Statsbudgeten 2021

Förklaring:Till justitiekanslern i statsrådets kärnuppgifter hör att säkerställa skyddet av de grundläggande värderingar och principer för Finlands konstitution som anges i 1 § i grundlagen (tryggandet av människovärdets okränkbarhet och den enskilda människans frihet och rättigheter samt främjandet av rättvisa i samhället) samt tillgodoseendet av skyddet av statsskickets grundläggande principer demokratin och rätten till inflytande, rättsstatsprincipen samt parlamentarismen och domstolarnas oberoende liksom de grundläggande fri- och rättigheterna. Målet är att den laglighetsövervakning som utövas av justitiekanslersämbetet är verkningsfull, högklassig, snabb och rättidig. I den högsta laglighetsövervakning som justitiekanslern utövar används och kombineras olika verksamhetsformer på ett ändamålsenligt sätt, varvid de olika metoderna för laglighetsövervakning utgör en enhetlig och konsekvent helhet.

Avsikten är att man under 2021 ska börja genomföra en ny uppgiftsfördelning mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Regeringens proposition om detta överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2020. I de nya prioriteringarna för justitiekanslerns laglighetsövervakning betonas övervakningens strukturella perspektiv, där uppmärksamhet fästs vid förutsättningarna för tillgodoseendet av rättigheterna. Den övervakning som är justitiekanslerns specialuppgift fokuserar på utvecklingen av digitala förfaranden och automatiserat beslutsfattande, ett balanserat genomförande av miljörättigheter i lagstiftningen och beaktandet av kommande generationers rättigheter samt i anslutning till detta strukturell övervakning av den hållbara utvecklingen och bekämpningen av klimatförändringen samt bekämpning av strukturell korruption. Justitiekanslern ska också sköta de högsta laglighetsövervakarnas behandling av ärenden som gäller offentlig upphandling, statligt stöd och konkurrens. Den ökade arbetsmängden på grund av de nya lagstadgade uppgifterna och de nya kompetenskraven förutsätter utöver personalutbildning också nyrekryteringar. I och med reformen koncentreras behandlingen av klagomål som gäller statsrådets och ministeriernas verksamhet till justitiekanslersämbetet, vilket ökar antalet klagomål som behandlas.

Utvidgningen och utvecklandet av förhandsgranskningen av författningar på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter (GrUB 5/2018 rd och GrUB 16/2020 rd) samt de nya skyldigheterna att vara åklagare eller förordna åklagare enligt lagen om Åklagarmyndigheten (32/2019) stöder för sin del justitiekanslersämbetets tilläggsresurser. Utvidgningen av uppgiftsfördelningen mellan de högsta laglighetsövervakarna, de övriga utökade uppgifterna och de nya kompetenskraven förutsätter således en ökning av justitiekanslersämbetets resurser för juristföredragande.

Samtliga föredragningslistor för statsrådets allmänna sammanträden och föredragningarna för republikens president granskas på förhand, och justitiekanslern är närvarande vid sammanträdena och vid regeringens överläggningar och aftonskolor. Också sammanträdesprotokollen granskas. Antalet ärenden som behandlas vid sammanträdena varje år varierar under valperioden. Justitiekanslern övervakar dessutom i efterhand statsrådets och republikens presidents beslutsfattande och beredningen av det genom att behandla klagomål som gäller beslutsfattandet.

Justitiekanslern övervakar lagligheten samt efterlevnaden av principerna för god lagberedning, inklusive att de grundläggande fri- och rättigheterna och människorättsförpliktelserna beaktas på behörigt sätt vid lagberedningen. Antalet utlåtanden har ökat under de senaste åren. Det årliga antalet utlåtanden, förhandsgranskningar och sakkunniguppdrag beror på hur ministeriernas författningsberedning framskrider och på författningarnas samhälleliga och juridiska betydelse.

Antalet klagomål varierar från år till år. År 2019 var mediantiden för behandlingen av klagomål 7,9 veckor och medeltalet 13,7 veckor. År 2019 träffades avgöranden som ledde till påföljder i 16 % av de klagomål som krävt utredning. Man strävar efter att varje år avgöra åtminstone lika många klagomål som det har kommit in. Från och med 2021 leder reformen av uppgiftsfördelningen mellan de högsta laglighetsövervakarna till att de klagomål som gäller statsrådets och republikens presidents verksamhet och klagomålen i vissa andra ärenden koncentreras till justitiekanslern, vilket ökar antalet klagomål som behandlas. Å andra sidan samlas behandlingen av klagomål i flera ärendegrupper till riksdagens justitieombudsman, vilket minskar antalet klagomål som justitiekanslern behandlar. Som helhet beräknas antalet ärenden som kommer till justitiekanslern för behandling inte minska. De inkomna klagomålen bedöms först med tanke på den strukturella övervakningen, och det görs en bedömning av om de kan överföras. De klagomål som justitiekanslern behandlar innehåller i allt högre grad omfattande strukturella aspekter som berör flera myndigheter, vilket innebär att ärendena är krävande.

De egna initiativen föranledde sammanlagt 30 påföljder år 2019. Målet är att rikta in de egna initiativen och gransknings- och övervakningsverksamheten på sådana strukturella frågor som är väsentliga med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt kravet på god förvaltning I de egna initiativen betonas ofta granskningens strukturella aspekter och de är således till sin arbetsmängd betydande.

Rättsregistercentralen har enligt de anvisningar centralen fått sänt ett urval av straffdomarna för granskning. Från och med detta år hämtas de domar som ska granskas i Rättsregistercentralens brottmålsapplikation Ritu, till vilken justitiekanslersämbetet har fått tekniska användarrättigheter. Detta gör det möjligt att bättre än tidigare rikta granskningsverksamheten på basis av den information som fåtts ur den och i samband med annan laglighetskontroll av domstolarna.

Antalet domar som granskades år 2019 var betydligt större än beräknat på grund av den förändring som gjordes i tidpunkten för granskningsverksamheten. På basis av granskningen utreddes 81 ärenden närmare. I två av dem gjordes en framställning till högsta domstolen om hävning av domen. År 2019 gavs domstolen en påföljd i 76 ärenden.

Inom ramen för tillsynen granskas beslut som fattats av den tillsynsnämnd som finns i samband med Finlands Advokatförbund och av rättegångsbiträdesnämnden. Justitiekanslern har rätt att söka ändring i beslutet. Målet är att upprätthålla förtroendet för tillsynssystemets funktion och att trygga rättssäkerheten och den möjlighet att få tillförlitliga och kvalitativa juridiska tjänster som ingår i rättssäkerheten. Justitiekanslerns tillsyn över domare och åklagare kan ofta också vara förenad med tillsyn över advokater och överföring av ärenden till tillsynsnämnden.