Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2021

20. Yrkesutbildning och gymnasieutbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga verkningar

Målen för de samhälleliga verkningarna för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen

  • — genom yrkesutbildning tryggas tillgången på kunnig arbetskraft, stöds förnyelsen av arbets- och näringslivet, främjas sysselsättningen och företagandet samt förbättras den internationella konkurrenskraften
  • — yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet
  • — gymnasieutbildningen ger högklassiga färdigheter för fortsatta studier samt allmänna basfärdigheter för arbetslivet och livslångt lärande
  • — genom servicesystemen för yrkesutbildning och gymnasieutbildning säkerställs avläggande av yrkesexamen eller studentexamen för alla som avslutar den grundläggande utbildningen
  • — studentexamens roll i universitetens och yrkeshögskolornas antagning av studerade stärks.

Läroplikten utvidgas i enlighet med regeringsprogrammet så att den omfattar yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Lagen tillämpas första gången på dem som avslutar den grundläggande utbildningen våren 2021. De studerande omfattas av läroplikten fram tills personen fyllt 18 år. Utbildningens avgiftsfrihet utsträcks till att gälla till utgången av det år då den studerande fyller 20 år.

Yrkesutbildningens resultat

Yrkesutbildningen producerar kompetent arbetskraft för den ständigt föränderliga arbetsmarknaden snabbt och i rätt tid med beaktande av förändringar i kompetenskraven och svarar samtidigt också mot det växande behovet av kontinuerligt lärande. Servicesystemet inom yrkesutbildningen tillgodoser på ett dynamiskt och effektivt sätt alla kundgruppers behov. Yrkesutbildningens uppgift är även att vad gäller tillgången till utbildningstjänster trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner.

Verksamhetens mål
  • — Tillgången till yrkesutbildning tryggas i hela landet. Utbildningsanordnarna sörjer i första hand för befolkningens kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet och tryggar utbildningstjänster särskilt för dem som avslutat grundstadiet och andra som saknar examen på andra stadiet samt erbjuder den arbetsföra befolkningen i området tillräckliga möjligheter till kontinuerligt lärande. Genom yrkesutbildning stöds utvecklingen av kompetensen hos dem som blivit arbetslösa till följd av coronavirusepidemin i syfte att möjliggöra snabb återsysselsättning.
  • — Närvårdarutbildningen utökas för viss tid, för att tillgången på personal ska kunna tryggas i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre i enlighet med bestämmelserna om personaldimensionering.
  • — För att säkerställa den undervisning och handledning som de studerande behöver anvisas tilläggsresurser för anställning av lärare och handledare i enlighet med regeringsprogrammet. Utbildningsanordnarna kan utöver att anställa nya lärare och handledare också använda tilläggsfinansieringen för att öka antalet undervisningstimmar för timlärare samt för att anställa stödpersonal för undervisningen.
  • — Utbildningens kvalitet och genomslagskraft stärks i enlighet med kvalitets - och jämställdhetsprogrammet för yrkesutbildningen.
  • — Genom de styrmekanismer som finansieringssystemet omfattar uppmuntras utbildningsanordnare till verksamhet som motsvarar målen och är resultatrik. Basfinansieringens andel förblir 70 procent, prestationsfinansieringens är 20 procent och effektivitetsfinansieringens 10 procent av den kalkylerade finansieringen.
  • — Man stärker kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen genom att ständigt utveckla examensstrukturen och examina i samarbete med aktörer och intressentgrupper inom yrkesutbildningen.
  • — Arbetsplatsernas roll som centrala lärmiljöer stärks inom all yrkesutbildning. Utbildning som ordnas på en arbetsplats genomförs enligt behov flexibelt i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller i form av läroavtalsutbildning.
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar och inför pedagogiska verksamhetsmodeller och handledningsmodeller som stöder individuella studievägar samt digitala lösningar som förbättrar verksamhetens genomslag.
  • — Sökandet och antagningen till yrkesutbildning effektiviseras genom att möjligheten till kontinuerlig ansökan och de digitala tjänsterna utvecklas. Genom gemensam ansökan tryggas den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om åldersklassen som går ut grundskolan.
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar aktivt anordnarstrukturen, det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelningen inom sina verksamhetsområden.
Gymnasieutbildningens resultat

Grunden för gymnasieutbildningen är stark och funktionsduglig. Målet är att trygga funktionsförmågan, utbildningens tillgänglighet och verksamhetens genomslag. Detta förutsätter att styrningen av sektorn utvecklas strategiskt. Målet är att undervisningens kvalitet och jämlikhet ska stärkas inom gymnasieutbildningen, att de studerandes välbefinnande, ork och inlärningsresultat ska förbättras och att ojämlikheten ska minska. Verksamhetskulturen och inlärningsmiljöerna moderniseras och blir mångsidigare och stöder därmed de studerandes framtida färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv.

Verksamhetens mål
  • — Tillgången till gymnasieutbildning tryggas i hela landet.
  • — Kvaliteten på gymnasieutbildningen och genomförandet av den reviderade gymnasielagstiftningen. Genom verkställandet av gymnasielagen förbättras de studerandes likvärdiga möjligheter att utveckla kompetens som stöder internationalisering samt möjligheter att bekanta sig med högskolor och högskolestudier samt arbetslivet redan under gymnasiestudierna, oberoende av var gymnasiet är beläget. Reformen ökar välbefinnandet bland studerande, stöder framstegen i studierna och förebygger utanförskap.
  • — De nya läroplanerna för gymnasiet tas i bruk den 1 augusti 2021 och därigenom förnyas målen för och innehållet i undervisningen.
  • — Verksamheten inom utvecklingsnätverket för gymnasier (LUKE-nätverket) fortsätter i syfte att modernisera verksamhetskulturen och göra lärmiljöerna mångsidigare samt för att stödja genomförandet av läroplanen.
  • — De nationella utvecklingsgymnasierna med en särskild utbildningsuppgift är riksomfattande utbildningsutvecklare inom sina kompetensområden.
  • — Reformen av studentexamenslagstiftningen införs stegvis så att de föreskrivna reformerna tillämpas till alla delar från och med våren 2022. Även den strukturella utvecklingen av examen fortsätter. Vid ordnandet av examen beaktas följderna av att läroplikten utvidgas. Genom reformerna av lagen om studentexamen visas kunnandet på ett bredare och mera mångsidigt sätt än tidigare. Genom reformerna ökar de studerandes rättigheter, minskar den psykiska belastningen, ökar jämlikheten vid ansökan till fortsatta studier och blir examen mer flexibel
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål

Datainsamlingen, statistikföringen och uppföljningen inom yrkesutbildningen reformeras i sin helhet i enlighet med den lagstiftning som trädde i kraft 2018. Målen sätts upp huvudsakligen utifrån de definitioner som används i styrnings-, reglerings- och finansieringssystemet för yrkesutbildningen. En stor del av de uppgifter som används för att fastställa utbildningsanordnarnas finansiering, styra deras verksamhet och följa deras resultat fås från den nationella tjänsten Koski för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Uppgifterna i tjänsten Koski kan stegvis utnyttjas vid fastställandet av nyckeltal och mål i takt med att det säkerställs att uppgifterna är riktiga, datainnehållet ökar och det samlas uppgifter för flera år. De första statistiska uppgifterna enligt den nya definitionen finns tillgängliga 2021 när målen för 2022 ställs. De statistiska uppgifter om yrkesutbildningen som presenteras här baserar sig ännu på de former av definiering, datainsamling och statistik som används i den tidigare lagstiftningen.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen1)

  2016
utfall
2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
uppskattning
2021
uppskattning
             
Utbildning som leder till grundexamen 74 049 75 583 83 001 85 000 86 000 86 000
— varav läroavtalsutbildning 6 838 8 588 9 219 10 000 10 000 10 000
Utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen 34 453 32 625 36 312 40 000 40 000 40 000
— varav läroavtalsutbildning 14 437 14 194 16 323 18 000 18 000 18 000

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar siffrorna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen1)

  2016
utfall
2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
uppskattning
2021
uppskattning
             
Grundexamina 50 062 51 173 51 958 54 000 57 000 58 000
— varav läroavtalsutbildning 4 379 4 193 5 473 6 000 7 000 7 000
Yrkes- och specialyrkesexamina 17 923 19 328 23 760 24 000 26 000 28 000
— varav läroavtalsutbildning 8 368 9 193 11 223 11 500 13 000 14 000

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar siffrorna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp1)

  2016
utfall
2017
utfall
2018
utfall
2019
utfall
2020
utfall
2021
uppskattning
             
Alla anordnare sammanlagt 176 166 166 162 152 151
— kommuner som anordnare 9 9 9 9 9 9
— samkommuner som anordnare 35 35 35 34 33 33
— privata anordnare 131 121 121 118 109 108
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1 1

1) Läget i början av kalenderåret. Siffrorna för åren 2018—2020 innefattar också de tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning enligt den gamla lagen som gäller under en övergångsperiod (16 anordnare åren 2018 och 2019 samt 11 anordnare 2020).

Antal studerande inom gymnasieutbildningen

  2018
utfall
2019
utfall
2020
uppskattning
2021
uppskattning
         
Gymnasieutbildning, läroplanen för unga1) 92 230 92 980 93 800 94 800
Gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna1) 6 360 6 300 6 350 6 400
Kalkylerade studerande enligt antalet gymnasiekurser som avlagts av ämnesstuderande

1 050

910

1 000

1 000

1) Antalet studerande inkluderar studerande som finansieras i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (inte statens eller universitetens gymnasiestuderande). Utfallet är det viktade medelvärdet av antalet beräkningsdagar för studerande som berättigar till finansiering.

Kapitlets rubrik har ändrats.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 427 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av lärmiljöer och digitala lösningar, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor vid enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2021 ska utbilda sammanlagt 4 600 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2021 är antalet studerandeårsverken inom utbildningscentralens yrkesutbildning ca 125. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och den samiska kulturen är antalet studerandedagar ca 8 500 och inom kortare utbildningar ca 5 000.

Årsverken

  2019
utfall
2020
uppskattning
2021
mål
       
Sameområdets utbildningscentral 67 69 68
Centret för sjösäkerhetsutbildning 25 26 26
Sammanlagt 92 95 94

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

  2019
utfall
2020
uppskattning
2021
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 259 800 1 100
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 2 613 2 400 2 600
— andel av samkostnader 1 384 1 200 1 100
Kostnader sammanlagt 3 997 3 600 3 700
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -2 737 -2 800 -2 600
Kostnadsmotsvarighet, % 31 22 30
       
Prisstöd 2 400 2 400 2 400
       
Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd,% 92 89 95

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sameområdets utbildningscentral 5 114 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning 2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning 913 000
Sammanlagt 8 427 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2019
utfall
2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 9 861 9 547 9 987
Bruttoinkomster 1 918 1 460 1 560
Nettoutgifter 7 943 8 087 8 427
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 881    
— överförts till följande år 2 010    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Lokalhyror för Sameområdets utbildningscentral 50
Utgift av engångsnatur (återföring av en överföring till moment 29.20.21) -200
Ökning av utbildningsvolymerna i samiska 200
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror 327
Lönejusteringar 143
Nivå på poster som överförs (regeringsprogr. 2019) -144
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna -36
Sammanlagt 340

2021 budget 8 427 000
2020 budget 8 087 000
2019 bokslut 8 072 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildning och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 14 006 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt

2) till finansiering av datatekniska tjänster och till finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen

3) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

4) till ett belopp av högst 1 700 000 euro för utgifter för yrkesutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och inkvartering i anslutning till utbildningen

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst 13 årsverken.

Förklaring:Genom försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt stöds de strategiska målen för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Genom kvalitetsprogrammet för gymnasieutbildningen förbättras utbildningens kvalitet, lärarnas arbetsvillkor och de ungas välbefinnande på ett kunskapsbaserat sätt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Gemensamma kostnader för gymnasieutbildningen (överföring från moment 29.10.20) 850
Utgift av engångsnatur (återföring av en överföring från moment 29.10.01) 200
Utgift av engångsnatur (återföring av en överföring från moment 29.10.51) 250
Sammanlagt 1 300

Momentets rubrik har ändrats.


2021 budget 14 006 000
2020 IV tilläggsb.
2020 budget 12 706 000
2019 bokslut 26 979 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 884 657 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 849 625 000 euro till basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och till sådan strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd enligt 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för de kostnader som föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet samt kostnaderna för den mervärdesskatt som betalats för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning

3) till ett belopp av 1 336 000 euro för kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst en procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 181 700 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 8 100 studerandeår.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om en utvidgning av läroplikten och om läropliktigas avgiftsfria utbildning. Därtill överlämnar regeringen till riksdagen i samband med budgetpropositionen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), genom vilken andelen basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering av den kalkylerade finansieringen bibehålls på 2020 års nivå.

Enligt modellen för observationsskogar ingår Fortsstyrelsen ett avtal om nyttjanderätt mot vederlag med elva anordnare av yrkesutbildning. Enligt avtalet intäktsförs inkomsterna av virkesförsäljning till Forststyrelsen i stället för till anordnarna av yrkesutbildning, och utbildningsanordnarna betalas kompensation som beaktas som ett tillägg i Forststyrelsens intäktsföring i statsbudgeten.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte moms-kompensationer) 1 849 614 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt 1 834 614 000
varav basfinansiering (70 % av den kalkylerade finansieringen) 1 284 230 000
varav prestationsbaserad finansiering (20 % av den kalkylerade finansieringen) 366 923 000
varav genomslagsfinansiering (10 % av den kalkylerade finansieringen) 183 461 000
Strategifinansieringens andel (0,78 % av anslaget för yrkesutbildningen) 15 000 000
Kommunernas finansieringsandel -999 989 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt 33 696 000
— Mervärdesskattens andel av kostnader som privata anordnare av yrkesutbildning har för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och för anskaffningar och lokalhyror som anknyter till annan än affärsekonomisk verksamhet 32 696 000
— Mervärdesskatt som privata utbildningsanordnare ersätts för i fråga om fastigheter och anläggningstillgångar som överlåtits av en kommun eller samkommun 1 000 000
Kompensation till anordnare av yrkesutbildning i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och den nya modellen för observationsskogar 1 336 000
Sammanlagt 884 657 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Anställning av lärare och handledare (av engångsnatur) -80 000
Bortfall av den ökning av antalet studerandeår som gjorts i syfte att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven -4 700
Nya utbildningsanordnares deltagande i kompensationen för nyttjande av observationsskog 512
Precisering av moms-kompensationen 2 926
Utvidgning av läroplikten (regeringsprogr. 2019) 3 600
Yrkesutbildningsindex (2,0 %) 17 721
Ökning av antalet studerandeår till närvårdarutbildningen som ett led i förberedelserna inför ändringen av dimensioneringen av vårdare. 27 000
Sammanlagt -32 941

2021 budget 884 657 000
2020 IV tilläggsb. 46 500 000
2020 budget 917 598 000
2019 bokslut 825 458 996

35. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 194 689 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för gymnasieutbildningen och utbildning som förbereder för yrkesutbildning

2) till ett belopp av högst 1 775 000 euro enligt 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen till innovativa inlärningsmiljöer inom gymnasieutbildningen, digitala utbildningstjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och utvecklande av utnyttjandet av sådan teknik vid avläggandet av studentexamen samt till statsunderstöd för internationell verksamhet i gymnasierna.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) när det gäller en utvidgning av läroplikten och läropliktigas avgiftfria utbildning.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerade kostnader (antal studerande * pris per enhet) 666 355 000’
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för unga (85 970 * 6 612,74 €) 569 229 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för unga (8 860 * 6 648,68 €, inkl. moms) 58 983 000
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (4 990 * 4 061,60 €) 20 293 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (1 430 * 4 205,64 €, inkl. moms) 6 022 000
— tilläggsfinansiering för särskild utbildningsuppgift (1,57 % av de totala kostnaderna) 11 828 000
Kommunernas finansieringsandel -473 441 000
Statsunderstöd 1 775 000
Sammanlagt 194 689 000

Eurobelopp per enhet som använts vid dimensioneringen av anslaget (exkl. moms)

   
Gymnasieutbildning 6 569,61 euro/studerande

Kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen inbegriper 9 940 000 euro som kommunernas andel av gymnasieutbildningen i övningsskolor och statliga allmänbildande läroanstalter.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Genomförande av gymnasiereformen 3 250
Indexhöjning (2,4 %) 5 206
Justering av kostnadsfördelningen -228
Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildningen (överföring från moment 29.10.30) 178 301
Utvidgning av läroplikten (regeringsprogr. 2019) 6 700
Ändring i antalet studerande 1 460
Sammanlagt 194 689

2021 budget 194 689 000