Statsbudgeten 2021

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration, till vars ansvarsområde det hör att svara för

Målet enligt regeringsprogrammet är att Finland ska vara en trygg rättsstat, att förstärka trygghetskänslan och att säkerställa säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga. I verksamheten prioriteras de strategiska kärnuppgifterna inom den inre säkerheten och de centrala tjänsterna för medborgarna. I en förändrad säkerhetspolitisk miljö kräver uppnåendet av målen god förutsägelse- och analysförmåga, en gemensam lägesbild samt tryggande av säkerhetsmyndigheternas kapacitet.

Upprätthållandet av den inre säkerheten är en primär uppgift för staten som utsätts för krav från hela samhället och olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt.

Verksamhetsmiljön för den inre säkerheten blir allt mer invecklad och påverkas även av omständigheter utanför vårt land. Den säkerhetspolitiska miljön kan förändras mycket snabbt. Olika framtidsscenarier kan identifieras med hjälp av prognoser. I överensstämmelse med tanken om hållbar utveckling är ett tryggt och stabilt samhälle en förutsättning för att alla medborgare ska ha lika möjligheter i fråga om välfärd, ett gott liv, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, utbildning och sysselsättning. I ett hållbart säkerhetstänkande tar man itu med orsakerna till problemen redan innan konsekvenserna växer till säkerhetsutmaningar.

Invandringen är en resursfråga bl.a. med avseende på befolkningens åldersstruktur, sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. En aktiv arbetskraftsinvandringspolitik är ett sätt att trygga tillgången på kompetent och yrkeskunnig arbetskraft. Det är svårt att förutse omfattningen och karaktären av den migration som orsakas av krig, konflikter, klimatförändringen, befolkningstillväxt och katastrofer. Ministeriet arbetar fortfarande aktivt på EU-nivå i frågor som gäller hantering av migrationen.

Den viktigaste utmaningen för den inre säkerheten är den ökande och mångbottnade utslagningen. Den ökar risken för samhälleliga störningar och bestämmer till stor del omfattningen för de säkerhetsmyndighetstjänster som behövs. I värsta fall kan utslagningen leda till radikalisering och stärka extremiströrelserna. Myndigheternas och rättssystemets verksamhet som respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt samordningen av tjänster som förebygger brott minskar också brottsligheten bland marginaliserade personer.

Krishanteringsförmågan i det finländska samhället är beroende av systemens funktionsförmåga under störningar, beredskapen för störningar samt individens mentala uthållighet. Opinionsbildningen styrs allt oftare utifrån och påverkar i allt större grad även det samhälleliga beslutsfattandet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också i kritisk grad beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt fungerande materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för verksamheten.

För inrikesministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål för 2021:

Inrikesministeriet har i sitt åtgärdsåtagande för att främja hållbar utveckling förbundit sig att minska antalet personer som på nytt faller offer för brott eller olyckor samt återfallsbrottslighet. Brotten och risken att bli offer för brott fördelas inte jämnt i samhället, utan en liten minoritet både begår och blir offer för brott betydligt oftare än andra. Detta gäller framför allt våld mot kvinnor och å andra sidan (unga) mäns upplevelser av våld och överrepresentation som offer för olyckor. Konkreta åtgärder när det gäller våld mot kvinnor är att hänvisa personerna till de tjänster som tillhandahålls. Även olycksriskerna koncentreras till vissa befolkningsgrupper, såsom män.

Genom åtagandet förbättras de samhälleliga verkningarna av brottsbekämpning och förebyggande av olyckor. Målet är att servicebehovet hos varje gärningsman och offer för brott eller olycka bedöms, och vid behov hänvisas personen till rätt service som tar hänsyn till den grundläggande orsaken bakom problemet.

Ett mål i regeringsprogrammet är att fästa särskild vikt vid att minska brott mot personlig integritet samt brott mot liv och hälsa, i synnerhet brott mot barn samt våld i nära relationer. Möjligheterna till anmälan med låg tröskel samt myndighetspraxis stärks för att hjälpa offer i särskilt utsatt ställning och man ser till att Istanbulkonventionen genomförs.

I regeringsprogram konstateras dessutom att EU ska öka sitt arbete mot allt våld mot kvinnor. Regeringen riktar arbetet mot våld till de som känner igen våldsamma tendenser hos sig själva och strävar också efter att förebygga våld mot män i alla dess former. Dessutom utarbetas ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor och utökas tillgången på skyddshemstjänster så att den når nivån enligt Istanbulkonventionen.

Konsekvenserna för jämställdheten mellan könen beaktas för att bättre identifiera och hjälpa offer för människohandel i enlighet med rekommendationerna i statsrådets handlingsplan mot människohandel (2016—2017).

Krishanteringscentret har förbundit sig att genom sina åtgärder främja Finlands nationella handlingsprogram för genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet).

För att stärka konsekvenserna för jämställdheten av Finlands krishanteringsverksamhet strävar Krishanteringscentret efter att 40 % av de sakkunniga som Krishanteringscentret sänder till internationella uppdrag ska vara kvinnor och att hälften av dem som väljs till utbildning i civil krishantering ska vara kvinnor.

Inrikesministeriets åtagande för hållbar utveckling syftar till att minska koldioxidavtrycket inom förvaltningsområdet med 75 % fram till 2035.

Målet eftersträvas genom delmålet att minska koldioxidavtrycket med 50 % före 2027. Genom åtagandet strävar man dessutom efter att öka vikten av hållbar utveckling i upphandlingar, främja likabehandlingen inom larmtjänsterna samt minska återfallsbrottsligheten och upprepade offererfarenheter. Våren 2020 gjordes det upp en noggrannare åtgärdsplan för främjandet av åtagandet och 2021 fortsätter genomförandet av målen för åtagandet inom ramen för den noggrannare åtgärdsplanen. Åtgärder som planeras för att minska koldioxidavtrycket är bl.a. byte av polisens civila bilar till hybridbilar, minskande av antalet tjänsteresor och ersättande av tjänsteresor med distansmöten samt främjande av förnybar energiproduktion i fastigheter. Målet beaktas också vid planeringen av Gränsbevakningsväsendets investeringsprojekt.

Av målen för hållbar utveckling gäller inom inrikesministeriets förvaltningsområde i synnerhet uppnåendet av jämställdhet mellan könen samt främjandet av fredliga samhällen. I anslutning till detta deltar inrikesministeriet bl.a. i revideringen av lagstiftningen om sexualbrott samt i utarbetandet och genomförandet av programmet för bekämpning av våld mot kvinnor.