Statsbudgeten 2021
Förklaring:Denna förklaringsdel gäller kapitlen 30.10 och 30.20.
Största delen av Finlands areal är landsbygd. Ungefär en tredjedel av befolkningen bor stadigvarande på landsbygden. Uppföljningen av befolkningsutvecklingen baserar sig på den statistikförda folkmängd som beskriver permanent boende. Den baserar sig på situationen den sista dagen i året och beaktar således inte människors mobilitet. På grund av den bristfälliga kunskapsbasen om multilokalitet tar samhällsplaneringen och servicestrukturerna samt olika system inte tillräckligt väl hänsyn till den multilokalitet som följer av den ökade mobiliteten. Detta är problematiskt med tanke på landsbygden, eftersom den statistikförda folkmängden på landsbygden redan länge har minskat, trots att säsongsbefolkningen under de senaste årtiondena har ökat kraftigt i synnerhet på glesbygden. På landsbygden finns det säsongsvis fortfarande över 1,1 miljoner fler människor än vad det beräknats enligt den statistikförda folkmängden.
Landsbygdsområdena utgör en miljö med såväl företagsverksamhet som fast boende och fritidsboende. Landsbygdsområdenas möjligheter ligger i en mångsidigare företagsverksamhet och ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av bioekonomin. Landsbygdsområdena är av central betydelse också när det gäller att finna lösningar på utmaningar, så som bekämpningen av klimatförändringen. Ett allt bättre utnyttjande av de möjligheter som företagandet och boendet ger förutsätter att man genom samarbete mellan de olika förvaltningsområdena säkerställer att landsbygden är tillgänglig och att de grundläggande strukturerna och tjänsterna fungerar. För att det ska vara möjligt att främja landsbygdens livskraft och trygga servicen behövs det inte bara stöd från samhällets sida utan även innovationer och nyföretagsamhet samt lokalt förankrad utveckling på eget initiativ.
Landsbygdsområdenas näringsstruktur varierar enligt landsbygdstyp och region. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden är näringsstrukturen mångsidigare och sysselsättningsmöjligheterna bättre än i glesbygden. Antalet mikro- och småföretag har ökat i synnerhet på den stadsnära landsbygden. I glesbygden är näringsstrukturen mer ensidig och sårbar och sysselsättningsmöjligheterna sämre. Samtidigt har många företag på landsbygden brist på kvalificerad arbetskraft. Situationen för landsbygdsområdena är bättre i södra och västra Finland än i östra och norra Finland.
På landsbygden accentueras många av de framtida utmaningar som vårt land står inför. De äldres andel av befolkningen ökar i synnerhet i glesbygden. Den lägre inkomstnivån på landsbygden samt de långa avstånden och den glesa bebyggelsen försvårar bl.a. upprätthållandet av servicen.
Finlands livsmedelssystem baserar sig på den inhemska jordbruksproduktionen vars betydelse ytterligare har accentuerats i samband med coronakrisen. Av de livsmedel som används är 80 % inhemska, men för att producera dem krävs många importinsatser (bl.a. kompletterande protein, olja, gödsel och växtskyddsmedel, maskiner och utrustning samt reservdelar till dessa). Jordbruk idkas i hela landet, även om produktionen de senaste åren har koncentrerats till de områden som med tanke på produktionsförhållandena relativt sett är fördelaktigast. Antalet gårdar har minskat och gårdarna ökat i storlek redan i årtionden, men produktionsmängderna och åkerarealerna har ändå hållits på en relativt stabil nivå.
Produktionsmängderna när det gäller de viktigaste produkterna motsvarar i det närmaste den inhemska konsumtionen med undantag för produktionen av nöt- och fårkött, råg och socker samt produktionen av proteingrödor och oljeväxter. En betydande mängd av det kompletterande protein som behövs vid utfodringen av djuren är man tvungen att importera, vilket är problematiskt med tanke på försörjningsberedskapen.
Strukturutvecklingen inom jordbruket beräknas fortsätta. Antalet gårdar minskar, produktionen blir effektivare och koncentreras till större produktionsenheter. Den genomsnittliga åkerarealen har ökat med 20 hektar sedan år 2000 och är nu ca 48 hektar (gårdar med ekologisk produktion nästan 59 hektar). På motsvarande sätt ökar också storleken på produktionsenheterna inom husdjursskötseln och ny teknik tas i bruk inom produktionen.
Bibehållandet av den relativa konkurrenskraften förutsätter att jordbrukets struktur- och produktionsutveckling är minst lika snabb som i de viktigaste konkurrentländerna. Strukturstöden har central betydelse när det gäller att främja investeringar. En del av gårdarna väljer att göra verksamheten mångsidigare i stället för att specialisera produktionen, vilket märks i form av en relativ ökning av andelen gårdar som bedriver annan företagsverksamhet.
Det är viktigt att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft så att den inhemska råvaruproduktionen bibehålls. Då känner man också till matens ursprung så bra som möjligt. Tillräcklig lönsamhet är också en förutsättning för produktionsutvecklande investeringar och för att det ska finnas sådana som vill ta över produktionen på gårdarna. Investeringar och utvecklande av kompetensen främjar produktionseffektiviteten, en hållbar användning av naturresurserna och miljöns tillstånd.
Det har blivit svårare att förutse jordbrukets ekonomiska omvärld till följd av att priserna på produkter och insatsvaror har varierat mera än tidigare. De senaste åren har priserna på insatsvaror stigit snabbare än priserna på produkterna, vilket har försämrat produktionens lönsamhet i synnerhet inom husdjursskötseln. Konsekvenserna av de dåliga väderförhållandena under de senaste vegetationsperioderna kommer att synas i gårdarnas ekonomi ännu under flera år. På grund av konkurrenssituationen har gårdarna begränsade möjligheter att förbättra lönsamheten på marknadsvillkor. Hur försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter och priserna på insatsvaror utvecklas kan inte just påverkas med åtgärder från statsmaktens sida. Coronaviruskrisen, som fick en snabb och kraftig spridning i början av 2020, har lyft fram nya och oförutsedda utmaningar och risker även för livsmedelsproduktionen. Denna nya osäkerhet försvårar framförhållningen på livsmedelsmarknaden och förutsätter satsningar när det gäller att säkerställa fungerande produktions- och transportkedjor.
Jordbruksproduktionens lönsamhet påverkas inte bara av försäljningsinkomsterna och kostnaderna utan på ett centralt sätt också av EU-stöden och de nationella stöden för jordbruket. Deras andel av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter är ungefär en tredjedel. Stödhelheten har byggts upp så att den är så balanserad som möjligt med tanke på de olika produktionsinriktningarna och regionerna. Det är möjligt att påverka jordbrukarnas inkomstnivå och lönsamheten inom produktionen i synnerhet genom EU:s direkta stöd (mom. 30.20.41), kompensationsersättningarna (mom. 30.20.44) och de nationella stöden för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40). Ungefär hälften av jordbrukarstöden ingår i landsbygdsprogrammet.
De areal- och djurbaserade stöden och stödens EU-andelar åren 2018—2021 (mn euro)1)
2018 utfall |
2019 uppskattning |
2020 uppskattning |
20212) uppskattning |
|
Ersättningar för djurens välbefinnande (30.10.43) | 58 | 60 | 62 | 67 |
— statens andel | 34 | 35 | 36 | 39 |
— EU:s andel | 24 | 25 | 26 | 28 |
Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (30.20.40) | 322 | 322 | 321 | 319 |
EU-inkomststöd (30.20.41) | 522 | 524 | 524 | 524 |
Miljöersättningar och ekologisk produktion (30.20.43) | 294 | 294 | 304 | 310 |
— statens andel | 171 | 171 | 176 | 180 |
— EU:s andel | 123 | 123 | 128 | 130 |
Kompensationsersättningar sammanlagt (30.20.44) | 543 | 543 | 545 | 545 |
— statens andel | 448 | 448 | 450 | 451 |
— EU:s andel | 95 | 95 | 95 | 94 |
Jordbrukarstöd sammanlagt | 1 739 | 1 743 | 1 756 | 1 765 |
— statens andel | 975 | 976 | 983 | 989 |
— EU:s andel | 764 | 767 | 773 | 776 |
— EU:s andel, % | 44 | 44 | 44 | 44 |
1) I tabellen anges stöd som gäller åren 2018—2021. Utbetalningen av stödet kan fördela sig mellan ingången av stödåret i fråga till utgången av juni följande år.
2) I uppskattningen för 2021 har inte beaktats den lösning om EU-finansieringen som nåddes i juli 2020.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) genomförs i form av fleråriga helheter på samma sätt som andra politiska sektorer och fonder som ingår i EU:s fleråriga budgetram. Den kommande finansieringsperioden omfattar åren 2021—2027. Eftersom ett avtal om EU-finansieringen nåddes först i juli 2020 har rättsakter om den nya finansieringsperioden ännu inte kunnat antas. Därför fördröjs införandet av de nya åtgärderna med åtminstone ett år, eventuellt två år. Med stöd av de preliminära bestämmelserna om en övergångsperiod fortsätter åtgärderna enligt programperioden 2014—2020 under övergångsperioden 2021 med den finansiering som anvisats för finansieringsperioden 2021—2027. I budgetpropositionen har anslagsnivåerna för den nya finansieringsperioden inte beaktas i det här skedet. I fråga om momenten 30.10.40, 30.10.43, 30.10.64, 30.20.40, 30.20.41, 30.20.43 och 30.20.44 kompletteras budgetpropositionen efter det att kommissionens beslut om anslagen och reglerna för övergångsperioden har fåtts.
Under övergångsperioden fortsätter planeringen av det kommande stödsystemet. Efter antagandet av EU:s budgetram och lagstiftning färdigställs den strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken som ska lämnas till EU-kommissionen för den nya finansieringsperioden. Den innehåller åtgärder som helfinansieras och medfinansieras av EU samt därtill hörande nationella stöd och en finansieringsplan för dem.
Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden allt mer på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelssystemet och på utvecklandet av innovationer och på ett snabbt ibruktagande av dem. Till innovationerna hör bl.a. nya produkter inom bioekonomin, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionssätt. Konkurrenskraften kan ökas genom en höjning av förädlingsvärdet på produktionen, ökad export eller specialisering på t.ex. ekologisk produktion. Även naturproduktbranschen är en växande sektor som ger olika fördelar med tanke på välbefinnandet samt kommersiella möjligheter.
Livsmedelssektorn är den fjärde största branschen inom industrin. Hela livsmedelsbranschen sysselsätter ca 340 000 personer i Finland, dvs. 13 % av den sysselsatta arbetskraften. Förädlingen av livsmedel har polariserats i Finland. Några stora företag har en stark roll i branschen, trots att 99 % av företagen i branschen, mätt enligt antalet anställda, hör till de små och medelstora företag som sysselsätter färre än 250 personer. Med tanke på livsmedelssystemet är det viktigt att branschen har tillräckligt många starka, innovativa, tillväxtorienterade och konkurrenskraftiga företag.
Konsumenternas val och matkunnande har stor inverkan på livsmedelssystemet och dess framtid. Allt oftare fattar konsumenterna sina köpbeslut inte bara utifrån den egna hälsan och det egna välbefinnandet utan också utifrån produktionsdjurens välbefinnande samt produktionskedjans miljöbelastning tillsammans med sociala aspekter och sysselsättningsaspekter. Livsmedelssystemet har blivit mångsidigare och internationaliserats, samtidigt som intresset för bl.a. närproducerad och ekologisk mat har ökat. Matens ursprung, produktionssätt, klimatpåverkan, säkerhet och hur hälsosam den är intresserar konsumenterna. Genom information och matfostran är det möjligt att öka kunskapen om ett ansvarstagande och hållbart livsmedelssystem.
Globaliseringen av livsmedelsmarknaden medför nya utmaningar när det gäller att hantera riskerna inom livsmedelssystemet, såsom sjukdomar som sprider sig med livsmedel, levande djur eller animaliska produkter samt växter från länder med bristfällig sjukdoms- eller hygiensituation eller med produktionsförhållanden som leder till att dessa risker inte kan hanteras fullt ut. De medvetna konsumenterna kräver ansvarstagande verksamhet inom handeln, industrin och primärproduktionen. De olika delarna av livsmedelssystemet är på många sätt kopplade till varandra, vilket medför att framgång för en part också inverkar på framgången för övriga parter. Denna helhet styrs genom livsmedelspolitiken. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik (Mat2030) håller för närvarande på att genomföras. Det har i enlighet med regeringsprogrammet skapats ett diskussionsforum kallat Gemensamt matbord och dess mål är att skapa en gemensam målbild och strategi för den framtida matkedjan.
Näringsutsläppen från jordbruket i marken och vattendragen har minskat tack vare landsbygdsprogrammets åtgärder, ökad miljömedvetenhet och miljökompetens, ändrade konsumtionsvanor samt nya, preciserade produktionsmetoder och ökad ekologisk produktion. Klimatförändringen, mängden och kvaliteten på naturresurserna, planläggningen och annan styrning av samhällsstrukturen samt metoderna för energiproduktion inverkar i väsentlig grad också på utvecklingen inom livsmedelssystemet och i landsbygdsområdena. Att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den kvarstår som en stor framtida utmaning. Den kräver lösningar som inverkar på markanvändningen, energiförbrukningen, återvinningen av näringsämnen, jordbruksproduktionen och produktionsteknikerna. Syftet med det program för klimatvänlig mat som bereds i enlighet med regeringsprogrammet är att stödja samhällets omställning till ett klimatsäkert livsmedelssystem. I ett klimatsäkert livsmedelssystem beaktas alla aspekter av hållbarhet: social, ekonomisk, kulturell och ekologisk hållbarhet. Programmet bidrar till Finlands regerings mål om att Finland ska bli klimatneutralt före 2035.
I enlighet med målen för den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren. Jord- och skogsbruksministeriet genomför för sin egen sektors del de åtgärder för främjande av biogas som skrivits in i regeringsprogrammet. Särskilda tyngdpunktsområden är främjande av den distribuerade biogasproduktionen samt återvinning av näringsämnen som en del av produktionshelheten för biogas.
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2021 ställer jord- och skogsbruksministeriet preliminärt upp följande mål för åtgärderna inom politiksektorerna för landsbygdsutveckling (kapitel 30.10) och jordbruk och livsmedelsekonomi (kapitel 30.20) som stöder de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln. Anslagen för främjandet av dessa mål har budgeterats under momenten i kapitel 30.10 och 30.20.
- — Alla har tillräckligt med trygg och näringsrik mat
- — Efterfrågan på och exporten av finländsk mat ökar
- — Livsmedelssystemet är konsument- och marknadsorienterat
- — Livsmedelssystemet är lönsamt och hållbart
- — Livsmedelssystemets mervärde ökar och fördelar sig rättvist
- — Produktionsstrukturen och produktiviteten inom jordbruket förbättras
- — Insatsvarorna är fortsättningsvis högklassiga och säkra
- — Djursjukdomar och växtskadegörare är under kontroll
- — Djurens välbefinnande håller en hög nivå och den antimikrobiella resistensen är under kontroll
- — Verksamhetsmiljön för naturresursekonomin är konkurrenskraftig
- — Den affärsverksamhet som baserar sig på naturresurser och naturprodukter är mångsidig och förädlingsgraden ökar
- — Användningen av naturens olika immateriella tillgångar och välbefinnandetjänster ökar
- — De förnybara naturresursernas livskraft, den biologiska mångfalden och livsmiljöernas tillstånd förbättras och en hållbar användning av dem tryggas
- — Klimatförändringen bromsas genom att steg tas mot koldioxidneutralitet, materialeffektivitet och slutna kretslopp
- — Vi anpassar oss till klimatförändringen och förbereder oss för de risker som den medför
- — Kunnandet, samarbetet och partnerskapen stärks
- — Företagsstrukturen i landsbygdsområdena utvecklas och företagens konkurrenskraft förbättras
- — Företagen har tillgång till kompetent arbetskraft samt finansiering och tjänster
- — Samhällsinfrastrukturen och högklassig service möjliggör välfärd, boende och näringsverksamhet på landsbygden
- — Det regionala och lokala samarbetet samt den lokalt ledda utvecklingen stärks
- — I beslutsfattandet beaktas konsekvenserna för landsbygden
- — Växelverkan mellan landsbygds-, skärgårds- och stadsområden fungerar väl
- — Geografisk information som anknyter till livsmedel och förnybara naturresurser möjliggör effektiva processer och tjänster samt ny affärsverksamhet.
Utveckling av landsbygden1)
2005 | 2010 | 2015 | 2017 | 2018 | |
Andelen företag med verksamhetsställe på landsbygden av samtliga verksamhetsställen, % 2) | 32,2 | 37,3 | 37,4 | 36,3 | - |
Sysselsättningsgrad sammanlagt2) | 64,3 | 65,0 | 64,5 | 65,0 | - |
— glesbygd | 54,8 | 57,7 | 58,3 | 59,8 | - |
— kärnlandsbygd | 62,4 | 63,2 | 63,4 | 64,2 | - |
— stadsnära landsbygd | 68,0 | 68,8 | 68,6 | 69,2 | - |
— stad | 65,1 | 65,5 | 64,6 | 64,9 | - |
Andel av befolkningen som bor i landsbygdsområden, % | 32,0 | 31,0 | 29,7 | 29,0 | 28,7 |
Andel av befolkningen som bor stadigvarande i landsbygdsområden eller är sommargäster, % | 39,5 | 38,4 | 37,2 | 36,8 | 36,5 |
Andel övernattningar i landsbygdsområden av alla övernattningar, % | 35,5 | 33,9 | 33,2 | 32,3 | 32,5 |
1) Siffrorna i tabellen gäller fastlandet (Källa: Statistikcentralen, landsbygdsindikatorer).
2) Uppgifterna för 2018 är ännu inte tillgängliga.
Landsbygdsprogram (delfinansierade av EU)1)
2007—2013 utfall |
2014—2019 utfall |
2014—2020 mål |
|
Nya arbetstillfällen | 7 948 | 3 160 | 5 700 |
Företag som fått understöd, st | 10 599 | 2 811 | 6 550 |
Deltagit i utbildning, antal personer | 39 456 | 15 827 | 25 000 |
Landsbygdsinvesteringar, st. | 1 771 | 5 863 | 7 000 |
Startstöd, st. | 2 942 | 824 | 2 700 |
1) Genomförandet av landsbygdsprogrammet för perioden 2014—2020 inleddes fullt ut 2016. Utfallet för finansieringsperioden 2014—2020 anges i fråga om avslutade projekt.
Jordbruk och livsmedelsekonomi
2017 | 2018 | 2019 | 2020—2021 mål |
|
Företagarinkomst från jordbruket/FWU (euro/år)1) | 18 600 | 20 200 | 15 800 | ökar |
Den inhemska produktionens andel (%) av konsumtionen | ||||
— kött, sammanlagt | 80 | 80 | 80 | ökar |
— mjölkprodukter, sammanlagt | 68 | 67 | 67 | ökar |
Självförsörjningsgraden i fråga om kompletterande protein (%) 2) | 16,5 | 14,5 | 12,6 | ökar |
Värdet av jordbruksproduktionen (mn euro)3) | 3 715 | 3 804 | 3 702 | ökar |
Bruttovärdet av livsmedelsproduktionen sammanlagt (mn euro)4) | 27 999 | 28 866 | 29 713 | ökar |
Värdet av livsmedelsexporten (mn euro)5) | 1 625 | 1 552 | 1 751 | ökar |
1) Källa: Naturresursinstitutet. FWU är antalet heltidsarbetande medlemmar av en företagarfamilj beräknat utifrån företagarfamiljens arbetstimmar (0,85 personer per gård 2018). Företagarinkomsten från jordbruket beskriver den genomsnittliga inkomsten per företag och år. Siffran för 2019 är en prognos.
2) Uppskattningen baserar sig på produktionen av inhemsk ryps, raps, bondbönor och ärter jämfört med importmängderna för olika proteingrödor.
3) Källa: Naturresursinstitutet. Inkluderar utöver försäljningsintäkterna även värdet på de produkter som använts för den egna mathållningen, foderanvändning och vidareförädling samt lagerförändringen. Siffran för 2019 är en prognos.
4) Produktionens bruttovärde inom jordbruket, livsmedelsindustrin, förplägnadsverksamheten samt parti- och detaljhandeln med livsmedel. Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna, struktur- och bokslutsstatistik över företag. Siffran för 2019 är en uppskattning.
5) Källa: Tullen/Livsmedelsindustriförbundet. Siffrorna omfattar inte foder.
Miljöbelastning från jordbruket
2000—2006 i genomsnitt |
2007—2013 i genomsnitt |
2016 utfall |
2017 utfall |
2018 utfall |
2019—2021 mål |
|
Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha1) | 53,8 | 46,3 | 48,8 | 53,7 | 46,0 | <46,0 |
Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha1) | 7,6 | 4,0 | 4,3 | 5,8 | 5,9 | <5,0 |
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv2) | 6,6 | 6,5 | 6,7 | 6,6 | 6,6 | <6,6 |
Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv3) | 8,2 | 8,3 | 8,6 | 8,7 | 8,8 | <8,8 |
Utsläpp av ammoniak från jordbruket, kt/år4) | 31,5 | 31,7 | 29,91 | 29,01 | 28,8 | <28,8 |
1) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (Källa: Naturresursinstitutet, Agrikaattori).
2) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen, utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord samt koldioxidutsläpp från kalkning. Källa: Statistikcentralen ”Finlands utsläpp av växthusgaser 2018 till EU och FN:s klimatkonvention” 13.3.2020.
3) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från odlingsmark och gräsbevuxna områden. Källa: Statistikcentralen ”Finlands utsläpp av växthusgaser 2018 till EU och FN:s klimatkonvention” 13.3.2020).
4) Källa: Inventeringsrapport till konventionen om långväga transport av luftföroreningar — Finland´s Informative Inventory Report, IIR 2020, 14.3.2020.
Ekologisk och närproducerad mat
2017 | 2018 | 2019 | 2020—2021 mål |
|
Mikro- och småföretag i livsmedelsbranschen1) | ||||
— antal (st.) | 1 657 | 1 628 | >1 628 | ökar |
— produktionens förädlingsvärde (mn euro) | 653,9 | 699,1 | >699,1 | ökar |
Åkerareal med ekologisk odling (%)2) | 11,4 | 13,1 | 13,5 | ökar |
Antal ekologiska husdjursgårdar (st.)2) | 974 | 1 037 | 1 036 | ökar |
Antal producenter av ekologiska livsmedel (st.) | 742 | 749 | 784 | ökar |
1) Statistikcentralen. På grund av tidtabellen för när statistiken är klar finns uppgifterna för 2019 inte att tillgå.
2) Källa: Livsmedelsverket/ekotillsynen OBS: omfattar även arealen under övergångsperioden.
Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
2017 | 2018 | 2019 | 2020—2021 mål |
|
Djursjukdomar som är farliga eller lätt sprider sig (st.)1) | 13 | 5 | 1 | 0 |
Farliga växtskadegörare (nya bestående) (st.) | 0 | 0 | 0 | 0 |
Andelen husdjursgårdar som fått ersättningar för djurens välbefinnande (%) | 50 | 52 | 58 | ökar |
Rapporterade livsmedelsburna matförgiftningsepidemier (st.) | 47 | 67 | 42 | under 45 |
— antal insjuknade (st.) | 983 | 1 415 | 708 | under 1 000 |
Förekomst av salmonella (%) | ||||
— hos djur inom livsmedelsproduktionen och i livsmedel | under 1 | under 1 | under 1 | under 1 |
— i foder för djur inom livsmedelsproduktionen | 0 | 0 | 0 | 0 |
Objekt som nått de bästa nivåerna (A och B) vid OIVA-inspektioner av livsmedelslokalerna (%) | 87 | 87 | 87 | över 85 |
Andel objekt som uppfyller kraven (%) | ||||
— jordbrukets insatsvaror (frön, gödselfabrikat, växtskyddsmedel och foder) | 90 | 93 | 93 | över 95 |
— den ekologiska livsmedelskedjan | 98 | 99 | 98 | över 95 |
— på urval baserad tillsyn över djurskyddet | 88 | 82 | 70 | över 85 |
1) Inbegriper även djursjukdomar hos vilda djur.
De investeringsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt beviljas och betalas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Åtgärderna enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 tillämpas 2021, men finansieringen kommer från de medel som anvisats för finansieringsperioden 2021—2027. Utvecklingsfondens ekonomiska situation granskas i följande tabell. Investerings- och startbidrag som delfinansieras av EU finansieras med anslag i budgeten (mom. 30.10.40). Jordbruksinvesteringar och etablering av jordbruk främjas också med hjälp av räntestöd (mom. 30.10.41).
Stödform i fråga om det strukturstöd till jordbruket som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och budgeten åren 2019—2021 (mn euro)
2019 bokslut |
2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
|
GÅRDSBRUKETS UTVECKLINGSFOND | |||
Disponibla medel sammanlagt | 116,01 | 227,75 | 119,54 |
— egna inkomster1) | 13,38 | 10,92 | 10,30 |
— återtagande av lån och bidrag | 0,10 | 0,10 | 0,10 |
— inkomster från EU + diverse inkomster | 3,02 | 1,30 | 1,14 |
— belopp som överförs från föregående år | 99,51 | 48,63 | 108,00 |
— övriga inkomster | - | - | - |
— överföring från budgeten | - | 166,80 | - |
LÅN, sammanlagt | |||
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (statliga lån) | 0,24 | 0,50 | 0,90 |
Räntestödslån sammanlagt (mom. 30.10.41) | 250,00 | 250,00 | 250,00 |
BIDRAG (bevillningsfullmakt i fråga om 2020 och 2021) | |||
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond 2) | 53,29 | 103,00 | 65,00 |
EU-delfinansierade bidrag (mom. 30.10.40) | 97,20 | 30,00 | 68,00 |
RÄNTESTÖD FÖR RÄNTESTÖDSLÅN (mom. 30.10.41) | 12,20 | 15,00 | 15,00 |
1) Bl.a. amorteringar och räntor. Innehåller också köpeskillingsfordringar och försäljning av gårdar.
2) Gårdsbrukets utvecklingsfonds direktion har godkänt en bevillningsfullmakt på 98 miljoner euro för 2020. Dessutom står 5 miljoner euro till förfogande som i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisats till Gårdsbrukets utvecklingsfond.
Alltför stora störningar på marknaden för jordbruksprodukter stabiliseras med hjälp av de marknads- och interventionsåtgärder som ingår i EU:s marknadssystem. Till interventionsverksamheten hör närmast lagring av produkter. För finansieringen av åtgärderna finns Interventionsfonden för jordbruket, vars utgifter i huvudsak finansieras med medel ur EU:s garantifond för jordbruket. De utgifter för Interventionsfonden för jordbruket som staten ska svara för täcks av en budgetöverföring till fonden från moment 30.20.60.
40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 55 050 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för startbidrag till unga jordbrukare och unga näringsidkare och investeringsbidrag till jordbruket enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021
2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013
3) till betalning av investeringar i biogas och gödselhantering som i sin helhet finansieras nationellt.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2021 får beslut om beviljande som hänför sig till övergångsperioden 2021 fattas för 68 000 000 euro.
Om en del av den bevillningsfullmakt för 2020 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2021.
Förklaring:Startbidragen till unga jordbrukare och unga näringsidkare samt investeringsbidragen till jordbruket ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. År 2021 fortsätter genomförandet i enlighet med reglerna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (övergångsperiod 2021). Genom bidragen förbättras jordbrukets produktivitet och konkurrenskraft, minskar den ekonomiska risken i samband med etablering av jordbruk samt tryggas en fortsatt jordbruksproduktion. Investeringar stöds förutom med delfinansierade bidrag som beviljas under momentet dessutom med räntestöd (mom. 30.10.41) samt nationella bidrag och statsborgen som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond.
Bidragsbesluten under övergångsperioden 2021 beräknas uppgå till sammanlagt 68 000 000 euro. Av detta belopp beräknas startbidragen uppgå till 13 000 000 euro och investeringsbidragen till 55 000 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 är 42 %.
Den beräknade fördelningen av anslagen under momentet 2021 (euro)
Sammanlagt, varav | 55 050 000 |
— EU:s andel | 21 441 000 |
— statens andel | 29 609 000 |
— investeringar i biogas och gödselhantering som i sin helhet finansieras nationellt | 4 000 000 |
Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)
20211) | 20221) | 2023 | Sammanlagt fr.o.m. 2021 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2021 | 49,0 | 22,5 | 8,6 | 80,1 |
Förbindelser 2021 | 17,0 | 40,8 | 10,2 | 68,0 |
Utgifter sammanlagt | 66,0 | 63,3 | 18,8 | 148,1 |
1) En del av utgifterna täcks av en post som överförs. De utgifter som föranleds av förbindelserna 2021 har kalkylmässigt hänförts till åren 2021—2023.
Under momentet har det dessutom i enlighet med regeringsprogrammet (2019) anvisats finansiering på 4 000 000 euro för sådana investeringar i biogas och gödselhantering som i sin helhet betalas nationellt.
De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 och den beräknade användningen av anslaget (mn euro)
De ekonomiska ramarna programperioden 2014—20201) | Anslag1) | |||||
Åtgärd | EU | Staten | Offentlig finansiering sammanlagt |
betalats 2015—2019 | budgeterats 2020 |
budgetprop.2) 2021 |
Start- och investeringsbidrag | 174,800 | 262,200 | 437,000 | 277,644 | 84,826 | 51,050 |
1) Siffrorna innefattar inte det anslag som reserverats för helt nationellt finansierade investeringar i biogas och gödselhantering och som uppgår till sammanlagt 7,5 miljoner euro åren 2020—2021.
2) År 2021 behövs ett anslag på sammanlagt 66,0 miljoner euro, varvid en del av utgifterna under momentet täcks med en post som överförs från föregående år. Av det anslag som behövs 2021 beräknas 17,0 miljoner euro betalas på basis av förbindelserna under övergångsperioden 2021.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Finansiering av investeringar i biogas och gödselhantering (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | 500 |
Ändring av engångsnatur 2020 av landsbygdsprogrammets finansiering (överföring till moment 30.10.43) | -5 000 |
Ändring av engångsnatur 2020 av landsbygdsprogrammets finansiering (överföring till moment 30.20.44) | -25 000 |
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet | -3 776 |
Sammanlagt | -33 276 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2021 budget | 55 050 000 |
2020 budget | 88 326 000 |
2019 bokslut | 84 976 000 |
41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 15 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), skoltlagen (253/1995), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), landsbygdsnäringslagen (1295/1990) och lagen om gårdsbruksenheter (188/1977).
År 2021 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital på högst 250 000 000 euro.
Förklaring:För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är det årliga räntestödet i fråga om lån som beviljats 2013 och därefter högst tre procent av det återstående lånebeloppet och i fråga om lån som beviljats tidigare på motsvarande sätt högst fyra procent. För lån som 1996—2012 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst fyra eller fem procent av det återstående lånebeloppet beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på året för beviljande av lånet och låneslaget. Det utestående kapitalet i fråga om räntestödslån uppgick vid utgången av 2019 till sammanlagt ca 1,49 miljarder euro. Vid dimensioneringen av anslaget har det antagits att det genomsnittliga räntestödet för 2021 är 1 % av räntestödslånens kapital.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025— | Samman- lagt fr.o.m. 2021 |
|
Räntestödslån som beviljats före 2021 | 13,1 | 11,6 | 9,8 | 8,3 | 84,1 | 126,9 |
Räntestödslån som beviljas 2021 | 0,7 | 1,6 | 1,9 | 1,7 | 28,7 | 34,6 |
Utgifter sammanlagt | 13,8 | 13,2 | 11,7 | 10,0 | 112,81) | 161,5 |
1) Fr.o.m. 2025 beräknas räntestödsbeloppet uppgå till 3 % av räntestödslånens kapital.
2021 budget | 15 000 000 |
2020 budget | 15 000 000 |
2019 bokslut | 12 169 097 |
42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 31 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974)
2) till betalning av avträdelsestöd och skötselkostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Genom avträdelsestödet främjades en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet var också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Nya beslut om avträdelsestöd kunde fattas till utgången av 2018, varefter det inte längre har varit möjligt att bevilja förtidspension från jordbruk i Europeiska unionen.
År 2021 betalas utgifter för de tre helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2007—2010, 2011—2014 och 2015—2018) och för systemet med avträdelsepension från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen.
Utfall av avträdelsestöden och avträdelsepensionerna år 2021
Antal som omfattas av systemet under dess giltighetstid | Pensioner som utbetalas i slutet av år 2021, uppskattning | Genomsnittlig ersättning år 2021, uppskattning | ||
Stödform | Gårdar | Avträdare | st. | euro/månad |
Avträdelsepension | 6 602 | 248 | ||
Avträdelsestöd 2007—2010 | 2 467 | 4 298 | 106 | 617 |
Avträdelsestöd 2011—2014 | 2 067 | 3 277 | 1 217 | 897 |
Avträdelsestöd 2015—2018 | 626 | 849 | 513 | 1 053 |
Sammanlagt | 5 160 | 8 424 | 8 438 |
Åren 2020 och 2021 beräknas anslagsbehovet fördela sig på följande sätt (mn euro)
2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
|
Avträdelsepensioner | 20,84 | 18,55 |
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2003—2006 | 0,10 | - |
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2007—2010 | 1,10 | 0,61 |
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2011—2014 | 14,78 | 11,50 |
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2015—2018 | 6,26 | 6,70 |
Förvaltningskostnader1) | 0,94 | 0,83 |
Sammanlagt | 44,02 | 38,192) |
1) Social- och hälsovårdsministeriet har genom sitt beslut av den 11 januari 2019 (Dnr STM/5132/2018) fastställt grunderna för förvaltningskostnaderna för åren 2019—2022.
2) Under momentet står även anslag som överförs från föregående år till förfogande.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ändring i behovskalkylen | -14 000 |
Sammanlagt | -14 000 |
2021 budget | 31 300 000 |
2020 budget | 45 300 000 |
2019 bokslut | 40 500 000 |
43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 67 767 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för ersättningar för djurens välbefinnande enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020 och förlängda med ett år till 2021
2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 och som förlängts med ett år till 2021 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.
Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.
Förklaring:Ersättningarna för djurens välbefinnande ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. År 2021 fortsätter genomförandet i enlighet med reglerna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (övergångsperiod 2021).
Syftet med ersättningar för djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande ska förbättras. Avsikten är att främja en mer artspecifik skötsel av produktionsdjuren och att öka jordbrukarnas medvetenhet om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande. En förbindelse om djurens välbefinnande kan ingås i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. I förbindelser om djurens välbefinnande förbinder sig jordbrukaren att iaktta villkoren för åtgärderna i fråga om de djurarter som jordbrukaren valt. Förbindelsen gäller 1 år, men den kan förlängas årligen.
År 2019 hade ca 6 100 husdjursproducenter förbundit sig till ersättning för djurens välbefinnande. Vid granskning av produktionsinriktningarna har 53 % av nötkreatursgårdarna, 70 % av svingårdarna, 54 % av gårdarna med får och getter och 71 % av fjäderfägårdarna ingått förbindelse.
År 2021 behövs det ett anslag på uppskattningsvis sammanlagt 67 767 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 28 462 000 euro och den nationella medfinansieringen 39 305 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 är 42 %.
Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.
De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 och den beräknade användningen av anslaget (mn euro)
De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 | Anslag | |||||
Åtgärd | EU | Staten | Offentlig finansiering sammanlagt |
betalats 2014—2019 |
budgeterats 2020 |
budgetprop. 2021 |
Ersättningar för djurens välbefinnande | 162,960 | 225,040 | 388,000 | 303,479 | 62,767 | 67,767 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ändring av engångsnatur 2020 av landsbygdsprogrammets finansiering (överföring från moment 30.10.40) | 5 000 |
Sammanlagt | 5 000 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2021 budget | 67 767 000 |
2020 budget | 62 767 000 |
2019 bokslut | 47 767 000 |
50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 326 000 euro.
Anslaget får enligt statsrådets förordning om statsunderstöd för jordbruksrådgivningstjänster (431/2016) användas till betalning av statsbidrag som beviljas för rådgivning, till företag och andra sammanslutningar som bedriver riksomfattande rådgivning.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med statsbidraget garanteras regionalt och innehållsmässigt täckande yrkeskunnig rådgivning till skäligt pris. Detta skapar för sin del förutsättningar för bedrivande av jordbruksproduktion i hela Finland. De statsbidragstagande rådgivningsorganisationernas effektivitet mäts bl.a. i antalet kunder. Cirka 40 % av lantbruks- och trädgårdsföretagen är kunder eller medlemmar i rådgivningsorganisationer.
Preliminära mål för användningen av statsbidraget när det gäller främjande av näringarna på landsbygden:
1. Genom rådgivning och genom att främja olika samarbetsformer skapas det förutsättningar för konkurrenskraft, ökad förädlingsgrad samt förbättrad lönsamhet, produktivitet och produktionsstruktur inom sådan marknads- och konsumentorienterad företagsverksamhet som baserar sig på bioekonomi och livsmedelssystemet.
2. Genom rådgivning och utveckling av rådgivningstjänsterna främjas miljövänligare produktionsmetoder bl.a. genom en optimal och hållbar användning av produktionsinsatserna. Klimatförändringen bromsas genom att steg tas mot koldioxidneutralitet, materialeffektivitet och slutna kretslopp.
3. Genom rådgivning och metoder inom husdjursaveln samt genom utvecklande av mätare och metoder främjas välbefinnande och säkerhet samt ansvarsmedvetenheten inom livsmedelssystemet.
I resultatavtalen mellan jord- och skogsbruksministeriet och rådgivningsorganisationerna kommer man närmare överens om vilka mål för 2021 som är förknippade med anslagsanvändningen.
2021 budget | 5 326 000 |
2020 IV tilläggsb. | 500 000 |
2020 budget | 5 326 000 |
2019 bokslut | 5 266 000 |
51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 843 000 euro.
Anslaget får användas för följande bidrag till Renbeteslagsföreningen i enlighet med renskötsellagen (848/1990):
1) statsbidrag för byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna
2) stöd för rådgivnings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja renskötseln.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna, och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen | 987 000 |
Stödjande av rådgivningsarbetet och försöksverksamhet inom renskötseln | 856 000 |
Sammanlagt | 1 843 000 |
2021 budget | 1 843 000 |
2020 budget | 1 843 000 |
2019 bokslut | 1 843 000 |
54. Främjande av hästhushållning och hästsport med avkastningen av penningspelsverksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 39 892 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lotterilagen (1047/2001) och i den förordning av statsrådet (14/2017) som gäller användning av penningspelsbolagets avkastning för främjande av hästuppfödning och hästsport.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Av Veikkaus Ab:s avkastning ska 4 % användas för att främja hästuppfödning och hästsport. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.20. I form av understöd som beviljas efter prövning används en del som motsvarar inkomsterna till att främja hästuppfödning och hästsport. Dessutom kan 168 000 euro användas till hästhushållningsforskning (moment 30.01.05) samt 240 000 euro till utgifter som föranleds av beviljande av understöd för främjande av hästhushållning (moment 30.01.01).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Effekterna av sänkningen av lotteriskatten | 3 200 |
Inverkan 2021 av ändringen i Veikkaus Ab:s avkastningsprognos | -8 400 |
Kompensation med anledning av lägre intäktsföring av avkastningen av penningspelsverksamhet | 10 700 |
Nivåförändring | -5 700 |
Sammanlagt | -200 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2021 budget | 39 892 000 |
2020 V tilläggsb. | — |
2020 budget | 40 092 000 |
2019 bokslut | 40 092 000 |
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 3 805 000 euro.
Anslaget får användas till stödjande av 4H-verksamheten.
Förklaring:4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och dragningskraft genom att erbjuda mångsidig hobby-, service- och tävlingsverksamhet, sysselsätta unga och erbjuda dem möjligheter att prova på företagande, bl.a. genom att grunda egna företag. Dessutom främjar 4H-verksamheten växelverkan mellan landsbygden och städerna samt samarbetet mellan olika aktörer.
Tyngdpunkter för 4H-verksamheten är att främja företagsamhet och företagande (bl.a. verksamhetsmodellen ”tre steg till arbetslivet”), matfostran samt skogs- och naturfostran.
Inom 4H-organisationerna finns det sammanlagt ca 220 föreningar som får statsbidrag. Deras verksamhet omspänner ca 90 % av kommunerna i Finland. Föreningarna har ca 52 000 medlemmar.
I resultatavtalet mellan jord- och skogsbruksministeriet och 4H-organisationerna kommer man närmare överens om vilka mål för 2021 som är förknippade med anslagsanvändningen.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (4H-ungdomsarbetet) (riksdagen) | -250 |
Sammanlagt | -250 |
2021 budget | 3 805 000 |
2020 IV tilläggsb. | 300 000 |
2020 budget | 4 055 000 |
2019 bokslut | 3 905 000 |
63. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 4 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter för genomförande av rikstäckande utvecklings- och forskningsprojekt som gäller landsbygden och skärgården, inklusive de konsumtionsutgifter som ingår i projekten, i den utsträckning som anges i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)
2) till verksamhet som bedrivs av landsbygdspolitiska rådet enligt lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)
3) i anslutning till genomförandet av offentligrättsliga samfunds projekt, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 6 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter
4) för riksomfattande utveckling av byaverksamheten
5) till betalning av projektunderstöd inom projektet Bybutiker som mångservicecenter
6) till verksamhet som bedrivs av den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981).
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
Nationella forsknings- och utvecklingsprojekt | 750 000 |
Statsbidrag för byaverksamhet | 1 100 000 |
Projektet Bybutiker som mångservicecenter | 2 000 000 |
Landsbygdspolitiska rådet | 75 000 |
Skärgårdsdelegationen | 75 000 |
Sammanlagt | 4 000 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av tillägg av engångsnatur (statsbidrag för byaverksamhet) (riksdagen) | -100 |
Finansiering för utveckling av glest befolkade landsbygdsområden (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -4 000 |
Projektet Bybutiker som mångservicecenter | 2 000 |
Sammanlagt | -2 100 |
2021 budget | 4 000 000 |
2020 budget | 6 100 000 |
2019 bokslut | 3 100 000 |
64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 165 700 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för projekt som verkställer programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det tekniska biståndet i anslutning därtill under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 samt till betalning av förskott i motiverade fall
2) till avlönande av sådan personal motsvarande sammanlagt högst 223 årsverken som behövs för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter
3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2021 får beslut om beviljande som hänför sig till övergångsperioden 2021 fattas för 108 507 000 euro, varav 30 000 000 euro anvisas för åtgärder som anknyter till den lokala utvecklingen, 70 307 000 euro för andra åtgärder som finansieras under detta moment och 8 200 000 euro för tekniskt bistånd.
Om en del av de bevillningsfullmakter för 2020 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2021.
Förklaring:De åtgärder som finansieras med medel under momentet och som hänför sig till utveckling av företagsverksamheten, servicen, byarna och samarbetet på landsbygden, till utbildning och informationsförmedling på landsbygden samt till lokal utveckling genom Leader-verksamhet ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. År 2021 fortsätter genomförandet i enlighet med reglerna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (övergångsperiod 2021).
Finansieringen genomförs i form av företagsstöd samt i form av lokala, regionala, interregionala, riksomfattande och internationella projekt. Det tekniska biståndet stöder genomförandet av hela programmet. De årsverken som behövs för att genomföra programmet motsvarar utöver det tekniska biståndet det maximala antalet anställda årligen inom projekt som hör till statsförvaltningens s.k. egna produktion. Tekniskt bistånd kan användas för avlönande av personal motsvarande 981 årsverken under åren 2014—2023 för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020 och övergångsperioden 2021. Av dessa årsverken hade ca 467 årsverken använts vid utgången av 2019.
Bevillningsfullmakten anvisas närings-, trafik- och miljöcentralerna utifrån den riktgivande finansiering till lokal utveckling som genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet fastställts för varje utvald Leadergrupp samt utifrån godkända planer i syfte att anvisa regionala medel för andra åtgärder som finansieras under detta moment. Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.
Den beräknade fördelningen av anslagen och bevillningsfullmakterna 2021 (euro)
Anslag | Fullmakt | |
Sammanlagt, varav | 165 700 000 | 108 507 000 |
— EU:s andel | 74 500 000 | 49 507 000 |
— statens andel | 91 200 000 | 59 000 000 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)
2021 | 2022 | 2023 | Sammanlagt fr.o.m. 2021 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2021 | 138,7 | 73,7 | 4,6 | 217,0 |
Förbindelser 20211) | 16,4 | 65,1 | 27,0 | 108,5 |
Sammanlagt | 155,1 | 138,8 | 31,6 | 325,5 |
---|
1) De utgifter som föranleds av förbindelserna 2021 har kalkylmässigt hänförts till åren 2021—2023.
De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 samt den beräknade användningen bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)
Anslag | |||||
De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden 2014—2020 |
Bevillnings- fullmakt 2021 |
betalats 2014—2019 |
budgeterats 2020 |
budgetprop. 20211) |
|
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland sammanlagt | 912,000 | 108,507 | 466,903 | 189,600 | 165,200 |
— varav tekniskt bistånd | 70,000 | 8,200 | 25,173 | 20,000 | 8,200 |
Programkorrigeringar | - | - | 4,249 | 0,100 | 0,500 |
Alla sammanlagt | 912,000 | 108,507 | 471,152 | 189,700 | 165,700 |
1) Av det anslag som behövs 2021 beräknas 16,4 miljoner euro betalas på basis av åtagandena under övergångsperioden 2021.
Fullmakten och anslaget för tekniskt bistånd som är avsett för genomförande av momenten för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 och övergångsperioden 2021 (30.10.40, 30.10.43, 30.20.43 och 30.20.44) finns under detta moment.
De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet | -24 000 |
Sammanlagt | -24 000 |
Anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.
Anslaget står delvis utanför ramen.
2021 budget | 165 700 000 |
2020 budget | 189 700 000 |
2019 bokslut | 144 056 640 |