Statsbudgeten 2021

Förklaring:Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen (EU) och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Medvetenheten om de problem som påverkar hela världen ökar. Det är allt mer uppenbart att vi lever i ett globalt ömsesidigt beroende. Det krävs ett så brett samarbete som möjligt och snabba åtgärder för att påverka de frågor som har den mest långtgående betydelsen, såsom klimatförändringen, hälsosäkerheten, befolkningsutvecklingen, förlusten av biologisk mångfald och bevarandet av en livsduglig miljö. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling ger grunderna för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande. Den extrema fattigdomen i världen har minskat, men dess andel är trots det betydande. Den världsomfattande ekonomiska recession som utlöstes av covid-19-pandemin skapar stora utmaningar när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling. Pandemin tycks också stärka flera utvecklingsförlopp som fanns redan före krisen, t.ex. engagemanget i fråga om internationella normer för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten, och öka trycket på dessa.

De internationella samarbetsstrukturerna, FN-systemet inberäknat, har drabbats av olika slags motsättningar. På grund av dessa skiljelinjer har det blivit allt svårare att försvara det regelbaserade systemet och principerna för internationell rätt och att utveckla dem så att de svarar mot de nya behoven. Samtidigt är det viktigare än tidigare att värna om dem. Den tilltagande protektionismen, den ökande misstron mot globala produktionskedjor och det kritiska förhållningssättet till den multilaterala handelspolitiken är en utmaning för det internationella handelssystemet och för Världshandelsorganisationens (WTO) verksamhet. För att EU ska kunna bevara sin konkurrenskraft måste unionen bättre än hittills kunna ingripa i olika slags snedvridningar av marknaden.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap – också i takt med att begreppet säkerhet utvidgas. Både Europas och Förenta staternas globala inflytande förändras när världen blir mera multipolär. Afrikas betydelse som granne till EU och som en strategisk partner ökar. Att trygga stabiliteten i Mellanöstern fortsätter att stå i centrum för den internationella politiken och är en faktor som direkt påverkar Europa. Kina med sitt allt högre välstånd strävar efter att öka sin internationella tyngd på många olika sätt. Även andra stater, t.ex. Ryssland, strävar efter en mer betydande ställning, vilket även avspeglas i säkerhetssituationen i Östersjöområdet. Den arktiska regionens geopolitiska, miljörelaterade och ekonomiska betydelse tilltar. De nordiska länderna är fortfarande Finlands närmaste samarbetsparter. Säkerhetssamarbetet med de nordiska länderna har utvecklats under de senaste åren.

De samhälleliga effektmålen inom förvaltningsområdet är 2021

Ett centralt mål för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att systematiskt främja jämställdheten mellan könen och tillgodoseendet av flickors och kvinnors rättigheter.

Finland främjar stärkandet av kvinnors deltagande i militär krishantering bl.a. genom att stödja utbildning för och rekrytering av kvinnliga fredsbevarare. FN:s mål är att 15 % av fredsbevararna ska vara kvinnor. Andelen kvinnor som tjänstgör inom den militära krishanteringen utgör ca 5 % av alla finländska fredsbevarare och 15 % av militärobservatörerna. Målet är att höja andelen kvinnliga fredsbevarare till 7 %.

Finlands fredsmedlingsverksamhet främjar genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet). Vid beredningen av den fjärde nationella handlingsplanen ”Kvinnor, fred och säkerhet” beaktas framför allt de observationer om genomslag som ingår i den slutliga utvärderingsrapporten om den gällande handlingsplanen när det gäller uppnåendet av de mål som nämns i handlingsplanen och målen i resolution 1325 och relaterade resolutioner.

Det viktigaste målet för utvecklingssamarbetet är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Flickors och kvinnors rättigheter är en viktig prioritering i Finlands utvecklingspolitik. Detta syns bland annat i Finlands finansiering av FN-organisationer och frivilligorganisationer och i Finlands landsprogram. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är att stärka kvinnors och flickors ställning och rättigheter stöds med utvecklingssamarbetsanslag till ett belopp av uppskattningsvis 455 miljoner euro.

För att stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet siktar Finland i enlighet med EU:s handlingsplan stegvis till att 85 % av alla nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i allt utvecklingssamarbete. År 2021 ingår mål som främjar jämställdheten mellan könen i 51 % av de nya projekt som finansieras med utvecklingssamarbetsanslag.

Utrikesministeriet verkställer statsrådets redogörelse om hållbar utveckling framför allt när det gäller Finlands globala ansvar. Finlands utrikespolitik som helhet främjar hållbar utveckling. Verksamhetens samstämmighet förbättras i samarbete mellan alla förvaltningsområden. Utrikesministeriet främjar genomförandet av klimatavtalen och deltar i det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringen och främja anpassningen till den. Utvecklingspolitiken baserar sig på Agenda 2030 och syftar till att stödja utvecklingsländernas förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling, även genom information om Finlands erfarenheter och praxis. Utrikesministeriet agerar också aktivt för att bl.a. på handelspolitisk väg uppnå målen för Agenda 2030 och främjar bekämpandet av klimatförändringen och anpassningen till den inom samtliga sektorer av utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesministeriet agerar i sin egen utvecklingspolitik och EU-påverkan så att man får med privat finansiering och företag i investeringar i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Utrikesministeriet stöder också förutsättningarna för hållbar utveckling med hjälp av civil krishantering, fredsbyggande och fredsmedling.

I budgetpropositionen för 2021 främjas koldioxidneutralitetsmålet globalt inom utrikesministeriets förvaltningsområde med uppskattningsvis ca 369 miljoner euro, vilket är 98 miljoner euro mer än 2020. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är tryggad livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten och energi samt hållbar användning av naturresurser stöds med utvecklingssamarbetsmedel till ett belopp av uppskattningsvis 266 miljoner euro. Projekt och program som stöder FN:s mål för hållbar utveckling stöds med finansiella investeringar inom utvecklingssamarbetet till ett belopp av 130 miljoner euro. Avsikten är att 75 % av de finansiella investeringarna riktas till klimatfinansiering. Uppskattningsvis hälften, alltså ca 5 miljoner euro, av höjningen på 10 miljoner euro av Finnfunds kapital används till att stödja klimatprojekt. Utrikesministeriet arbetar också för att stärka forsknings- och innovationsverksamheten. Dessutom stöds andra projekt som stöder koldioxidneutralitetsmålet, t.ex. projekt för svart kol, med medel ur andra anslag under huvudtiteln.