Statsbudgeten 2021

Förklaring:Statsrådets kansli svarar i enlighet med vad som hör till dess ansvarsområde för biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till dess uppgifter hör samordningen och utvecklandet av Finlands EU-politik, statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli.

Statsrådets kansli har till uppgift att leda, samordna och utveckla statsrådets och dess ministeriers gemensamma förvaltning samt deras interna planering av verksamheten, ekonomin och tillvägagångssätten och att producera gemensamma tjänster och utveckla statsrådets gemensamma verksamhetskultur. Till statsrådets kanslis ansvarsområde hör statsrådets gemensamma lägesbild, beredskap och säkerhet samt samordningen av hanteringen av störningssituationer.

Dessutom svarar statsrådets kansli för samordningen i fråga om målen för statens sektorsforskning, regeringens framtidsarbete och samordningen av det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Statsrådets kansli tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsbetingelser under alla omständigheter och svarar för prognostiseringen och planeringen av samhällspolitiken på lång sikt samt för regeringens strategiarbete.

Statsrådets kansli sköter de uppgifter som hör till dess ansvarsområde i enlighet med regeringsprogrammet. Statsrådets kansli följer genomförandet av regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra de mål som nämns i programmet.

Den covid–19-pandemi som började 2020 har blivit den viktigaste förändringsfaktorn för den nationella verksamhetsmiljön och en global kris med betydande sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser såväl internationellt som nationellt.

Till följd av epidemin har stater stängt sina gränser och begränsat människors rörlighet inom och mellan länderna. Den globala ekonomiska tillväxten har avmattats betydligt och risken för en internationell recession har ökat.

Coronakrisen hotar den jämna fördelningen av välfärden och kan öka ojämlikheten och utslagningen. Den osäkerhet som epidemin ger upphov till bestämmer sannolikt verksamhetsmiljön ännu under en lång tid framöver. Det går inte att förutspå hur epidemin kommer att utvecklas och de indirekta konsekvenserna för samhällena och ekonomierna är likaså mycket svåra att förutse.

Återhämtningen från krisen förutsätter att man sörjer för den ekonomiska och sociala kontinuiteten, stöder sysselsättning och tillväxt, en hög kompetensnivå samt innovationer som medför samhällelig nytta.

Coronakrisen undanröjer inte heller andra förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön, utan framhäver dem. Befolkningens åldrande fortsätter. Urbaniseringen och globaliseringen kan ändra form, digitaliseringen och nya former av arbete kan framskrida med stora språng, inom den internationella politiken sker en omfördelning av makten och nationalstatsperspektivet kan bli starkare. Det blir allt viktigare att svara på klimatförändringen och främja en hållbar utveckling, när ojämlikheten hotar att fördjupas på olika håll i världen och i samhällena.

Undantagsförhållandena prövar EU:s samarbetsförmåga. Finland strävar efter att stödja EU:s enighet som en del av den europeiska och den nordiska värdegemenskapen.

Statsrådets arbete bestäms av problemens omfattning och djup. Regeringens arbete förutsätter en täckande helhetsbild och ett fungerande samordningsarbete.

Justitiekanslersämbetet är ett självständigt ämbetsverk vars anslag finns under ett eget kapitel under statsrådets kanslis huvudtitel. Där fastställs även ämbetsverkets samhällspolitiska mål och verksamhetsmål.

Justitiekanslersämbetet stöder justitiekanslern och biträdande justitiekanslern vid övervakningen av lagligheten i statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder, laglighetsövervakningen av domstolar, övriga myndigheter och andra som ålagts ett offentligt uppdrag samt tillsynen över advokaters verksamhet.

Vid valet av styrelseledamöter till statligt helägda bolag beaktas jämställdhetsaspekter så att bägge könens andel av antalet styrelseledamöter är minst 40 procent. I statsrådets kanslis egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

Statsrådets kansli ansvarar under ledning av statsministern för den nationella samordningen och verkställigheten av hållbar utveckling och för verkställigheten av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030. Statsrådets kansli samordnar Finlands åtgärder inom EU för att främja Agenda 2030 och hållbar utveckling. Också generalsekretariatet för Finlands kommission för hållbar utveckling är verksamt vid statsrådets kansli. Statsrådets kansli stöder de andra ministeriernas arbete och främjar genomförandet av de politiska principerna för hållbar utveckling samt ansvarar för uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030. Den hållbara utvecklingens status följs i Finland upp med ett uppföljnings- och utvärderingssystem som ska stärka kopplingen mellan forskningsdata om hållbar utveckling och det politiska beslutsfattandet. Under regeringsperioden genomförs bland annat en färdplan för att nå målen i Agenda 2030. Dessutom har man inrättat ett rundabordsforum för klimatpolitik i anslutning till kommissionen för hållbar utveckling.