Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
              44. Regionalt transportstöd
              52. Lönegaranti

Statsbudgeten 2022

30. Sysselsättning och företagsamhetPDF-versio

Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för genomförandet av hållbar tillväxt arbetskraftens kompetensutveckling, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i omvärlden som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och med hjälp av tjänster för utveckling av företagsverksamheten. Kompetensen hos de arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av ett företags livscykel. Arbets- och näringsbyråns uppgift är att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling till stöd för att människor snabbt ska kunna sysselsättas och lediga arbetsplatser besättas så effektivt som möjligt.

Regeringen har gjort åtaganden om långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Genom beslut i samband med detta eftersträvar man uppskattningsvis 80 000 nya sysselsatta. Genom de åtgärder för att öka sysselsättningen som man beslutat om tidigare eftersträvas 31 000—36 000 nya sysselsatta. Genom de sysselsättningsåtgärder som regeringen beslutade om vid sin halvtidsöverläggning våren 2021 eftersträvas 40 000— 44 500 nya sysselsatta. Regeringen har dessutom slagit fast att det före utgången av regeringsperioden ska fattas beslut om sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna med 110 miljoner euro. Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden ska vara 75 % i mitten av årtiondet.

De åtgärder som beslutades vid halvtidsöverläggningen och före den inbegriper en systemisk förändring i riktning mot en nordisk modell för arbetskraftsservice, åtgärder för att höja sysselsättningsgraden för personer över 55 år, en reform av systemet med lönesubvention och ett försök med rekryteringsstöd, inrättande av bolaget med specialuppgifter som ska stödja sysselsättningen av partiellt arbetsföra, överföring av arbetskraftsservicen på kommunerna, utveckling av Navigatorverksamheten, arbete för att förnya det kontinuerliga lärandet, integration och arbetsrelaterad invandring, utveckling av läroavtalsutbildningen, påskyndande av upphandlingar, arbete för att förebygga invalidpensioner och sjukfrånvaro, en utvidgning av programmet för arbetsförmåga samt andra åtgärder som stöder matchning och tillgången på arbetskraft. Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen styr genomförandet av regeringsprogrammet till de delar som gäller sysselsättningsfrämjandet, arbetsmarknaden och utvecklingen av arbetslagstiftningen. De viktigaste sysselsättningsåtgärderna har beretts i underarbetsgrupperna till ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen.

Positiv och aktiv integration ska främjas genom stärkande av invandrarens språkkunskaper och yrkesfärdigheter, snabbare etablering i arbetslivet och främjande av kunskaperna om och delaktigheten i samhället. Invandrare ska få språkundervisning inom tre månader efter det att de har beviljats ett positivt beslut om uppehållstillstånd. Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs i form av arbetskraftsutbildning.

De ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin som bredde ut sig i början av 2020 kommer ännu år 2022 att återspeglas i sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken. Utöver stimulansåtgärderna är det också nödvändigt att besluta om strukturella åtgärder som efter krisen får Finland att åter nå hållbar tillväxt, hög sysselsättning och skapa hållbara offentliga finanser.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet; beräkningsgrund: tillgängliga anslag under året)

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Lönesubventionerat arbete      
— Statsförvaltningen 460 500 500
— Kommunerna och samkommunerna 5 844 7 500 7 550
— Privata sektorn 11 575 13 800 14 400
Startpeng1) 2 450 2 900 2 400
Upphandling av arbetskraftsutbildning 10 902 11 600 11 400
— Yrkesutbildning 4 347 5 300 5 100
— Integrationsutbildning 6 555 6 300 6 300
Arbetsträning 4 006 2 400 3 950
Sammanlagt 35 237 38 700 40 200
Arbetsprövning 5 932 8 500 6 000
Sammanlagt 41 169 47 200 46 200

1) I volymerna för startpengen och arbetskraftsutbildningen ingår endast den startpeng och den arbetskraftsutbildning som finansieras med arbets- och näringsministeriets sysselsättningsanslag.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för resultatområdet för 2022:

Samhälleliga effektmål

  2020
utfall
2021
mål
2022
mål
       
Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras      
— Arbetslöshetens genomsnittliga längd (veckor) 41 47 45
Arbetslöshetsperioderna blir kortare      
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. (%) 37,9 < 40 < 38
Regionutveckling och strukturfondspolitik

Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer som grundar sig på samverkan mellan staten, kommunerna och andra aktörer utifrån regionernas olika starka sidor och behov. I regionutvecklingen granskas de olika aktörernas mål och åtgärder som en helhet både ur ett riksomfattande och regionalt perspektiv.

Målet för regionutvecklingen är att i regionerna främja hållbar tillväxt och konkurrenskraft, invånarnas välfärd och livsmiljöns kvalitet. Regionutvecklingsverksamheten styrs förutom av lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik även av de prioriteringar i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut) som statsrådet fastställt för regeringsperioden och av de landskapsprogram som landskapsförbunden har berett. Dessa nationella mål stöds genom de program som utarbetats för EU:s programperioder 2014—2020 och 2021—2027.

Statsrådets regionutvecklingsbeslut 2020—2023 innehåller fem prioriteringar: begränsning av klimatförändringar och tryggande av biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och fungerande förbindelser, näringslivets förnyelse och satsning på FoU och innovation, kompetens och bildning som regionutvecklingsresurs och ökad delaktighet och välfärd samt förebyggande av ojämlikhet. Ministerierna beaktar regionutvecklingsbeslutets mål i sina och förvaltningsområdets åtgärder.

Landskapsförbunden beaktar regionutvecklingsbeslutet i sitt strategi- och programarbete och verkställer beslutet tillsammans med städer, kommuner och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. Prioriteringarna och målen för regionutvecklingen i landskapen anges i deras landskapsprogram. Landskapsprogrammet baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer och preciserar målen för regionutvecklingen i landskapet och genomförandet av dem under de närmaste åren. De myndigheter som är verksamma inom landskapet ska i sin verksamhet beakta landskapsprogrammet och främja genomförandet av det.

I anslutning till arbets- och näringsministeriet, som på riksnivå ansvarar för regionutvecklingen som helhet, finns en delegation för förnyelse i regionerna som tillsatts av statsrådet och som samordnar och drar upp riktlinjer för den strategiska helheten för regionutvecklingen och dess genomslag. Delegationens viktigaste uppgifter är att följa genomförandet av statsrådets regionutvecklingsbeslut, främja samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer, förutse och följa den regionala utvecklingen och behandla centrala reformer som anknyter till regionutveckling.

Största delen av regionutvecklingsåtgärderna kanaliseras via NTM-centralerna. För varje NTM-central och regionförvaltningsverk utarbetas för regeringsperioden ett resultatavtal som ses över årligen. Resultatavtalet baserar sig på de allmänna mål och syften som läggs fram i det gemensamma strategidokument som utarbetats för regionförvaltningsverken och NTM-centralerna och på de landskapsprogram som har utarbetats för respektive region.

Utgångspunkter för regionutvecklingen är regionernas och städernas starka sidor och särdrag. Städerna är tillväxtmotorer och utgör en väsentlig del av regionutvecklingen, och därför ska deras starka sidor utnyttjas för att stärka regionutvecklingspolitiken. En pluralistisk stadspolitik som grundar sig på växelverkan och partnerskap beaktar att olika städer har olika utmaningar och utvecklingsförutsättningar. Stadsutveckling bedrivs både inom EU och nationellt. Avtal och partnerskap är centrala element inom region- och stadsutvecklingen.

Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020 omfattar såväl åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF). I programmet finns fem insatsområden. Utifrån dem stöds i synnerhet små och medelstora företags konkurrenskraft, framtagande och nyttiggörande av ny information och kunskap, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande samt social delaktighet och kampen mot fattigdom. Ett genomgående horisontellt specialmål är bl.a. att främja en koldioxidsnål ekonomi, och 25 % av ERUF:s finansiering riktas till detta mål. Strukturfondsprogrammet genomför och främjar målen för Europa 2020-strategin.

Finlands regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027 innehåller åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). Med hjälp av ERUF-åtgärderna utvecklas regionernas och företagens närings- och arbetslivsorienterade forsknings- och innovationsfärdigheter samt utvecklas digitalisering, små och medelstora företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft, energieffektivitet, anpassning till klimatförändringen, cirkulär ekonomi och ökad lokal tillgänglighet. ESF-åtgärderna i programmet stöder sysselsättning, kompetens, utvecklande av arbetslivet, delaktighet och jämlikhet. Genom FRO-åtgärderna stöds de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar på grund av övergången till en klimatneutral ekonomi.

(31.) Stöd till förplägnadsföretagare (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.


2021 II tilläggsb. 3 000 000
2021 budget 10 000 000
2020 bokslut 125 294 015

32. Statsunderstöd till kommunerna för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 190 000 euro.

Anslaget får i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) användas till betalning av statsunderstöd som beviljas kommuner eller samkommuner för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens.

Anslaget har som en del av planen för återhämtning och resiliens reserverats för stärkande av Navigatorernas sektorsövergripande kompetens (RRF pelare 3).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget under momentet används till statsunderstöd som beviljas kommunerna för Navigatorverksamheten. Navigatorernas tjänster är riktade till alla personer under 30 år som via Navigatorerna får omfattande avgiftsfri hjälp och avgiftsfritt stöd.

För att stärka Navigatorverksamheten införs för åren 2021—2024 en incitamentsmodell genom vilken kommunerna kan ansöka om statsunderstöd för lönekostnaderna för personal. I modellen anställer kommunen en person och kan därefter få statsunderstöd för att anställa ytterligare en person.

Avsikten med incitamentsmodellen är att säkerställa att kommunerna har möjligheter och tillräckliga direkta incitament att upprätthålla och utveckla Navigatorernas sektorsövergripande serviceförmåga. De rekryteringar som kommuner gör till Navigatorerna ska rikta sig antingen till sakkunniga inom social- och hälsovårdstjänster eller till sakkunniga inom undervisningssektorn.

Anslaget under momentet finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument och stöder digitaliseringsmålet, när det i samband med Navigatorerna utvecklas digital handledning på webben och elektroniska plattformar för stöd för psykiskt välbefinnande. Målet är att minst 60 procent av Navigatorerna ska ha tillgång till närvarande service från social- och hälsovårdstjänsterna och utbildningssektorn 2024 så att servicen är kopplad till tjänster med låg tröskel för unga.

Effekter

  2020
utfall
2021
mål
2022
mål
       
Navigatorverksamhetens sektorsövergripande kompetens stärks      
— Andelen Navigatorer där det arbetar sakkunniga inom social- och hälsovårdstjänster eller utbildningssektorn (%) 33 50 60
— Ny personal som anställts genom incitamentsmodellen sammanlagt 106 106
— Statsunderstödets hävstångseffekt (ny personal sammanlagt/personal som anställts med statsunderstöd) 2 2

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Genomförandet av ungdomsgarantin stärks genom en incitamentsmodell för kommunerna (RRF pelare 3) 3 190
Sammanlagt 3 190

Anslaget står utanför ramen.


2022 budget 3 190 000
2021 III tilläggsb. 3 190 000

40. Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 44 820 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (757/2021) användas

1) för projekt som främjar utveckling, hållbar tillväxt och livskraft i regionerna och för investeringar som ingår i dem

2) för kommunala och samkommunala infrastrukturella investeringsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar

3) för regionutvecklingsprojekt som gäller fler än en region eller som är nationellt viktiga samt för avtalsbaserat samarbete.

Anslaget får också användas

4) i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) som specialunderstöd för verksamheten vid det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO

5) för konsumtionsutgifter för organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, för att användas för verksamheten vid det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO

6) i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) för att stödja Talent Hub-verksamhet

7) till betalning av konsumtionsutgifter

8) för avlönande av personal motsvarande högst 14 årsverken och till betalning av kostnader för lokaler och andra kostnader som föranleds av avlönandet av personal

9) till betalning av stöd i förskott, om detta är motiverat med tanke på genomförandet av projekten.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med anslaget stöds verkställigheten av statsrådets beslut om regional utveckling samt återhämtningen och återuppbyggnaden av ekonomin och sysselsättningen efter coronakrisen. Finansieringen inriktas på åtgärder som stöder en hållbar tillväxt och en förnyelse av näringarna i regionerna, på statens avtalsenliga samarbete med städer och regioner, på tematiska nätverk mellan städer och regioner, på åtgärder för att stärka de regionala ekonomierna, på prognostisering och hantering av strukturomvandlingar, på frivillig utveckling av landskapen samt på åtgäder för att förebygga ojämlikhet mellan regionerna.

Anslaget används för avtalsbaserat samarbete inom ramen för konceptet Talent Hub. Målet är att möjliggöra servicekedjor över organisationsgränserna för internationella experter och företag i anslutning till strävandena att locka experter till Finland och i anslutning till deras ankomst till och etablering i landet, till rekryteringen av dem och utnyttjandet av deras kompetens. Genom Talent Hub-samarbetet integreras tjänster som hänför sig till internationella experter med regionernas innovationsekosystem och ekosystem för företagstjänster.

Med anslaget stöds också verksamheten vid det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO. Målet är att på nationell och regional nivå stärka den strategiska ledningen och kompetensbasen vid upphandlingar och skapa nya samarbetsmodeller med företag samt att utveckla informationsunderlaget, mätningen av effekterna och modellerna för fördelningen av riskerna i upphandlingsverksamheten. Finansiering inriktas dessutom på införande av sådana nya funktioner som stöder uppnåendet av målen om koldioxidneutralitet och kretsloppsekonomi i regeringsprogrammet, digitaliseringen samt genomförandet av regionala pilotprojekt som gäller ekosystem.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

   
Avtalsbaserat samarbete 7 700
Regionala innovationer och försök (AIKO) 9 000
Regionutvecklingspengar (landskapsutvecklingspengar) 6 300
Plötsliga strukturomvandlingar 15 000
Kompetenscentret KEINO 3 820
Konceptet Talent Hub 3 000
Sammanlagt 44 820

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 1 000 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 43 820 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Beredskap för situationer med plötslig strukturomvandling (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -6 000
Finansiering för avtalsbaserat samarbete (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 300
Kompetenscentret KEINO (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 2 000
Konceptet Talent Hub (regeringsprogr. 2019) 1 000
Regionala innovationer och försök (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 000
Regionutvecklingspengar (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -1 700
Samordnande uppgifter i verksamheten för kompetenscentret KEINO (-1 årsv.) (överföring till moment 32.01.01) -180
Sammanlagt -7 180

2022 budget 44 820 000
2021 budget 52 000 000
2020 bokslut 50 000 000

41. Statsunderstöd för sysselsättning av partiellt arbetsföra (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om främjande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra användas för allmänt understöd som betalas till ett bolag som främjar sysselsättningen bland partiellt arbetsföra.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut och det kan betalas ut i förskott.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om främjande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra.

Det nya, helt statsägda bolaget med specialuppgifter inleder sin verksamhet den 1 januari 2022. Bolaget har som mål att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra och stödja övergångar från arbete till arbete och vidare till den öppna arbetsmarknaden genom att erbjuda de anställda tillräckligt långvarigt arbete. Bestämmelser om det nya bolaget som sköter statliga specialuppgifter finns i en lag där bolagets uppgifter och de allmänna principerna för verksamheten fastställs. Det nya bolaget strävar efter att bedriva en resultatrik verksamhet, men verksamheten syftar inte till att vara vinstgivande eller till att ge ägarna utdelning.

Bolagets affärsverksamhet ska vara sådan att den inte mer än minimalt snedvrider konkurrensen i fråga om motsvarande utbud av tjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som är verksamma på den öppna marknaden, såsom företag och organisationer. De tjänster som bolaget producerar prissätts enligt marknadsvillkor.

Anslaget riktas till bolaget för att kompensera partiellt arbetsföra för nedsatt arbetsförmåga, kompetens och produktivitet.

Effekter
  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Antalet partiellt arbetsföra arbetslösa minskar      
— Antal partiellt arbetsföra arbetslösa (pers.) 33 159 33 000 < 33 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Främjande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra 10 000
Sammanlagt 10 000

2022 budget 10 000 000

42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 35 630 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014) för projekt som förbättrar små och medelstora företags beredskap att internationalisera sin verksamhet och för andra utvecklingsprojekt som riktar sig till företag samt för sådana projekt för att förbättra små och medelstora företags verksamhetsmiljö som drivs av icke-vinstsyftande sammanslutningar.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2022 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 10 460 000 euro.

Under momentet har som en del av planen för återhämtning och resiliens av anslaget reserverats 830 000 euro och av fullmakten 4 460 000 euro för genomförande av programmet för påskyndande av tillväxten (RRF pelare 3).

Förklaring:Av fullmakten under momentet används 3 000 000 euro för beredskap för situationer med plötslig strukturomvandling och 7 460 000 euro i enlighet med regeringsprogrammet för sådant understöd för utvecklande av företag som är i linje med programmet för påskyndande av små och medelstora företags tillväxt och Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet för påskyndande av tillväxten är särskilt inriktat på att stödja tillväxt- och internationaliseringsberedskapen bland små och medelstora företag i det tidiga tillväxtskedet.

Med den fullmakt under momentet som reserverats för programmet för påskyndande av tillväxten beräknas man kunna förbättra 140 små och medelstora företags tillväxt- och internationaliseringsberedskap år 2022. Med den fullmakt under momentet som reserverats för situationer med plötslig strukturomvandling beräknas man kunna bidra till uppkomsten av cirka 100 nya arbetstillfällen.

Av medlen under momentet finansieras 830 000 euro av anslaget och 4 460 000 euro av bevillningsfullmakten via EU:s återhämtningsinstrument. Genom finansieringen stöds minst 110 företags internationaliseringsberedskap 2022. Målet är att stödja i synnerhet utnyttjandet av digital teknik och digitala rutiner i små företags affärsverksamhet och internationaliseringsåtgärder.

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

  2022 2023 2024 2025 Sammanlagt
fr.o.m.
2022
           
Förbindelser som ingåtts före 2022 31 200 6 300 2 300 - 39 800
Förbindelser 2022 4 430 3 030 2 700 300 10 460
Utgifter sammanlagt 35 630 9 330 5 000 300 50 260

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Beredskap för situationer med plötslig strukturomvandling (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 4 000
Justering av utbetalningar 6 822
Justering av utbetalningar (coronafinansiering) -65 000
Programmet för påskyndande av tillväxten (RRF pelare 3) 830
Påskyndande av företagens investeringar och utveckling (stimulans) -5 000
Tillväxtprogrammet för små och medelstora företag (regeringsprogr. 2019) 800
Utbetalning av fullmakt (tilläggsb. III 2021) 800
Sammanlagt -56 748

Anslaget står delvis utanför ramen.


2022 budget 35 630 000
2021 III tilläggsb. 100 000
2021 budget 92 378 000
2020 bokslut 281 088 513

43. Elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 87 000 000 euro.

Anslaget under momentet får användas till betalning av stöd enligt lagen om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin.

Genom elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin skapar man incitament för klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag på ett sätt som tar hänsyn till kostnadskonkurrenskraften. Ett villkor för beviljande av stöd är att stödmottagaren gör energibesiktningar. Stödmottagaren ska täcka minst 30 % av sin elförbrukning med el som producerats från kolfria källor. Stödmottagaren ska rikta minst 50 % av det beviljade stödet till projekt som främjar en övergång till klimatneutral produktion. Sådana projekt kan vara investeringar som minskar utsläppen, elektrifiering av processer, investeringar som förbättrar energieffektiviteten och åtgärder som ökar andelen förnybar energi i företagens energiförbrukning.

Den nationella stödnivån är 25 %. Stöd betalas på basis av uppgifterna för 2021—2025 med medel ur budgetarna för 2022—2026. Beloppet av det stöd som betalas ut beror på priset på utsläppsrätterna, stödmottagarens elförbrukning och koldioxidutsläppsfaktorerna. Priset på en utsläppsrätt för det stöd som betalas 2022 är 27 euro. Det högsta beloppet stöd som betalas ut per år är 150 000 000 euro. Lagen om om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin innehåller bestämmelser om grunderna för beviljande av stöd och om beräkning av stödbeloppet.

Effekter
  • — Industrins kostnadskonkurrenskraft förbättras.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nya elektrifieringsstödet 87 000
Sammanlagt 87 000

2022 budget 87 000 000

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 6 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd åren 2020—2022 (1193/2020) som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) till små och medelstora företag med verksamhet i stödberättigande områden, i syfte att minska transportkostnader som föranleds av långa transportsträckor för de varor som företagen tillverkar.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Transportstöd betalas till små och medelstora företag med verksamhet i glest bebyggda områden, dvs. NUTS 2-regionerna i östra och norra Finland samt den ekonomiska regionen Saarijärvi—Viitasaari, för långa varutransporter. Målet för transportstödsystemet är att minska de extra kostnader som långa transportsträckor orsakar företagsverksamheten i avlägsna och glest befolkade områden och att på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten inom dessa regioner.

Transportstöd betalas som en procentandel (9—20 %) av de godtagbara kostnaderna, som bestäms enligt resans längd.

Transportstöd betalas till cirka 250 små och medelstora företag.


2022 budget 6 000 000
2021 budget 6 000 000
2020 bokslut 6 000 000

45. Statsunderstöd för skrotning av torvproduktionsmaskiner (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 9 110 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd enligt den förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001).

Understödet beviljas enligt Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse.

Förklaring:Användningen av torv som energikälla har minskat snabbare än väntat. Till följd av denna utveckling har företag och företagare inom torvbranschen hamnat i en situation där det inom torvbranschen inte finns förutsättningar för affärsverksamhet i samma utsträckning som tidigare.

Anslaget under momentet ska användas till understöd som riktas till skrotning eller överföring till annat användningsändamål av maskiner och anordningar som tillverkats för torvproduktion. Understödssystemet ska inte omfatta sådana övriga maskiner och anordningar som lämpar sig för många användningsändamål. Målet är att en så stor andel som möjligt av den utrustning som tas ur bruk ska få ett nytt användningsändamål.

Understödet beviljas enligt Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse, vilket innebär att understödets maximibelopp är högst 200 000 euro per näringsidkare under tre på varandra följande beskattningsår sammanräknat med andra statliga stöd som beviljats i form av stöd av mindre betydelse.


2022 budget 9 110 000
2021 III tilläggsb. 20 000 000

(46.) Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.


2021 budget 121 000 000
2020 bokslut 74 635 015

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 285 896 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) användas

1) för anskaffning av sakkunnigbedömningar, arbetsprövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning, arbetsförmedlingsservice, vägledning för yrkesval och karriär, information och rådgivning samt service för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd och till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och till dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar

2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar. De lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts

3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom.; De lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts

4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i punkt 3; det belopp i form av lönesubvention utan semesterpenning som betalas för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro per månad, utöver vilket högst den procentandel av semesterpenningen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts; trots det som sägs ovan får som lönesubvention betalas 50 % av lönekostnaderna för den som anställts med subventionen, när kommunen sysselsätter en arbetslös arbetssökande på grundval av sysselsättningsskyldigheten enligt 11 kap. 1 § 3 mom.

5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa

6) för kostnader för försäkringsskydd.

Anslaget får också användas

7) i enlighet med lagen om kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020) till betalning enligt beslut om lönesubvention, startpeng och ersättning som fattats av de kommuner som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen, på det sätt som i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) föreskrivs om finansieringen av tjänsterna i fråga

8) till utgifter för avlöning av personer med funktionsnedsättning som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

9) till betalning av det rekryteringsstöd som prövas i försöket med rekryteringsstöd.

Anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som nämns i punkterna 1, 2 och 6.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier och rekryteringsstödet enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2022 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2022 till ett belopp av högst 65 000 000 euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om ett rekryteringsförsök.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sakkunnigbedömningar 4 000 000
Arbetsprövning och arbetsträning (490 000 studerandearbetsdagar) 19 000 000
   
Upphandling av arbetskraftsutbildning  
— Yrkesutbildning (1,3 mn studerandearbetsdagar) 44 100 000
— Integrationsutbildning (1,6 mn studerandearbetsdagar) 53 298 000
Sammanlagt 97 398 000
   
Startpeng (2 400 årsverken) 21 000 000
   
Lönesubventionerat arbete  
— Statsförvaltningen (högst 500 årsverken) 12 500 000
— Kommunerna och samkommunerna (7 500 årsverken, stöd 30/40/50 %) 36 000 000
— Privata sektorn (30, 40 eller 50 eller 100 %, 13 800 årsverken) 57 400 000
Sammanlagt 105 900 000
   
Sysselsättningspolitiskt understöd 10 000 000
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet 13 000 000
Ersättningar 900 000
Försäkringsskydd 950 000
Arbetsförmedlings-, informations- och rådgivningstjänster 318 000
Vägledning för yrkesvalet och karriären 1 780 000
Försöket med rekryteringsstöd 11 650 000
   
Totalt 285 896 000

Samhälleliga effektmål

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
mål
       
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning (%) 46,3 < 39 < 39
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete (%) 52 < 45 < 45
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning (%) 27,5 < 26 < 26

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

  2022 2023 2024 2025 Sammanlagt
fr.o.m.
2022
           
Förbindelser som ingåtts före 2022 55 297 9 500 500 - 65 297
Förbindelser 2022 55 000 9 500 500 65 000
Utgifter sammanlagt 55 297 64 500 10 000 500 130 297

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 12 000 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 273 896 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Arbetskraftsutbildning som leder till högskoleexamen (överföring till moment 33.20.50) -300
Arbetskraftsutbildning som leder till högskoleexamen (överföring till moment 33.20.52) -850
Digitaliseringsprojekt för arbets- och näringsbyråerna (överföring från moment 32.01.03) 10 000
Försöket med rekryteringsstöd för små och medelstora företag 4 000
Integrationsutbildning - Höjning av flyktingkvoten till 1 050 personer 290
Personer som evakuerats från Afghanistan 740
Programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -200
Projektet Från familjeledighet till arbetslivet (överföring till moment 32.01.02) -220
Stöd för återintegrering på arbetsmarknaden av torvföretagare och torvarbetare 500
Upphandling av integrationsutbildning -615
Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring till moment 32.30.95) -500
Vaktmästeri (överföring till moment 32.01.03) -1 255
Ökade lönesubventioner (regeringsprogr. 2019) 3 000
Ökning av mängden arbetskraftsutbildning (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -5 000
Sammanlagt 9 590

2022 budget 285 896 000
2021 III tilläggsb. -12 735 000
2021 budget 276 306 000
2020 bokslut 332 914 000

52. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 32 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)

2) till återbetalning av fordringar som återkrävts och till räntor på dem

3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt betalning av konkurskostnader.

4) till betalning av konsumtionsutgifter.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas ut som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Lönegaranti 31 770 000
Återbetalning av fordringar som återkrävts och räntor på dem 80 000
Myndighetsavgifter, rättegångskostnader och konkurskostnader 150 000
Sammanlagt 32 000 000

De inkomster på 31 770 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantin har antecknats under moment 12.32.31.

De uppskattade räntorna på 1 000 000 euro på återbetalningen av lönegarantin har budgeterats under moment 12.32.99.

Jämförelsetal för lönegarantin

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
uppskattning
       
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro) 6 900 7 000 7 000
Arbetstagare som fått lönegaranti (antal) 6 861 6 500 6 500
Arbetsgivare som fått lönegarantibeslut (antal) 2 223 2 200 2 200
Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar) 176 180 180
Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%) 17 20 20

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.

Anslaget står utanför ramen.


2022 budget 32 000 000
2021 III tilläggsb. 1 460 000
2021 budget 32 000 000
2020 bokslut 31 130 307

64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s regional- och strukturpolitiska program och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 394 233 000 euro.

Anslaget och bevillningsfullmakten får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för programmet för att förverkliga de politiska målen ”Ett smartare EU”, ”Ett grönare EU”, ” Ett mer sammanlänkat EU” och ”Ett mer socialt EU” samt en rättvis omställning (FRO-fonden) under EU:s programperiod 2021—2027 samt till betalning av statlig medfinansiering för Interreg-programmen och Interreg-programmen vid de yttre gränserna

2) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för Finlands strukturfondsprogram 2014—2020 samt till betalning av statlig medfinansiering av målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC)

3) till betalning av tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av de ovannämnda programmen och de konsumtionsutgifter som är nödvändiga med tanke på genomförandet av programmen samt till avlönande av personal som behövs för förvaltningen av den nationella medfinansieringen och för administrativa kontroller

4) till avlönande av personal motsvarande högst 250 årsverken för genomförande av programmen för perioderna 2014—2020 och 2021—2027

5) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering av InvestEU-programmet och programmet för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

6) till utbetalning av förskott enligt artiklarna 98—102 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 under programperioden 2007—2013 och artikel 134 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 under EU:s programperiod 2014—2020, till betalning av finansiella korrigeringar enligt artikel 143—147 i den förordningen samt till betalning av åtaganden som föranleds av andra förbindelser som gäller projekt

7) till betalning av förskott som är motiverade med tanke på genomförandet av projektet

8) till betalning av negativa räntor som föranleds av genomförandet av program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014—2020 och av tekniskt bistånd inom Interreg-programmen 2021—2027 för utländska förvaltningsmyndigheters del, till betalning av tekniskt bistånd i anslutning till programmen som en post av engångsnatur till det landskapsförbund som är programmets förvaltningsmyndighet för att säkerställa att utbetalningarna ur programmen ersätts till stödmottagarna inom utsatt tid samt till Finlands nationella medfinansiering som en post av engångsnatur till de transeuropeiska Interreg-programmen.

Av bevillningsfullmakten under momentet riktas 18 135 000 euro och av anslaget under momentet riktas 20 135 000 euro till tekniskt bistånd under programperioden 2021—2027.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Fullmakt

År 2022 får nya beslut om beviljande fattas till ett belopp av sammanlagt 609 388 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2021 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2022.

Förklaring:Av bevillningsfullmakten är sammanlagt 384 619 000 euro medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 224 769 000 euro statlig medfinansiering. Av anslaget är sammanlagt 217 030 000 euro avsett att användas för utbetalning av medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 177 203 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen. Av anslaget är sammanlagt 281 963 000 euro avsett att användas för utbetalningar under programperioden 2014—2020, varav 155 224 000 euro för utbetalning av EU:s strukturfonders medfinansiering och 126 739 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen. Av anslaget är sammanlagt 112 270 000 euro avsett att användas för utbetalningar under programperioden 2021—2027, varav 61 806 000 euro för utbetalning av medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 50 464 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen.

Europaparlamentets och rådets förordningar om regional- och strukturpolitiken bedöms vara klara sommaren 2021. Den nationella lagstiftning som utfärdas med stöd av förordningarna kommer att beredas omedelbart efter det. Målet är att den nationella lagstiftningen ska vara i kraft hösten 2021, varefter finansiering för den nya programperioden kan beviljas.

Europeiska socialfondens och Europeiska regionala utvecklingsfondens åtgärder har samlats i Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020. Återhämtningsfinansieringen inom ramen för instrumentet REACT-EU som är avsett att användas åren 2021—2023 uppgår, inklusive den offentliga totalfinansieringen för programmet, till cirka 2,8 miljarder euro, varav EU-medfinansieringen är cirka 51 %, dvs. cirka 1,4 miljarder euro. Den nationella offentliga medfinansieringen är nästan 1,4 miljarder euro. Av den nationella finansieringen uppgår statens andel till 78 % och kommunernas och den övriga offentliga finansieringens andel till cirka 22 %.

Den bevillningsfullmakt som reserverats för strukturfondsprogrammet för perioden 2014—2020 ska i regel bindas upp före utgången av 2022 för att säkerställa att programmen genomförs fullt ut.

Åtgärderna inom ramen för Europeiska socialfonden, utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021—2027 har samlats i Finlands regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027. Den offentliga totala finansieringen av programmet uppgår till cirka 3,2 miljarder euro, av vilket EU-medfinansieringen utgör 60 %, dvs. cirka 2,0 miljarder euro, och den nationella offentliga medfinansieringen cirka 1,2 miljarder euro. Av den nationella finansieringen uppgår statens andel till 75 % och kommunernas och den övriga offentliga finansieringens andel till 25 %.

För ett flerårigt projekt sker bindningen av bevillningsfullmakten för de regional- och strukturpolitiska programmen i regel för ett år, så att flera projekt kan finansieras samtidigt och man därmed säkrar att programmedlen används fullt ut.

Vid användningen av finansieringen tillämpas de nationella bestämmelser och EU-bestämmelser som är tillämpliga inom den verksamhet som finansieras av respektive förvaltningsområde, och finansieringen fördelas inom ramarna för de nämnda bestämmelserna och strukturfondsprogrammen inom respektive förvaltningsområde på det sätt som ministeriet i fråga bestämmer. Rätten till stöd för de kostnader som ska betalas ska dessutom ha granskats på förhand enligt de nationella bestämmelserna och Europeiska unionens bestämmelser, med undantag för förskotten och det tekniska biståndet under programperioden 2021—2027.

Beslut om tekniskt bistånd fattas inom ramen för det förfarande som föreskrivs i Europeiska gemenskapernas strukturfondsbestämmelser och de nationella strukturfondsbestämmelserna.

I det partnerskapsavtal som godkänts av Europeiska kommissionen fastställs det hur man med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden) främjar Europa 2020-strategins syften och mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

Finansieringen av strukturfondsprogrammen under programperioden 2014—2020 riktas till att främja sysselsättningen, minska den strukturella arbetslösheten och förbättra arbetslivets kvalitet, säkerställa tillgången till arbetskraft, nyttiggöra kunskap och ny information, förbättra tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten samt främja den sociala delaktigheten. Med åtgärder inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds integrering och utbyte av erfarenheter samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena. Syftet med initiativprogrammet för små och medelstora företag är att bevilja små och medelstora företag ny lånefinansiering för grundande av nya företag, kapital i den inledande fasen och kapital avsett för att effektivisera företagens allmänna verksamhet samt att genomföra nya projekt eller utveckla nytt på initiativ av existerande företag eller bereda sådana företag tillträde till marknaden. Som en del av EU:s finansieringspaket för återhämtning genomförs inom strukturfondsprogrammet för programperioden 2014—2020 åtgärder inom ramen för REACT-EU genom vilka regionerna får stöd med att avhjälpa de skador de lidit till följd av coronapandemin.

I det partnerskapsavtal som godkänts av Europeiska kommissionen för programperioden 2021—2027 fastställs den strategiska inriktningen och organiseringen av programarbetet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden+ (ESF+), fonden för en rättvis omställning (FRO) samt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

Under programperioden 2021—2027 riktas finansieringen inom ramen för regional- och strukturpolitiken på främjande av innovationsverksamhet som utgår från näringslivet, förbättrande av tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, modernisering av verksamheten och utvecklande av affärsmiljön, främjande av sysselsättningen för arbetssökande, arbetslösa, personer som står utanför arbetskraften och grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, förebyggande av utdragen arbetslöshet, utveckling av inlärningsmöjligheterna, förbättrande av ställningen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samt stödjande av de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Med åtgärder inom Interreg-programmen inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete och Interreg-programmen vid de yttre gränserna inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under programperioden 2021—2027 stöds integrering, utbyte av erfarenheter, innovativa verksamhetssätt samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

InvestEU-programmet syftar till att stödja Europeiska unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som främjar unionens konkurrenskraft, hållbar ekonomi och tillväxt, samhällsresiliens och social delaktighet, integrering av kapitalmarknaderna samt en starkare inre marknad.

Fördelningen av Finlands strukturfondsprogram enligt insatsområde under programperioden 2014—2020 (exkl. andelarna för målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS), Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI, CBC) och initiativprogrammet för små och medelstora företag)

  Andel under hela programperioden (%)
   
IO 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (ERUF) 22,9
IO 2. Produktion och användning av ny information och kunskap (ERUF) 30,1
IO 3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) 16,7
IO 4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF) 11,8
IO 5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF) 7,1
IO 6. Tekniskt bistånd (ERUF) 1,9
IO 7. Tekniskt bistånd (ESF) 1,2
IO 8. ERUF-åtgärder i REACT-EU 5,6
IO 9. ESF-åtgärder i REACT-EU 2,4
IO 10. Tekniskt bistånd i REACT-EU (ERUF) 0,2
IO 11. Tekniskt bistånd i REACT-EU (ESF) 0,1
Sammanlagt 100,0

Utgifter för användningen av bevillningsfullmakten (mn euro)

  2022 2023 2024 2025 Sammanlagt
fr.o.m.
2022
   
Programperioden 2014—2020          
Tidigare års förbindelser 22,215 44,314 - - 66,529
Förbindelser 2020 33,962 67,924 - - 101,886
Förbindelser 2021 149,337 137,059 20,000 - 306,396
Förbindelser 2022 76,449 58,739 10,000 - 145,188
Sammanlagt 281,963 308,036 30,000   619,999
Programperioden 2021—2027          
Förbindelser 2021 100,489 71,445 83,353 83,535 338,822
Förbindelser 2022 11,781 165,853 354,622 77,132 609,388
Sammanlagt 112,270 237,298 437,975 160,667 948,210
           
Totalt 394,233 545,334 467,975 160,667 1 568,209

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget för olika delområden och prioriteter, EU-medfinansiering och statlig medfinansiering (mn euro)

Program/delområde/prioritet De ekonomiska
ramarna i form
av fullmakt under
programperioden 2021—2027

Bevillningsfullmakt
2022
Anslag 2022
       
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)      
Tekniskt bistånd 49,869 5,332 6,332
Nationella teman 54,301 9,065 1,158
Regionalstöd 1 110,412 180,409 24,179
Finansiering för städer 109,010 14,936 1,809
Sammanlagt 1 323,592 209,742 33,478
InvestEU 63,142 0,000 31,571
Sammanlagt 1 386,734 209,742 65,049
       
Europeiska socialfonden (ESF)      
Tekniskt bistånd 39,532 4,040 5,040
Nationella teman 184,030 31,314 3,851
Regionalstöd 612,220 70,607 13,902
Bekämpning av materiell brist 31,993 7,791 0,793
Sammanlagt 867,775 113,752 23,586
       
Fonden för rättvis omställning (FRO)      
Tekniskt bistånd 20,940 8,763 8,763
Regionalstöd 595,990 259,848 12,244
Sammanlagt 616,930 268,611 21,007
       
Interreg-program1) 51,000 16,282 1,628
Interreg-program vid de yttre gränserna1) 69,975 1,000 1,000
Sammanlagt 120,975 17,282 2,628
       
Alla totalt 2 992,414 609,388 112,270

1) Utgör statlig medfinansiering.

Kärnindikatorer för Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020

  Utfall 2014—2020 Mål
(2023)
     
Nya företag 483 600
Nya arbetsplatser 9 489 10 500
Nya forsknings-, utvecklings- och innovationsrelaterade arbetstillfällen 765 830
Antal företag som deltar i forsknings- och utvecklingsinstitutionernas projekt 15 991 16 600
Antal företag som främjar låga koldioxidutsläpp 1 743 1 900
Deltagare under 30 år som är arbetslösa eller står utanför arbetslivet 36 643 42 000
Inom utbildningsåtgärderna: deltagare som fullgjort grundskolestadiet 33 057 32 000
Inom åtgärder för att stärka delaktigheten: långtidsarbetslösa 14 340 15 500

Utbetalningar av EU-stöd har antecknats under moment 12.32.50 och poster som föranleds av återkrav under moment 12.39.10. Ränteintäkter från landskapsförbunden samt eventuella återbetalningar av anslag som betalats till landskapsförbunden under tidigare år har antecknats under moment 12.32.99.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 16 000 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 378 233 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Minskning av utbetalningar under programperioden 2014—2020 -67 631
Utbetalningar under programperioden 2021—2027 83 226
Sammanlagt 15 595

Anslaget står delvis utanför ramen.


2022 budget 394 233 000
2021 I tilläggsb. 129 938 000
2021 budget 378 638 000
2020 bokslut 341 299 206

87. Kapitalinvestering i ett aktiebolag som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas för att höja det egna kapitalet i det aktiebolag som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

Anslaget har reserverats för verksamheten vid den nya aktören på övergångsarbetsmarknaden (RRF pelare 3) som en del av EU:s plan för återhämtning och resiliens.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om främjande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra.

Det helt statsägda, nya bolaget med specialuppgifter inleder sin verksamhet 2022. Bolaget har som mål att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra och stödja övergångar från arbete till arbete och vidare till den öppna arbetsmarknaden genom att erbjuda de anställda tillräckligt långvarigt arbete.

Bestämmelser om det nya bolaget som sköter statliga specialuppgifter finns i en lag där bolagets uppgifter och de allmänna principerna för verksamheten fastställs. Bolaget strävar efter att bedriva en resultatirk verksamhet, men verksamheten syftar inte primärt till att vara vinstgivande eller till att ge ägarna utdelning.

Bolagets affärsverksamhet ska vara sådan att den inte mer än minimalt snedvrider konkurrensen i fråga om motsvarande utbud av tjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som är verksamma på den öppna marknaden, såsom företag och organisationer. De tjänster som bolaget producerar prissätts enligt marknadsvillkor.

Anslaget riktas till betalning av det nya aktiebolagets eget kapital.

Anslaget under momentet finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument. Reformen påverkar inte målen för den gröna omställningen, men den stöder den digitala omställningen inom förvaltningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Partiellt arbetsföras möjligheter att arbeta genom förmedling av den nya aktören på övergångsarbetsmarknaden stärks (RRF pelare 3) 10 000
Sammanlagt 10 000

Anslaget står utanför ramen.


2022 budget 10 000 000

95. Utbetalning av avkastning för påverkansinvesteringar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 5 800 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av avkastning för resultatbaserade projekt som omfattar påverkansinvesteringar inom sysselsättning och integration.

Förklaring:Arbets- och näringsministeriet har konkurrensutsatt och med en privat projektadministratör ingått avtal om inrättande av en resultatbaserad fond för påverkansinvesteringar. Ett projekt som syftar till snabbare sysselsättning för invandrare startade 2016 och ett som syftar till minskad långtidsarbetslöshet startade 2018.

Inom projekt som omfattar påverkansinvesteringar samlar projektadministratören in kapital till fonderna från investerare, och detta kapital används till att finansiera tjänster för invandrare och långtidsarbetslösa arbetssökande. Investerarna bär den ekonomiska risken i anslutning till resultaten av projekten.

Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig att betala de aktörer som investerat i fonderna resultatbaserade arvoden. De bestäms utifrån verksamhetens resultat och genomslagskraft. Inom det projekt som syftar till sysselsättning för invandrare betalas aktörerna högst 10 000 euro per person som blivit sysselsatt, sammanlagt uppskattningsvis 15 miljoner euro 2020—2023, och inom det projekt som syftar till minskad långtidsarbetslöshet högst 23 miljoner euro 2020—2024.

Effekter

2020
utfall
2021
mål
2022
mål
       
Sysselsättningen bland invandrare ökar      
Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för invandrare (kumulativt 2016—, personer) 2 217 2 217 2 217
— varav sysselsatta 1 034 1 000 1 034
Sysselsättningen bland långtidsarbetslösa ökar      
Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för långtidsarbetslösa (kumulativt 2019—, personer) 515 2 000 3 500
— varav sysselsatta 155 650 1 150

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring från moment 32.30.51) 500
Ökning av utbetalningen av avkastning för SIB-projekt 800
Sammanlagt 1 300

2022 budget 5 800 000
2021 budget 4 500 000
2020 bokslut