Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2021

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är 1. En god miljö och biologisk mångfald, 2. Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och 3. En hållbar stadsutveckling. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Begränsningen av klimatförändringen, dess konsekvenser och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska sparas och utnyttjas material- och energieffektivt. Man strävar efter ett slutet kretslopp för materialåtervinning som minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet genom vilka en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och bioekonomi samt ren teknik främjas. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.

En begränsning av och anpassning till klimatförändringen med syftet att nå EU:s klimat- och energimål för 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att genomförandet av Parisavtalet och det övriga klimatsamarbetet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar i verkställandet av EU:s klimat- och energipaket, som sträcker sig till 2030, och i beredningen av uppdateringen av målen för 2030 så att de motsvarar kraven på 1,5 grader. Genom en revidering av klimatlagen säkerställer man på nationell nivå tillräckligt ambitiösa mål och förutsägbarhet i klimatpolitiken. Den klimatpolitiska planen på medellång sikt som sträcker sig fram till 2030 bidrar till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar.

Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bl.a. till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

Det ska genomföras en åtgärdshelhet som stöder ett minskat klimatavtryck av boende och förbättrar energiprestandan i det existerande byggnadsbeståndet. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och författningsstyrningen som baserar sig på klimatavtrycket under en byggnads livscykel utvecklas.

Den biologiska mångfalden, vatten- och havsskyddet, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation beaktas allt mer i beslutsfattandet genom ett övergripande samarbete såväl på nationell nivå som på EU-nivå och globalt.

För att en god status i yt- och grundvattnen samt Östersjön ska uppnås krävs det i synnerhet att man minskar belastningen på grund av näringsämnen och skadliga ämnen, hanterar de risker som dessa medför och skyddar mångfalden i vatten- och havsnaturen. Genomförandet av de vatten- och havsförvaltningsplaner som sträcker sig till 2021 stärks genom programmet för effektiviserat vattenskydd på så sätt att ibruktagandet av de effektivaste åtgärderna utvidgas bl.a. inom jord- och skogsbruket och städernas vattentjänster. Lösningar för återvinning av näringsämnen utvecklas för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka självförsörjningen när det gäller näringsämnen. För att minska miljöbelastningen och spridningen av farliga ämnen krävs ett gränsöverskridande samarbete mellan staterna.

Förlusten av biologisk mångfald stoppas och ett gynnsamt tillstånd tryggas före år 2030 genom genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och en effektivisering av andra åtgärder för att skydda hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagstiftningen ses över för att öka effekterna av åtgärderna och det ska genomföras pilotförsök om möjligheterna med ekologisk kompensation. Dessutom genomförs klimatsmarta skyddslösningar som en del av den nya strategin och handlingsprogrammet för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden för åren 2021—2030. Man minskar trycket mot den biologiska mångfalden och främjar ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bioekonomi som beaktar naturens biologiska mångfald.

En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds så att den motsvarar förändringarna i omvärlden, såsom klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen och nya sätt att röra sig samt digitaliseringen. Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till information som hänför sig till områdesanvändningsplanering och byggande och begripligheten i planeringen samt främjas delaktigheten och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt i och med att arbetsplatserna starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Partnerskapet inom stadsutvecklingen mellan staten och de stora stadsregionerna kommer att fortsätta genom avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT), och avtalen görs mer bindande. MBT-förfarandet utvidgas till regionerna Jyväskylä, Kuopio och Lahtis. Det ska byggas klimatneutrala stadsregioner, bostadsproduktionen ska utökas och färdmedelsfördelningen ska ändras till de hållbara färdsättens fördel.

Smidighet i miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfaranden för projekt främjas genom att den reviderade miljöskyddslagstiftningen verkställs. Samtidigt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet samt medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön. I fråga om miljöskyddslagen utarbetas en bedömning av de många på varandra följande revideringarnas funktion och verkningar. Dessutom bereds ett sekundärt finansieringssystem för miljöansvaret som behövs för bekämpningen av miljörisker och ersättning för miljöskador. Det nationella luftvårdsprogrammet 2030 genomförs.

Den cirkulära ekonomin blir grunden för Finlands ekonomi. Miljöförvaltningens åtgärder, den uppdaterade riksomfattande avfallsplanen och den nationella färdplanen för plast genomförs inom ramen för det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi som färdigställs år 2020. Man följer aktivt upp hur den cirkulära ekonomin framskrider och vidareutvecklar avfalls- och produktinformationssystemen. Användningen av Materialtorget utvidgas. Man bereder och genomför avfalls- och produktlagstiftning på EU-nivå och nationell nivå som stöder den cirkulära ekonomin när det gäller redan anhängiga lagstiftningsprojekt och initiativ för kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Man fortsätter arbetet för en hållbarare offentlig upphandling och tar i bruk nya frivilliga green deal-avtal.

Jämställdheten mellan könen

Med hjälp av utveckling av datasystem som hänför sig till bostadslöshetsstatistik och bostadslöshet kan man öka beaktandet av både kvinnors och mäns specialbehov. En minskning av kvinnors bostadslöshet och boendevägar säkerställs genom samarbete mellan flera aktörer.

När det gäller klimatplanens könskonsekvenser beaktas särskilt städernas trafikplanering och frågor som hänför sig till styrning av konsumtionen, uppvärmning eller andra tekniska metoder, främjande av kollektivtrafiken, säkerhet eller otrygghet samt analys av skillnaderna mellan kvinnors och mäns matvanor som inverkar på klimatavtrycket.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen.

Hållbar utveckling

Miljöministeriet främjar begränsningen av klimatförändringen, den cirkulära ekonomin, skyddet av den biologisk mångfalden samt en hållbar stadsutveckling och träbyggande.

Åtgärder inom ramen för den klimatpolitiska planen på medellång sikt som sträcker sig fram till 2030 genomförs.

Programmet för återvinning av näringsämnen och programmet för effektiverat vattenskydd bidrar till genomförandet av begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen samt en hållbar cirkulär ekonomi och stadsutveckling.

Miljöministeriet bereder ett förslag till ett program för cirkulär ekonomi i samarbete med de andra ministerierna under 2020. Målet är att cirkulär ekonomi ska utgöra den nya grunden för ekonomin.

Miljöministeriet strävar efter att stoppa utarmningen av naturens mångfald bl.a. genom åtgärder inom programmet Helmi som ska förbättra livsmiljöerna samt andra åtgärder för skydd av hotade naturtyper och arter, METSO-programmet och en revidering av naturvårdslagen.

Syftet med färdplanen för koldioxidsnålt byggande är att före 2025 koppla byggnaders klimatavtryck till författningsstyrningen av byggandet. Förbättrandet av bostadsbyggnaders energiprestanda stöds genom ett understödssystem, likaså avstående från oljeuppvärmning i småhus. Träbyggande främjas i enlighet med handlingsprogrammet. Miljöministeriet främjar också en produktion av hyresbostäder med skäliga kostnader och förbättrar boendeförhållandena för olika befolkningsgrupper.

Miljöministeriet ställer upp följande tre mål för ansvarsområdets samhälleliga effekter:
1. En god miljö och biologisk mångfald
  • — God miljöstatus har uppnåtts i Östersjön och i vattendragen
  • — Förlusten av biologisk mångfald har stoppats och ett gynnsamt tillstånd tryggats
  • — Utvecklingen av livsmiljön bidrar till människornas välbefinnande
  • — Miljöriskerna har identifierats och är under kontroll.
2. Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle
  • — Finland har minskat sina växthusgasutsläpp betydligt
  • — Naturresurserna nyttjas på ett sparsamt och hållbart sätt
  • — Cirkulär ekonomi innebär samhällsförnyelse
  • — Byggnadernas livscykel är koldioxidsnål och materialeffektiv.
3. En hållbar stadsutveckling
  • — Stadsregionerna bidrar till en hållbar tillväxt i regionerna
  • — Närmiljöerna är socialt och ekologiskt hållbara
  • — Det finns bostäder som svarar på olika befolkningsgruppers behov
  • — Utvecklingen i stadsregionerna och på landsbygden stöder och står i samspel med varandra.

Miljöministeriet bereder riktlinjer för det internationella samarbetet 2020—2030 för att uppfylla miljöministeriets strategiska effektmål. Målet är att miljöministeriet är en aktiv och stark påverkare i prioriterade frågor som gäller miljö- och naturvård och den byggda miljön. Riktlinjerna stöder statsminister Marins regeringsprograms mål för ett Finland som är större än sin storlek i världen som främjare av ambitiösa miljö- och klimatåtgärder.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå avtal - 3,5
35.10.63 Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 10 10

Förvaltningsområdets anslag 2019—2021

    År 2019
bokslut
1000 €
År 2020
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2021
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2020—2021
    1000 € %
 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 58 013 70 211 70 780 569 1
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 128 35 172 35 240 68 0
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 23 024 23 374 23 975 601 3
29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 6 931 9 435 9 435 0
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 1 930 2 230 2 130 -100 -4
10. Miljö- och naturvård 124 090 186 181 191 751 5 570 3
20. Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år) 18 200 4 400 1 900 -2 500 -57
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) 2 690 30 340 31 340 1 000 3
22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) 18 175 20 635 24 435 3 800 18
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 36 347 61 322 60 142 -1 180 -2
60. Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) 3 000 4 000 4 000 0
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) 16 022 18 792 18 542 -250 -1
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 26 830 48 630 49 630 1 000 2
(65.) Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år) 1 000 0
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 1 826 2 062 1 762 -300 -15
20. Samhällen, byggande och boende 23 656 29 413 40 333 10 920 37
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) 4 806 5 713 6 563 850 15
04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år) 7 300 7 300 0
(30.) Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 -1 000 -100
32. Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år) 3 300 3 300 0
(34.) Understöd till kommuner för slopande av oljeuppvärmning i kommunalt ägda byggnader (reservationsanslag 3 år) 0
(37.) Understöd för planering av vindkraft (reservationsanslag 3 år) 0
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år) 1 500 5 500 5 500 0
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 15 500 4 900 6 250 1 350 28
56. Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år) 9 720 9 720 0
60. Överföring till Statens bostadsfond 0 0 0
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) 850 1 700 1 700 0
Sammanlagt 205 759 285 805 302 864 17 059 6
  Det totala antalet anställda 891 892 909