Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2022

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration, till vars ansvarsområde det hör att svara för

  • — allmän ordning och säkerhet
  • — migration, internationellt skydd och mottagande av asylsökande
  • — finskt medborgarskap
  • — räddningsväsendet
  • — nödcentralsverksamhet
  • — gränssäkerhet och sjöräddningstjänsten
  • — den nationella beredskapen inom civil krishantering samt
  • — regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar.

Målet enligt regeringsprogrammet är att Finland ska vara en trygg rättsstat, att förstärka trygghetskänslan och att säkerställa säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga. I verksamheten prioriteras de strategiska kärnuppgifterna inom den inre säkerheten och de centrala tjänsterna för medborgarna. I en förändrad säkerhetspolitisk miljö kräver uppnåendet av målen god förutsägelse- och analysförmåga, en gemensam lägesbild samt tryggande av säkerhetsmyndigheternas kapacitet.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Upprätthållandet av den inre säkerheten är en primär uppgift för staten som utsätts för krav från hela samhället och olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika aktörer och förnyade verksamhetssätt.

Verksamhetsmiljön för den inre säkerheten blir allt mer invecklad och påverkas även av omständigheter utanför vårt land. Den säkerhetspolitiska miljön kan förändras mycket snabbt. Olika framtidsscenarier kan identifieras med hjälp av prognoser. I överensstämmelse med tanken om hållbar utveckling är ett tryggt och stabilt samhälle en förutsättning för att alla medborgare ska ha lika möjligheter i fråga om välfärd, ett gott liv, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, utbildning och sysselsättning. I ett hållbart säkerhetstänkande tar man itu med orsakerna till problemen redan innan konsekvenserna växer till säkerhetsutmaningar.

Invandringen är en resursfråga bl.a. med avseende på befolkningens åldersstruktur, sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. En aktiv arbetskraftsinvandringspolitik är ett sätt att trygga tillgången på kompetent och yrkeskunnig arbetskraft. Det är svårt att förutse omfattningen och karaktären av den migration som orsakas av krig, konflikter, klimatförändringen, befolkningstillväxt och katastrofer. Ministeriet arbetar fortfarande aktivt på EU-nivå i frågor som gäller hantering av migrationen.

Den viktigaste utmaningen för den inre säkerheten är den ökande och mångbottnade utslagningen. Den ökar risken för samhälleliga störningar och bestämmer till stor del omfattningen av de reaktiva säkerhetsmyndighetstjänster som behövs. I värsta fall kan utslagningen leda till radikalisering och stärka extremiströrelserna. Myndigheternas och rättssystemets verksamhet som respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt samordningen av tjänster som förebygger brott minskar också brottsligheten bland marginaliserade personer.

Krishanteringsförmågan i det finländska samhället är beroende av systemens funktionsförmåga under störningar, beredskapen för störningar samt individens mentala uthållighet. Opinionsbildningen styrs allt oftare utifrån och påverkar i allt större grad även det samhälleliga beslutsfattandet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också i kritisk grad beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt fungerande materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för verksamheten.

Målen för utvecklingen av de samhälleliga verkningarna inom inrikesministeriets förvaltningsområde

För inrikesministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål för 2022:

  • — Trygghetskänslan är hög
  • — Människor, miljön och egendom är trygga
  • — Hot mot den nationella säkerheten bekämpas
  • — Invandringen är kontrollerad och samhälleligt hållbar
  • — En välmående personal möjliggör genomförandet av strategin.

Målen för utvecklingen av de samhälleliga verkningarna inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2022
mål (1—5)
   
Trygghetskänslan är hög 4
— Vi ser till att tjänsterna inom den inre säkerheten produceras på ett högklassigt sätt – myndigheterna är synliga och anträffbara  
— Vi håller förtroendet för myndigheter på en hög nivå  
— Vi ger öppen och aktuell information om vår verksamhet och förmedlar mångsidig information om säkerheten – kommunikationen bidrar till trygghetskänslan  
Människor, miljön och egendom är trygga 4
— Vi identifierar hotande fenomen och kan reagera på dem  
— Vi förebygger så många brott och olyckor som möjligt  
— Vi främjar individers och gemenskapers förmåga att agera vid olyckor och störningar  
— Vi kan ge hjälp i nödsituationer  
— Vi bekämpar verksamhet som äventyrar allmän ordning och säkerhet samt samhällsfreden  
Hot mot den nationella säkerheten bekämpas 4
— Vi identifierar de fenomen som hotar den nationella säkerheten  
— Vi avslöjar och förhindrar hoten i rätt tid  
— Vi samordnar civil beredskap  
— Vi sörjer för riksgränsernas okränkbarhet  
— Vi har beredskap för störningar och undantagsförhållanden  
Invandringen är kontrollerad och samhälleligt hållbar 4
— Vi främjar invandring som stöder livskraften i Finland  
— Vi ser till att förfarandena i samband med ansökan om internationellt skydd är rättvisa, att rättssäkerheten tillgodoses och att förfarandena löper smidigt  
— Vi förebygger och bekämpar olaglig inresa och vistelse i landet  
— Vi ger omfattande och faktabaserad information om migration  
En välmående personal möjliggör genomförandet av strategin. 4
— Vi säkerställer att det finns tillräckligt med personal för att genomföra strategin  
— Vi ser till att personalen har sunda arbetslokaler och moderna verktyg  
— Vi utvecklar kompetens och kunnande på ett strategibaserat och framtidsorienterat sätt  
— Vi leder personalen och på ett inkluderande och ansvarsfullt sätt  
— I egenskap av arbetsgivare och upprätthållare av välbefinnande i arbetet är vi föregångare  
— Vi bedriver samarbete på nationell nivå och EU-nivå, i närområdena och som en del av det internationella samfundet  

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2020
utfall
2021
uppskattning
2022
mål
       
Inrikesministeriet 216 215 227
Krishanteringscentret 23 26 27
Polisväsendet 10 166 10 110 10 170
Skyddspolisen 474 500 500
Gränsbevakningsväsendet 2 896 2 865 2 900
Räddningsinstitutet 126 128 128
Nödcentralsverket 585 610 630
Migrationsverket och statliga förläggningar 896 1 031 800
Sammanlagt 15 382 15 485 15 382
Jämställdhet mellan könen

Inrikesministeriet har i sitt åtgärdsåtagande för att främja hållbar utveckling förbundit sig att minska antalet personer som på nytt faller offer för brott eller olyckor samt återfallsbrottslighet. Brotten och risken att bli offer för brott fördelas inte jämnt i samhället, utan en liten minoritet både begår och blir offer för brott betydligt oftare än andra. Detta gäller framför allt våld mot kvinnor och å andra sidan (unga) mäns upplevelser av våld och överrepresentation som offer för olyckor. Konkreta åtgärder när det gäller våld mot kvinnor är att hänvisa personerna till de tjänster som tillhandahålls. Även olycksriskerna koncentreras till vissa befolkningsgrupper, såsom män.

Genom åtagandet förbättras de samhälleliga verkningarna av brottsbekämpning och förebyggande av olyckor. Målet är att servicebehovet hos varje gärningsman och offer för brott eller olycka bedöms, och vid behov hänvisas personen till rätt service som tar hänsyn till den grundläggande orsaken bakom problemet.

Ett mål i regeringsprogrammet är att fästa särskild vikt vid att minska brott mot personlig integritet samt brott mot liv och hälsa, i synnerhet brott mot barn samt våld i nära relationer. Möjligheterna till anmälan med låg tröskel samt myndighetspraxis stärks för att hjälpa offer i särskilt utsatt ställning och man ser till att Istanbulkonventionen genomförs.

I regeringsprogram konstateras dessutom att EU ska öka sitt arbete mot allt våld mot kvinnor. Regeringen riktar arbetet mot våld till de som känner igen våldsamma tendenser hos sig själva och strävar också efter att förebygga våld mot män i alla dess former. Dessutom utarbetas ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor och utökas tillgången på skyddshemstjänster så att den når nivån enligt Istanbulkonventionen.

Konsekvenserna för jämställdheten mellan könen beaktas för att bättre identifiera och hjälpa offer för människohandel i enlighet med rekommendationerna i statsrådets handlingsplan mot människohandel.

Krishanteringscentret har förbundit sig att genom sina åtgärder främja Finlands nationella handlingsprogram för genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet).

För att stärka konsekvenserna för jämställdheten av Finlands civila krishanteringsverksamhet strävar Krishanteringscentret efter att 40 % av de sakkunniga som Krishanteringscentret sänder till internationella uppdrag ska vara kvinnor och att hälften av dem som väljs till utbildning i civil krishantering ska vara kvinnor.

Hållbar utveckling

Inrikesministeriets åtagande för hållbar utveckling syftar till att minska koldioxidfotavtrycket inom förvaltningsområdet med 75 % fram till 2035. Målet eftersträvas genom delmålet att minska koldioxidfotavtrycket med 50 % före 2027. Genom åtagandet strävar man dessutom efter att öka vikten av hållbar utveckling i upphandlingar, främja likabehandlingen inom larmtjänsterna samt minska återfallsbrottsligheten och upprepade offererfarenheter. Under 2022 fortsätter förverkligandet av målen för förvaltningsområdets åtagande för hållbar utveckling på det sätt som anges i resultatavtalen. Centrala åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket är bl.a. byte av polisens civila fordon till hybridbilar, minskande av antalet tjänsteresor och ersättande av tjänsteresor med distansmöten samt främjande av förnybar energiproduktion i fastigheter. Målet beaktas också vid planeringen av Gränsbevakningsväsendets investeringsprojekt. En minskning av återfallsbrottslighet och upprepade offererfarenheter eftersträvas genom att det etableras arbetsformer för förebyggande verksamhet vid alla polisinrättningar (Ankkuri, Marak, lokal problemlösning osv.) samt genom att det utvecklas en mätare med hjälp av vilken man följer upp såväl hänvisningar till polisens brottsförebyggande tjänster som hänvisningar till skyddshemstjänster eller andra tjänster för dem som upplevt våld.

Förvaltningsområdets anslag 2020—2022

    År 2020
bokslut
1000 €
År 2021
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2022
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2021—2022
    1000 € %
 
01. Förvaltning 150 766 166 793 182 474 15 681 9
01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 15 072 16 215 16 608 393 2
04. Krishanteringscentrets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 233 2 194 2 304 110 5
(20.) Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 1 594 1 594 -1 594 -100
21. Utveckling av inrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 672 1 672 0
(24.) EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) 27 967 13 159 -13 159 -100
25. Bekämpning av oljeskador och kemikalieolyckor (reservationsanslag 3 år) 5 500 5 500 5 500 0
26. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen under programperioden 2021—2027 (reservationsanslag 3 år) 6 840 35 150 28 310 414
29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 97 365 120 000 120 000 0
50. Vissa understöd (reservationsanslag 2 år) 260 331 280 -51 -15
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 776 960 960 0
10. Polisväsendet 853 094 851 522 856 385 4 863 1
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 802 366 799 361 807 956 8 595 1
02. Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 49 120 44 553 40 821 -3 732 -8
20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (reservationsanslag 2 år) 1 608 7 608 7 608 0
20. Gränsbevakningsväsendet 428 504 276 888 280 152 3 264 1
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 268 494 271 888 275 152 3 264 1
70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år) 160 010 5 000 5 000 0
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 81 811 80 577 87 496 6 919 9
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 648 17 529 20 670 3 141 18
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 59 615 60 048 64 860 4 812 8
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 2 548 3 000 1 966 -1 034 -34
40. Migration 176 314 201 225 160 441 -40 784 -20
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 57 387 67 198 65 459 -1 739 -3
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (reservationsanslag 2 år) 97 433 104 614 71 236 -33 378 -32
22. Frivillig återresa (reservationsanslag 2 år) 1 530 2 570 2 318 -252 -10
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) 19 964 26 843 21 428 -5 415 -20
Sammanlagt 1 690 489 1 577 005 1 566 948 -10 057 -1
  Totalt antal årsverken 15 382 15 485 15 382