Statsbudgeten 2022

Förklaring:Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen (EU) och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Globala utmaningar såsom klimatförändringen, pandemier och omvälvningen i den tekniska utvecklingen påverkar vår omvärld som självständiga fenomen och driver tendenser som redan har identifierats till sin spets. Relationerna mellan stormakterna har förändrats snabbt, vilket i betydande grad har försvårat samarbetet i det regelbaserade internationella systemet och också försämrat säkerheten i Finlands och Europas närområden. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling ger grunderna för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande.

De internationella samarbetsstrukturerna, FN-systemet inberäknat, har drabbats av olika slags motsättningar. Det har blivit svårare att försvara det regelbaserade systemet och principerna för internationell rätt och att utveckla dem så att de svarar mot de nya behoven. Covid-19-pandemin försvårar genomförandet av Agenda 2030, orsakar instabilitet, undergräver demokratiutvecklingen och ökar behovet av humanitärt bistånd till en rekordhög nivå. I och med pandemin ökar ojämlikheten, och bräckliga stater blir allt bräckligare. Den globala ekonomiska recession som utlöstes av pandemin innebär också svåra utmaningar för uppnåendet av målen för hållbar utveckling och gör omvärlden ännu bräckligare. Samtidigt erbjuder återhämtningsfinansieringen efter pandemin, såsom EU:s återhämtningsinstrument, också nya möjligheter att stödja en hållbarare utveckling och handelsekonomiskt samarbete. Den tilltagande protektionismen, den ökande misstron mot globala produktionskedjor och det kritiska förhållningssättet till den multilaterala handelspolitiken är en utmaning för det internationella handelssystemet och för Världshandelsorganisationens (WTO) verksamhet även efter pandemin. För att EU ska kunna bevara sin konkurrenskraft måste unionen bättre än hittills kunna ingripa i olika slags snedvridningar av marknaden.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. Att Kina blivit en global aktör har förändrat stormaktsdynamiken. I centrum för den står konkurrensen mellan Förenta staterna och Kina om globalt ledarskap, vilket påverkar staternas relationer globalt och tvingar andra stater och aktörer, såsom EU, att fundera över sin position i den nya politiska, ekonomiska och ideologiska konkurrensen. Afrika får ökad betydelse som granne och strategisk partner till EU, och samarbetet måste fortsätta. Utvecklingsländerna är en viktig del av den internationella lösningen för att uppnå hållbar utveckling. Att främja stabiliteten i Mellanöstern fortsätter att stå i centrum för den internationella politiken och är en faktor som direkt påverkar Europa. Ryssland strävar efter en mer betydande ställning, vilket även avspeglas i säkerhetssituationen i Östersjöområdet. Utvecklingen i Europas östra grannskap kräver att vi följer situationen. Den arktiska regionens geopolitiska, miljörelaterade och ekonomiska betydelse tilltar. I en instabil internationell omvärld blir ett övergripande samarbete mellan de nordiska länderna allt viktigare.

De samhälleliga effektmålen inom förvaltningsområdet är 2022

Ett centralt mål för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att systematiskt främja jämställdheten mellan könen och tillgodoseendet av flickors och kvinnors rättigheter. Garanterandet och främjandet av jämställdheten mellan könen samt förbudet mot diskriminering på grund av kön är en skyldighet som grundar sig på de människorättskonventioner som gäller även i Finland.

Finland främjar stärkandet av kvinnors deltagande i militär krishantering bl.a. genom att stödja utbildning för och rekrytering av kvinnliga fredsbevarare. FN:s mål är att 15 % av fredsbevararna och 25 % av militärobservatörerna ska vara kvinnor före 2028. Andelen kvinnor som tjänstgör inom den militära krishanteringen utgör ca 7 % av alla finländska fredsbevarare och 20 % av militärobservatörerna. Målet är att öka kvinnornas deltagande till ca 10 % på väg mot FN:s mål. Över 40 % av experterna inom civil krishantering är kvinnor.

Finlands fredsmedlingsverksamhet främjar genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet). Vid beredningen av den fjärde nationella handlingsplanen ”Kvinnor, fred och säkerhet” beaktas framför allt de observationer om genomslag som ingår i den slutliga utvärderingsrapporten om den gällande handlingsplanen när det gäller uppnåendet av de mål som nämns i handlingsplanen och målen i resolution 1325 och relaterade resolutioner. Med de anslag som anvisats för fredsmedling främjas kvinnors deltagande i fredsprocesser och stöds arbetet i nätverken för kvinnliga fredsmedlare i Finland, i Norden och på internationell nivå.

Det viktigaste målet för utvecklingssamarbetet är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Ett av Finlands primära mål i utvecklingspolitiken är att stärka flickornas och kvinnornas rättigheter och ställning. Detta syns bland annat i Finlands finansiering av FN-organisationer och frivilligorganisationer och i Finlands landsprogram. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är att stärka kvinnors och flickors ställning och rättigheter stöds med utvecklingssamarbetsanslag till ett belopp av uppskattningsvis 437 miljoner euro.

För att stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet siktar Finland i enlighet med EU:s handlingsplan stegvis till att 85 % av alla nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i allt utvecklingssamarbete. År 2022 ingår mål som främjar jämställdheten mellan könen i ca 50 % av de nya projekt som finansieras med utvecklingssamarbetsanslag.

Utrikesministeriet verkställer statsrådets redogörelse om hållbar utveckling framför allt när det gäller Finlands globala ansvar. Finlands utrikespolitik som helhet främjar hållbar utveckling. Verksamhetens samstämmighet förbättras i samarbete mellan alla förvaltningsområden. Utrikesministeriet främjar genomförandet av klimatavtalen och deltar i det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringen och främja anpassningen till den. Utvecklingspolitiken baserar sig på Agenda 2030 och syftar till att stödja utvecklingsländernas förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling, även genom information om Finlands erfarenheter och praxis. Utrikesministeriet agerar också aktivt för att bl.a. på handelspolitisk väg uppnå målen för Agenda 2030 och främjar bekämpandet av klimatförändringen och anpassningen till den inom samtliga sektorer av utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesministeriet agerar i sin egen utvecklingspolitik och EU-påverkan så att man får med privat finansiering och företag i investeringar i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Utrikesministeriet stöder också förutsättningarna för hållbar utveckling med hjälp av civil krishantering, fredsbyggande och fredsmedling.

I budgetpropositionen för 2022 främjas koldioxidneutralitetsmålet globalt inom utrikesministeriets förvaltningsområde med uppskattningsvis ca 369 miljoner euro, vilket motsvarar nivån 2021. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är tryggad livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten och energi samt hållbar användning av naturresurser stöds med utvecklingssamarbetsmedel till ett belopp av uppskattningsvis 283 miljoner euro. Projekt och program som stöder FN:s mål för hållbar utveckling stöds med finansiella investeringar inom utvecklingssamarbetet till ett belopp av 130 miljoner euro. Avsikten är att cirka 60 % av de finansiella investeringarna riktas till klimatfinansiering. Med det anslag på 10 miljoner euro som anvisats för höjning av Finnfunds kapital stöds klimatprojekt till ett belopp av uppskattningsvis 7,5 miljoner euro. Utrikesministeriet arbetar också för att stärka forsknings- och innovationsverksamheten. Dessutom stöds andra projekt som stöder koldioxidneutralitetsmålet, t.ex. projekt för svart kol, med medel ur andra anslag under huvudtiteln.