Statsbudgeten 2022
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna
Förklaring:Räddningsväsendets uppgift är att förbättra människornas säkerhet och minska antalet olyckor. Målet är att när en olycka är överhängande eller har inträffat ska människor räddas, viktiga funktioner tryggas och följderna av olyckan begränsas effektivt så att olägenheterna för människor, egendom och miljön blir så små som möjligt. Räddningsväsendet kan också producera första insatsen och prehospital akutsjukvård som överenskommits med hälso- och sjukvården. Räddningsväsendet förbättrar säkerheten i samhället genom förebyggande av olyckor, räddningsverksamhet och civil beredskap. Räddningsväsendet har beredskap att ge och ta emot internationellt bistånd och räddningsväsendet deltar aktivt i det internationella samarbetet på området.
- — Till följd av styrningen av räddningsväsendet stärker räddningsverken åtgärderna för att förebygga olyckor och antalet olyckor och skador minskar.
- — Det omorganiserade räddningsväsendet ökar säkerheten i det finländska samhället.
- — Tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten säkerställer tjänster av hög kvalitet och att tillgången till dem är enhetlig på riksnivå.
- — Inrikesministeriets växelverkan och samarbete stöder uppnåendet av resultatmålen för de ämbetsverk som styrs och samarbetet med myndigheterna inom ansvarsområdet är regelbundet och fungerande.
- — Arrangemangen för beredskap och befolkningsskydd inom räddningsväsendet motsvarar de risker som identifierats i riskbedömningarna.
- — Samarbetet och samverkan kring den nationella och internationella civila beredskapen främjar Finlands förmåga att klara av kriser och att lämna och ta emot internationellt bistånd.
- — De regionala arrangemang för beredskapen som har fastställts och samordnats motsvarar nationellt och regionalt betydande risker.
- — Finland utnyttjar fullt ut de möjligheter som den nya rescEU-poolen inom unionens civilskyddsmekanism erbjuder och EU-finansieringen vid utvecklingen av den nationella beredskapen och prestationsförmågan.
För Räddningsinstitutet uppställs följande preliminära resultatmål för verksamheten:
- — Räddningsinstitutets utbildning och FoUI-verksamhet håller hög kvalitet och motsvarar behovet
- — Räddningsväsendets utbildningssystem svarar mot utmaningarna i den säkerhetspolitiska omgivningen.
Ansvaret för skötseln av olika uppgifter inom räddningsväsendet delas av staten och kommunernas lokala räddningsväsenden. Ur statsbudgeten finansieras den riksomfattande ledningen, styrningen och utvecklingen av inrikesministeriets räddningsväsende samt Räddningsinstitutets verksamhet. Kommunerna svarar för finansieringen av räddningsverken.
Främjandet av likabehandling och jämställdhet är en del av räddningsväsendets strategi. Avsikten är att nivån och kvaliteten på räddningsväsendets tjänster ska vara enhetlig i alla områden. Genomförandet av jämställdhets- och likabehandlingsmålet främjas genom handlingsplanen för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsbranschen.
Nödcentralsverkets uppgift är att producera nödcentralstjänster samt att stödja räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets myndigheters verksamhet i anslutning till produktionen av nödcentralstjänster. De tjänster som Nödcentralsverket producerar är den första länken i kedjan av hjälp. Nödcentralstjänsterna har direkta verkningar för befolkningen samt för servicenivån inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet.
För Nödcentralsverket uppställs följande preliminära resultatmål för verksamheten:
- — Nödcentralerna svarar snabbt och förmedlar ändamålsenlig hjälp till hjälpbehövande utan dröjsmål
- — Medborgarna upplever att Nödcentralsverkets verksamhet och tjänster är tillförlitliga och ökar trygghetskänslan
- — Nödcentralsverksamheten har säkerställts under alla förhållanden och lägesbilden används gemensamt
- — Nödcentralstjänsterna produceras på lika villkor i hela landet.
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 20 670 000 euro.
Anslaget får även användas till
1) betalning av utgifter som föranleds av särskilda undersökningar av orsaken till en eldsvåda eller olycka enligt 107 § i räddningslagen (379/2011)
2) betalning av ersättningar enligt 100 § 1 mom. i räddningslagen
3) upprätthållande av beredskap på det sätt som avses i 97 § i räddningslagen
4) främjande av standardiseringsverksamhet i anslutning till räddningsväsendet och till utgifter för deltagande i standardiseringsarbete
5) ersättning till Air Navigation Services Finland Oy för direkta kostnader för alarmerings- och ledningssystemet som hänför sig till användningen av luftfartyg
6) de kostnader för prestationer som nämns i 36 § 2 mom. i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006).
Under momentet får även de specialunderstöd som Brandskyddsfonden beviljat för forsknings- och utvecklingsverksamhet nettobudgeteras som intäkter från överföringsekonomin.
Förklaring:Räddningsväsendets nationella styrning och ledning utvecklas som en del av reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet i syfte att uppnå ett effektivt och högkvalitativt räddningsväsende och system för räddningsväsendet. Räddningsväsendet förbereder sig på att organiseringsansvaret för räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena.
Fördelning av omkostnaderna (%)
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Personalutgifter | 42 | 40 | 32 |
Utgifter för lokaler | 17 | 16 | 16 |
IKT-utgifter | 9 | 15 | 27 |
Övriga utgifter | 32 | 29 | 25 |
Sammanlagt | 100 | 100 | 100 |
---|
Räddningsväsendet förmår handla snabbt och effektivt vid olyckor. Räddningsväsendet är en stark samordnare av den civila beredskapen och en pålitlig samarbetspartner.
Räddningsväsendet har en helhetsbild av samhällsrisker och sårbarhet baserad på fortlöpande analys.
Räddningsväsendet utreder nuläget för räddningsväsendets och den civila beredskapens system och prestationsförmåga samt förmågan att svara mot omvärldens och kundernas förändrade och/eller föränderliga behov.
Räddningsväsende och beredskap
Mål | 2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
Räddningsväsendets insatstid vid brådskande uppdrag (median) (m:ss), högst | 7:41 | 7:48 | 7:45 |
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen, minst1) | 99 | - | - |
1) Källa: TNS Gallup-undersökningen 2020. Genomförs vart tredje år.
Räddningsväsendets uppgift är att förebygga bränder och andra olyckor. Räddningsväsendet stärker åtgärderna för att förebygga olyckor och utvecklar bedömningen i anslutning till förebyggandet av olyckor. Man förebygger olyckor och följderna av dem genom att förbättra människornas och sammanslutningars egen beredskap, öka befolkningens medvetenhet och kunskap om säkerhet samt genomföra de åtgärder som anges i räddningsverkens övervakningsplaner.
Förebyggande av olyckor
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Antalet kontrolluppdrag som gäller brandlarmanläggningar som är kopplade till nödcentralen (st.), högst | 15 700 | 15 000 | 15 000 |
Övervakningsuppgifter (planerade/faktiska) (%), minst 1) | 83 | 100 | 100 |
Egendomsskador (miljoner euro) | 143 | 120 | 120 |
1) Omfattar övervakning under viss tid enligt övervakningsplanen.
Målet med samordningen av den regionala beredskapen är att det råder samförstånd mellan myndigheter och andra aktörer inom den offentliga förvaltningen, organisationer och näringslivet i fråga om riskerna i regionen och att de har en gemensam uppfattning om olika aktörers roller och uppgifter samt förmåga att hantera störningar.
Räddningsinstitutet ska ordna yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendets befäl, kompletterande utbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten samt utbildning som ger beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden. Räddningsinstitutet ansvarar för utbildningssystemet för avtalspersonal samt utbildningen av befäl och ansvariga utbildare för avtalspersonal. Räddningsinstitutet ansvarar dessutom för utbildningen, rekryteringen och utsändandet av experter inom internationell räddningsverksamhet och för enheternas logistik i enlighet med internationella åtaganden.
Räddningsinstitutets utbildningssystem skapar en grund för kompetensen hos personalen vid räddningsväsendet och nödcentralerna samt beredskap för internationella biståndsuppgifter inom räddningsväsendet. Läroplanerna för utbildning som leder till examen utformas utifrån utvecklingsperspektiven för s.k. arbetsyrken så att de utgör en yrkesinriktad fortsättning där även behoven av kompletterande utbildning beaktas.
Räddningsinstitutet sköter för sin del forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom räddningsväsendet, samordningen av forskningsverksamheten samt vid behov även andra uppgifter som lämpar sig för Räddningsinstitutets verksamhetsområde.
Räddningsinstitutets forsknings- och utvecklingsverksamhet producerar evidensbaserad information, t.ex. analyser och statistiska översikter, till stöd för utvecklingen av räddningsväsendet och den inre säkerheten.
Utbildning och forskning
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Resultat | |||
Antal räddningsmannaexamina, st., minst | 121 | 117 | 138 |
Antal examina för jourhavande vid nödcentraler, st., minst | 39 | 44 | 72 |
Antal underbefälsexamina, st., minst | 20 | 40 | 20 |
Antal yh-examina, st. | 45 | 30 | 30 |
Personer som fått riksomfattande utbildning i internationell räddningsverksamhet, antal | 247 | 240 | 240 |
Personer som deltagit i internationella övningar på riksnivå, antal | - | 40 | 30 |
Personer som deltagit i beredskapsutbildning, st., minst | 1 559 | 2 470 | 2 000 |
Utbildning enligt 67 § i räddningslagen (utbildning för ledningen och annan specialpersonal inom befolkningsskyddet), antal kursdeltagardagar, st., minst | 78 | 160 | 120 |
Insatser | |||
Årsverken under moment 26.30.01 | 126 | 128 | 128 |
Utbildningens totala kostnader (1 000 euro) | 11 480 | 12 000 | 13 000 |
Funktionell effektivitet | |||
Kursdeltagardagar vid Räddningsinstitutet/årsverken1) | 754 | 777 | 803 |
Årskostnad per studerande inom den yrkesinriktade grundutbildningen vid Räddningsinstitutet, euro, högst | 26 102 | 28 000 | 28 000 |
Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga | |||
Respons på examina vid Räddningsinstitutet (på skalan 1—4) | 3,28 | 3,08 | 3,08 |
Antal sökande/nybörjarplatser | 7,97 | 5 | 5 |
Mänskliga resurser | |||
Antal anställda vid Räddningsinstitutet | 129 | 129 | 129 |
Arbetstillfredsställelse, index (skala 1—5) | 3,52 | 3,5 | 3,52 |
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv., högst | 7,5 | 7 | 6,8 |
1) årsverkena innefattar utbildning och stödtjänster
Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)
2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
Utbildningens egentliga omkostnader | 15 280 | 15 711 | 15 085 |
Övriga omkostnader för räddningsväsendet | 1 195 | 1 068 | 4 835 |
Internationell räddningsverksamhet | 703 | 750 | 750 |
Räddningsväsendets närområdessamarbete | 72 | - | - |
Räddningsväsendets beredskap för coronaviruset | 510 | - | - |
Sammanlagt | 17 760 | 17 529 | 20 670 |
---|
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 19 454 | 20 479 | 23 270 |
Bruttoinkomster | 1 694 | 2 950 | 2 600 |
Nettoutgifter | 17 760 | 17 529 | 20 670 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 1 297 | ||
— överförts till följande år | 3 185 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Specialsakkunnig inom räddningsverksamhet och krisberedskap (överföring från moment 24.01.01) | 149 |
Återbetalning av DigiFinland Oy:s kapital till inrikesministeriet | 3 000 |
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror | -27 |
Lönejusteringar | 47 |
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -28 |
Sammanlagt | 3 141 |
2022 budget | 20 670 000 |
2021 III tilläggsb. | 928 000 |
2021 budget | 17 529 000 |
2020 bokslut | 19 648 000 |
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 64 860 000 euro.
Förklaring:Nödcentralsverket bereder sig för en vidareutveckling av nödcentralssystemet åren 2022—2024.
Fördelning av omkostnaderna (%)
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Personalutgifter | 60 | 57 | 58 |
Utgifter för lokaler | 7 | 6 | 6 |
IKT-utgifter | 27 | 22 | 29 |
Övriga utgifter | 6 | 15 | 7 |
Sammanlagt | 100 | 100 | 100 |
---|
Resultatmål
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal | |||
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) | 91 | 90 | 90 |
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster | |||
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst1) | - | 4,5 | 4,5 |
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet | |||
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet, nyttjandegrad, (%) | 100 | 100 | 100 |
1) En enkät genomförs hösten 2021.
Nödcentralsverket
2020 utfall |
2021 uppskattning |
2022 mål |
|
Produktion | |||
Antal nödmeddelanden, st., varav | 2 787 190 | 2 800 000 | 2 800 000 |
— nödsamtal som besvarats, st. | 2 764 290 | 2 700 000 | 2 700 000 |
— antal förmedlade uppdrag, st. | 1 445 690 | 1 500 000 | 1 500 000 |
Insatser | |||
Nödcentralsverksamhetens totala utgifter, brutto, 1 000 euro | 60 180 | 63 048 | 68 860 |
Årsverken | 585 | 610 | 630 |
Funktionell effektivitet | |||
Antal nödanmälningar/jourpersonal | 6 320 | 6 400 | 6 400 |
Kostnader för nödcentralsverksamheten, euro/invånare, högst | 10,8 | 11,0 | 12,0 |
Kostnader för nödcentralsverksamheten, euro/nödanmälan, högst | 21,5 | 21,5 | 22,5 |
Verksamhetens kvalitet och serviceförmåga | |||
Tillfredsställelse hos nödcentralsverkets samarbetsmyndigheter, index, minst (skala 1—5)1) | - | 3,4 | 3,4 |
Mänskliga resurser | |||
Antal anställda | 596 | 620 | 630 |
Antalet jourpersonal (jourhavande och skiftmästare) | 466 | 490 | 510 |
Arbetstillfredsställelse, index (skala 1—5)2) | - | 3,25 | 3,5 |
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv., högst | 16,6 | 15,0 | 15,0 |
1) En enkät genomförs hösten 2021.
2) En enkät genomförs vartannat år.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 60 180 | 63 048 | 68 860 |
Bruttoinkomster | 3 325 | 3 000 | 4 000 |
Nettoutgifter | 56 855 | 60 048 | 64 860 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 3 995 | ||
— överförts till följande år | 6 755 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Säkerställande av resurser för jourhavande vid nödcentraler (regeringsprogr. 2019) | 500 |
Utgifterna för förvaltning av Erica | 2 500 |
Utveckling av Erica | 1 700 |
Lönejusteringar | 247 |
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -135 |
Sammanlagt | 4 812 |
2022 budget | 64 860 000 |
2021 budget | 60 048 000 |
2020 bokslut | 59 615 000 |
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 1 966 000 euro.
Anslaget får användas
1) till omkostnader i enlighet med 97 § i räddningslagen (379/2011) för användningen av luftfartyg i efterspanings- och räddningsuppdrag, till av polisen ledda efterspaningsuppdrag eller andra motsvarande handräckningsuppdrag och till upprätthållande av beredskap som föranleds av detta
2) till bistånd i fråga om uppgifter som hör till räddningsverksamheten samt till kostnader för lämnande och mottagande av sakkunnighjälp, hjälp i form av insatsmoduler och materialhjälp samt för upprätthållande av beredskap för sådan hjälp vid katastrofer förorsakade av människor eller naturen, vid åtgärder som avses i unionens civilskyddsmekanism (1313/2013/EU) i samarbete med Europeiska unionen och internationella organisationer samt med stöd av Finlands bilaterala och multilaterala samarbetsavtal om räddningstjänst, vilka även inkluderar Finlands deltagande i sakkunnigverksamhet inom Europeiska unionens, FN:s och Natos euroatlantiska partnerskapsråds räddningstjänster och civila beredskap inklusive de lönekostnader och verksamhetskostnader som föranleds av dem. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst 10 årsverken
3) till kostnader för spaningsverksamheten för upptäckande av skogsbränder enligt 31 § i räddningslagen och för upprätthållande av beredskap för spaningsverksamheten.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
Användning av luftfartyg i efterspanings- och räddningsuppdrag | 266 000 |
Lämnande och mottagande av internationell nödhjälp samt upprätthållande av beredskap för sådan hjälp | 1 100 000 |
Spaningsverksamhet för upptäckande av skogbränder | 600 000 |
Sammanlagt | 1 966 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -1 034 |
Sammanlagt | -1 034 |
2022 budget | 1 966 000 |
2021 budget | 3 000 000 |
2020 bokslut | 2 548 343 |