Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2022

90. IdrottsverksamhetPDF-versio

Förklaring:Idrottsverksamhetens uppgift är att främja motion och idrott. Staten och kommunerna skapar förutsättningar för motions- och idrottsverksamheten. För ordnandet av motion och idrott ansvarar i huvudsak organisationer som främjar motion och idrott.

Målet för idrottspolitiken är att öka befolkningens fysiska aktivitet och en motionsinriktad livsstil, främja etisk tävlings- och elitidrott, öka delaktigheten samt förbättra jämställdheten och likabehandlingen mellan könen. Grunden för en rörlig livsstil skapas i familjen, inom småbarnspedagogiken, i skolan o och inom idrottshobbyerna. Åtgärderna för främjande motion och idrott riktas till alla skeden av livet genom att man utvecklar motions- och idrottsförhållandena, främjar organisationernas verksamhetskulturer, stöder idrottsföreningarnas och idrottsorganisationernas verksamhet samt stöder elitidrotten. I synnerhet de individuella och samhälleliga utmaningar som beror på fysisk inaktivitet och ska bemötas genom att det riksomfattande programmet I rörelse (Liikkuvat) genomförs. Ledningen av och styrsystemen inom verksamhetsområdet för motion och idrott baserar sig på principen om kunskapsbaserad ledning och en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av effekterna av de idrottspolitiska åtgärderna.

Undervisnings- och kulturministeriet ställer för idrottspolitiken upp följande mål för de samhälleliga verkningarna:
  • — En livsstil som främjar motion och idrott, hälsa och välmående blir vanligare
  • — Motion och idrott ökar delaktigheten och samhörigheten
  • — Likvärdig och jämställd tillgång till idrott och motion
  • — Den etiska grunden för motion och elitidrott stärks
  • — Vår elitidrott är internationellt framgångsrik och nationellt uppskattad.
Mål för resultatet av verksamheten och centrala åtgärder inom motions- och idrottsverksamheten

Riksomfattande och lokala förhållanden som möjliggör idrott och motion utvecklas systematiskt. När det gäller stöd för byggande av idrottsanläggningar prioriteras i första hand byggande och renovering av högklassiga idrottsanläggningar för stora användargrupper.

Medborgarverksamheten inom motion och idrott är aktiv och engagerande. Lokal föreningsverksamhet och annan verksamhet som drivs av frivilligorganisationer inom motion och idrott samt motion med låg tröskel stöds. Fri utbildningsverksamhet vid idrottsutbildningscentren och utvecklandet av kvaliteten på denna verksamhet stöds. Idrottsorganisationers förutsättningar att ansöka om och arrangera större internationella idrottsevenemang och idrottsorganisationers internationella samarbets- och påverkningsmöjligheter stärks.

En motionsinriktad livsstil och utövande av motion ökar i olika ålders- och befolkningsgrupper. Riksomfattande program för främjande av idrott och motion, dvs.programmen I rörelse för främjande av en motionsinriktad livsstil i olika ålders- och befolkningsgrupper (Familjen i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse, Studier i rörelse, Vuxna i rörelse och Äldre i rörelse) stöds. Sådana projekt för en motionsinriktad livsstil som stöder genomförandet av programmen I rörelse understöds. I synnerhet barns och ungas idkande av idrott och motion stöds. Jämställdheten mellan könen och likabehandlingen inom idrott och motion stärks.

Elitidrotten utvecklas för att förbättra de internationella framgångarna, det högklassiga kunnandet och idrottens status. Träningsförutsättningarna för talangfulla idrottare stöds, möjligheten att kombinera en idrottskarriär med studier utvecklas och uppkomsten av träningsmiljöer stöds. Ökat samarbete mellan olika grenar och grenförbundens möjligheter att främja framgångar inom elitidrotten inom den egna grenen stöds. Etiska åtgärder inom motion, idrott och elitidrott stärks genom understöd till verksamheten vid Finlands centrum för etik inom idrotten (FCEI).

Kunnandet inom och kunskapsbasen för branschen stärks och kunskapen utnyttjas effektivt i beslutsfattandet. Forskningen och informationsförmedlingen inom idrotten stöds och utvecklas med avseende på det idrottspolitiska beslutsfattandets behov. Anskaffningen och utnyttjandet av information stärks vid beredningen av understöden inom branschen. Produktionen av information stöds för att utveckla byggandet av idrottsanläggningar och en samhällsplanering som främjar motion. Ett system för bedömning av konsekvenserna av statens idrottsråds idrottspolitik utvecklas.

Motion och idrott får en större roll vid beslutsfattandet inom de olika förvaltningsområdena. Man säkerställer att främjandet av motion och idrott beaktas i kommunernas strategier och idrottspolitiska åtgärder. Med hjälp av i synnerhet Samordningsorganet för idrottspolitiken verkställs skrivningarna i den idrottspolitiska redogörelsen och regeringsprogrammet i anslutning till det förvaltningsövergripande gemensamma arbetet för att främja fysisk aktivitet och motion. Statens idrottsråd bedömer verkningarna av de åtgärder för främjande av motion och idrott som vidtas vid de olika ministerierna.

Nyckeltal för idrottspolitiken

  2017
utfall
2020
utfall
2022
uppskattning
       
Andel personer som motionerar eller idrottar i motions- och idrottsföreningar, %1)      
9—13-åringar      
— flickor 64 66 66
— pojkar 67 67 67
15-åringar      
— flickor 44 41 41
— pojkar 47 46 46
15—24-åringar      
— flickor 27 26 26
— pojkar 24 39 39
       
Andelen personer som motionerar eller idrottar regelbundet flera timmar per vecka, %2)      
20—54-åringar 30 31 31
— kvinnor - 28 28
— män - 34 34
55—74-åringar 15 18 18
— kvinnor - 17 17
— män - 18 18
       
Andel personer som motionerari enlighet med de nationella motionsrekommendationerna, %3)      
9-åringar      
— flickor 40 40 40
— pojkar 44 52 52
11-åringar      
— flickor 34 40 40
— pojkar 47 46 46
13-åringar      
— flickor 22 29 29
— pojkar 32 35 35
15-åringar      
— flickor 13 15 15
— pojkar 23 23 23
Vuxna (personer över 18 år)      
— män 39 39 39
— kvinnor 34 34 34
       
Skolelever Medianresultat (min: sek.)av Move!-mätningarna, 20 meters löptest      
11-åringar      
— flickor 3 min 58 sek 3 min 44 sek 3 min 44 sek
— pojkar 4 min 35 sek 4 min 19 sek 4 min 19 sek
15-åringar      
— flickor 4 min 41 sek 4 min 26 sek 4 min 26 sek
— pojkar 5 min 55 sek 5 min 53 sek 5 min 53 sek
       
Genomsnitt i Cooper-testet bland rekryter som inleder beväringstjänsten (meter)4) 2 402 2 377 2 377

1) Resultaten för 2017 är en sammanfattande bedömning av undersökningen Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland 2016 och av undersökningen om barns och ungas fritid 2015. År 2020: Resultaten för 9—13-åringar och 15-åringar baserar sig på undersökningen Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland 2018, på en kompletterande analys av materialet. Resultaten bland 15—24-åringar baserar sig på undersökningen om barns och ungas fritid från år 2018, på en kompletterande analys av materialet (andelen personer som deltar åtminstone varje vecka i motions- eller idrottsföreningsverksamhet).

2) År 2017: Undersökningarna Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service ATH samt FinSote 2017—2018 (Institutet för hälsa och välfärd). ”Hur mycket rör du på dig och anstränger dig fysiskt under fritiden?” Andelen som svarade ”jag motionerar eller sportar aktivt flera timmar i veckan, t.ex. jogging, skidåkning, simning eller bollspel” (åldersgrupperna 20—54 år och 55—74 år). År 2020: Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen FinSote 2018. Andel personer som utövar åtminstone motionsidrott regelbundet flera timmar per vecka, %

3) År 2017: Siffrorna baserar sig på undersökningen Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland år 2016 och 2018 (individens bedömning av motionsaktiviteten). När det gäller vuxenbefolkningen har man vid tolkningen av antalet personer som motionerar i enlighet med rekommendationerna använt UKK-institutets motionskaka. Uppgifterna baserar sig på undersökningen FinHälsa 2017 (personer som utövar uthållighets- och muskelkonditionsträning enligt rekommendationerna). År 2020: Resultaten för 9—15-åringar baserar sig på undersökningen Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland 2018 (individens bedömning av motionsaktiviteten). Resultaten för vuxna baserar sig på undersökningen FinHälsa 2017 (personer som utövar uthållighets- och muskelkonditionsträning enligt rekommendationerna).

4) Försvarsmakten. Statistik över den fysiska funktionsförmågan hos män som inleder beväringstjänst 1975—2020.

(30.) Understöd för Rörelse-programmen (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.


2021 II tilläggsb. 18 500 000
2021 budget 5 000 000
2020 bokslut 34 415 000

50. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 99 817 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt idrottslagen (390/2015), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) samt till betalning av andra understöd för främjande av motion och idrott samt fysisk fostran i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001)

2) till utgifter för försöks-, utvecklings-, utrednings- och programverksamhet

3) till ett belopp av högst 2 300 000 euro till betalning av träningsstipendier till idrottare

4) till utgifter för sammanslutningars och statsförvaltningens internationella idrottssamarbete, idrottsvetenskaplig verksamhet, etisk verksamhet och arbete mot dopning inom idrotten och elitidrotten, testverksamhet och effektivisering av fostran mot dopning samt till finansiering av högskolors, forskningsinstituts och forskares idrottsvetenskapliga forskningsprojekt och finansiering av informationssystemprojekt och andra projekt som utförs i samarbete med forskningsprojekten

5) till ett belopp av högst 400 000 euro till betalning av understöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet till stiftelsen Suomen Urheilumuseosäätiö

6) till utgifter för statens idrottsråd

7) till ett belopp av högst 320 000 euro för pensioner enligt lagen om extra pension för idrottsutövare (1419/2014)

8) till omkostnader för regionförvaltningen för motion och idrott

9) till projektet för totalrenovering och modernisering av Olympiastadion

10) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 19 årsverken

11) till ett belopp av högst 30 000 euro till betalning av Pro Idrott-utmärkelser

12) till ett belopp av högst 80 000 euro till Finlands Akademi för förvaltningskostnader i samband med utvärderingen av den idrottsvetenskapliga forskningen.

Priset per enhet för regionala idrottsutbildningscenter är 16,60 euro per studerandedag.

Det maximala antalet studerandedagar för regionala idrottsutbildningscenter är 53 000. Oberoende av det maximala antalet får anslaget användas för utgifter som föranleds av rättelsebeslut i fråga om statsandelarna.

Anslagen under punkterna 3 och 7 budgeteras enligt kontantprincipen.

Anslaget under punkt 7 får användas för beviljande av extra pension för idrottsutövare motsvarande högst 16 fulla pensioner. Pensionen enligt lagen om extra pension för idrottsutövare uppgår till 1 383,20 euro per månad.

I fråga om de personer som avses i 10 punkten beaktas vid nettobudgetering de förmåner enligt sjukförsäkringen som betalats till arbetsgivaren såsom inkomster.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Lika tillgång till motion och idrott (understöd för byggande av idrottsanläggningar) 22 997 000
   
Deltagande i motion och idrott 60 630 000
Medborgarverksamhet inom motion och idrott 42 000 000
Elitidrott 12 400 000
Stora motions- och idrottsevenemang 1 600 000
Etisk verksamhet inom motion och idrott 4 400 000
Internationellt samarbete 230 000
   
Främjande av idrott och motion för hela befolkningen 5 790 000
   
Kompetensen och kunskapsbasen inom motion och idrott 10 400 000
Idrottsutbildningscenter 872 000
Idrottsvetenskap och forskning 3 560 000
Forsknings- och utvecklingssammanslutningar samt utbildningsverksamhet 4 320 000
Verksamhet inom regionalförvaltningen för motion och idrott 500 000
Statens idrottsråds verksamhet 480 000
Undervisnings- och kulturministeriet 668 000
Sammanlagt 99 817 000

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra 99 procent och konsumtionsutgifterna en procent.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Statsandel till regionala idrottsutbildningscenter och vissa understöd samt Finlands Akademis förvaltningskostnader i samband med utvärderingen av den idrottsvetenskapliga forskningen (överföring från moment 29.90.52) 2 864
Ändring i penningspelsverksamhetens intäktskalkyl -11 991
Sammanlagt -9 127

Anslaget står utanför ramen.


2022 budget 99 817 000
2021 III tilläggsb.
2021 budget 108 944 000
2020 bokslut 100 210 894

52. Statsandelar till kommuner och idrottsutbildningscenter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 36 742 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar enligt idrottslagen (390/2015), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998).

Det pris per enhet som används som grund för statsandelen för kommunens motions- och idrottsverksamhet är 12,00 euro per invånare.

Det maximala antalet studerandedygn som utgör grunden för statsandelen för riksomfattande idrottsutbildningscenter är 279 900. Oberoende av det maximala antalet får anslaget användas för utgifter som föranleds av rättelsebeslut i fråga om statsandelarna.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Statsandelar för kommunernas idrotts- och motionsverksamhet 19 617 000
Statsandelar till riksomfattande idrottsutbildningscenter 17 125 000
Sammanlagt 36 742 000

Det genomsnittliga pris per enhet, exklusive mervärdesskatt, för de riksomfattande idrottsutbildningscentren som använts vid dimensioneringen av anslaget är 88,64 euro per studerandedygn och motsvarande genomsnittliga pris per enhet, inklusive mervärdesskatt, är 94,41 euro per studerandedygn.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Indexjustering (2,5 %) 86
Justering av kostnadsnivån -1 192
Statsandel till regionala idrottsutbildningscenter och vissa understöd (överföring till moment 29.90.50) -2 864
Nivåförändring 36
Sammanlagt -3 934

Momentets rubrik och anslagstyp har ändrats.


2022 budget 36 742 000
2021 I tilläggsb. 1 000 000
2021 budget 40 676 000
2020 bokslut 50 802 698

56. Främjande av idrott och elitidrott (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd som föranleds av genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen (SRR 6/2018 rd).

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Pilotförsök med motionsprojekt för äldre 500 000
Effektiveringsunderstöd till idrottsgrenar, inkl. paraidrotten 700 000
Höjning av föreningsstödet 1 300 000
Idrottsakademier och träningscenter 2 000 000
Sammanlagt 4 500 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -1 700
Sammanlagt -1 700

2022 budget 4 500 000
2021 budget 6 200 000
2020 bokslut 5 300 000