Statsbudgeten 2021
20. Samhällen, byggande och boende
Förklaring:
En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds i syfte att svara på förändringarna i omvärlden, såsom bl.a. klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya färdsätt samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. I samband med reformen utvecklas systemet för planering av områdesanvändningen och systemet för styrning av byggandet samt förtydligas berednings-, besluts- och verkställighetsuppgifterna enligt markanvändnings- och bygglagen.
Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till uppgifter som gäller planeringen av områdesanvändningen och byggandet och begripligheten i planeringen samt främjas deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer. Reformen genomförs inom projektet för digitalisering av den byggda miljön. År 2021 bestäms informationsstrukturerna för den byggda miljön och genomförs en testversion av plattformen.
Inom landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen och på landskapsförbundens och de olika myndigheternas interaktiva planläggningssamarbete som stöder åtgärderna.
För att trygga en god livsmiljö utvecklas det sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag. Hållbar växelverkan mellan landsbygden och städerna främjas som ett svar på differentieringen av områdes- och samhällsstrukturen samt den förändring i villkoren för områdesanvändningen som den tekniska utvecklingen medför. Multilokalitet och distansarbete, nya koldioxidsnålare färdsätt, diversifierade energilösningar, närproducerad mat, rekreation och turism samt hållbart nyttjande av de marksubstanser och vattenresurser som behövs för urbaniseringen förutsätter utveckling av nuvarande och nya styrmedel samt sådana partnerskap mellan landsbygden och städerna som förenar sektorer och regioner.
Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människors välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras och kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. Livskraften i områden som håller på att stagnera stöds bl.a. genom främjande av användningen av sådana lokaler och kulturmiljöer som underutnyttjas.
Havsområdesplanering bidrar till en ökad ekonomisk tillväxt i havsområden och till en hållbar användning och ett förbättrat skydd av den marina miljön. Miljöministeriet svarar för utvecklandet av havsområdesplaneringen och samarbetet med grannländerna, och landskapsförbunden svarar för utarbetandet av havsområdesplanerna.
Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028, som statsrådets kansli ansvarar för, ska genomföras. Programmet innehåller riktlinjer för en process för ändrade förfaringssätt i syfte att lösa olika typer av problem med inomhusluften. Målet är att sanera offentliga byggnader och effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som uppvisar symtom på grund av dålig inomhusluft. För den tioåriga programperioden har det planerats åtskilliga åtgärder för att i normal fastighetsskötsel etablera ett tillvägagångssätt där byggnadernas tillstånd och lämplighet för sitt syfte samt användarnas erfarenheter regelbundet ses över och situationen bedöms i ett multiprofessionellt samarbete.
Arbetet för att hitta en lösning på problemen med EU:s byggproduktförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt för att den inre marknaden för byggprodukter ska fungera bättre. Finland deltar i revideringen av förordningen. Att förordningen inte fungerar till alla delar försvårar för närvarande verksamheten i företag inom byggbranschen och myndigheternas verksamhet. Sett till folkmängden är Finland den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor inverkan på den finländska byggproduktindustrin. Finland påverkar bl.a. också, i anslutning till genomförandet av dricksvattendirektivet, beredningen av hälsokriterier och godkännandeförfaranden för ämnen och material som används vid tillverkning av byggprodukter som kommer i kontakt med vatten.
Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Grönstrukturen behandlas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att alla har tillgång till natur.
En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas i stadsregionerna, och det skapas förutsättningar för kompletteringsbyggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletteringsbyggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.
Ett åtgärdspaket genomförs som stöder ett minskat klimatavtryck i boendet och förbättrar det existerande byggnadsbeståndets energieffektivitet. Inom förvaltningsområdet bereds åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggnad och ombyggnad. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och det satsas i samarbete med de övriga nordiska länderna och Europeiska kommissionen på en styrning genom lagstiftning som grundar sig på klimatavtrycket under en byggnads hela livscykel. Upphandlingskriterierna för offentligt byggande med låga koldioxidutsläpp ska uppdateras. Det tas fram en utsläppsdatabas för byggprodukter och byggprocesser, och en uppföljning av data om utsläpp från byggnader inleds. Utvecklingen av den ekonomiska styrningen av koldioxidsnålt byggande fortsätter.
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och ändringen av det samt energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om förnybar energi (RED II) genomförs nationellt. Minimikrav för energieffektivare ny- och ombyggnad främjas. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och även tar hänsyn till de särskilda krav som kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndet ställer. Man deltar i lagberedning som gäller ekodesign och energimärkning i fråga om EU:s byggproduktgrupper. Vidare sörjs det för verkställigheten av lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter.
År 2021 beviljas understöd som är avsedda att påskynda en utfasning av oljeuppvärmningen i bostadshus och en övergång till andra uppvärmningsformer.
Träbyggande främjas genom programmet för träbyggande, i anslutning till genomförandet av energi- och klimatstrategin. Inom programmet görs bl.a. forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande av tätare städer och vid användningen av stora träkonstruktioner samt främjas skapandet av regionala kompetenskluster. Kommunikationen med allmänheten fortsätter för att väcka medborgarnas intresse för byggnadsmaterial och ett hälsosamt boende och bl.a. byggandet av skolor. En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att användningen av förvaltningsinstrumenten effektiviseras och webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning utnyttjas.
Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och göra återvinningen bättre fortsätter. Det bereds lagstiftning om en redogörelse för byggavfall vilken ska lämnas i samband med bygg- och rivningstillstånd samt införande av ett nationellt register över bygg- och rivningsavfall. Dessutom ska Materialtorget ges bättre förutsättningar att vara en plattform för marknaden för bygg- och rivningsmaterial. En metod utarbetas för hur materialbeskrivningar för byggnader ska göras. Användningen av webbaserad anmälan om byggavfall, materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall samt utnyttjandet av industriell symbios effektiviseras och statistikföringen av bygg- och rivningsavfall förbättras. Förfarandena i enlighet med bestämmelserna om den inre marknaden för återvinning av byggprodukter utvecklas och förutsättningarna för de nationella end of waste-kriterierna utreds. Utvecklandet av en informationstjänst för uppföljning av materialflödena inom den byggda miljön fortsätter.
Byggandet har ökat kraftigt, och i synnerhet byggandet av nya bostäder har varit livligt under de senaste åren. Under 2019 minskade produktionen måttligt, och fortfarande påbörjades sammanlagt ca 40 000 nya bostadsbyggen. År 2020 beräknas antalet påbörjade bostadsbyggen sjunka till ca 28 000—30 000 bostäder. Bostadsbyggandet har till stor del gällt flervåningshus och koncentrerats särskilt till de stora centrumen. Byggandet av egnahemshus, som har minskat kraftigt på senare år, har fortfarande hållit sig kvar på en tämligen måttlig nivå. Den statsunderstödda bostadsproduktionen har hållits på en god nivå. År 2019 inleddes byggandet av sammanlagt ca 7 800 understödda bostäder, av vilka ca 7 500 var räntestödsbostäder.
De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att öka bostadsbyggandet, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka valfriheten samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehovet.
En flexibel bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i växande stadsregioner och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och för ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett tillräckligt bostadsutbud som reagerar flexibelt på efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning utvecklas lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det understödda bostadsbeståndet.
Genom en utveckling av samhällsstrukturen i stadsregionerna förbättras utbudet av och tillgången på tjänster, främjas användningen av hållbara färdsätt, minskas behovet av bilism och ökas smidigheten i vardagen. Regionerna utvecklas på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas regionvis över kommungränserna.
Boendelösningar till rimligt pris behövs särskilt i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden är den klart mest utmanande i hela landet. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen ökar också i framtiden.
En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Den planlagda tomtreserven behöver utökas med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar för att ordna kollektivtrafik och tjänster på ett effektivt sätt.
Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna stärks samarbetet såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra den funktionella helheten i regionerna och uppnå målen. I fråga om åtgärderna 2020—2023 inom ramen för de 12-åriga MBT-avtal som ingåtts för stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg fortsätter genomförandet och uppföljningen av genomförandet 2021. Dessutom inleds genomförandet av åtgärderna i de MBT-avtal som ska ingås med stadsregionerna Lahtis, Jyväskylä och Kuopio.
Genom samordning av metropolpolitiken utvecklas metropolregionen som en helhet så att samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder betonas. Utvecklandet av metropolpolitiken fortsätter med beaktande av de riktlinjer för städerna och i synnerhet metropolregionen som ingår i det nya regeringsprogrammet.
Det nationella programmet för hållbara städer genomförs. Genom programmet stöds på partnerskapsbasis särskilt städernas egen verksamhet enligt nya former i riktning mot en hållbar stadsutveckling som på bred bas samordnar olika aspekter. Nya verksamhetsformer utvecklas bl.a. genom samarbete vid praktiska försök som riktar in sig på utmaningar med hjälp av existerande stadsnätverk, spridning och mer utbredd reproducering av god praxis samt internationellt utbyte av erfarenheter. Lärdomarna från programmet utnyttjas i det mer strategiska samarbetet kring stadsutvecklingen och som ett verktyg för stadspolitiken som helhet.
Den äldre befolkningen ges bättre förutsättningar att bo hemma. Utbudet av boendelösningar som motsvarar de äldres behov, inklusive boende i gemenskap, blir större. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. på grund av antalet äldre som lider av en minnessjukdom och målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov inriktas i första hand på att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslösheten fortsätter. Boenderådgivningen utvidgas och görs permanent. Bostadssituationen för personer med utvecklingsstörning förbättras med målet att minska antalet institutionsplatser för dessa personer genom att erbjuda mångsidiga boendelösningar som motsvarar behovet. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalvården förbättras.
Grunder för statligt produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder och projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen inriktas i huvudsak på de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till skäligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.
Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp
| 2018 | 2019 | 2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
|
| ARA-produktion (lånebeslut) | ||||
| Tillväxtcentrum | 8 600 | 7 800 | 6 600 | 8 600 |
| Det övriga landet | 800 | 800 | 600 | 700 |
| Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov | 3 200 | 1 500 | 2 000 | 2 500 |
| Hyresbostäder finansierade med borgenslån | 700 | 300 | 400 | 300 |
| Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % | 70 | 65 | 65 | 65 |
| Förändringen i bostadspriser, % | 1,2 | 1,2 | 0—2 | 0—2 |
| Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % | 1,1 | 1,4 | 0—1 | 0—1 |
| Förändringen i Aravahyror, % | 1,3 | 2 | 0—1 | 0—1 |
Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna
| Mål | på lång sikt/år |
2018 utfall |
2019 utfall |
2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
| Nya planer (bostäder) | 16 500 | 15 000 | 16 500 | 16 500 | 16 500 |
| Total bostadsproduktion (som påbörjas) | 16 500 | 17 800 | 17 800 | 16 500 | 16 500 |
| Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas) | 5 800 | 4 500 | 4 500 | 4 500 | 4 500 |
Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2019 och uppskattning för 2020—2021
| 2019 utfall bostäder |
2020 uppskattning bostäder |
2021 uppskattning och fullmakter bostäder |
|
| Påbörjade nya bostäder, sammanlagt | 40 000 | 28 000 | 28 000 |
| — räntestöd för bostadslån | 7 800 | 8 200 | 9 300 |
| — mellanmodell med fyllnadsborgen | 300 | 400 | 300 |
| — fritt finansierade bostäder och andra bostäder | 31 900 | 19 400 | 18 400 |
| Räntestödslån för reparationsverksamhet | 2 900 | 3 000 | 3 500 |
| Borgenslån för ombyggnad | - | 8 000 | 8 000 |
| Anskaffning av bostäder | |||
| — bostadssparpremiesystemet | 9 000 | 9 000 | 9 000 |
| — räntestödslån, sociala hyresbostäder | 500 | 500 | 500 |
| Statsborgen för hushållens bostadslån1) | 16 000 | 16 000 | 16 000 |
1) Riktas främst till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.
Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak inriktas på stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Aravalånestocken minskar som väntat samtidigt som borgensstocken för statens bostadsfinansiering och beloppet av räntestödslånestocken ökar. Antalet extra amorteringar på aravalån har klart minskat till följd av den låga räntenivån.
Andelen försenade betalningar som gäller gamla aravalån har hållits på ca 0,9 % av hela lånestocken. I de objekt och bolag som har det svårt är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller ca 75 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Största delen av lånen med statsborgen gäller kommuner där risken är obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.
Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att enskilda objekt befrias från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid ombyggnad av bostadshus riktas eventuellt stöd till objekt vars användning även i fortsättningen är långvarig.
Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är mycket litet i förhållande till lånestocken. Beloppet av borgensersättningar har sedan 2009 varierat mellan ca 200 000 och 900 000 euro per år och var 2019 ca 190 000 euro.
| 2018 | 2019 | 2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
|
| Aravalånestocken (mn euro, läget 31.12) | 4 152 | 3 681 | 3 500 | 3 300 |
| Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) | 12 396 | 13 301 | 13 800 | 14 500 |
| Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) | 2 106 | 2 040 | 2 100 | 2 100 |
| Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånestocken (läget 31.3), % | 0,8 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |
| Beslut om befrielse från aravabegränsningar (bostäder) | 4 900 | 5 400 | 4 000 | 5 000 |
Stöd för boendet, utvecklingen 2019—2021 (mn euro)
| 2019 utfall |
2020 budget |
2021 budgetprop. |
|
| Understöd som betalas ur statsbudgeten | |||
| — Reparationsunderstöd för bostäder 35.20.55 | 15,5 | 4,9 | 6,251) |
| — Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30 | 1,0 | 1,0 | - |
| Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) | 60 | 80 | 25 |
| Allmänt bostadsbidrag | 1 477 | 1 485 | 1 636 |
| Bostadsbidrag för pensionstagare | 616 | 634 | 667 |
| Bostadstillägg för studerande | 14 | 18 | 20 |
| Understöd som betalas ur Statens bostadsfond | |||
| Räntestöd | |||
| — räntestöd för bostadslån | 3,2 | 5,4 | 0,7 |
| Fullmakter att bevilja understöd | |||
| — startbidrag för räntestödslån | 20,0 | 30,0 | 40,0 |
| — understöd för grupper med särskilda behov | 105 | 90 | 90 |
| — saneringsunderstöd till hyres- och bostadsrättshus | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
| — rivningsbidrag | 5,0 | 8,0 | 8,0 |
| — understöd för byggande av kommunalteknik | 15,0 | 15,0 | 25,0 |
| — rivningsackord för aravahus | 5,0 | 8,0 | 8,0 |
| — begränsningsackord för aravahus | 3,0 | 2,0 | 2,0 |
| — boenderådgivning | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| — understöd för reparation | 20 | 23,6 | 27,6 |
| — understöd för ändring av användningsändamål | - | 1,0 | 1,0 |
| — understöd för iståndsättning av bostäder till äldre personer | - | 5,0 | 10,0 |
| — energiunderstöd till bostadsbyggnader | - | 20,0 | 40,0 |
| — förortsprogrammet | - | 5,0 | 8,0 |
| — bostadsandelslag | - | 0,4 | - |
| Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
| Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion | 1 410 | 1 410 | 1 800 |
| Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen | 285 | 285 | 285 |
| Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag | 100 | 100 | 100 |
| Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån | 100 | - | - |
1) Av anslaget används 350 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende.
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 563 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om bostadsrättsbostäder och lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som gäller räntestödslån för bostadsbyggande samt statsborgen och statsunderstöd och finansierar utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen i samarbete med Statskontoret samt ansvarar för informationstjänsterna i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beaktar i sin verksamhet i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov, förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och sköter förvaltningen av informationssystemet för energicertifikat.
Miljöministeriet ställer upp följande preliminära mål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2021:
- — fokuserar i sin verksamhet på att främja produktionen av ARA-hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
- — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå. När projekt godkänns granskas också hyresnivån
- — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av deras långvariga behov. Centralen stöder genom sina understöd tillgänglighet och reparation av bostäder, boenderådgivning och genomförandet av förortsprogrammet samt deltar i genomförandet av riktlinjerna för boende för personer med utvecklingsstörning och i utvecklandet av de äldres boende. Därtill ansvarar centralen för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
- — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet
- — främjar en bättre energiprestanda hos byggnaderna och en enhetlig samhällsstruktur med hjälp av understöd. Centralen befäster resultaten av utvecklingsverksamheten för att främja boende till rimligt pris, byggande, användning och skötsel med hög livscykeleffektivitet samt ombyggnad
- — utvecklar serviceprocesserna och ser till att stöden verkställs effektivt
- — utvecklar i samarbete med Statskontoret riskhanteringen i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån.
De centrala prestationerna, utveckling
| Beslut och andra prestationer av ARA (st.) | 2018 utfall |
2 019 utfall |
2020 uppskattning |
2 021 uppskattning |
| Godkännande av lån som räntestödslån | 207 | 197 | 200 | 200 |
| Beviljade reparationsunderstöd | 1 740 | 1 592 | 2 300 | 2 300 |
| Utbetalningar av understöd | 1 102 | 1 377 | 3 000 | 5 500 |
| Val av mottagare av överlåtelse | 46 | 52 | 50 | 50 |
| Befrielse från begränsningar | 219 | 171 | 200 | 200 |
| Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar | 36 | 33 | 30 | 30 |
| Styrnings- eller tillsynsbesök | 44 | 45 | 37 | 37 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2019 utfall |
2020 ordinarie budget |
2021 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 6 054 | 6 213 | 6 963 |
| Bruttoinkomster | 478 | 500 | 400 |
| Nettoutgifter | 5 576 | 5 713 | 6 563 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 528 | ||
| — överförts till följande år | 758 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Det ökade antalet uppgifter (av engångsnatur) | 140 |
| Nivåförhöjning | 200 |
| Reform av bostadsrättslagstiftningen | 400 |
| Lönejusteringar | 134 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -24 |
| Sammanlagt | 850 |
| 2021 budget | 6 563 000 |
| 2020 V tilläggsb. | 280 000 |
| 2020 IV tilläggsb. | 105 000 |
| 2020 budget | 5 713 000 |
| 2019 bokslut | 4 806 000 |
04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 7 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) till statens utgifter för projektet för digitalisering av den byggda miljön och till utgifter och avgifter för internationellt samarbete
2) till betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen av projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stöd av anslaget inrättas det ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande. Anslaget hänför sig till främjande av digitalisering i samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen. Avsikten är att förbättra tillgången till information och begripligheten i planeringen samt att främja deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Med anslaget skapas interoperabla informationsstrukturer som grund för registret och plattformen samt understöds den digitala utvecklingen inom branschen och beredskapen att ta i bruk detta register. Inom projektet understöds investeringar inom branschen.
| 2021 budget | 7 300 000 |
| 2020 budget | 7 300 000 |
(30.) Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
| 2020 IV tilläggsb. | — |
| 2020 budget | 1 000 000 |
| 2019 bokslut | 1 000 000 |
32. Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) för utvecklande och stärkande av social- och hälsovårdstjänster som förebygger och minskar bostadslöshet med stöd av statsunderstödslagen
2) för utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet
3) för betalning av konsumtionsutgifter för utredningar, informationssystem, anvisningar och ordnande av utbildningar i anslutning till förebyggande och statistikföring av bostadslöshet
4) för betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst två årsverken.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Avsikten är att trygga fungerande boende för personer som har varit bostadslösa eller som riskerar att bli bostadslösa, genom att tillgången till behövliga social- och hälsovårdstjänster säkerställs. Social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel och mobila social- och hälsovårdstjänster utvecklas och stärks särskilt med tanke på att minska och förebygga bostadslöshet, och på så sätt tryggas boende för bostadslösa som behöver ett starkt stöd. Kommunerna kan ansöka om understöd för att utveckla och stärka social- och hälsovårdstjänster som stöder boende. Stödet riktas till anställning av personer som utför klientarbete och till behövliga arbetsredskap samt till administrationen av understödet. Den nuvarande statistikföringen av bostadslöshet stöder inte i tillräcklig grad kommunernas arbete mot bostadslöshet. En del av anslaget kan användas till att utveckla statistikföringen och till de statsförvaltningsutredningar som behövs för detta.
| 2021 budget | 3 300 000 |
| 2020 budget | 3 300 000 |
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) med stöd av statsunderstödslagen till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i fastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser. Understöd kan beviljas också parkeringsbolag, om de ägs av sammanslutningar som äger bostadshus och de laddningsstationer som byggs med hjälp av understödet är avsedda att användas för boendeparkering
2) till betalning av konsumtionsutgifterna för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan informationsförmedling, till de tjänsteresor som behövs för projektet samt till utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd
3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande två årsverken
4) till kostnader i anslutning till laddningsanordningen, om laddningsanordningarna ägs direkt av den sammanslutning som söker understöd eller ägs av ett parkeringsbolag där den sammanslutning som söker understöd innehar aktier med tanke på parkeringen för sina boende.
Understöd beviljas till 35 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, dock högst 90 000 euro per sökande. Understöd kan beviljas till 50 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, om minst 50 % av de laddningsstationer som ska byggas inom projektet byggs så att de har en effekt på minst 11 kilowatt, vilket laddning av en renodlad elbil kräver. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Skäliga kostnader för behovsinventering och planering kan understödjas om själva åtgärden för förbättrande av laddningsinfrastrukturen genomförs. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattar beslut om understöd utifrån kostnadskalkyler som baserar sig på en plan. Stödet betalas ut på basis av faktiska kostnader.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I enlighet med regeringsprogrammet understöds utvecklande av laddningsinfrastruktur för elbilar på bostadsfastigheter. Understöd beviljas sammanslutningar som äger bostadshus samt parkeringsbolag som ägs av dessa sammanslutningar för sådana ändringar i fastigheternas elsystem som behövs för laddningsstationer för elbilar.
Understöd beviljas för ändringar som ökar kapaciteten och funktionaliteten i fastighetens elnät. Själva laddningsstationen omfattas inte av understödet, om den inte ägs av den sammanslutning eller det parkeringsbolag som får understöd. Detta beror på olika lösningar när det gäller ägande och drift av laddningsstationer. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i bostadsfastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Det är skäl att i de projekt som beviljas understöd beakta också beredskap för laddning av renodlade elbilar på åtminstone en del av platserna genom att förse systemet med tillräcklig kapacitet för eltillförsel och vid behov med smart styrning av belastningen.
De genomsnittliga kostnaderna för ändringarna uppskattas till ca 2 000 euro per bilplats eller laddningsstation. Med anslaget kan genomförandet av laddningsmöjlighet för elbilar understödas på ca 9 000 bilplatser per år.
| 2021 budget | 5 500 000 |
| 2020 IV tilläggsb. | 1 500 000 |
| 2020 budget | 5 500 000 |
| 2019 bokslut | 1 500 000 |
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 250 000 euro.
Anslaget får användas för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) samt till understöd i anslutning till handlingsprogrammet för äldre personers boende och till konsumtionsutgifter för ordnande av evenemang, för specialisttjänster och för tjänsteresor.
Förklaring:Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadshus samt för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder, för utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner. Av anslaget används dessutom 350 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Handlingsprogrammet för äldres boende (överföring från moment 35.01.01) | 350 |
| Utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner (regeringsprogr. 2019) | 1 000 |
| Sammanlagt | 1 350 |
| 2021 budget | 6 250 000 |
| 2020 IV tilläggsb. | 390 000 |
| 2020 budget | 4 900 000 |
| 2019 bokslut | 15 500 000 |
56. Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 9 720 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd som med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas småhusägare för slopande av oljeuppvärmningssystemet och för ändring av uppvärmningsformen från oljeuppvärmning till andra uppvärmningsformer på det sätt som föreskrivs i den förordning som ska utfärdas om att frångå oljeuppvärmning
2) till betalning av sådana konsumtionsutgifter i anslutning till informationssystem, tjänsteresor och tryckning av handlednings- och instruktionsmaterial avsedda för dem som ansöker om understöd som behövs för beviljande av understöd, utbetalning och hantering av användningen av anslaget samt för information om understödet.
Understödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen och utbetalningen sköts av NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings - och förvaltningscenter.
Understöd kan inte beviljas, om sökanden har beviljats annat understöd för samma ändamål eller om bostadsbyggnaden används för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU-rättens regler om statligt stöd.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Understöd kan beviljas för kostnader som föranleds av att oljeuppvärmningssystemet i ett småhus för boende året runt slopas och uppvärmningsformen ändras till andra uppvärmningssystem, dock inte till byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen. Enligt regeringsprogrammet sker avvecklingen av fossilolja för uppvärmning gradvis fram till början av 2030-talet och fastigheter som värms med olja uppmuntras genom ett särskilt åtgärdsprogram att övergå till andra uppvärmningssätt under 2020-talet.
Det uppskattas att det i Finland ännu finns cirka 155 000 småhus med oljeuppvärmning, av vilka cirka 20 000 uppskattas användas endast i liten utsträckning.
Hösten 2020 bereds en statsrådsförordning om de understöd som beviljas 2021. I samband med beredningen av förordningen fastställs närmare kriterier för att säkerställa en rättvis fördelning av understödet. Samtidigt fastställs inkomstgränser för att stödet ska riktas främst till hushåll med små inkomster.
Under moment 32.01.02 reserveras 280 000 euro för behandling vid NTM-centralerna av understödsärenden som gäller avstående från oljeuppvärmning i småhus.
| 2021 budget | 9 720 000 |
| 2020 IV tilläggsb. | 28 670 000 |
60. Överföring till Statens bostadsfond
Under momentet beviljas inget anslag.
År 2021 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av Statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 800 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.
År 2021 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.
År 2021 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.
År 2021 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.
Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 700 000 000 euro vid utgången av 2021.
Med medel ur Statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.
För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2021 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.
Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.
Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.
År 2021 får Statskontoret använda högst 300 000 euro av Statens bostadsfonds medel till tryggande av Statens bostadsfonds fordringar, såsom indrivning av fordringar och skötsel av säkerhetsegendomen, betalning av utgifter för utövande av regressrätten, betalning av ansvarsförsäkring för inteckningshavare, inköp av fastigheter eller annan egendom vid konkursauktioner, exekutiva auktioner eller andra realiseringsarrangemang, när det behövs för tryggande av bostadsfondens låne- eller borgensfordringar eller andra fordringar eller för minimering av borgensansvar, samt till utgifter för skötseln och realiseringen av egendom som på detta sätt tillfallit bostadsfonden.
När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 10 000 000 euro år 2021, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 90 000 000 euro.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 8 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).
Ur Statens bostadsfond får det 2021 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 25 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom en förordning av statsrådet som ska ges om statsunderstöd som beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden. Dessutom får det fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas för nämnda ändamål.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 39 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtal om markanvändning, boende och trafik mellan staten och MBT-regionerna. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår i Helsingforsregionen till 10 000 euro och i Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionen till 3 000 euro per ovan avsedda bostad. Inom alla regioner som förbundit sig till MBT-avtal beviljas för flervåningsbostadshus med trästomme dessutom ett särskilt bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro per bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 1 000 000 euro i kommuner utanför MBT-avtalsområdena. Startbidrag får beviljas dem som i flervåningsbostadshus med trästomme låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår till 2 000 euro per ovan avsedd bostad. Bidraget beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2021 får Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet med stöd av statsunderstödslagen bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur Statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 % av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas sammanlagt högst 8 000 000 euro i tidsbundna understöd för att främja livskraften i förorter och för att förebygga segregation. Understöd kan beviljas städer som utgör tillväxtcentrum. En förutsättning för beviljande av understöd är att det har utarbetats en plan för utvecklande av förorter som har godkänts av miljöministeriet och att utvecklande av förorter utgör en del av kommunens strategiska plan. Understöd kan beviljas för att främja ett områdes koldioxidneutralitet, för planering, utvecklande och genomförande av lokaler och verksamheter som ökar samhörigheten och livskraften, för samordning av utvecklandet, för förbättrande av förutsättningarna för tillbyggnad och renovering och för investeringar som riktas till att förbättra omgivningens trivsel, karaktär, funktionalitet, säkerhet, tillgänglighet och grönområden. Understöd kan också beviljas forskningsinstitut för forskning som främjar förverkligande av programmets mål eller genomförandet av de projekt som nämns ovan. Dessutom kan miljöministeriet använda 200 000 euro per år för kommunikation som stöder fullgörandet av programmet. Understödet får uppgå till högst 35 % av kostnaderna för projektet. I forsknings- och utredningsprojekt kan understödet uppgå till 80 %. Det får fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas 2022 så att det sammanlagda beloppet av understöden och de villkorliga förhandsbesluten uppgår till högst 16 000 000 euro från och med 2021. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner kostnaderna för projekt som beviljas understöd och beviljar understödet.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till bostadsbyggnader för bättre energieffektivitet och en smart och flexibel energiförbrukning, och understödet får uppgå till sammanlagt högst 40 000 000 euro på det sätt som föreskrivs i den förordning som ska utfärdas om understöd för energieffektivitet. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd till ett sammanlagt belopp av högst 1 000 000 euro för ändring av användningsändamål. Understödet får beviljas växande stadsregioner för att bygga om kontors- och industribyggnader så att de kan användas som hyresbostäder. Understödet uppgår till högst 10 % av de godkända ändringskostnaderna. Bostäderna ska användas som hyresbostäder i minst 5 år. Om understöd beviljas för objekt som finansieras med ombyggnadslån för hyresboende enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), uppgår understödet till högst 20 % av de godkända ändringskostnaderna. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2021 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 27 600 000 euro.
Ur Statens bostadsfond får med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas projektbaserade understöd till sammanlagt högst 10 000 000 euro för att i områden där befolkningen minskar sätta i stånd arava- och räntestödshyresbostäder så att de lämpar sig för äldre personer. Bestämmelser om understödet utfärdas med stöd av statsunderstödslagen genom en förordning av statsrådet.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2021 använda högst 700 000 euro ur Statens bostadsfond till att finansiera utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.
Förklaring:Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan de kostnader som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Det är behövligt att verksamheten utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetsekonomi, och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd för byggande av kommunalteknik. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån så att bostadsmarknaden i tillräcklig omfattning erbjuder bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster.
Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.
| 2021 budget | — |
| 2020 IV tilläggsb. | — |
| 2020 budget | — |
| 2019 bokslut | — |
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 700 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd till privata ägare, till kommuner och samkommuner och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning
2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet
3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999)
4) till kostnader för nödvändiga iståndsättnings- och återställningsarbeten som en myndighet låtit utföra med stöd av 17 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet.
Understöd för vård av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.
Förklaring:Anslaget används i huvudsak till att ge privata ägare och samfund som främjar vården av byggnadsarvet understöd för att trygga bevarandet av värdefulla byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet och av 48 kap. 6 § i strafflagen.
| 2021 budget | 1 700 000 |
| 2020 IV tilläggsb. | 800 000 |
| 2020 budget | 1 700 000 |
| 2019 bokslut | 850 000 |