Statsbudgeten 2022

20. Yrkesutbildning och gymnasieutbildning

Förklaring:

Samhälleliga verkningar

Målen för de samhälleliga verkningarna för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen

— Genom yrkesutbildning tryggas tillgången på kunnig arbetskraft, stöds förnyelsen av arbets- och näringslivet, främjas sysselsättningen och företagandet samt förbättras den internationella konkurrenskraften.
— Yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet.
— Gymnasieutbildningen ger högklassiga färdigheter för fortsatta studier samt allmänna basfärdigheter för arbetslivet och livslångt lärande.
— Genom servicesystemen för yrkesutbildning och gymnasieutbildning säkerställs avläggande av yrkesexamen eller studentexamen för alla som avslutar den grundläggande utbildningen.
— Studentexamen utvecklas för att trygga gymnasieutbildningens kvalitet.

Läroplikten utvidgas i enlighet med regeringsprogrammet så att den omfattar yrkesutbildning och gymnasieutbildning och samtidigt blir de läromedel samt arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för de läropliktiga. Läropliktslagen tillämpas första gången på dem som avslutar den grundläggande utbildningen våren 2021. De studerande omfattas av läroplikten fram tills personen fyllt 18 år. Utbildningens avgiftsfrihet fortsätter till utgången av det år då den studerande fyller 20 år. Den nya orienterande och förberedande utbildningen för examensinriktad utbildning (utbildning som handleder för examensutbildning) efter den grundläggande utbildningen börjar ordnas den 1 augusti 2022.

Yrkesutbildningens resultat

Yrkesutbildningen producerar kompetent arbetskraft för den ständigt föränderliga arbetsmarknaden snabbt och i rätt tid med beaktande av förändringar i kompetenskraven och svarar samtidigt också mot det växande behovet av kontinuerligt lärande. Servicesystemet inom yrkesutbildningen tillgodoser på ett dynamiskt och effektivt sätt alla kundgruppers behov. Yrkesutbildningens uppgift är även att vad gäller tillgången till utbildningstjänster trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner.

Verksamhetens mål

— Tillgången till yrkesutbildning tryggas i hela landet. Utbildningsanordnarna sörjer i första hand för befolkningens kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet och tryggar utbildningstjänster särskilt för dem som avslutat grundstadiet och andra som saknar examen på andra stadiet samt erbjuder den arbetsföra befolkningen i området tillräckliga möjligheter till kontinuerligt lärande. Genom yrkesutbildning stöds utvecklingen av kompetensen hos dem som blivit arbetslösa till följd av coronavirusepidemin i syfte att möjliggöra snabb återsysselsättning.
— Närvårdarutbildningen utökas för viss tid, för att tillgången på personal ska kunna tryggas i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre i enlighet med bestämmelserna om personaldimensionering.
— För att säkerställa den undervisning och handledning som de studerande behöver anvisas tilläggsresurser för anställning av lärare och handledare i enlighet med regeringsprogrammet. Utbildningsanordnarna kan utöver att anställa nya lärare och handledare också använda tilläggsfinansieringen för att öka antalet undervisningstimmar för timlärare samt för att anställa stödpersonal för undervisningen.
— Genom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna förbättras kvaliteten, jämlikheten och genomslaget inom yrkesutbildningen.
— Genom de styrmekanismer som finansieringssystemet omfattar uppmuntras utbildningsanordnare till verksamhet som motsvarar målen och är resultatrik.
— Man stärker kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen genom att ständigt utveckla examensstrukturen och examina i samarbete med aktörer och intressentgrupper inom yrkesutbildningen.
— Arbetsplatsernas roll som centrala lärmiljöer stärks inom all yrkesutbildning. Utbildning som ordnas på en arbetsplats genomförs enligt behov flexibelt i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller i form av läroavtalsutbildning. Ett försök med att revidera grunderna för bestämmande av utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning inleds för att stödja ungas utbildning och sysselsättning.
— Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar och inför pedagogiska verksamhetsmodeller och handledningsmodeller som stöder individuella studievägar samt digitala lösningar som förbättrar verksamhetens genomslag.
— Sökandet och antagningen till yrkesutbildning effektiviseras genom att möjligheten till kontinuerlig ansökan och de digitala tjänsterna utvecklas. Genom gemensam ansökan tryggas den omedelbara övergången till fortsatta studier för läropliktiga som går ut grundskolan.
— Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar aktivt anordnarstrukturen, det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelningen inom sina verksamhetsområden.

Gymnasieutbildningens resultat

Grunden för gymnasieutbildningen är stark och funktionsduglig. Målet är att trygga funktionsförmågan, utbildningens tillgänglighet och verksamhetens genomslag. Detta förutsätter att styrningen av sektorn utvecklas strategiskt. Målet är att undervisningens kvalitet och jämlikhet ska stärkas inom gymnasieutbildningen, att de studerandes välbefinnande, ork och inlärningsresultat ska förbättras och att ojämlikheten ska minska. Verksamhetskulturen och inlärningsmiljöerna moderniseras och blir mångsidigare och stöder därmed de studerandes framtida färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv.

Verksamhetens mål

— Tillgången till gymnasieutbildning tryggas i hela landet.
— Kvaliteten på gymnasieutbildningen stärks och genomförandet av den reviderade gymnasielagstiftningen stöds. Genom verkställandet av gymnasielagen förbättras de studerandes likvärdiga möjligheter att utveckla kompetens som stöder internationalisering samt möjligheter att bekanta sig med högskolor och högskolestudier samt arbetslivet redan under gymnasiestudierna, oberoende av var gymnasiet är beläget. Välbefinnandet bland studerande ökas, framsteg i studierna stöds och utanförskap förebyggs.
— Man fortsätter att stödja verkställandet av gymnasiets nya läroplaner som togs i bruk den 1 augusti 2021. Dessutom fortsätter verksamheten inom utvecklingsnätverket för gymnasier (LUKE-nätverket) i syfte att modernisera verksamhetskulturen och göra lärmiljöerna mångsidigare.
— Kvalitetskulturen inom gymnasieutbildningen stärks genom kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet.
— De nationella utvecklingsgymnasierna med en särskild utbildningsuppgift är riksomfattande utbildningsutvecklare inom sina kompetensområden.
— Reformen av studentexamenslagstiftningen införs stegvis så att de föreskrivna reformerna tillämpas till alla delar från och med våren 2022. Även den strukturella utvecklingen av examen fortsätter. Genom reformerna av lagen om studentexamen visas kunnandet på ett bredare och mera mångsidigt sätt än tidigare. Genom reformerna ökar de studerandes rättigheter, minskar den psykiska belastningen, ökar jämlikheten vid ansökan till fortsatta studier och blir examen mer flexibel Vid ordnandet av examen beaktas följderna av att läroplikten utvidgas.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål

Statistikföringen och uppföljningen inom yrkesutbildningen reformeras stegvis utifrån de definitioner som används i styrnings-, reglerings- och finansieringssystemet. En stor del av de uppgifter som används för att fastställa yrkesutbildningsanordnarnas finansiering, styra deras verksamhet och följa deras resultat kommer i fortsättningen att fås från den nationella tjänsten Koski för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Tjänsten Koski producerar i fortsättningen stegvis också sådana uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen till anordnare av gymnasieutbildning och för att styra och följa deras verksamhet. Uppgifterna i tjänsten Koski kan utnyttjas vid fastställandet av nyckeltal och mål i takt med att det säkerställs att uppgifterna är riktiga, datainnehållet ökar och det samlas uppgifter för flera år.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen¹⁾

	2017 utfall	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 uppskattning	2021 uppskattning	2022 uppskattning

Utbildning som leder till grundexamen	75 583	83 001	85 000	86 000	87 000	88 000
— varav läroavtalsutbildning	8 588	9 219	10 000	10 000	10 000	10 000
Utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen	32 625	36 312	40 000	40 000	40 000	40 000
— varav läroavtalsutbildning	14 194	16 323	18 000	18 000	18 000	18 000

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar sifforna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen¹⁾

	2017 utfall	2018 utfall	2019 uppskattning	2020 uppskattning	2021 uppskattning	2022 uppskattning

Grundexamina	51 173	51 958	55 000	57 000	58 000	59 000
— varav läroavtalsutbildning	4 193	5 473	7 000	8 000	8 500	9 000
Yrkes- och specialyrkesexamina	19 328	23 760	24 000	26 000	28 000	28 000
— varav läroavtalsutbildning	9 193	11 223	11 500	13 000	14 000	14 000

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp¹⁾

	2017 utfall	2018 utfall	2019 utfall	2020 utfall	2021 utfall	2022 uppskattning

Alla anordnare sammanlagt	166	166	162	152	150	139
— kommuner som anordnare	9	9	9	9	9	8
— samkommuner som anordnare	35	35	34	33	33	33
— privata anordnare	121	121	118	109	107	97
— staten som anordnare av utbildning	1	1	1	1	1	1

¹⁾ Läget i början av kalenderåret. Siffrorna för åren 2018—2021 innefattar också de tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning enligt den gamla lagen som gäller under en övergångsperiod (16 anordnare åren 2018 och 2019, 11 anordnare år 2020 och 10 anordnare år 2021). Dessa anordnartillstånd upphör att gälla den 31 december 2021.

Antal studerande inom gymnasieutbildningen

	2018 utfall	2019 utfall	2020 utfall	2021 uppskattning	2022 uppskattning

Gymnasieutbildning, läroplanen för unga¹⁾	92 235	92 877	94 428	95 500	96 400
Gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna¹⁾	6 397	6 207	6 277	6 400	6 500
Kalkylerade studerande enligt antalet gymnasiekurser som avlagts av ämnesstuderande	1 050	914	618	600	600

¹⁾ Antalet studerande inkluderar studerande som finansieras i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (inte gymnasiestuderande vid statens läroanstalter eller universitetens övningsskolor). Utfallet är det viktade medelvärdet av antalet beräkningsdagar för studerande som berättigar till finansiering.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 455 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av lärmiljöer och digitala lösningar, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor vid enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen.

Nyckeltal för verksamheten

	2020 utfall	2021 uppskattning	2022 mål

Centret för sjösäkerhetsutbildning
Antalet utbildningsdeltagare	3 067	4 800	4 600
Sameområdets utbildningscentral
Studerandeårsverken, yrkesutbildning	121	136	141
Antal studerandedagar, läsårsutbildning i samiska och samisk kultur	4 960	8 500	8 500
Antal studerandedagar, kortutbildning	2 609	5 000	5 000

Årsverken

	2020 utfall	2021 uppskattning	2022 mål

Sameområdets utbildningscentral	60	68	68
Centret för sjösäkerhetsutbildning	25	26	26
Sammanlagt	85	94	94

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

	2020 utfall	2021 uppskattning	2022 budgetprop.

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten	914	1 000	1 100

Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten
— särkostnader	2 606	2 310	2 600
— andel av samkostnader	1 506	1 500	1 500
Kostnader sammanlagt	4 112	3 810	4 100

Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)	-3 198	-2 810	-3 000
Kostnadsmotsvarighet, %	22	26	27

Prisstöd	2 400	2 400	2 400

Kostnadsmotsvarighet efter,%	81	89	85

Beräknad användning av anslaget (euro)


Sameområdets utbildningscentral	5 064 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning	2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning	991 000
Sammanlagt	8 455 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

	2020 utfall	2021 ordinarie budget	2022 budgetprop.

Bruttoutgifter	9 666	9 992	10 055
Bruttoinkomster	1 611	1 560	1 600
Nettoutgifter	8 055	8 432	8 455

Poster som överförs
— överförts från föregående år	2 010
— överförts till följande år	2 060

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Utvidgning av läroplikten (regeringsprogr. 2019)	8
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror	21
Lönejusteringar	29
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna	-35
Sammanlagt	23

2022 budget	8 455 000
2021 III tilläggsb.	21 000
2021 budget	8 432 000
2020 bokslut	8 105 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildning och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 23 460 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt

2) till finansiering av datatekniska tjänster och till finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen

3) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

4) till ett belopp av högst 1 700 000 euro för utgifter för yrkesutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och inkvartering i anslutning till utbildningen

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst 16 årsverken.

Förklaring:Genom försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt stöds de strategiska målen för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Genom programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning förbättras utbildningens kvalitet, lärarnas arbetsvillkor och de ungas välbefinnande på ett kunskapsbaserat sätt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Finansiering av verksamhet enligt genresursprogrammet (överföring till moment 30.40.22)	-96
Omkostnader för servicecentret (överföring till moment 29.01.04)	-200
Programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur)	5 000
Nivåförändring	-250
Sammanlagt	4 454

2022 budget	23 460 000
2021 III tilläggsb.	14 800 000
2021 budget	19 006 000
2020 bokslut	12 706 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 008 742 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 973 536 000 euro till basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och till sådan strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd enligt 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen, varav 70 000 000 euro är för att anställa lärare och handledare, öka antalet undervisningstimmar för timlärare samt för behovsprövade höjningar av den basfinansiering som beviljas för att anställa stödpersonal för undervisningen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för de kostnader som föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet samt kostnaderna för den mervärdesskatt som betalats för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning

3) till ett belopp av 1 510 000 euro för kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst en procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 183 200 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 8 100 studerandeår.

Förklaring:Enligt modellen för observationsskogar ingår Forststyrelsen ett avtal om nyttjanderätt mot vederlag med 14 anordnare av yrkesutbildning. Enligt avtalet intäktsförs inkomsterna av virkesförsäljning till Forststyrelsen i stället för till anordnarna av yrkesutbildning, och utbildningsanordnarna betalas kompensation som beaktas som ett tillägg i Forststyrelsens intäktsföring i statsbudgeten.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)


Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte mervärdesskattekompensationer eller kompensationer för nyttjande av observationsskog)	1 999 525 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt	1 984 525 000
varav basfinansieringens andel	1 410 168 000
varav den prestationsbaserade finansieringens andel	382 905 000
varav genomslagsfinansieringens andel	191 452 000
Strategifinansieringens andel (0,75 % av anslaget för yrkesutbildningen)	15 000 000
Kommunernas finansieringsandel	-1 025 989 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt	33 696 000
— Mervärdesskattens andel av kostnader som privata anordnare av yrkesutbildning har för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och för anskaffningar och lokalhyror som anknyter till annan än affärsekonomisk verksamhet	32 696 000
— Mervärdesskatt som privata utbildningsanordnare ersätts för i fråga om fastigheter och anläggningstillgångar som överlåtits av en kommun eller samkommun	1 000 000
Kompensation till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och den nya modellen för observationsskogar	1 510 000
Sammanlagt	1 008 742 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Anställning av lärare och handledare samt stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur)	-10 000
Försök med att revidera grunderna för utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning	5 000
Nya utbildningsanordnares deltagande i kompensationen för nyttjande av observationsskog	174
Utvidgning av läroplikten (regeringsprogr. 2019)	9 492
Yrkesutbildningsindex (2,6 %)	22 124
Ökning av antalet studerandeår inom närvårdarutbildningen som ett led i förberedelserna inför ändringen av dimensioneringen av vårdare	16 000
Sammanlagt	42 790

2022 budget	1 008 742 000
2021 III tilläggsb.	5 000 000
2021 I tilläggsb.	17 500 000
2021 budget	965 952 000
2020 bokslut	963 814 656

35. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 240 403 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för gymnasieutbildning, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning

2) till ett belopp av högst 1 775 000 euro enligt 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen till innovativa inlärningsmiljöer inom gymnasieutbildningen, digitala utbildningstjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och utvecklande av utnyttjandet av sådan teknik vid avläggandet av studentexamen samt till statsunderstöd för internationell verksamhet i gymnasierna.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) när det gäller utbildning som handleder för examensutbildning.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)


Kalkylerade kostnader (antal studerande * pris per enhet)	739 336 000
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för unga (87 410 * 7 207,90 €)	630 043 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för unga (9 010 * 7 235,45 €, inkl. moms)	65 191 000
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (5 540 * 4 420,62 €)	24 490 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (1 570 * 4 553,77 €, inkl. moms)	7 150 000
— tilläggsfinansiering för särskild utbildningsuppgift (1,57 % av de totala kostnaderna)	12 462 000
Kommunernas finansieringsandel	-500 708 000
Statsunderstöd	1 775 000
Sammanlagt	240 403 000

Eurobelopp per enhet som använts vid dimensioneringen av anslaget (exkl. moms)


Gymnasieutbildning	7 157,74 euro/studerande

Kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen inbegriper 10 268 000 euro som kommunernas andel av gymnasieutbildningen i övningsskolor och statliga allmänbildande läroanstalter.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Förändringar i antalet studerande	4 892
Genomförande av gymnasiereformen	4 530
Indexhöjning (2,5 %)	6 458
Justering av kostnadsfördelningen	6 359
Precisering av grunderna för bestämmande av statsandelen	1 266
Tilläggsfinansiering för särskild utbildningsuppgift	486
Utvidgning av läroplikten (regeringsprogr. 2019)	17 973
Sammanlagt	41 964

2022 budget	240 403 000
2021 budget	198 439 000