Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Domstolar och rättshjälp
         30. Åklagare
         40. Verkställighet av straff
         50. Valutgifter

Statsbudgeten 2021

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Det osäkra internationella säkerhetsläget, den ökande differentieringen och värdepluralismen i samhället samt det att verksamheten förflyttas till datanäten skapar utmaningar också för sådana lagstiftningslösningar som har uppfattas som bra och ändamålsenliga både nationellt och inom EU. Förändringarna kan också vara en utmaning med tanke på förverkligandet av demokratin och de grundläggande rättigheterna. Det är allt viktigare att sörja för rättssystemets tydlighet, för rättssäkerheten, att de behövliga lagstiftningslösningarna är konsekventa samt att deltagandeformerna för medborgarna är mångsidiga, att den reglering som gäller företag i alla storlekar är konkurrenskraftig och för skyddet av de som är i svagare ställning. Av lagstiftningen förutsätts nu inom flera sektorer ett fördomsfritt och innovativt nytt tänkande.

Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Rättsväsendets funktionsförmåga tillgodoses. Förutsättningar skapas för att man ska kunna anvisa resurser inom rättsvården på ett lämpligt sätt bland annat så, att endast de ärenden som gäller ett faktiskt behov av rättsskydd kommer till domstolsbehandling. Med tanke på användningen av resurserna har även det betydelse, hur flexibelt domstolen kan välja den mest ändamålsenliga beslutssammansättningen.

År 2019 sjönk antalet utsökningsgäldenärer för första gången sedan 2014. Denna positiva utveckling kommer dock att bli kortvarig på grund av den exceptionella situationen. På kort sikt ökar permitteringarna, medan arbetslösheten sannolikt ökar på medellång sikt. Både företagens och hushållens betalningssvårigheter ökar, vilket sannolikt åtminstone med en viss fördröjning leder till att även antalet utsökningsgäldenärer ökar.

På grund av asylkrisen i Europa ökade antalet personer som sökte internationellt skydd 2015 avsevärt även i Finland. Antalet besvär över negativa asylbeslut vid förvaltningsdomstolarna ökade särskilt år 2016 och antalet ärenden beräknas fortsättningsvis år 2021 vara större än tidigare. Det förväntas att familjemedlemmar till personer som får internationellt skydd i Finland kommer att ansöka om uppehållstillstånd i Finland, varmed antalet ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening också kommer att öka.

De yttre förändringarna i domstolsväsendets verksamhetsmiljö, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, den stabilt högre nivån på antalet besvär i asylärenden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse i domstolarnas verksamhet och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för domstolarnas verksamhet.

De restriktioner som genomförts för att hindra spridningen av coronavirus covid-19 har påverkat samhällets delområden i stor utsträckning och har till många delar också försvårat domstolarnas verksamhet. En del av konsekvenserna kommer att synas i domstolarnas verksamhet med fördröjning. Undantagsförhållandena och ibruktagningen av beredskapslagen framhäver ytterligare domstolarnas ställning som garanter för rättsstaten.

De externa förändringarna i rättshjälpens, den ekonomiska rådgivningens, skuldrådgivningens och den allmänna intressebevakningens verksamhetsmiljö, såsom befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget och den allt mer internationella kundkretsen, ökar behovet av juridiska tjänster och kräver större sakkunskap än tidigare av rättshjälpen, den ekonomiska rådgivningen, skuldrådgivningen och den allmänna intressebevakningen. De samhälleliga konsekvenserna av coronaviruset ökar behovet av juridiska tjänster. Det försämrade ekonomiska läget gör att antalet klienter inom ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ökar.

Antalet ärenden och gäldenärer i utsökning är stort, vilket påverkar utsökningsväsendets verksamhet och kostnaderna för verksamheten. Även antalet konkurser förväntas öka. Detta gör att behovet av konkursbevakning och offentliga utredningar ökar.

Brottsligheten i Finland har hållits på en stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet brott i relation till folkmängden är lågt internationellt sett. Antalet brott och förseelser som kommit till förundersökningsmyndigheternas kännedom minskade med 13 %. Det totala antalet strafflagsbrott hölls 2019 på så gott som samma nivå som året innan (ökning 1,0 %).

Antalet misshandelsbrott minskade med 0,4 % jämfört med 2018. Antalet uppdagade brott mot liv var 75, vilket är 15 mindre än 2018. Det anmäldes 4,5 % fler våldtäkter och 30,8 % fler sexuella trakasserier än året innan. Antalet rattfylleribrott minskade med 2,0 % och antalet rusmedelsbrott ökade med drygt 7 %. År 2019 kom 3,0 % fler egendomsbrott till myndigheternas kännedom än året innan.

Samhälleliga effektmål inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — Rätten att delta och möjligheten att påverka tillgodoses på lika villkor.
  • — En tidsenlig och stödjande rättsordning främjar och tryggar handlingsmöjligheterna för människor, företag och samfund.
  • — En högklassig lagberedning tryggar förutsättningarna för välbefinnande och konkurrenskraft.
  • — Ett högklassigt rättsskydd är tillgängligt för alla.
  • — Straffansvaret fullföljs rättvist. Brottsligheten och känslan av otrygghet minskar.
Resultatmål för verksamheten inom justitieministeriet
  • — Digitala lösningar utnyttjas ansvarsfullt som en del av ett mångsidigt serviceutbud.
  • — Kvaliteten på lagberedningen tryggas genom en utveckling av kompetensen och arbetssätten.
  • — Organisationsstrukturen och nätverket av lokaler möjliggör en effektiv verksamhet.
  • — Ett brett nätverkssamarbete stärks i beredningen och beslutsfattandet.

De viktigaste åtgärderna för förverkligande av de samhälleliga effektmålen och målen för resultatet av verksamheten presenteras i kapitlen 25.01, 25.10, 25.20, 25.30 och 25.40.

Jämställdheten mellan könen

En tredje nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter ska antas. En handlingsplan för bekämpning av rasism och diskriminering samt för goda relationer mellan olika befolkningsgrupper antas. I planen utvecklas bl.a. de olika förvaltningsområdenas metoder för att bekämpa rasism och diskriminering och intensifieras uppföljningen av situationen i fråga om diskriminerings- och hatbrott.

Moderskapslagen och faderskapslagen ska slås ihop till en föräldralag. Tillåtandet av icke-kommersiellt surrogatmoderskap i vissa i lagstiftningen särskilt angivna fall kommer att utredas.

En totalreform av lagstiftningen om sexualbrott genomförs. En kriminalisering av tvångsäktenskap utreds och annullering av tvångsäktenskap möjliggörs. Skärpningsgrunderna i strafflagen kompletteras med en bestämmelse om att en skärpningsgrund är att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på kön. Det görs en bedömning av metoder för att förbättra besöksförbudets effekt, minska överträdelserna av besöksförbud samt öka säkerheten särskilt för offer för våld i nära relationer. Handlingsplanen mot människohandel antas och verkställigheten av planen inleds.

Lagberedarnas kunskaper om de grundläggande och de mänskliga rättigheterna ska stärkas på ett målmedvetet sätt. Stödet över ministeriegränserna ska ökas så att det på ett djupgående sätt blir möjligt att bedöma lagarnas konsekvenser också för människors försörjning, miljön, jämställdheten, de mänskliga rättigheterna och företagens verksamhetsförutsättningar. För ett effektivt genomförande av regeringsprogrammet och säkerställande av kvaliteten och kontinuiteten i statsrådets lagberedning har ett tillägg på 1 miljon euro gjorts för 2021 under moment 25.01.01.

Hållbar utveckling

Justitieministeriet främjar hållbar utveckling som ett led i sin kärnverksamhet och strategi genom att stärka rättsordningen och rättssäkerheten och genom att trygga medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet har som mål att främja öppenheten och möjligheterna att påverka i beslutsfattandet, stödja ett jämlikt tillgodoseende av rätten att delta och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper samt att minska diskrimineringen, rasismen och hatretoriken. Justitieministeriet svarar för demokratins grundläggande strukturer och för samordningen och utvecklingen av politiken för grundläggande och mänskliga rättigheter. Dessa mål stöder målen i Agenda 2030 när det gäller jämställdhet mellan könen, minskande av ojämlikhet och god förvaltning.

Målet för en fungerande rättsstat är att trygga ett fungerande rättsväsende och att verkställa domar. Justitieministeriet ansvarar för att dra upp riktlinjer för rättspolitiken och för att utveckla lagstiftningspolitiken och lagberedningen. Målet är att minska korruption, människohandel, våld och brott och att förbättra brottsoffers ställning. Dessa mål stöder målen i Agenda 2030 när det gäller rättvisa och minskande av ojämlikhet.

Justitieministeriet fortsätter att främja demokrati och medborgarinflytande, tillgodoseendet av olika språk- och kulturgruppers samt samernas rättigheter, goda relationer mellan olika befolkningsgrupper, en icke-diskriminerande politik och ökat deltagande framför allt för unga, invandrare och andra sårbara grupper. Ministeriet ansvarar för samordningen av det EU-finansierade projektet Against Hate. Inom ramen för projektet utvecklas åtgärder mot hatbrott och hatretorik.

Förvaltningsområdets anslag 2019—2021

    År 2019
bokslut
1000 €
År 2020
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2021
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2020—2021
    1000 € %
 
01. Ministeriet och förvaltningen 130 448 157 518 139 639 -17 879 -11
01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 783 23 857 24 932 1 075 5
03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 9 853 10 042 10 490 448 4
05. Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 471 8 173 8 535 362 4
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 11 289 33 093 12 093 -21 000 -63
21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 245 538 1 820 1 282 238
(22.) Integration av kontors- och kommunikationssystem (reservationsanslag 3 år) 2 505 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 50 888 49 810 49 810 0
50. Understöd (fast anslag) 9 018 13 005 12 959 -46 0
51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag) 17 396 19 000 19 000 0
10. Domstolar och rättshjälp 421 943 426 610 460 827 34 217 8
01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 777 8 793 8 969 176 2
02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 12 018 11 817 13 624 1 807 15
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 251 315 255 060 281 108 26 048 10
04. Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 72 271 75 135 81 141 6 006 8
50. Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag) 77 562 75 805 75 985 180 0
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 101 690 103 247 107 771 4 524 4
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 101 690 103 247 107 771 4 524 4
30. Åklagare 45 848 48 146 55 185 7 039 15
01. Åklagarmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 45 848 48 146 55 185 7 039 15
40. Verkställighet av straff 221 199 223 612 233 997 10 385 5
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 216 499 218 912 229 297 10 385 5
74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år) 4 700 4 700 4 700 0
50. Valutgifter 35 203 3 522 7 809 4 287 122
20. Valutgifter (förslagsanslag) 35 203 3 522 7 809 4 287 122
Sammanlagt 956 330 962 655 1 005 228 42 573 4
  Det totala antalet anställda 9 131 9 211 9 269