Statsbudgeten 2022

Förklaring:

Utvecklingen av den säkerhetspolitiska omgivningen och de militära och icke-militära faktorer som inverkar på den är svåra att förutse och har oförutsägbara återverkningar.

Trots den skärpta internationella situationen är Finland inte utsatt för något omedelbart militärt hot. Det bör dock finnas beredskap för användning av militära maktmedel mot Finland eller hot om användning av dessa. Det finska försvaret måste kunna reagera på militära påtryckningar, militära hot som utvecklas snabbt och på militära maktmedel på olika nivå, också på ett omfattande militärt angrepp. Användningen av militära maktmedel är också en del av urvalet av metoder för omfattande påverkan. Pandemikrisen ändrar inte den militära hotbilden eller säkerhetsläget i Finlands närområde.

Den ökande konkurrensen mellan stormakterna och det försvagade internationella avtalssystemet försvårar förutsägbarheten i Finlands närområden. Ryssland har förmåga att snabbt och överraskande inleda operationer med ett brett spektrum av metoder. Nato, Förenta staterna och många av Finlands europeiska partnerländer har ökat den militära närvaron och övningsverksamheten i Östersjöområdet och i det övriga Europa. Detta har haft en stabiliserande effekt på vår säkerhetsmiljö. Om säkerheten i våra närområden eller någon annanstans i Europa är hotad, kan inte Finland som EU-medlem stå utanför.

Verksamhetsmiljön för Finlands försvar förblir spänd och svår att förutse. Detta framhäver förmågan att agera, förebygga och försvara sig i alla operativa miljöer. Den militära verksamheten i Östersjöområdet är aktiv. Också den arktiska regionens militära strategiska betydelse har ökat. Det bilaterala och multilaterala försvarssamarbetet har ökat i och med förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen.

Den tekniska konkurrensen, utvecklingen av cybermiljön och det allt mångsidigare utbudet av militära och icke-militära medel är centrala faktorer som påverkar bilden av krig och kriser på lägre nivå. De nya påverkansmetodernas utveckling har gjort det svårare att identifiera och reagera på hotsituationer. Tiden för förhandsvarningar vid militära kriser har blivit kortare och tröskeln för bruket av maktmedel har sänkts. Verksamhetsmiljön har på grund av den tekniska utvecklingen och utvecklingen av krigföringsmetoderna utvidgats till att utöver land, hav och luft även omfatta rymd-, cyber- och informationsdimensionerna.

Totalförsvaret, den övergripande säkerheten och Finlands militära försvar är nära kopplade till varandra. Försvarsmakten bereder sig på omfattande påverkan tillsammans med andra aktörer som en del av den modell för övergripande säkerhet som utvecklas. Den nationella beredskapen utgör också grunden för tryggande av den materiella beredskapen och anskaffningar i krissituationer. En hög försvarsvilja, samhällets engagemang för att trygga försvarets verksamhetsbetingelser och modellen för den övergripande säkerheten är viktiga också i framtiden. I verksamhetsmiljön betonas bland annat framsyn, informationsutbyte och olika förvaltningsområdens beredskap att agera i situationer som utvecklas snabbt både nationellt och i samarbete med internationella partner.

De viktigaste bidragande faktorerna till den samhälleliga effekten är de uppgifter som förvaltningsområdet ålagts enligt Finlands lag och riktlinjerna i regeringsprogrammet, statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, statsrådets försvarspolitiska redogörelse och säkerhetsstrategin för samhället samt uppnående av de mål som ställts i dem.

Utifrån de riktlinjer för statens ekonomi och verksamhetspolitik som statsrådet godkänt ställs följande samhälleliga effektmål för försvarsministeriets förvaltningsområde:

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen baserar sig på utfallet för verksamhetsåret i förhållande till en långsiktig målbild vars utgångspunkt är en beredskap och avvärjningsförmåga som anpassats till verksamhetsmiljön.

Kvinnors möjligheter att söka sig till frivillig militärtjänst och militära uppgifter främjas. Inom Försvarsmakten utvidgar man och fortsätter ett tidsbegränsat försök under vilket de som fullgör beväringstjänst och de som fullgör frivillig militärtjänst för kvinnor inkvarteras i samma inkvarteringslokaler vid truppförbanden. Syftet med försöket är att utreda hur gemensam inkvartering påverkar både gruppsoliditeten och jämställdhetskänslan. Över försöket utarbetas en rapport med utvecklingsförslag.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. När det gäller försvarsförvaltningen är de huvudsakliga målen att balansera könsfördelningen inom säkerhetssektorn och krishanteringen samt att integrera gender-perspektivet i planeringen, genomförandet och utvärderingen av och utbildningen inom säkerhetssektorns och krishanteringens verksamhet. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att antalet genusrådgivare och genuskontaktpersoner höjs. Försvarsförvaltningen deltar i försvarssamarbetet NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man utvecklar krishanteringsverksamhet som främjar jämställdhet och likabehandling. De anvisningar som gäller målen för och utvecklandet av Försvarsmaktens könsperspektiv ses över med beaktande av det nationella handlingsprogram för 2018—2022 som utgår från resolution 1325 och som utarbetats under ledning av utrikesministeriet. Försvarsförvaltningen deltar i beredningen av det fjärde nationella handlingsprogrammet Kvinnor, fred och säkerhet.

Försvarsmakten säkerställer att könsperspektivet integreras i Försvarsmaktens utbildning av värnpliktiga, stampersonal och krishanteringspersonal. Försvarsmaktens mål är att se över läroplanerna i fråga om detta.

På basis av en rapport från en bredbasig parlamentarisk kommitté som utreder utvecklandet av den allmänna värnplikten och fullgörandet av skyldigheten att försvara landet ställer försvarsförvaltningen upp mål som främjar jämställdheten.

Utgångspunkten inom försvarsministeriets förvaltningsområde är en jämställd verksamhetsmiljö och jämlika handlingssätt för alla som arbetar, studerar och fullgör sin militärtjänst i organisationen. Jämställdheten och likabehandlingen mellan könen följs upp enligt kön och man förbinder sig att utnyttja informationen i beslutsfattandet. I utbildningen för värnpliktiga beaktas i och med den ökade invandringen personer som fått finskt medborgarskap och personer med dubbelt medborgarskap.

Antalet årsverken inom förvaltningsområdet minskar med ca 220 årsverken jämfört med 2021 främst av den orsaken att man 2021 till Försvarsmakten i samband med återhämtningen anställde avtalsbundna soldater och annan visstidsanställd personal.

Försvarsministeriets förvaltningsområde fortsätter att främja hållbar utveckling med fokus på stabilitet och säkerhet, välfärd, jämställdhet och likabehandling när det gäller personalen och de personer som utbildas, miljöansvar, energi- och klimatansvarsfull verksamhet samt stödjande av livscykeltänkandet och cirkulär ekonomi