Statsbudgeten 2022

Förklaring:I det fortsatta projektet för byggandet av västmetron ska västmetron förlängas från Mattby till Stensvik i Esbo. Understödet betalas till Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet har betalats första gången 2017 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2014—2016. Maximibeloppet av understödet enligt kostnadsnivån för MAKU-index november 2013 (136,72 poäng 2005 =100) är 240 miljoner euro.

Spårjokern är en regional ringformad kollektivtrafikförbindelse som genomförs i form av en snabbspårväg från Östra Centrum via Sockenbacka och Alberga till Kägeludden. Understöd betalas till Helsingfors och Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Understödets maximibelopp är 84,0 miljoner euro.

I den första fasen av projektet för en spårväg i Tammerfors byggdes det spårväg på sträckan Hervanta—centrum—Tammerfors universitetssjukhus (Tays) samt en förgrening i Hatanpää, och i andra fasen byggs en spårväg mellan centrum och Lentävänniemi. Dessutom genomförs den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen. Understödet betalas till Tammerfors stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Statsunderstödet är högst 84,957 miljoner euro, dvs. andelen för den första fasen är högst 60,497 miljoner euro och för den andra fasen högst 24,0 miljoner euro. Den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen uppgår till högst 0,46 milj. euro. Tammerfors stad beslutade 2019 att i fas 1 också inkludera en förgrening till Hatanpää, vilken ursprungligen inte ingick i fas 1 eller i den fullmakt som beviljades 2017. I det nya MBT-avtalet ingår också statsunderstöd för totalkostnaderna för den regionala generalplanen när det gäller utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen.

Vanda snabbspårväg är en spårvägsförbindelse som förbinder Håkansböleregionen och Västerkullaregionen med spårnätet och skapar en direkt förbindelse till Dickursby, Aviapolis och flygplatsen. En generalplan för spårvägen färdigställdes 2019. Efter att generalplanen blivit klar beslutade Vanda stadsfullmäktige att utifrån den inleda den detaljerade planeringen av spårvägen. I den fortsatta planeringen görs gatuplanering samt planering som gäller drift, depåer, elteknik, tunnlar m.m. liksom också stadsplanering i anslutning till spårvägsprojektet, såsom planstommar och ett stort antal detaljplaner, bl.a. en teknisk detaljplan som omfattar hela spårvägen. För spårvägens hela rutt utarbetas det gatuplaner och därefter byggplaner. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Spårvägen i Åbo har en stor strategisk betydelse för Åbo stad och stadsregion. Spårvägen styr utvecklingen i stadsregionen under flera decennier. Den anknyter till viktiga strategiska mål och projekt för staden, t.ex. Vetenskapsparken, utvecklingen av centrum och Entimmeståget. Den förverkligar stadens klimatmål genom att ändra fördelningen av färdsätt och genom att intensifiera stadsstrukturen. Genomförandet av spårvägen i Åbo möjliggör regional tillväxt i och med att kollektivtrafikförbindelserna förbättras och trafiksystemets kapacitet ökar. Den allt tätare stadsstrukturen och en höjning av servicenivån inom kollektivtrafiken minskar personbilstrafiken, vilket för sin del minskar utsläppen och energiförbrukningen. När Vetenskapsparkens linje förverkligas blir centrum mer tillgängligt och i synnerhet ställningen för området Kråkkärret i stadsstrukturen stärks och markanvändningen blir mångsidigare. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Det ständigt ökande antalet passagerare inom närtågtrafiken kräver ett ökat utbud av närtågtrafik. Ett ökat utbud förutsätter nya materielanskaffningar. De nya depåerna är en förutsättning för HRT:s nya materielanskaffning. Placeringen av depåerna inom HRT:s närtågtrafikområde styrs och begränsas av markanvändningen, det nuvarande bannätet och eventuella framtida banprojekt. Depån behöver för sin verksamhet ett stort område och det är utmanande att hitta ett optimalt läge för det mitt i den byggda miljön, med beaktande av också de trafikmässiga utgångspunkterna och förutsättningarna för närtågtrafiken. Enligt HRT:s och Trafikledsverkets utredning bör de nya depåerna finnas trafikmässigt nära stadsbanornas ändstationer på strandbanan och huvudbanan samt invid ringbanan för att bankapaciteten ska kunna användas så effektivt som möjligt. En förutsättning för beslut om beviljande av statsunderstöd är att kommunerna i Helsingforsregionen förbinder sig till målen och åtgärderna i MBT-avtalet för 2020—2031 och finansieringen av dem, så som de har fastställts i förhandlingsresultatet. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Planeringen av spårvägarna i västra Helsingfors, inbegripet planeringen av Vichtisvägens snabbspårväg, är en del av planeringen av Vichtisvägens och Hoplaksvägens boulevardstad. Stadsmiljönämnden godkände den 5 juni 2018 principerna för planeringen av boulevardstaden och påskyndade samtidigt planeringen av spårvägsförbindelsen, eftersom förbindelsen förbättrar servicenivån i kollektivtrafiken i den västra stadskärnan, Munksnäs och Munkshöjden och har en positiv inverkan på boulevardstadens funktion och koppling till stadsstrukturen. Fördelarna med projektet fås i och med en intensivare markanvändning inom det centrala området och en förbättrad servicenivå inom kollektivtrafiken. Till de viktigaste fördelarna hör förändringen i antalet resor med hållbara färdsätt och minskade CO₂-utsläpp från trafiken samt förbättrad tillgänglighet i fråga om arbetskraften.