Statsbudgeten 2021

Förklaring:

Utvecklingen av den säkerhetspolitiska omgivningen och de militära och icke-militära faktorer som inverkar på den är svåra att förutse och har oförutsägbara återverkningar. Redan nu kan man förutse att covid-19-pandemin har en omfattande inverkan på staters och samhällens verksamhet, ekonomin och säkerheten samt på det internationella systemet också på längre sikt. För närvarande är Finland inte utsatt för något militärt hot, men även snabba förändringar i Finlands säkerhetspolitiska omgivning är möjliga.

Motsättningarna mellan stormakterna och det försvagade internationella avtalssystemet ökar oförutsägbarheten. Ryssland har fortsatt att stärka sin förmåga att föra krig och har kapacitet att snabbt och överraskande inleda insatser som kombinerar ett brett urval av metoder. Nato, Förenta staterna och många av Finlands europeiska partnerländer har ökat den militära närvaron och övningsverksamheten i Östersjöregionen och i det övriga Europa.

Säkerhetssituationen förväntas förbli spänd och svår att förutse. Den militära verksamheten i Östersjöområdet är aktiv. Också den arktiska regionens militära strategiska betydelse har ökat. Det bilaterala och multilaterala försvarssamarbetet har ökat i och med förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen.

Utvecklingen i fråga om de nya påverkansmetoderna har gjort det svårare att identifiera och reagera på hotsituationer. Tiden för förhandsvarningar vid militära kriser har förkortats och tröskeln för bruket av maktmedel har sänkts. Verksamhetsmiljön har på grund av den tekniska utvecklingen och utvecklingen av krigföringsmetoderna utvidgats till att utöver land, hav och luft även omfatta rymd-, cyber- och informationsdimensionerna.

Den övergripande säkerheten och Finlands militära försvar är nära kopplade till varandra. Den nationella beredskapen utgör också grunden för tryggande av den materiella beredskapen och anskaffningar i krissituationer. En hög försvarsvilja, samhällets engagemang för att trygga försvarets verksamhetsbetingelser och modellen för den övergripande säkerheten är viktiga också i framtiden. I verksamhetsmiljön betonas bland annat framsyn, informationsutbyte och olika förvaltningsområdens beredskap att agera i situationer som utvecklas snabbt både nationellt och i samarbete med internationella partner.

De viktigaste bidragande faktorerna till den samhälleliga effekten är de uppgifter som förvaltningsområdet ålagts enligt Finlands lag och riktlinjerna i regeringsprogrammet, statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, försvarsredogörelsen och säkerhetsstrategin för samhället samt uppnående av de mål som ställts i dem.

Utifrån de riktlinjer för statens ekonomi och verksamhetspolitik som statsrådet godkänt för försvarsministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål:

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen baserar sig på utfallet för verksamhetsåret i förhållande till en långsiktig målbild vars utgångspunkt är en beredskap och avvärjningsförmåga som anpassats till verksamhetsmiljön.

Kvinnors möjligheter att söka sig till frivillig militärtjänst och militära uppgifter främjas. Inom Försvarsmakten genomförs ett tidsbegränsat försök under vilket de som fullgör beväringstjänst och de som fullgör frivillig militärtjänst för kvinnor inkvarteras i samma inkvarteringslokaler vid truppförbanden. Syftet med försöket är att utreda hur gemensam inkvartering påverkar både gruppsoliditeten och jämställdhetskänslan. Över försöket utarbetas en rapport med utvecklingsförslag.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter tas in i den militära krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att antalet genusrådgivare och genuskontaktpersoner höjs. Försvarsförvaltningen deltar i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man främjar jämställdhet och likabehandling inom krishanteringsverksamheten. De anvisningar som gäller målen för och utvecklandet av Försvarsmaktens könsperspektiv ses över med beaktande av det nationella handlingsprogram för 2018—2022 som utgår från resolution 1325 och som utarbetats under ledning av utrikesministeriet.

Försvarsmakten säkerställer att könsperspektivet integreras i försvarsmaktens utbildning av värnpliktiga, stampersonal och krishanteringspersonal. Försvarsmaktens mål är att se över läroplanerna i fråga om detta.

Försvarsförvaltningen deltar i arbetet i den bredbasiga parlamentariska kommitté som utreder utvecklandet av den allmänna värnplikten och fullgörandet av skyldigheten att försvara landet. Jämställdhetsaspekten beaktas i arbetet som en del av jämlikheten.

Utgångspunkten inom försvarsministeriets förvaltningsområde är en jämställd verksamhetsmiljö och jämlika handlingssätt för alla som arbetar, studerar och fullgör sin militärtjänst i organisationen. Man förbinder sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande inom ramen för förvaltningsområdets särdrag. I utbildningen för värnpliktiga beaktas personer som i och med den ökade invandringen fått finskt medborgarskap och personer med dubbelt medborgarskap.

Antalet årsverken inom förvaltningsområdet minskar med ca 630 årsverken främst på grund av nedläggningen av Försvarsförvaltningens byggverk.

Försvarsministeriets förvaltningsområde fortsätter att främja hållbar utveckling med tyngdpunkt på att stödja Finlands globala ansvar, förbättra miljöansvaret och främja statsrådets mål om klimatneutralitet enligt följande: