Statsbudgeten 2022
Förklaring:
Med naturresursekonomi avses hållbar och ansvarsfull användning av naturresurser som baserar sig på skogar, fisk, vilt och vatten.
De globala förändringsfaktorerna, dvs. klimatförändringen, den snabba tekniska utvecklingen, konkurrensen om de sinande naturresurserna samt förändringen i värderingar och attityder förändrar omvärlden för naturresurssektorn. Trots att man måste förbereda sig på följderna av dem, innebär de också nya möjligheter.
Klimatuppvärmningen och förändringarna i väder- och vattenförhållanden påverkar direkt verksamhetsförutsättningarna för naturresursekonomin i form av risker, men de erbjuder också nya möjligheter om man lyckas anpassa sig till dem. Den snabba tekniska utvecklingen öppnar nya dimensioner inom de olika delarna av naturresursekonomins värdenätverk, särskilt vid övergången från en verksamhet som utgår från producenten och biomassa till en konsument- och tjänsteinriktad naturresursekonomi. Mängden och exaktheten i fråga om naturresursdata kommer att öka avsevärt och utnyttjandet av dessa data medför stora möjligheter för en utvidgning och internationalisering av naturresurssektorn. Den globala konkurrensen om de sinande naturresurserna och den allt större efterfrågan på hållbart producerade råvaror utgör en stor möjlighet för naturresursekonomin. Finland har tack vare rikliga och hållbart förvaltade naturresurser samt högklassigt kunnande goda förutsättningar att bemöta den allt större efterfrågan.
Motstridiga mål kan minska användbarheten när det gäller naturresurserna och realiseringen av affärsmöjligheterna. Utanför Finlands gränser har man dålig kännedom om tillståndet för Finlands naturresurser och förfarandena inom naturresursekonomin vilket i samband med beredningen av internationella avtal eller EU-lagstiftning kan leda till beslut som är ofördelaktiga eller motstridiga med tanke på utvecklingen av Finlands naturresursekonomi.
Ansvarsområdet naturresursekonomi omfattar skogsbruk, fiskerinäring, fritidsfiske och vilthushållning samt vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor. Största delen av de anslag som behövs för skötseln av dessa uppgifter, ca 234 miljoner euro, har budgeterats under detta kapitel. Dessutom finns det ordinarie personal, motsvarande ca 200 årsverken, som arbetar vid närings-, trafik- och miljöcentralerna med uppgifter inom naturresursekonomi och vid Finlands miljöcentral med vattenhushållningsuppgifter. Löneutgifterna och utgifterna för den allmänna förvaltningen för denna personal har beaktats under moment 32.01.02 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel samt under moment 35.01.04 under miljöministeriets huvudtitel. Uppgifterna inom naturresursekonomin omfattar också Gränsbevakningsväsendets tillsyn över vilthushållningen och fiskerinäringen inom inrikesministeriets förvaltningsområde.
En förnybar och hållbar naturresursekonomi ökar välbefinnandet och ersätter icke förnybara råvaror och energi
- — Verksamhetsmiljön för naturresursekonomin är konkurrenskraftig
- — Den affärsverksamhet som baserar sig på naturresurser och naturprodukter är mångsidig och förädlingsgraden ökar
- — Användningen av naturens olika immateriella tillgångar och välbefinnandetjänster ökar
- — De förnybara naturresursernas livskraft, den biologiska mångfalden och livsmiljöernas tillstånd förbättras och en hållbar användning av dem tryggas
- — Klimatförändringen bromsas genom att steg tas mot koldioxidneutralitet, materialeffektivitet och slutna kretslopp
- — Vi anpassar oss till klimatförändringen och förbereder oss för de risker som den medför
- — Kompetensen, samarbetet och partnerskapen inom naturresursekonomin stärks.
Tillförlitlig geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap.
- — Geografisk information som hänför sig till livsmedel och förnybara naturresurser möjliggör effektiva processer och tjänster samt ny affärsverksamhet.
Nyckeltal
2019 utfall |
2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
— Värdeökningen inom skogsbruket, miljoner euro | 3 902 | oförändrat | stiger | stiger |
— Investeringsavkastningen från virkesproduktion i privatskogsbruket, % (exklusive den årliga förändringen i rotpriserna) | 4,7 | 4,6 | stiger | stiger |
— Avverkningsuttaget för stamved, miljoner m3 | 73,3 | 65,2 | stiger | stiger |
— Metso-åtgärder i privatskogar, ha | 47 810 | 51 486 | 55 536 | 58 736 |
— Värdet av produktionen inom kommersiellt fiske, miljoner euro | 52,8 | 48,0 | sjunker | stiger |
— Värdet av vattenbruksproduktionen, miljoner euro | 91,7 | 91,0 | stiger | stiger |
— Fiskförädlingens och fiskhandelns omsättning, miljoner euro | 814,7 | 850,0 | stiger | stiger |
— Värdet av fritidsfiskets fångster, miljoner euro | 51,0 | stiger | stiger | stiger |
— Antalet fiskedagar för fritidsfiskare, miljoner st. | 16,0 | stiger | oförändrat | oförändrat |
— Invånarantal i områden med betydande översvämningsrisk | 5 872 | 5 800 | 5 700 | sjunker |
— Strukturförändring inom ordnandet av vattentjänster, antal vattentjänstverk, st. | 1 090 | 1 085 | 1 176 | sjunker |
— Värdet av viltfångsten, miljoner euro | 80 | stiger | oförändrat | oförändrat |
— Antalet jaktdagar i fråga om småvilt, miljoner st. | 3,4 | stiger | oförändrat | oförändrat |
— Skador orsakade av stora rovdjur, miljoner euro | 7,75 | 9,9 | sjunker | sjunker |
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 100 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för vård av fiskbeståndet som tillståndsvillkoren i tillståndsbeslut som meddelats med stöd av 3 kap. 14 och 22 § i vattenlagen (587/2011) och miljöskyddslagen (527/2014) och i andra motsvarande tillståndsbeslut förutsätter samt till betalning av överföringsutgifter i anslutning till dessa
2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder, när utgifterna direkt hänför sig till åtgärder för vård av fiskbeståndet enligt punkt 1
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten m.fl. tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2022 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.
Merparten av användningen av anslaget uppskattas bestå av konsumtionsutgifter, och andelen överföringsutgifter uppskattas vara liten.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Minskning i inflödet av fiskerihushållningsavgifter | -200 |
Sammanlagt | -200 |
2022 budget | 3 100 000 |
2021 budget | 3 300 000 |
2020 bokslut | 3 200 000 |
21. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 13 991 000 euro.
Anslaget får användas
1) för sådana konsumtions- och investeringsutgifter i anslutning till nyttjande och vård av vattentillgångarna som hänför sig till hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet, reglering av vattendragen, utvecklande av nyttjandet och vården av vattendrag, av vattentjänster, av vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket och av annan vattenekonomi, anskaffning av observationsdata, vatteninformationstjänsten, bedömning av effekterna, beredskap och riskhantering samt statens skyldigheter med stöd av lag, tillståndsbeslut och avtal samt för gränsvattendragssamarbete som baserar sig på mellanstatliga fördrag samt genomförande inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde av den internationella strategin för vattensektorn i Finland
2) som nationell självfinansieringsandel i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 90 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter, samt till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till nationella organisationer inom vattensektorn
4) för fullgörande av mellanstatliga samarbetsavtal som främjar affärsverksamhet inom vattensektorn.
Under momentet nettobudgeteras samarbetsparternas medfinansiering i projekt, utredningar eller andra åtgärder som ligger på närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvar på basis av överenskommelser eller beslut enligt vattenlagstiftningen. Under momentet nettobudgeteras även de sjukdagpenningar och moderskapspenningar som betalas till arbetsgivaren.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
Hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet, reglering av vattendrag och hydrologiska informationstjänster | 3 300 000 |
Utvecklande, planering och uppföljning av vattenhushållningen | 3 191 000 |
Grundliga reparationer av statens vattenbyggnadskonstruktioner och andra vattendragsåtgärder | 5 000 000 |
Skyldigheter som följer av statens vattenhushållningstillstånd | 2 200 000 |
Gränsvattendragssamarbete som baserar sig på statsfördrag, finansiella andelar och medlemsavgifter | 300 000 |
Sammanlagt | 13 991 000 |
---|
Avsikten är att anslaget används för avlönande av personal motsvarande 82 årsverken inom arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden och för avlönande av personal motsvarande 8 årsverken inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Metoder för skydd mot översvämningar och åkermarkernas vattenhushållning (Regeringsprogr. 2019) | -300 |
Lönejusteringar | 32 |
Sammanlagt | -268 |
2022 budget | 13 991 000 |
2021 budget | 14 259 000 |
2020 bokslut | 23 948 000 |
22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 30 897 000 euro.
Anslaget får användas
1) till utvecklings-, försöks- och investeringsprojekt, exportfrämjande projekt och kommunikation som gäller hållbar användning av förnybara naturresurser, bioekonomi, vård av miljön, den biologiska mångfalden, begränsning av och anpassning till klimatförändringen samt till betalning av understöd i anknytning till dessa
2) för förvaltning och utvecklande av informationssystem som hänför sig till en hållbar användning av förnybara naturresurser
3) till betalning av utgifter för den tillsyn som vissa avtal om fiske som Finland ingått föranleder
4) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder
5) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 83 årsverken.
Av anslaget har 7 000 000 euro reserverats för klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn (RRP pelare 1) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Anslaget används för försöks-, utvecklings- och investeringsprojekt samt exportfrämjande projekt som främjar en hållbar användning av förnybara naturresurser samt bioekonomi. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Genom anslaget genomförs den nationella bioekonomiska strategin samt markanvändningssektorns klimatpolitik inom jord- och skogsbruket.
Dessutom riktas anslag till en förbättring av interoperabiliteten hos datasystem och datalager i anslutning till användning och skydd av förnybara naturresurser och till utvecklande av de elektroniska tjänsterna, tryggande av naturens mångfald, avvärjande av risker som invasiva främmande arter medför, skydd och hållbar användning av de genetiska resurserna samt främjande av användningen av naturen för rekreation och turism. Med anslaget kan det även göras utredningar med vilka avsikten är att förbättra naturresursernas tillstånd och användningen av dem samt anpassningen till klimatförändringen.
Som den andel som år 2021 tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har 135 000 euro beaktats under detta moment. På grund av laxbeståndens svaga tillstånd i Tana älv blev man tvungen att begränsa fisket sommaren 2021 och rikta fisket till andra arter än lax. Därför kan inflödet från avgifterna inte heller uppskattas lika väl som tidigare. Inkomsterna från tillstånd till fiske beräknas dock minska till ca 500 000 euro. Den inkomst som år 2022 beräknas inflyta från tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.
Genom klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument utvecklas för skogsvård och skogsbehandling klimatvänliga metoder och metoder som tryggar den biologiska mångfalden.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn | 7 000 000 |
Ett koldioxidneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden: Klimatpolitiken för markanvändningssektorn | 15 307 000 |
Ett livskraftigt Finland: Åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden | 228 000 |
Åtgärder som stärker naturvården | 595 000 |
Spetsprojekt för återvinning av näringsämnen | 2 100 000 |
Andra försöks- och utvecklingsprojekt inom naturresursekonomi och bioekonomi | 4 187 000 |
Utveckling och förvaltning av informationssystem | 600 000 |
Tillsyn över att avtal om fiske fullgörs | 180 000 |
Utveckling och utredningar när det gäller fodertillsatser som minskar utsläppen från utfodring av husdjur | 700 000 |
Sammanlagt | 30 897 000 |
---|
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 60 % och konsumtionsutgifterna ungefär 40 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Administrering av systemet med stöd för beskogning (-1,5 årsverken) (överföring till moment 32.01.02) (regeringsprogr. 2019) | -175 |
Askgödsling (överföring till moment 30.40.44) (regeringsprogr. 2019) | -400 |
Behov av tilläggsfinansiering för systemet med beskogning (överföring till moment 30.40.47) (regeringsprogr. 2019) | -2 620 |
Forsknings- och innovationsprogrammet inom klimatpolitiken för markanvändningssektorn (3 årsv.) (överföring från moment 30.01.22) (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 2 000 |
Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen | 1 000 |
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn, finansiering av systemet med stöd för beskogning (överföring till moment 30.40.47) (regeringsprogr. 2019) | -2 080 |
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -5 800 |
Klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn (RRP pelare 1) | 7 000 |
Minskning i inkomsterna från tillstånd till fiske i Tana älv | -33 |
Projektet Digitaliserade rekommendationer för skogsvård (finansiering 2021) (överföring till moment 28.70.20) | -400 |
Resursfördelning av uppgifterna inom det nya systemet med stöd för beskogning (-1 årsv.) (överföring till moment 30.20.01) (regeringsprogr. 2019) | -75 |
Spetsprojektet för återvinning av näringsämnen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -900 |
Tjänsteupphandling enligt genresursprogrammet (överföring från moment 29.20.21) | 96 |
Tjänsteupphandling enligt genresursprogrammet (överföring till moment 30.01.05) (regeringsprogr. 2019) | -338 |
Tryggande av den genetiska mångfalden hos nötkreatur av ursprungsras (överföring till moment 30.10.50) (regeringsprogr. 2019) | -30 |
Utveckling och utredningar när det gäller fodertillsatser som minskar utsläppen från utfodring av husdjur | 700 |
Utökad finansiering för naturvården (Bekämpningen av främmande arter effektiviseras) (regeringsprogr. 2019) | 300 |
Sammanlagt | -1 755 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2022 budget | 30 897 000 |
2021 III tilläggsb. | 845 000 |
2021 budget | 32 652 000 |
2020 bokslut | 31 895 000 |
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 10 636 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av understöd för översvämningsskyddsprojekt och andra projekt som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön samt beredskapen och riskhanteringen inom vattenhushållningen samt utgifter som föranleds av projekt som genomförs som statens arbete
2) till betalning av utgifter som föranleds av understöd för utvecklings- och investeringsprojekt som främjar en hållbar användning av vattenresurser
3) till betalning av utgifter för avlönande av projektpersonal i en omfattning motsvarande högst 15 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter samt investeringsutgifter
4) som nationell självfinansieringsandel i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Av anslaget har som en del av planen för återhämtning och resiliens reserverats 2 000 000 euro för ett program som gäller tillväxt och export av vattenkompetens (RRF pelare 3).
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:När det gäller åtgärder som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön beviljas stöd för vattendragsåtgärder som syftar till att hantera översvämningsrisker och minska andra risker och olägenheter som gäller vattenhushållningen samt främja en mångsidig användning och vård av vattendragen. Stöd beviljas projekt som främjar försöks-, investerings- och utvecklingsverksamhet samt innovativa offentliga anskaffningar inom vattenhushållningssektorn och till dem anslutna verksamhetsmodeller, dvs. projekt som främjar en hållbar användning av vattenresurser. I syfte att förbättra fiskbeståndens livskraft används anslaget för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden. Grunderna för understöden har fastställts i statsrådets förordning om understöd för projekt som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön (714/2015).
Det program som gäller tillväxt och export av vattenkompetens som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument stöder de tillväxt- och exporthelheter inom vattensektorn som främjar målen för hållbar utveckling och som baserar sig på smarta lösningar och digitalisering, på vattensektorn som möjliggörare av grön tillväxt samt på en utökning av samarbetet mellan vattensektorn och andra sektorer, på förbättring av resurseffektiviteten och energieffektiviteten samt på övergripande lösningar för vattentjänsterna och vattentillgångarna. Av programmets finansiering anses 40 % främja målet för den gröna omställningen.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Ett program som gäller tillväxt och export av vattenkompetens | 2 000 000 |
Riskhanterings-, iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt inom vattenhushållningen | 4 879 000 |
Fiskeriekonomiska iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt | 3 757 000 |
Sammanlagt | 10 636 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 % och konsumtionsutgifterna ungefär 10 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ett program som gäller tillväxt och export av vattenkompetens (RRF pelare 3) | 2 000 |
Sammanlagt | 2 000 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2022 budget | 10 636 000 |
2021 budget | 8 636 000 |
2020 bokslut | 18 566 000 |
40. Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 1 874 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av den andel av inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv som ska återbäras till vattenområdets ägare
2) till betalning av ersättningar enligt 60 § i lagen om fiske (379/2015) till vattenområdenas ägare enligt avtal om begränsning av fiske i anslutning till skyddet av saimenvikaren, så att ersättningen är 2,5 euro per hektar
3) till betalning av ersättningar som staten åläggs att betala på grund av beslut som tillståndsmyndigheter eller domstolar gett i vatten- eller fiskeriärenden eller utifrån lag eller mellanstatliga fördrag samt till betalning av beslutsavgifter
4) till betalning av ersättningar och andra utgifter med stöd av lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013)
5) till betalning av utgifter som föranleds av kartläggning av skogsskador som till sin omfattning och ekonomiska betydelse är avsevärda och utgifter som föranleds av produktion av flygbilder över skadeområden
6) till betalning av utgifter som betalas i förskott av statens medel och föranleds av sådana prestationer enligt viteslagen (1113/1990) och med dem jämförbara prestationer som avses i skogslagen
7) till betalning av ersättningar enligt rengärdesavtalet mellan Finland och Norge
8) till betalning av sådana bidrag som avses i lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske (998/2012)
9) till betalning av ersättningar och kostnader för förluster enligt lagen om ersättande av förluster på grund av vissa bestämmelser i överenskommelsen angående fiskeristadgan för Tana älv och i den därtill anslutna fiskeristadgan (501/1991) samt av därmed förknippade räntor och dröjsmålsräntor
10) till betalning av sådana utgifter som med stöd av 17 § i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015) betalas ut i förskott av statens medel
11) till betalning av konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Av inkomsterna från tillstånd till fiske i Tana älv återbärs till vattenområdenas ägare 2022 den andel som ska återbäras av de inkomster av tillstånd till fiske som influtit 2021. I budgeten för 2021 har det influtna beloppet beräknats uppgå till 620 000 euro. På grund av laxbeståndens svaga tillstånd i Tana älv blev man tvungen att begränsa fisket sommaren 2021 och rikta fisket till andra arter än lax, och inflödet från tillstånden kan inte uppskattas lika väl som tidigare. Inkomsterna från tillstånd till fiske beräknas dock minska till ca 500 000 euro. Den andel som ska återbäras till de privata vattenområdenas ägare i förhållande till vattenområdenas storlek är ca 73 %, vilket har beaktats i anslagsnivån under momentet. Den andel som tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats i anslaget under moment 30.40.22. Den inkomst som år 2022 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.
Genom de avtalsbaserade ersättningarna i anslutning till skyddet av saimenvikaren ersätts vattenområdenas ägare för de olägenheter som frivilliga avtal om begränsning av fiske orsakar. Avsikten är att utvidga områdena där avtal ingås för begränsning av fiske med 298 km2 år 2021, varvid området är 2 696 km2. Avsikten är att 2022 höja beloppet av den ersättning som betalas för avtalen från 1,7 euro till 2,5 euro per hektar, eftersom ersättningsnivån har varit oförändrad sedan 1982. Det anslag som behövs för de avtalsbaserade ersättningarna är sammanlagt 674 000 euro 2022, vilket innebär en ökning med 216 000 euro jämfört med året innan på grund av att ersättningsnivån stigit. Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 % och konsumtionsutgifterna ungefär 10 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Höjning av den avtalsbaserade ersättningen för skyddet av saimenvikaren | 216 |
Minskning i inkomsterna från tillstånd till fiske i Tana älv | -87 |
Sammanlagt | 129 |
2022 budget | 1 874 000 |
2021 III tilläggsb. | 6 000 000 |
2021 budget | 1 745 000 |
2020 bokslut | 1 603 378 |
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 4 760 000 euro.
Anslaget får användas
1) till utgifter enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)
2) till betalning av ersättningar som hänför sig till tidigare år, till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst sju årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Till utgifterna enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift hör sådana utgifter enligt viltskadelagen (105/2009) som föranleds av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur samt utgifter som föranleds av viltskaderegistret och av andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten på hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation och vård av samt forskning i hjortdjursbestånden samt andra motsvarande utgifter. Den inkomst som 2022 beräknas inflyta av jaktlicensavgifter för hjortdjur har antecknats under moment 12.30.42.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Ersättande av skador | 2 200 000 |
Åtgärder för förebyggande av skador | 500 000 |
Observation och forskning avseende hjortdjursbestånden | 700 000 |
Viltskaderegistret | 200 000 |
Vård av hjortdjursbestånden | 1 160 000 |
Sammanlagt | 4 760 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 % och konsumtionsutgifterna ungefär 10 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Minskning i intäkterna från jaktlicensavgifter för hjortdjur | -840 |
Sammanlagt | -840 |
2022 budget | 4 760 000 |
2021 budget | 5 600 000 |
2020 bokslut | 5 600 000 |
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 8 850 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av ersättningar för och förebyggande och övervakning av skador som orsakats av sådana stora rovdjur som avses i viltskadelagen (105/2009) och utgifter som hänför sig till verkställigheten av viltskadelagen
2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter, samt till betalning av utgifter för självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Anslaget används för ersättningar för skador som orsakats av rovdjur 2021. Ersättningar för skador på ren betalas enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen inom ramen för budgeten och övriga skador till fullt belopp. De skador som ersätts beräknas sjunka från 2020 års nivå. Antalet skador på husdjur beräknas förbli oförändrat.
År 2020 var beloppet för skador 9,9 miljoner euro, varav andelen skador på ren var 9,4 miljoner euro och andelen skador på husdjur 0,5 miljoner euro.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Ersättning av skador på ren som orsakats av stora rovdjur | 7 500 000 |
Ersättning av skador på husdjur, odlingar och bin som orsakats av stora rovdjur | 600 000 |
Förebyggande och övervakning av skador | 750 000 |
Sammanlagt | 8 850 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 98 % och konsumtionsutgifterna ungefär 2 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av tillägg av engångsnatur (ersättningar för skador på renar) | -2 400 |
Sammanlagt | -2 400 |
2022 budget | 8 850 000 |
2021 budget | 11 250 000 |
2020 bokslut | 8 850 000 |
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 57 130 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2022 får stödbeslut enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) fattas till ett belopp av högst 60 200 000 euro.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2021 är oanvänd, får stödbeslut om den oanvända delen fattas 2022.
Förklaring:Med anslaget främjas hållbar vård och användning av skogar genom att stöd beviljas för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar.
I fråga om de arbeten som genomförs med anslaget är den direkta effekten på sysselsättningen ca 1 900 årsverken.
Fördelningen av anslaget och utgifter som bevillningsfullmakten föranleder staten (mn euro)
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | Sammanlagt fr.o.m. 2022 | |
Förbindelser som ingåtts före år 2022 | 24,01 | 12,22 | 4,70 | 3,58 | 44,51 |
Förbindelser 2022 | 33,12 | 15,00 | 7,00 | 5,08 | 60,20 |
Sammanlagt | 57,13 | 27,22 | 11,70 | 8,66 | 104,71 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Askgödsling (överföring från moment 30.40.22) (regeringsprogr. 2019) | 400 |
Skogsbrukets nya incitamentssystem, återföring av en överföring av engångsnatur (överföring från moment 30.40.46) | 1 700 |
Sammanlagt | 2 100 |
2022 budget | 57 130 000 |
2021 I tilläggsb. | 3 750 000 |
2021 budget | 55 030 000 |
2020 bokslut | 50 271 937 |
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 7 527 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), för åtgärder som tryggar biologisk mångfald i skogarna.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med anslaget genomförs handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2022 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för den verksamhet som främjar vården av skogsnatur:
- — Bevarandet av skogsnaturens mångfald tryggas med hjälp av miljöstöd och projekt för vård av livsmiljöerna i skogsnaturen på ett 3 200 hektar stort område
- — Vattenvården tryggas genom planering av mångfacetterade vattenvårdsprojekt.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Miljöstöd | 6 527 000 |
Projekt för vård av skogsnaturen | 1 000 000 |
Sammanlagt | 7 527 000 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Utökad finansiering för naturvården (Regeringsprogr. 2019): METSO-handlingsplanen | -500 |
Sammanlagt | -500 |
2022 budget | 7 527 000 |
2021 budget | 8 027 000 |
2020 bokslut | 9 527 000 |
46. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 40 674 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av uppgifter enligt lagen om Finlands skogscentral (418/2011)
2) till annan offentlig medfinansiering i EU-projekt som omfattas av Finlands skogscentrals statsbidragsverksamhet
3) till betalning av utgifter som föranleds av Finlands skogscentrals årspremier inom tilläggspensionssystemet Eläke-Tapio.
Förklaring:Finlands skogscentral är en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som hänför sig till en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skoglig mångfald. Finlands skogscentral ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa den lagstiftning som gäller skogarna och sköta uppgifter som hänför sig till skoglig information. Finlands skogscentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.
Den viktigaste målgruppen för Finlands skogscentrals verksamhet är de enskilda skogsägarna, som äger 440 000 skogsbruksenheter (12,1 miljoner hektar, ca 60 % av Finlands skogsmarksareal). Finlands skogscentral övervakar att de lagar som gäller skogsbruket iakttas och sköter de övriga myndighetsuppgifter som hör till den. Skogscentralen behandlar t.ex. årligen ca 120 000 anmälningar om användning av skog och ca 80 000 ansökningar om Kemera-stöd och anmälningar om verkställande. Skogscentralen samlar in regional information om skogstillgångar på ett ca 1,7 miljoner hektar stort område och ger rådgivning till och utbildar årligen ca 30 000 skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.
Till skogscentralens produktivitetsfrämjande åtgärder hör att utveckla de elektroniska tjänsterna, utnyttjandet av skoglig information samt rådgivningstjänsterna för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.
För genomförande av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen ställer jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2022 preliminärt upp följande mål för verksamheten vid Finlands skogscentral:
Resultatmål för Finlands skogscentral
2020 utfall |
2021 resultatmål |
2022 resultatmål |
|
1. Ekonomimål | |||
Totala kostnader för behandling och beslut som gäller anmälningar enligt skogslagen per anmälan, € | 12 | 11 | 10 |
De totala kostnaderna per ansökan för behandling av ansökningar om vård av ungskog enligt finansieringslagen, €1) | 69 | 73 | 71 |
Enhetskostnader för inspektion av tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog enligt finansieringslagen €/st. | 277 | 275 | 275 |
Kostnader för insamling av information om skogstillgångar €/ha2) | 2,8 | 4,5 | 4,0 |
2. Prestationsmål | |||
Mål för insamlingen av information om skogstillgångarna, ha | 1 986 000 | 2 500 000 | 2 330 000 |
Antal skogsägare som under året använt tjänsten MinSkog.fi | 58 400 | 50 000 | 60 000 |
Besökarantal på tjänsten MinSkog.fi, företag | 942 | 900 | 1 000 |
Utnyttjandet av den öppna skogliga informationen utvidgas — antalet nerladdade materialpaket, GiB — antalet inbjudningar via gränssnitt, st. — besök i karttjänster, st. |
25 000 50 000 000 130 000 |
26 250 52 500 000 136 500 |
30 000 60 670 000 158 000 |
3. Kvalitetsmål | |||
Andelen bra projekt för vård av ung skog när det gäller kvalificering för finansiering av arealen enligt prestationsmålet vid stickprovskontroller minst, % | 73 | 75 | 75 |
Beslut om projekt för vård av ungskog, veckor efter anhängiggörandet | 2,8 | 3,5 | 3,0 |
1) Kostnaderna för behandlingen varierar i stor utsträckning beroende på antalet ansökningar.
2) År 2021 infördes ett nytt, noggrannare system för inventering av skogstillgångar. Kostnaderna för skanning, tolkning och jämförelseprovytor är högre än tidigare.
Uppskattad fördelning enligt process av kostnaderna för verksamhet som genomförs med anslaget (mn euro) samt årsverkena (årsv.)
2020 utfall | 2021 uppskattning | 2022 uppskattning | ||||
kostnader | årsv. | kostnader | årsv. | kostnader | årsv. | |
Skogsdata- och kontrolltjänster | 19,0 | 290 | 20,5 | 291 | 20,0 | 285 |
Näringslivstjänster | 9,6 | 146 | 9,0 | 149 | 8,8 | 144 |
Förvaltningstjänster | 3,5 | 41 | 3,5 | 42 | 3,4 | 41 |
Utvecklingstjänster | 7,9 | 29 | 9,2 | 29 | 8,5 | 28 |
Sammanlagt | 40,0 | 506 | 42,2 | 511 | 40,7 | 498 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Det nya incitamentssystemet för skogsbruket, bortfall av tillägg av engångsnatur (överföring till moment 30.40.44) | -1 700 |
Lönejusteringar | 203 |
Sammanlagt | -1 497 |
2022 budget | 40 674 000 |
2021 I tilläggsb. | 250 000 |
2021 budget | 42 171 000 |
2020 bokslut | 39 286 000 |
47. Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 060 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om stöd för beskogning (1114/2020).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2022 får stödbeslut enligt den temporära lagen om stöd för beskogning fattas till ett belopp av högst 8 200 000 euro.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2021 är oanvänd, får stödbeslut om den oanvända delen fattas 2022.
Förklaring:Genom att stödja beskogning ökas skogsarealen och kolsänkorna utan att den biologiska mångfalden försämras. Stöd beviljas för beskogning av åkrar där jordbruksproduktionen upphört och andra öppna områden samt torvutvinningsområden som inte längre används. Stödet för beskogning består av en ersättning för anläggningsåtgärder samt ett vårdarvode som betalas i två poster. Stöd för beskogning kan beviljas endast enskilda markägare.
Målet är att beskogning 2022 ska inledas på en areal av sammanlagt 3 000 hektar.
Fördelningen av anslaget och utgifter som bevillningsfullmakten föranleder staten (mn euro)
2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026— | Sammanlagt fr.o.m. 2022 | |
Förbindelser som ingåtts före år 2022 | 3,98 | 2,63 | 1,11 | 0,60 | 2,22 | 10,54 |
Förbindelser 2022 | 2,08 | 2,08 | 1,64 | 0,60 | 1,80 | 8,20 |
Sammanlagt | 6,06 | 4,71 | 2,75 | 1,20 | 4,02 | 18,74 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Behov av tilläggsfinansiering för systemet med beskogning (överföring från moment 30.40.22) (regeringsprogr. 2019) | 2 620 |
Klimatpolitiken för markanvändningssektorn, finansiering av systemet med stöd för beskogning (överföring från moment 30.40.22) | 2 080 |
Sammanlagt | 4 700 |
2022 budget | 6 060 000 |
2021 III tilläggsb. | 900 000 |
2021 budget | 1 360 000 |
50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 13 998 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som avses i 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst sju årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stöd av 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren (306 940). Jaktvårdsavgiften är 39 euro och för personer under 18 år 20 euro. Antalet jägare under 18 år uppskattas vara 9 046. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2022 har antecknats under moment 12.30.45.
Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som har hela landet förutom landskapet Åland som sitt verksamhetsområde. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.
Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen på följande sätt:
- — ansvarar för den deltagande beredningen av förvaltningsplaner och uppdateringar av dem som gäller viltarter och deras livsmiljöer och tar i sin verksamhet, inklusive de offentliga förvaltningsuppgifterna, i beaktande riktlinjerna i de fastställda förvaltningsplanerna och åtgärderna i den nationella strategin för främmande arter
- — sörjer för att intressentgrupperna blir hörda och kan delta i allt väsentligt i de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet, utvecklar och stöder i samarbete med Naturresursinstitutet och jaktvårdsföreningarna verksamheten för nätverket för kontaktpersoner i frågor som rör stora rovdjur samt främjar annan uppföljning av viltbestånden som grundar sig på frivilligt arbete och att observationerna och proverna skickas till forskningsinstituten och utvecklar i samarbete med aktörer inom den offentliga viltvårdskoncernen statistikföringen över fällda djur och andra dataarkiv för vilt med tanke på planeringsverksamheten inom viltförvaltningen
- — sörjer för att skador orsakade av vilt minskar bl.a. genom aktiva åtgärder för förebyggande av skador samt genom att rikta jakten mot viltarter som orsakar skador
- — strävar efter att med aktiva åtgärder minska olagligt dödande av vilt
- — sörjer för att statsbidrag styrs till jaktvårdsföreningarnas verksamhet.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Finlands viltcentral | 7 270 000 |
Jaktvårdsföreningarna | 2 588 000 |
Stödjande av jaktmuseiverksamhet | 415 000 |
Utvecklingsprojekt enligt viltvårdskoncernens strategi: | |
— utvecklande av jaktvårdsföreningarnas verksamhet, förvaltning av bestånden av stora rovdjur och utvecklande av viltvårdskoncernens gemensamma informationssystem samt projekt som förbättrar viltets livsmiljö | 3 725 000 |
Sammanlagt | 13 998 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 90 % och konsumtionsutgifterna ungefär 10 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Bekämpning av djursjukdomar, regeringsprogr. 2019) | -125 |
Utökad finansiering för naturvården (Regeringsprogr. 2019) | 200 |
Ökning av inflödet av jaktvårdsavgifter | 45 |
Sammanlagt | 120 |
2022 budget | 13 998 000 |
2021 budget | 13 878 000 |
2020 bokslut | 16 610 000 |
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 11 725 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamålen enligt 82 § i lagen om fiske (379/2015)
2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter, samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som genomförs med stöd ur EU:s fonder
3) till betalning av utgifter för genomförande av lagen om fiske, utgifter för forskning inom fiskerinäringen samt utgifter för programmet för fisketurism.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stöd av 86 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar det belopp som på basis av statens senast fastställda bokslut beräknas inflyta i fiskevårdsavgifter under det året. Beloppet av de fiskevårdsavgifter som inflyter 2022 och dimensioneringen av anslaget grundar sig därmed på de influtna fiskevårdsavgifterna enligt statsbokslutet för 2020. Fiskevårdsavgiften 2022 är 45 euro för ett kalenderår, 15 euro för sju dygn och 6 euro för ett dygn. Enligt uppskattning inflyter 10 425 000 euro i form av fiskevårdsavgifter.
De inkomster som inflyter har antecknats under moment 12.30.44.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Användningsändamål enligt 82 § 1—3 punkten i lagen om fiske | 5 770 000 |
Utgifter som föranleds av uppbörden av fiskevårdsavgift enligt 82 § 5 punkten i lagen om fiske | 800 000 |
Ersättningar till ägare av vattenområden enligt 82 § 4 punkten i lagen om fiske | 3 735 000 |
Användningsändamål enligt 82 § 2 mom. i lagen om fiske | 120 000 |
Programmet för fisketurism | 300 000 |
Genomförande av lagen om fiske samt forskningsverksamhet | 1 000 000 |
Sammanlagt | 11 725 000 |
---|
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 85 % och konsumtionsutgifterna ungefär 15 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf) | -60 |
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (Suomen sisävesiammattikalastajien liitto ry) | -40 |
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf) | -100 |
Bortfall av tillägg av engångsnatur (reduktionsfiske i Pyhäjärvi i Säkylä) | -100 |
Genomförande av lagen om fiske samt forskning om fiskebestånd (Regeringsprogr. 2019) | 500 |
Programmet för fisketurism (Regeringsprogr. 2019) | 300 |
Ökning av de influtna fiskevårdsavgifterna | 1 525 |
Sammanlagt | 2 025 |
2022 budget | 11 725 000 |
2021 budget | 9 700 000 |
2020 bokslut | 9 511 000 |
53. Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 132 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av statsunderstöd som beviljas för anläggning av skogsfröplantager och konsumtionsutgifter i anslutning till utvecklande av produktionen av skogsträdsfrö
2) till betalning av understöd till allmännyttiga samfund inom naturresurssektorn.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Genom understöden för anläggning av skogsfröplantager säkerställs att tillräckliga mängder högklassigt skogsodlingsmaterial som lämpar sig för förhållandena kontinuerligt står till buds för skogsbruksändamål. Anslaget får också användas till utvecklande av produktionen av skogträdsfrö.
Understöd som beviljas allmännyttiga samfund inom naturresurssektorn riktas till utvecklingsverksamhet och kommunikation som främjar tillväxten och konkurrenskraften inom naturresursekonomin.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Understöd för anläggning av skogsfröplantager | 440 000 |
Understöd till allmännyttiga föreningar inom naturresurssektorn | 692 000 |
Sammanlagt | 1 132 000 |
---|
Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.
2022 budget | 1 132 000 |
2021 budget | 1 132 000 |
2020 bokslut | 1 132 000 |
62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 22 188 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av EU-medfinansiering och statens medfinansiering i åtgärder som gäller fiskerinäring och havspolitik och som delvis finansieras av medel ur Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), efter att behövlig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning är i kraft
2) till betalning av utgifter som föranleds av nationellt finansierade åtgärder för främjande av fiskerinäringen och övervakning av kommersiellt fiske
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 80 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Av anslaget har 9 205 000 euro reserverats för den statliga medfinansieringen i projekt som delfinansieras av EU.
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrerade havspolitik beaktats 20 313 000 euro, vilket utgör medfinansiering för det operativa program som delfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under 2021—2027. EU:s andel av detta är 11 108 000 euro. Europaparlamentet och rådet har ännu inte antagit den förordning som gäller Europeiska havs- och fiskerifondens programperiod 2021—2027. Inte heller de olika medlemsstaternas EU-medfinansiering för havs- och fiskerifondens operativa program för åren 2021—2027 har godkänts. På grund av EU:s försenade tidtabell kommer regeringens proposition med förslag till nationell genomförandelag om fonden att lämnas till riksdagen sommaren 2021.
I EU-andelen för anslaget har också Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansiering som behövs i sin egen budget.
Under moment 12.30.03 beräknas det inflyta sammanlagt 10 000 000 euro i form av medfinansiering från EHFF under programperioden 2014—2020.
I anslaget har som åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt beaktats kostnaderna för tillsynen över kommersiellt fiske, till den del tillsynsåtgärderna inte ingår i Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program. Anslaget får på grunder som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet användas också till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen eller som statligt stöd inom fiskerinäringsbranschen i enlighet med EU:s rättsakter samt för ersättningar till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska förluster till följd av skyddet av saimenvikaren uppgående till uppskattningsvis 80 000 euro. År 2022 behövs det uppskattningsvis 375 000 euro för utgifter som i sin helhet finansieras nationellt. Dessutom kan anslaget i enlighet med regeringsprogrammet användas för åtgärder för främjande av användning av inhemsk fisk samt tryggande av förutsättningarna för yrkesfiske och ersättande av kostnaderna för att avlägsna sälar som orsakar skador. År 2022 anvisas det 1 500 000 euro till åtgärder enligt regeringsprogrammet.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Nationell andel | EU:s andel (EHFF) | Sammanlagt | |
Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program, sammanlagt | 9 205 000 | 11 108 000 | 20 313 000 |
Nationella åtgärder | 1 875 000 | - | 1 875 000 |
Sammanlagt | 11 080 000 | 11 108 000 | 22 188 000 |
---|
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 99 % och konsumtionsutgifterna ungefär 1 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Främjande av användning av inhemsk fisk (Regeringsprogr. 2019) | 200 |
Förebyggande av fiskeriskador (Regeringsprogr. 2019) | 100 |
Sammanlagt | 300 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2022 budget | 22 188 000 |
2021 III tilläggsb. | 7 270 000 |
2021 budget | 21 888 000 |
2020 bokslut | 33 243 000 |