Statsbudgeten 2022

Förklaring:Det stöd som betalas till ägaren till ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen eller en arbetsgivare som bedriver rederiverksamhet med fartyget motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den förskottsinnehållningspliktiga sjöarbetsinkomst som en allmänt eller begränsat skattskyldig sjöman erhållit från ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. I fråga om andra begränsat skattskyldiga, dvs. sjömän som omfattas av källskatt, motsvarar stödet källskatt och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som betalats på sjömannens löneinkomst från arbete ombord på fartyget.

År 2022 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2021—30.6.2022. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2021–31.10.2022 som ingår i de arbetsgivarprestationer som betalats till skatteförvaltningen.

År 2020 betalades det 74,3 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2022 i handelsfartygsförteckningen finns 116 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 100 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 500 000 ton.

Förklaring:Anslaget föranleds av utgifter som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument. Rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel har godkänts i alla medlemsstater och trädde i kraft den 1 juni 2021.

Med anslaget främjas målet i återhämtnings- och resiliensplanen att utveckla kommunikationsförbindelsernas kvalitet och tillgänglighet i Finland också i de områden där moderna kommunikationsnät inte byggs kommersiellt samt att samordna bredbandsfinansieringen och aktivt informera om bredbandet. Målet hänför sig till en mer omfattande målsättning att utveckla kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet, genom vilket man strävar efter att trygga tillgången till snabba och högklassiga kommunikationsförbindelser för alla finländare.

Med anslaget kompletteras det nationella stödprogrammet för bredband genom att det med stöd av lagen om stöd för byggande av bredband anvisas offentligt stöd för byggande av kommunikationsinfrastruktur samt anvisas pengar för uppdraget som temporär samordnare vid Finlands nationella bredbandsbyrå, vilken har till uppgift att planera samordningen av såväl nationell bredbandsfinansiering som EU:s bredbandsfinansiering och att genom aktivt informerande öka kännedomen om byggandet av förbindelser och nyttan med dem.

Villkoret för statligt stöd är att kommunerna förbinder sig att projektvis finansiera sin egen andel av det offentliga finansieringsstödet. Det offentliga finansieringsstödet kan uppgå till högst 100 % av projektets stödberättigande kostnader.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Av anslaget föranleds 4 000 000 euro av utgifter som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument.

Utvecklandet av ett ekosystem för elektrifierad tung trafik hänför sig till investeringshelheten Spetsområdesprogram för internationell tillväxt (RRF pelare 3), som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen. Med anslaget främjas målet i återhämtnings- och resiliensplanen att öka produktiviteten. Syftet med investeringshelheten är bland annat att i Finland skapa flera företagsledda tillväxtekosystem som riktar sig till den internationella tillväxtmarknaden. Ekosystemet för elektrifierad tung trafik utvecklas genom att företag inom branschen beviljas stöd för projekt som gäller elektrifierad tung trafik så att det av företagen också förutsätts en självfinansieringsandel. Det har för åtgärden inte fastställts några mål som gäller en grön eller digital omställning.

Till följd av ökningen av anslaget och kompletteringen av motiveringen till momentet har till dispositionsplanen fogats en ny punkt om Utvecklande av ett ekosystem för elektrifierad tung trafik.

Anskaffningsstödet hänför sig till återhämtnings- och resliensplanens investeringshelhet branscher som drabbats av coronakrisen och spetsområden för internationell tillväxt (RRF pelare 3). Genom åtgärden främjas övergången till alternativa fordon som använder koldioxidsnåla bränslen och införs energieffektivitetsfördelar i trafiken genom att anskaffningen och spridningen av utsläppssnåla fordon samt ökningen av deras andel i bilbeståndet stöds.Transport- och kommunikationsverket beviljar stöden på ansökan. Åtgärden hänför sig till pelare 3 i Finlands plan i anslutning till EU:s återhämtningsinstrument.

Med anslaget för säkerhetsverksamhet för vägtrafiken främjas de trafikpolitiska målen för säkerhet i vägtrafiken. Anslaget baserar sig på den trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolag och som intäktsförs under moment 11.19.05.

Enligt regeringsprogrammet ska utsläppen från den inhemska vägtrafiken halveras före 2030 jämfört med nivån 2005. I färdplanen för fossilfria transporter beskrivs de åtgärder genom vilka målet kan nås.

Med anslaget för säkerhetsverksamhet för vägtrafiken främjas de trafikpolitiska målen för säkerhet i vägtrafiken. Anslaget baserar sig på den trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolag och som intäktsförs under moment 11.19.05.

Anslaget för utbildning inom järnvägsbranschen är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Det är därför meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster. Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Transport- och kommunikationsverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 230 000 personer år 2022. De utgifter som helhetsserviceavtalen orsakar är per passagerare ca 75 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 30 000 euro per år.

Syftet med stöden är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till fast vägförbindelse eller egentlig förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och varutransporter i Finska viken och i Åbolands skärgård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har gällande avtal om produktion av förbindelsetrafiktjänster åren 2020—2023 för förbindelsefartygstrafiken på ruttområdet Rimito samt för ruttområdena Hitis och Kotka—Pyttis. Anskaffningen av ett nytt avtal för ruttområdet Rimito genomförs under 2022. För förnyande av avtalen för områdena Hitis och Kotka—Pyttis har det i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 beviljats en fullmakt för tiden 1.5.2024—30.4.2029. De nuvarande avtalen ska förlängas för tiden 1.1—30.4.2024.

Genom de nya fullmakterna tryggas köp av tjänster inom förbindelsfartygstrafiken som helhetsservice där tjänsteleverantören svarar för anskaffningen och underhållet av de fartyg som trafikerar rutterna. Helhetsservicen enligt avtalen gäller på Rimitorutten perioderna 1.1.2024—30.4.2024 och 1.5.2024—30.4.2029 samt förbindelsefartygsrutterna Kotka—Pyttis och Hitis 1.1.2024—30.4.2024. Förbindelsefartygstjänsterna beräknas föranleda utgifter på ca 5 000 000 euro om året under åren 2024—2029. Hur stor fullmakt som behövs grundar sig på prisnivån för de nuvarande avtalen samt i huvudsak på den nuvarande verksamhetsmodellen.

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i lagen om transportservice (320/2017) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och till främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt till mobilitetsstyrningen.

Staten ersätter i regel regionala köp direkt till trafikidkaren. Kommunerna betalar sin andel av kostnaderna. När det gäller trafik som ordnas enligt bruttomodellen får staten biljettinkomsterna som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras det också andra inkomster i anslutning till det riksomfattande biljett- och betalningssystemet. För 2022 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 2 500 000 euro som biljettinkomster som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

I syfte att trygga servicenivån inom den riksomfattande persontågtrafiken, utveckla kvaliteten och kvantiteten samt reformera avtalsstrukturen har kommunikationsministeriet ingått ett avtal med VR-Group Ab om upphandling av tågtrafik 2022—2030. Avtalets värde under avtalsperioden på nio år är 289 530 000 euro. Det anslagsbehov som användningen av fullmakt föranleder är 32,17 miljoner euro/år (inklusive en andel för finansiering av klimatbaserade åtgärder).

Syftet med upphandlingen av persontrafiken på järnvägarna är att upprätthålla servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av färdsätten. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional nivå och på riksnivå som anses vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget tillåter. Köpen möjliggör en högre servicenivå än den som enbart de direkta biljettintäkterna ger möjlighet till.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den offentliga persontrafik på landsbygden som kan ses som grundläggande service. Dessutom upphandlar de trafik till sin region genom konkurrensutsatta avtal i vars finansiering kommunerna kan delta. I statsrådets förordning om statsunderstöd för transportservice finns bestämmelser om grunderna för det stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättande och användning av biljettsystemet.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna.

Staten stöder Samkommunen Helsingforsregionens trafik och trafiktjänsterna i stadsregionerna Tammerfors, Åbo och Uleåborg i fråga om de åtgärder för utveckling av trafiktjänsterna som avtalats i MBT-avtalen. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna den offentliga persontrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen.

Staten stöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Med anslaget främjas kollektivtrafikens positiva klimateffekter.

Av anslaget på 20 miljoner euro för klimatbaserat stöd har 2 miljoner euro anvisats för köp av tågtrafik. Anslaget används dessutom till klimatbaserade kollektivtrafikunderstöd enligt MBT-avtalen samt till andra klimatbaserade åtgärder.

Staten stöder de medelstora stadsregionernas trafiktjänster i fråga om de åtgärder för utveckling av trafiktjänsterna som överenskommits i MBT-avtalen för Jyväskylä, Kuopio och Lahtis samt andra medelstora stadsregioner, förutsatt att de har upprättat ett intentionsavtal om utveckling av trafiktjänsterna. Staten stöder de medelstora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Flygtrafik kan upphandlas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten upphandlar flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala aktörer deltar i finansieringen av dessa förbindelsesträckor. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste år 2019 ca 10 500 passagerare. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gällde 8.1.2018—18.12.2020, men på basis av den avtalsändring som undertecknats den 3 april 2020 och till följd av pandemin som orsakats av coronaviruset (covid-19) har flygtrafiken tills vidare avbrutits. På grund av pandemin var passagerarantalet 2020 litet. Beredningen av anskaffningen av en ny flygtrafikförbindelse mellan Helsingfors och Nyslott för åren 2021—2024 pågår.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja den offentliga persontrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen.

Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen offentlig persontrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka 34 miljoner euro och överföringsutgifternas andel cirka 72 miljoner euro.

Förklaring:Enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) ska det för att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) till fonden betalas ersättning ur ett anslag i statsbudgeten. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Enligt 5 § i lagen om statens televisions- och radiofond används för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet årligen medel ur fonden till det belopp som avses i 3 § 2 mom. Medel får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i lagen om Rundradion Ab samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten.

Överföringen till fonden för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet finansieras med rundradioskatten.

Anslaget står utanför ramen.