagen. Kommunerna kan av Folkpensionsanstalten ansöka om ersättning för kostnader för tillfällig inkvartering, mat och nödvändiga mediciner.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -500
Sammanlagt -500

2022 budget 1 500 000
2021 budget 2 000 000
2020 bokslut 1 216 167

(38.) Statsunderstöd för den offentliga social- och hälsovårdens covid-19-kostnader (reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.


2021 budget 1 615 000 000
2020 bokslut 206 000 000

39. Utvecklande av servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 132 820 000 euro.

Anslaget får användas

1) för en översyn av servicestrukturen och verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården i enlighet med regeringens strategiska mål

2) till betalning av omkostnader för genomförande av projekt, till betalning av forsknings- och utvecklingsprojekt och försök som stöder genomförandet samt startbidrag och till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd i samband med genomförandet till kommuner, samkommuner, Folkpensionsanstalten, andelslag, allmännyttiga samfund och företag

3) till övervakning och kontroll av projekt

4) till avlönande av personal motsvarande högst femton årsverken per år för uppgifter som gäller beredning, genomförande och administration av projekt

5) till betalning av ersättningar för riksomfattande uppgifter i anslutning till förvaltningen av statsunderstöd för projekt.

Förklaring:I regeringsprogrammet har det skrivits in att tillgången, tillgängligheten, effektfullheten och kvaliteten i fråga om basservicen ska förbättras. Den struktur som presenteras för detta är en organisering av servicen som baserar sig på välfärdsområden inom vilka tjänsterna ska utvecklas. Tjänsternas innehåll regleras dels genom dimensionering (vårdgaranti, personaldimensioneringar), dels genom strategiskt utvecklande av tjänsterna t.ex. för mentalvårdsklienter och äldre personer. Också reformen av läkemedelslagstiftningen främjar vården av klienterna.

Innan reformen träder i kraft bör det nuvarande systemet utvecklas så att det har beredskap för genomförandet av de kommande kraven. Det är sannolikt att t.ex. tillgången förbättras tidigare tack vare utvecklingsprogrammen. Genom utvecklingsverksamheten stärks också medborgarnas förtroende för offentligt ordnade social- och hälsovårdstjänster.

Utvecklingsprojekten riktas bl.a. till följande områden:

  • — Tryggande av tillgången till basservice bl.a. genom vårdgarantin, avveckling av vård- och serviceskulden samt samordning av klientens väg till social- och hälsotjänster
  • — Förbättring av vården och omsorgen av äldre genom en bindande minimidimensionering för omsorgspersonalen, utvecklande av närståendevården och hemvården samt utarbetande av ett förvaltningsövergripande åldersprogram
  • — Beredning av en nationell, förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 99 procent och konsumtionsutgifternas andel är liten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -400
Samordning av barnstrategiarbetet (-1 årsv.) (överföring till moment 23.01.01) -45
Tilläggsresurser för programmet för arbetsförmåga (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 400
Utvecklande av rehabiliteringen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 000
Utvidgande av försöket med personlig budget för personer med funktionsnedsättning (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -2 500
Nivåförändring 9 865
Sammanlagt 4 520

2022 budget 132 820 000
2021 III tilläggsb. 39 000 000
2021 I tilläggsb. 17 500 000
2021 budget 128 300 000
2020 bokslut 108 910 000

40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 33 000 000 euro.

Anslaget får användas till beviljande av statsunderstöd för utgifter för förvaltningskostnader och kostnader för flygdriften för enheten för förvaltning av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten FinnHEMS Oy.

Anslaget betalas till FinnHEMS Oy som förskott på statsunderstödet enligt tidpunkten för kostnaderna.

Förklaring:För administrationen av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten svarar FinnHEMS Oy. FinnHEMS Oy är ett i fråga om beskattningen allmännyttigt, icke-vinstdrivande aktiebolag som ägs av staten och som svarar för produktionen av Finlands läkar- och sjukvårdshelikopterverksamhet. De sjukvårdsdistrikt där det finns universitetssjukhus svarar inom sitt område för en behövlig läkar- och sjukvårdshelikopters medicinska verksamhet.

Den största utgiftsposten för verksamheten är den egentliga flygdriften som bedrivs utifrån köpta tjänster efter konkurrensutsatt upphandling av flygdrift och med stöd av avtal om den. Flygdriften omfattar helikoptern och den flygbesättning som krävs. Den service som tillhandahålls omfattar dessutom de markenheter, dvs. ambulanser, som används vid uppdrag i närområden och som tillfälligt ersätter flygdriften på grund av väderleksförhållanden eller tekniska orsaker, de baser helikoptrarna behöver, underhållet av baserna och kostnaderna för administreringen av verksamheten.

Ändringen i anslagsnivån föranleds av att flygtjänsterna övergår till egen produktion.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i behovskalkylen 5 165
Sammanlagt 5 165

Anslagstypen under momentet har ändrats.


2022 budget 33 000 000
2021 budget 27 835 000
2020 bokslut 28 990 000

52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 24 550 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättning till producenter av skyddshemstjänster enligt lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster (1354/2014)

2) till avlönande av personal motsvarande högst fem årsverken per år vid Institutet för hälsa och välfärd för koordinerings-, handlednings-, drifts-, kvalitetskontroll-, utvecklings-, utbildnings-, utvärderings- och förvaltningsuppgifter i anknytning till skyddshemsverksamhet och för andra konsumtionsutgifter.

Förklaring:Syftet med lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster är att säkerställa nationellt högklassiga och heltäckande skyddshemstjänster för personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för den riksomfattande samordningen av skyddshemsverksamheten och väljer producenter av skyddshemstjänster.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 98 procent och konsumtionsutgifterna ungefär två procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -1 000
Sammanlagt -1 000

2022 budget 24 550 000
2021 budget 25 550 000
2020 bokslut 22 550 000

61. Finansieringen av social- och hälsovård enligt planen för återhämtning och resiliens (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 134 000 000 euro.

Av anslaget har som en del av planen för återhämtning och resiliens reserverats

1) till ett belopp av högst 80 000 000 euro för att främja uppfyllandet av vårdgarantin och avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården till följd av coronavirussituationen (RRF pelare 4)

2) till ett belopp av högst 15 000 000 euro för att främja uppfyllandet av vårdgarantin genom stärkande av förebyggande åtgärder och tidig identifiering av problem (RRF pelare 4)

3) till ett belopp av högst 10 000 000 euro för att stärka kunskapsbasen och den effektivitetsbaserade styrningen till stöd för kostnadseffektiviteten hos social- och hälsovården (RRF pelare 4)

4) till ett belopp av högst 20 000 000 euro för att ta i bruk digitala innovationer inom serviceutformningen som främjar vårdgarantin (RRF pelare 4)

5) till ett belopp av högst 5 000 000 euro för att utvidga åtgärderna i programmet för arbetsförmåga och arbetsträningsmodellen IPS (RRF pelare 3)

6) till ett belopp av högst 4 000 000 euro för att stärka den psykiska hälsan och arbetsförmågan i arbetslivet (RRF pelare 3)

7) till avlönande av personal motsvarande högst fem årsverken samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter för administrering och samordning av programmet.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Av anslaget under momentet avsätts 9 000 000 euro till investeringar för att höja sysselsättningsgraden och kunskapsnivån i syfte att påskynda en hållbar tillväxt (pelare 3). Genom att utvidga programmet för arbetsförmåga och IPS-modellen (Individual Placement and Support/”Individanpassat stöd till arbete”) utvecklas en mångsidigt block av tjänster för stödjande av arbetsförmågan bestående av social-, hälso- och rehabiliteringstjänster samt arbets- och näringstjänster och sysselsättningstjänster. Målet är att tillgången till och kvaliteten på tjänster som stöder arbetsförmågan ska motsvara de arbetslösas servicebehov och att tjänsternas effekt ska förbättras. Genom investeringarna stärks dessutom den psykiska hälsan och arbetsförmågan genom att verkningsfulla medel och metoder införs på arbetsplatserna och inom företagshälsovården. Dessutom riktas åtgärder för att stödja arbetsförmågan till de sektorer som drabbats värst av coronavirussituationen.

Av anslaget under momentet reserveras 125 000 000 euro för investeringar som stärker tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökar kostnadseffektiviteten (pelare 4). Målet med investeringarna är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som coronavirussituationen orsakar och permanent snabba upp tillgången till vård i hela landet genom nya verksamhetsmodeller och ibruktagande av nya digitala tjänster samt främja genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Målet är att göra tjänsterna tillgängliga för alla och att modernisera dem på ett kostnadseffektivt och människoorienterat sätt.

Finansieringen kan delas ut i form av statsunderstöd till kommuner, samkommuner, näringslivet samt aktörer inom tredje sektorn. Dessutom kan finansieringen anvisas institutioner inom den offentliga sektorn för att på basis av avtal användas för åtgärder som stöder programmet och för den nationella samordningen och förvaltningen av programmet.

Ministeriet bereder en förordning om statsunderstöd och andra riktlinjer för användningen av finansieringen under 2021 så att de första projekten kan inledas vid årsskiftet 2021—2022.

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Främjande av förebyggande åtgärder och tidig identifiering av problem i syfte att underlätta genomförandet av vårdgarantin (RRF pelare 4) 15 000
Genomförande av vårdgarantin och avvecklandet av vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården till följd av coronavirussituationen (RRF pelare 4) 80 000
Ibruktagande av digitala innovationer inom serviceutformningen för att främja vårdgarantin (RRF pelare 4) 20 000
Stärkande av den psykiska hälsan och arbetsförmågan i arbetslivet (RRF pelare 3) 4 000
Stärkande av kunskapsbasen och den effektivitetsbaserade styrning till stöd för kostnadseffektiviteten hos social- och hälsovården (RRF pelare 4) 10 000
Utvidgande av åtgärderna i programmet för arbetsförmåga och arbetsträningsmodellen IPS (RRF pelare 3) 5 000
Sammanlagt 134 000

Anslaget står utanför ramen.


2022 budget 134 000 000
2021 III tilläggsb. 45 000 000

63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kompetenscentrum inom det sociala området i enlighet med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001).

Förklaring:De regionala kompetenscentrum som täcker hela landet är Södra Finlands kompetenscentrum inom det sociala området, Kompetenscentrumet inom det sociala området i Tavastland och Satakunta samt Östra Finlands, Sydöstra Finlands, Mellersta Finlands, De österbottniska landskapens, Norra Finlands och Egentliga Finlands kompetenscentrum inom det sociala området. Dessutom har man särskilt utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov bildat Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för statsunderstöd till vart och ett av kompetenscentrumen anges i statsrådets förordning om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1411/2001).

Målet med verksamheten är att trygga högklassig socialservice regionalt i samarbete med kommunerna och den forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som ordnas.


2022 budget 3 000 000
2021 budget 3 000 000
2020 bokslut 3 050 000

64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 7 100 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statlig ersättning för kostnader i anslutning till ordnande av medling enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005)

2) till ett belopp av högst 70 000 euro för betalning av de omkostnader Institutet för hälsa och välfärd har för utveckling och ordnande av medling

3) till utgifter för utveckling och drift av informationssystemet för medling vid brott och tvister samt för anställning av personal motsvarande högst ett årsverke vid Institutet för hälsa och välfärd i uppgifter som gäller drift och utveckling av informationssystemet för medling.

Förklaring:Enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005, 7 §) är Institutet för hälsa och välfärd skyldigt att ordna medlingsverksamhet så att tjänsten är tillgänglig och ändamålsenligt genomförd i hela landet.

Den statliga ersättningen bedöms täcka utgifterna för att avlöna personal som deltar i medlingsverksamhet samt övriga utgifter som verksamheten kräver. Ersättningens sammanlagda belopp betalas till Institutet för hälsa och välfärd för de kostnader som ordnandet av medlingsverksamhet medför för en kommun eller annan tjänsteleverantör som ingått avtal med institutet i enlighet med statsrådets förordning om medling vid brott och i vissa tvister (267/2006). Institutet för hälsa och välfärd ska betala ersättningen i förskott till tjänsteleverantörerna och övervaka användningen av ersättningen.

Av användningen av anslaget beräknas överföringsutgifternas andel vara cirka 6 950 000 euro och konsumtionsutgifternas andel cirka 150 000 euro.


2022 budget 7 100 000
2021 budget 7 100 000
2020 bokslut 6 950 000