Statsbudgeten 2022

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2022 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2020 till 2022. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2022 baserar sig dessutom på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2020 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2021. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringarna i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Prognoserna för skatteutfallet 2021 och 2022 är förenade med betydande osäkerhet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition där det föreslås att bestämmelserna om begränsning av ränteavdraget ändras i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning och undantag som gäller infrastrukturprojekt. Ändringen i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 15 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 18 miljoner euro på årsnivå. Ändringen i fråga om undantag som gäller infrastrukturprojekt minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 5 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 7 miljoner euro på årsnivå. Dessutom överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelsen om rättelse av internprissättning. Ändringen ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 40 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 75 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen dessutom till riksdagen en proposition där det föreslås att det tilläggsavdrag som hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet från ingången av 2022 höjs till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Ändringen minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 8 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 11 miljoner euro på årsnivå. Ändringen är tidsbegränsad och gäller 2022—2027. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de effekter på skatteintäkterna som ändringen i beskattningsgrunderna har. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att skatteintäkten är neutral för kommunerna. Som en del av åtgärdspaketet för att stödja kommunerna i samband med covid-19-pandemin höjdes kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 10 procentenheter för skatteåret 2021. På grund av periodiseringen av intäkterna från samfundsskatten beräknas ändringen ytterligare minska statens redovisning av samfundsskatten med ca 40 miljoner euro 2022. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför sammanlagt ca 6 miljoner euro i statens samfundsskatteintäkter från dessa år till 2022.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar nästan 30 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter största delen som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka till företagen. År 2022 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2021 och 2020.

Inom beskattningen av näringsverksamhet har 36 skatteutgifter eller skattesanktioner identifierats, och för 19 av dessa har en uppskattning av skatteutgiftens storlek kunnat göras. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. De viktigaste av skatteutgifterna under momentet för samfundsskatt är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, på skatteårsnivå beräknat ca 942 miljoner euro 2022, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 383 miljoner euro. I fråga om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar inbegriper det belopp som beräknats ovan också skatteutgifter under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Man har beslutat att utöka avskrivningsrätten för lösa anläggningstillgångar för skatteåren 2020—2025, vilket också har ökat skatteutgiftens belopp. År 2022 ökar den skatteutgift som föranleds av tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet i och med att tilläggsavdraget stiger till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Den skattesanktion som begränsningen av ränteavdraget medför ökar något på grund av de revideringar som hänför sig till begränsningen av ränteavdraget. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. För periodiserade skatteutgifter kan uppskattningen presenteras antingen som ränta på skatteskuld eller som inverkan på skatteårsnivå; se rapporten Verotuet Suomessa 2009 (Statens ekonomiska forskningscentral 2010).