Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
              44. Regionalt transportstöd
              52. Lönegaranti

Statsbudgeten 2021

30. Sysselsättning och företagsamhetPDF-versio

Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för genomförandet av en hållbar tillväxtpolitik arbetskraftens kompetensutveckling, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i omvärlden som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och tjänster för utveckling av företagsverksamheten. Kompetensen hos de arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av ett företags livscykel. Arbets- och näringsbyråns uppgift är att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling till stöd för att människor snabbt ska kunna sysselsättas och lediga arbetsplatser besättas så effektivt som möjligt.

En positiv och aktiv integration underlättas genom att invandrares språkkunskaper och yrkesfärdigheter stärks, deras sysselsättning påskyndas och deras kunskaper om och delaktighet i samhället främjas. Den som får ett positivt beslut om uppehållstillstånd ska få börja delta i språkundervisning inom tre månader från delfåendet av beslutet. Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs i form av arbetskraftsutbildning.

De ekonomiska konsekvenserna av den utbredda coronavirusepidemin i början av 2020 kommer att återspeglas i sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken 2021. Utöver stimulansåtgärderna är det också nödvändigt att besluta om strukturella åtgärder som efter krisen får Finland att åter nå hållbar tillväxt, hög sysselsättning och skapa hållbara offentliga finanser. Det vidtas åtgärder som stärker de offentliga finansernas hållbarhet och sysselsättningen med beaktande av förändringarna i den ekonomiska omvärlden.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet; beräkningsgrund: tillgängliga anslag under året)

  2019
utfall
2020
uppskattning
2021
uppskattning
       
Lönesubventionerat arbete      
— Statsförvaltningen 461 500 500
— Kommunerna och samkommunerna 7 014 7 500 7 500
— Privata sektorn 12 603 15 300 13 800
Startpeng1) 4 063 3 800 5 400
Upphandling av arbetskraftsutbildning2) 11 086 11 900 11 600
— Yrkesutbildning 4 981 5 100 5 300
— Integrationsutbildning 6 105 6 800 6 300
Arbetsträning 2 562 2 000 2 400
Sammanlagt 37 789 41 000 41 200
Arbetsprövning 8 566 11 000 8 500
Sammanlagt 46 355 52 000 49 700

1) Volymen av startpengen inbegriper också en andel som finansieras med anslag för arbetslöshetsförmåner inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

2) Volymerna av arbetskraftsutbildning omfattar enbart arbetskraftsutbildning som finansieras med arbets- och näringsministeriets sysselsättningsanslag.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för resultatområdet för 2021:

  2019
utfall
2020
mål
2021
mål
       
Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras      
— Arbetslöshetens genomsnittliga längd (veckor) 49 48 47
Arbetslöshetsperioderna blir kortare      
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. (%) 43 < 40 < 40
Regionutveckling och strukturfondspolitik

Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer som grundar sig på samverkan mellan staten, kommunerna och andra aktörer utifrån regionernas olika starka sidor och behov. I regionutvecklingen granskas de olika aktörernas mål och åtgärder som en helhet både ur ett riksomfattande och regionalt perspektiv.

Målet för regionutvecklingen är att i regionerna främja hållbar tillväxt och konkurrenskraft, invånarnas välfärd och livsmiljöns kvalitet. Regionutvecklingsverksamheten styrs förutom av lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik även av de prioriteringar i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut) som statsrådet fastställt för regeringsperioden och av de landskapsprogram som landskapsförbunden har berett. Dessa nationella mål stöds genom de program som utarbetats för EU:s programperioder 2014—2020 och 2021—2027.

Statsrådets regionutvecklingsbeslut 2020—2023 innehåller fem prioriteringar: begränsning av klimatförändringar och tryggande av biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och fungerande förbindelser, näringslivets förnyelse och satsning på FoU och innovation, kompetens och bildning som regionutvecklingsresurs och ökad delaktighet och välfärd samt förebyggande av ojämlikhet. Ministerierna beaktar regionutvecklingsbeslutets mål i sina och förvaltningsområdets åtgärder.

Landskapsförbunden beaktar regionutvecklingsbeslutet i sitt strategi- och programarbete och verkställer beslutet tillsammans med städer, kommuner och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. Prioriteringarna och målen för regionutvecklingen i landskapen anges i deras landskapsprogram. Landskapsprogrammet baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer och preciserar målen för regionutvecklingen i landskapet och genomförandet av dem under de närmaste åren. De myndigheter som är verksamma inom landskapet ska i sin verksamhet beakta landskapsprogrammet och främja genomförandet av det.

I anslutning till arbets- och näringsministeriet, som på riksnivå ansvarar för regionutvecklingen som helhet, finns en delegation för förnyelse i regionerna som tillsatts av statsrådet och som samordnar och drar upp riktlinjer för den strategiska helheten för regionutvecklingen och dess genomslag. Delegationens viktigaste uppgifter är att följa genomförandet av statsrådets regionutvecklingsbeslut, främja samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer, förutse och följa den regionala utvecklingen och behandla centrala reformer som anknyter till regionutveckling.

Största delen av regionutvecklingsåtgärderna kanaliseras via NTM-centralerna. För varje NTM-central och regionförvaltningsverk utarbetas för regeringsperioden ett resultatavtal som ses över årligen. Resultatavtalet baserar sig på de allmänna mål och syften som läggs fram i det gemensamma strategidokument som utarbetats för regionförvaltningsverken och NTM-centralerna och på de landskapsprogram som har utarbetats för respektive region.

Utgångspunkter för regionutvecklingen är regionernas och städernas starka sidor och särdrag. Städerna är tillväxtmotorer och utgör en väsentlig del av regionutvecklingen, och därför ska deras starka sidor utnyttjas för att stärka regionutvecklingspolitiken. En pluralistisk stadspolitik som grundar sig på växelverkan och partnerskap beaktar att olika städer har olika utmaningar och utvecklingsförutsättningar. Stadsutveckling bedrivs både inom EU och nationellt. Avtal och partnerskap är centrala element inom region- och stadsutvecklingen.

Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” omfattar både åtgärder som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och åtgärder som finansieras med medel ur Europeiska socialfonden (ESF). I programmet finns fem insatsområden. Utifrån dem stöds i synnerhet små och medelstora företags konkurrenskraft, framtagande och nyttiggörande av ny information och kunskap, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande samt social delaktighet och kampen mot fattigdom. Ett genomgående horisontellt specialmål är bl.a. att främja en koldioxidsnål ekonomi, och 25 % av Eruf:s finansiering riktas till detta mål. Strukturfondsprogrammet genomför och främjar målen för Europa 2020-strategin.

Finlands regional- och strukturpolitikiska program 2021—2027 innehåller åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). Programmet förverkligar under EU:s programperiod 2021—2027 de politiska målen ”Ett smartare EU” och ”Ett mer socialt EU” samt en rättvis omställning (FRO-fonden) för att stödja de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

40. Stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 000 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014) användas

1) för projekt som främjar hållbar tillväxt och livskraft i städer och regioner och till avtalsbaserat samarbete

2) för regionutvecklingsprojekt som gäller fler än en region eller som är nationellt viktiga

3) för utvecklingsprojekt som syftar till regionutveckling och främjande av näringspolitiskt samarbete mellan kommunerna i en region.

Dessutom får anslaget användas till att betala konsumtionsutgifter samt avlöna personal motsvarande högst åtta årsverken och betala lokalkostnader och andra kostnader som föranleds av avlöningen av personal i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001) som ett understöd för Talent Hub-verksamhet. Anslaget får även användas till betalning av stöd i förskott, om det är motiverat med tanke på genomförandet av projekten.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget används till att stödja verkställigheten av statsrådets regionutvecklingsbeslut. Finansieringen inriktas på åtgärder som stöder en hållbar tillväxt och en förnyelse av näringarna i regionerna, statens avtalsenliga samarbete med städer och regioner, tematiska nätverk mellan städer och regioner, stärkande av de regionala ekonomierna, prognostisering och hantering av strukturomvandlingar samt förebyggande av ojämlikhet mellan regionerna.

Anslaget används för avtalsbaserat samarbete inom ramen för konceptet Talent Hub. Målet är att möjliggöra servicekedjor över organisationsgränserna för internationella experter och företag i anslutning till strävandena att locka experter till Finland och i anslutning till deras ankomst till och etablering i landet, till rekryteringen av dem och utnyttjandet av deras kompetens. Genom Talent Hub-samarbetet integreras tjänster som hänför sig till internationella experter med regionernas innovationsekosystem och ekosystem för företagstjänster.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

   
Avtalsbaserat samarbete 5 000
Frivillig utveckling av landskapen 5 000
Konceptet Talent Hub 2 000
Sammanlagt 12 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiering för avtalsbaserat samarbete (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) -10 000
Konceptet Talent Hub (regeringsprogr. 2019) 1 000
Sammanlagt -9 000

2021 budget 12 000 000
2020 IV tilläggsb. 29 000 000
2020 budget 21 000 000
2019 bokslut 4 114 000

42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 93 378 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014) för projekt som förbättrar små och medelstora företags beredskap att internationalisera sin verksamhet och för andra utvecklingsprojekt som riktar sig till företag samt för sådana projekt för att förbättra små och medelstora företags verksamhetsmiljö som drivs av icke-vinstsyftande sammanslutningar.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2021 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 3 000 000 euro.

Förklaring:Fullmakten under momentet används i enlighet med regeringsprogrammet till sådana understöd för utvecklande av företag som är i linje med det regionala program för påskyndande av små och medelstora företags tillväxt som startat. Programmet inriktas särskilt på att stödja tillväxt- och internationaliseringsberedskapen bland små och medelstora företag som just har börjat växa, med en exportdriven tillväxt som målsättning.

Med fullmakten under momentet beräknas man kunna förbättra 80 små och medelstora företags tillväxt- och internationaliseringsberedskap.

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

  2021 2022 2023 2024 Sammanlagt
fr.o.m.
2021
           
Förbindelser som ingåtts före 2021 92 778 50 000 - - 142 778
Förbindelser 2021 600 1 200 900 300 3 000
Utgifter sammanlagt 93 378 51 200 900 300 145 778

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Minskning av utbetalningar enligt fullmakt -14 400
Påskyndande av företagens investeringar och utveckling (stimulans) 10 000
Tillväxtprogrammet för små och medelstora företag (regeringsprogr. 2019) 1 400
Utbetalningar för projekt (coronaepidemin) 80 000
Sammanlagt 77 000

Anslaget står delvis utanför ramen.


2021 budget 93 378 000
2020 IV tilläggsb. 10 000 000
2020 II tilläggsb. 75 000 000
2020 I tilläggsb. 200 000 000
2020 budget 16 378 000
2019 bokslut 4 944 751

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 6 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) till små och medelstora företag med verksamhet i stödberättigande områden, i syfte att minska transportkostnader som föranleds av långa transportsträckor för de varor som företagen tillverkar.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Transportstöd betalas till små och medelstora företag med verksamhet i glest bebyggda områden, dvs. NUTS 2-regionerna i östra och norra Finland samt den ekonomiska regionen Saarijärvi—Viitasaari, för långa varutransporter. Målet med transportstödsystemet är att minska de extra kostnader som företagsverksamheten i avlägsna och glest befolkade områden förorsakas av långa transportsträckor och på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten inom dessa regioner.

Transportstöd betalas till ca 250 små och medelstora företag.


2021 budget 6 000 000
2020 budget 6 000 000
2019 bokslut 6 000 000

46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 121 000 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av stöd enligt lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stödet kompenseras den elintensiva industrin för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna. I lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter finns bestämmelser om grunderna för beviljande av stöd och om beräkning av stödbeloppet. Storleken på det stöd som betalas ut beror på priset på utsläppsrätterna och stödmottagarens elförbrukning eller produktionens storlek.

Stödnivån uppgår till 37,5 %, vilket är 50 % av det högsta tillåtna beloppet på 75 % enligt Europeiska kommissionens riktlinjer. Stöd betalas på basis av uppgifterna för 2016—2020 med medel ur budgetarna för 2017—2021.

Stödbeloppet till anläggningen bestäms utifrån den genomsnittliga elförbrukningen eller produktionen under referensperioden 2005—2011 med beaktande av betydande förändringar i verksamheten. Som pris på en utsläppsrätt används 25 euro/MWh, vilket är det genomsnittliga priset 2019 på derivat som gäller 2020.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i priset på utsläppsrätter 43 000
Sammanlagt 43 000

2021 budget 121 000 000
2020 budget 78 000 000
2019 bokslut 29 124 219

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 296 686 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) användas

1) för anskaffning av sakkunnigbedömningar, arbetsprövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning, arbetsförmedlingsservice, vägledning för yrkesval och karriär, information och rådgivning samt service för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd och till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och till dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar

2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar; de lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts

3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom.; de lönekostnader utan semesterpenning som ersätts för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpenning ersätts

4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i punkt 3; det belopp i form av lönesubvention utan semesterpenning som betalas för en person med anslag under detta moment och momenten 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro per månad, utöver vilket högst den procentandel av semesterpenningen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts; trots det som sägs ovan får som lönesubvention betalas 50 % av lönekostnaderna för den som anställts med subventionen, när kommunen sysselsätter en arbetslös arbetssökande på grundval av sysselsättningsskyldigheten enligt 11 kap. 1 § 3 mom.

5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa

6) till kostnader för försäkringsskydd.

Anslaget får också användas

7) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande.

Anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som nämns i punkterna 1, 2 och 6.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2021 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2021 till ett belopp av högst 65 000 000 euro.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sakkunnigbedömningar 4 000 000
Arbetsprövning och arbetsträning (300 000 studerandearbetsdagar) 19 900 000
   
Upphandling av arbetskraftsutbildning  
— Yrkesutbildning (1,3 mn studerandearbetsdagar) 55 000 000
— Integrationsutbildning (1,6 mn studerandearbetsdagar) 55 026 000
Sammanlagt 110 026 000
   
Startpeng (2 900 årsverken) 25 000 000
   
Lönesubventionerat arbete  
— Statsförvaltningen (högst 500 årsverken) 12 950 000
— Kommunerna och samkommunerna (7 500 årsverken, stöd 30/40/50 %) 35 600 000
— Privata sektorn (30, 40 eller 50 eller 100 %, 13 800 årsverken) 54 800 000
Sammanlagt 103 350 000
   
Sysselsättningspolitiskt understöd 9 000 000
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet 13 000 000
Ersättningar 900 000
Försäkringsskydd 950 000
Arbetsförmedlingsservice 500 000
Vägledning för yrkesval och karriär 2 000 000
Informations- och rådgivningstjänster 410 000
Försök med rekryteringsstöd 7 650 000
   
Alla sammanlagt 296 686 000

Samhälleliga effektmål

  2019
utfall
2020
uppskattning
2021
mål
       
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning (%) 41 < 32 < 39
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete (%) 48 < 45 < 45
— Andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning (%) 27 < 27 < 26

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

  2021 2022 2023 2024 Sammanlagt
fr.o.m.
2021
           
Förbindelser som ingåtts före 2021 27 250 310 - - 27 560
Förbindelser 2021 - 55 000 9 500 500 65 000
Utgifter sammanlagt 27 250 55 310 9 500 500 92 560

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Försök med rekryteringsstöd för små och medelstora företag 7 650
Genomförande av den helhet som gäller sysselsättning för personer som är familjelediga länge 2 000
Integrationsutbildning -4 724
Ordnande av entrétjänster vid Nylands arbets- och näringsbyrå (överföring till moment 32.01.03) -2 100
Programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra (regeringsprogr. 2019) 800
Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring till moment 32.30.95) -2 000
Återbäring av överföringar av engångsnatur (29.01.53, 32.01.02, 32.01.03) 21 446
Ökad arbetskraftsutbildning (regeringsprogr. 2019) 1 000
Ökade lönesubventioner (regeringsprogr. 2019) 3 000
Nivå på poster som överförs (regeringsprogr. 2019) -3 400
Sammanlagt 23 672

2021 budget 296 686 000
2020 IV tilläggsb. 59 900 000
2020 budget 273 014 000
2019 bokslut 256 693 000

52. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 32 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)

2) till återbetalning av fordringar som återkrävts och till räntor på dem

3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt betalning av konkurskostnader.

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas ut som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Lönegaranti 31 770 000
Återbetalning av fordringar som återkrävts och räntor på dem 80 000
Myndighetsavgifter, rättegångskostnader och konkurskostnader 150 000
Sammanlagt 32 000 000

De inkomster på 31 770 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantin har antecknats under moment 12.32.31.

De uppskattade räntorna på 1 000 000 euro på återbetalning av lönegarantin har budgeterats under moment 12.32.99.

Jämförelsetal för lönegarantin

  2019
utfall
2020
uppskattning
2021
uppskattning
       
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro) 6 703 7 500 7 000
Arbetstagare som fått lönegaranti (antal) 6 341 8 000 6 500
Arbetsgivare som fått lönegarantibeslut (antal) 1 866 2 500 2 000
Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar) 175 180 180
Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%) 15 20 20

Anslaget står utanför ramen.


2021 budget 32 000 000
2020 budget 32 000 000
2019 bokslut 29 862 411

64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s regional- och strukturpolitiska program och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 378 638 000 euro.

Anslaget och bevillningsfullmakten får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för programmet för att förverkliga de politiska målen ”Ett smartare EU” och ”Ett mer socialt EU” samt en rättvis omställning (FRO-fonden) under EU:s programperiod 2021—2027 samt till betalning av statlig medfinansiering för Interreg-programmen och Interreg-programmen vid de yttre gränserna

2) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för Finlands strukturfondsprogram 2014—2020 samt till betalning av statlig medfinansiering av målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC)

3) till betalning av tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av de ovannämnda programmen och de konsumtionsutgifter som är nödvändiga med tanke på genomförandet av programmen samt till avlönande av personal som behövs för förvaltningen av den nationella medfinansieringen och för administrativa kontroller

4) till avlönande av personal motsvarande högst 250 årsverken för genomförande av programmen för perioderna 2014—2020 och 2021—2027

5) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering av InvestEU-programmet och programmet för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

6) till betalning av finansiella korrigeringar enligt artiklarna 98—102 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 under programperioden 2007—2013 och enligt artiklarna143—147 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 under EU:s programperiod 2014—2020 samt till betalning av åtaganden som föranleds av andra förbindelser som gäller projekt

7) till betalning av förskott som är motiverade med tanke på genomförandet av projektet.

Anslaget för programperioden 2021—2027 används efter det att Europaparlamentets och rådets förordningar och den nationella lagstiftning som utfärdas med stöd av dem har trätt i kraft för programperioden 2021—2027.

Av bevillningsfullmakten och anslaget under momentet riktas 15 149 000 euro till tekniskt bistånd under programperioden 2021—2027.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Fullmakt

År 2021 får nya beslut om beviljande fattas till ett belopp av sammanlagt 351 789 000 euro efter det att Europaparlamentets och rådets förordningar och den nationella lagstiftning som utfärdas med stöd av dem har trätt i kraft för programperioden 2021—2027.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2021.

Förklaring:Av bevillningsfullmakten är sammanlagt 184 743 000 euro medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 167 046 000 euro statlig medfinansiering. Av anslaget är sammanlagt 209 399 000 euro avsett att användas för utbetalning av medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 169 239 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen. Av anslaget är sammanlagt 265 000 000 euro avsett att användas för utbetalningar under programperioden 2014—2020, varav 153 280 000 euro för utbetalning av EU:s strukturfonders medfinansiering och 111 720 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen. Av anslaget är sammanlagt 113 638 000 euro avsett att användas för utbetalningar under programperioden 2021—2027, varav 56 119 000 euro för utbetalning av medfinansiering ur EU:s fonder för regional- och strukturpolitik och 57 519 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen.

Europaparlamentets och rådets förordningar om regional- och strukturpolitiken kommer att vara klara uppskattningsvis i början av 2021. Den nationella lagstiftning som utfärdas med stöd av förordningarna kommer att beredas omedelbart efter det. Målet är att den nationella lagstiftningen ska vara i kraft våren 2021, varefter finansiering för den nya programperioden kan beviljas.

Europeiska socialfondens och Europeiska regionala utvecklingsfondens åtgärder har samlats i Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”. Den offentliga totala finansieringen av programmet uppgår till ca 2,6 miljarder euro, av vilket EU-medfinansieringen utgör 50 %, dvs. ca 1,3 miljarder euro, och den nationella offentliga medfinansieringen likaså ca 1,3 miljarder euro. Av den nationella finansieringen uppgår statens andel till 75 % och kommunernas och den övriga offentliga finansieringens andel till 25 %.

Den bevillningsfullmakt som reserverats för strukturfondsprogrammen för perioden 2014—2020 ska i regel bindas upp före utgången av 2021 för att säkerställa att programmen genomförs fullt ut.

Åtgärderna inom ramen för Europeiska socialfonden, utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021—2027 har samlats i Finlands regional- och strukturpolitiska program 2021—2027. Den offentliga totala finansieringen av programmet uppgår till ca 3 miljarder euro, av vilket EU-medfinansieringen utgör 50 %, dvs. ca 1,5 miljarder euro, och den nationella offentliga medfinansieringen ca 1,5 miljarder euro. Av den nationella finansieringen uppgår statens andel till 75 % och kommunernas och den övriga offentliga finansieringens andel till 25 %.

För ett flerårigt projekt sker bindningen av bevillningsfullmakten för de regional- och strukturpolitiska programmen i regel för ett år, så att flera projekt kan finansieras samtidigt och man därmed säkrar att programmedlen används fullt ut.

Vid användningen av finansieringen tillämpas de nationella bestämmelser och EU-bestämmelser som är tillämpliga inom den verksamhet som finansieras av respektive förvaltningsområde, och finansieringen fördelas inom ramarna för de nämnda bestämmelserna och strukturfondsprogrammen inom respektive förvaltningsområde på det sätt som ministeriet i fråga bestämmer. Rätten till stöd för de kostnader som ska betalas ska dessutom ha granskats på förhand enligt de nationella bestämmelserna och Europeiska unionens bestämmelser, med undantag för förskotten och det tekniska biståndet under programperioden 2021—2027.

Beslut om tekniskt bistånd fattas inom ramen för det förfarande som föreskrivs i Europeiska gemenskapernas strukturfondsbestämmelser och de nationella strukturfondsbestämmelserna.

I det partnerskapsavtal som godkänts av Europeiska kommissionen fastställs det hur man med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden) främjar Europa 2020-strategins syften och mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

Finansieringen av strukturfondsprogrammen under programperioden 2014—2020 riktas till att främja sysselsättningen, minska den strukturella arbetslösheten och förbättra arbetslivets kvalitet, säkerställa tillgången till arbetskraft, nyttiggöra kunskap och ny information, förbättra tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten samt främja den sociala delaktigheten. Med åtgärder inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds integrering och utbyte av erfarenheter samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena. Syftet med initiativprogrammet för små och medelstora företag är att bevilja små och medelstora företag ny lånefinansiering för grundande av nya företag, kapital i den inledande fasen och kapital avsett för att effektivisera företagens allmänna verksamhet samt att genomföra nya projekt eller utveckla nytt på initiativ av existerande företag eller bereda sådana företag tillträde till marknaden.

I det partnerskapsavtal som godkänts av Europeiska kommissionen för programperioden 2021—2027 fastställs den strategiska inriktningen och organiseringen av programarbetet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), fonden för en rättvis omställning (FRO) samt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

Under programperioden 2021—2027 riktas finansieringen inom ramen för regional- och strukturpolitiken på främjande av innovationsverksamhet som utgår från näringslivet, förbättrande av tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag, modernisering av verksamheten och utvecklande av affärsmiljön, främjande av sysselsättningen för arbetssökande, arbetslösa, personer som står utanför arbetskraften och grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, förebyggande av utdragen arbetslöshet, utveckling av inlärningsmöjligheterna, förbättrande av ställningen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samt stödjande av de regioner som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Med åtgärder inom Interreg-programmen inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete och Interreg-programmen vid de yttre gränserna inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under programperioden 2021—2027 stöds integrering, utbyte av erfarenheter, innovativa verksamhetssätt samt skapande och stärkande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena. Programmen syftar till att påverka bl.a. konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

InvestEU-programmet syftar till att stödja Europeiska unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som främjar unionens konkurrenskraft, hållbar ekonomi och tillväxt, samhällsresiliens och social delaktighet, integrering av kapitalmarknaderna samt en starkare inre marknad.

Fördelningen av Finlands strukturfondsprogram enligt insatsområde under programperioden 2014—2020 (exkl. andelarna för målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS), Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI, CBC) och initiativprogrammet för små och medelstora företag)

  Andel under hela programperioden (%)
   
IO 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (Eruf) 25,0
IO 2. Produktion och användning av ny information och kunskap (Eruf) 32,9
IO 3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) 18,2
IO 4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF) 12,8
IO 5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF) 7,8
IO 6. Tekniskt bistånd (Eruf) 2,0
IO 7. Tekniskt bistånd (ESF) 1,3
Sammanlagt 100,0

Utgifter för användningen av bevillningsfullmakten (mn euro)

  2021 2022 2023 2024 Sammanlagt
fr.o.m.
2021
   
Programperioden 2014—2020          
Tidigare års förbindelser 24,509 25,335 - - 49,844
Förbindelser 2019 38,304 50,732 - - 89,036
Förbindelser 2020 127,858 133,655 157,287 - 418,800
Förbindelser 2021 74,329 76,715 106,199 268,436 525,679
Sammanlagt 265,000 286,437 263,486 268,436 1 083,359
Programperioden 2021—2027          
Förbindelser 2021 113,638 71,445 83,353 83,353 351,789
Sammanlagt 378,638 357,882 346,839 351,789 1 435,148

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget för olika delområden och prioriteter, EU-medfinansiering och statlig medfinansiering (mn euro)

Program/delområde/prioritet De ekonomiska
ramarna i form
av fullmakt under
programperioden
2021—2027

Bevillningsfullmakt
2021
Anslag
2021
       
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)      
Tekniskt bistånd 51,160 7,309 7,309
Nationella teman 52,048 4,699 -
Regionalstöd 1 119,244 101,058 -
Finansiering för städer 78,391 7,078 -
Sammanlagt 1 300,843 120,144 7,309
InvestEU 61,640 61,640 61,640
Sammanlagt 1 362,483 181,784 68,949
       
Europeiska socialfonden (ESF)      
Tekniskt bistånd 43,274 6,182 6,182
Nationella teman 168,736 15,235 -
Regionalstöd 780,569 70,479 -
Ex-Fead 14,945 1,349 -
Tekniskt bistånd, ex-Fead 0,899 0,128 0,128
Sammanlagt 1 008,423 93,373 6,310
InvestEU 35,449 35,449 35,449
Sammanlagt 1 043,872 128,822 41,759
       
Fonden för en rättvis omställning (FRO)      
Tekniskt bistånd 10,712 1,530 1,530
Regionalstöd 279,027 25,194 -
Sammanlagt 289,739 26,724 1,530
       
Interreg-program1) 51,000 14,459 1,400
Interreg-program vid de yttre gränserna1) 69,975 - -
Sammanlagt 120,975 14,459 1,400
       
Alla sammanlagt 2 817,069 351,789 113,638

1) Utgör statlig medfinansiering.

Kärnindikatorer för Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020”

  Utfall 2014—2 019 Mål
(2023)
     
Nya företag 414 600
Nya arbetstillfällen 7 917 10 500
Nya forsknings-, utvecklings- och innovationsrelaterade arbetstillfällen 662 830
Antal företag som deltar i forsknings- och utvecklingsinstitutionernas projekt 13 771 16 600
Antal företag som främjar låga koldioxidutsläpp 1 321 1 900
Deltagare under 30 år som är arbetslösa eller står utanför arbetslivet 32 963 42 000
Inom utbildningsåtgärderna: deltagare som fullgjort grundskolestadiet 27 341 28 200
Inom åtgärder för att stärka delaktigheten: långtidsarbetslösa 12 449 14 000

Utbetalningar av EU-stöd har antecknats under moment 12.32.50 och poster som föranleds av återkrav under moment 12.39.10. Ränteintäkter från landskapsförbunden samt eventuella återbetalningar av anslag som betalats till landskapsförbunden under tidigare år har antecknats under moment 12.32.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Precisering av utbetalningar under programperioden 2014—2020 -31 528
Sammanlagt -31 528

Momentets rubrik har ändrats.

Anslaget står delvis utanför ramen.


2021 budget 378 638 000
2020 IV tilläggsb.
2020 budget 410 166 000
2019 bokslut 297 283 022

95. Utbetalning av avkastning för påverkansinvesteringar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 4 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av avkastning för resultatbaserade projekt som omfattar påverkansinvesteringar inom sysselsättning och integration.

Förklaring:Arbets- och näringsministeriet har konkurrensutsatt och med en privat projektadministratör ingått avtal om inrättande av en resultatbaserad fond för påverkansinvesteringar. Ett projekt som syftar till snabbare sysselsättning för invandrare startade 2016 och ett som syftar till minskad långtidsarbetslöshet startade 2018.

Inom projekt som omfattar påverkansinvesteringar samlar projektadministratören in kapital till fonderna från investerare, och detta kapital används till att finansiera tjänster för invandrare och långtidsarbetslösa arbetssökande. Investerarna bär den ekonomiska risken i anslutning till resultaten av projekten.

Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig att betala de aktörer som investerat i fonderna resultatbaserade arvoden. De bestäms utifrån verksamhetens resultat och genomslagskraft. Inom det projekt som syftar till sysselsättning för invandrare betalas aktörerna högst 10 000 euro per person som blivit sysselsatt, sammanlagt uppskattningsvis 15 miljoner euro 2020—2023, och inom det projekt som syftar till minskad långtidsarbetslöshet högst 23 miljoner euro 2020—2024.

Effekter

2019
utfall
2020
mål
2021
mål
       
Sysselsättningen bland invandrare ökar      
Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för invandrare (kumulativt 2016—, personer) 2 217 2 217 2 217
— varav sysselsatta 889 1 050 1 100
Sysselsättningen bland långtidsarbetslösa ökar      
Antalet deltagare i sysselsättningsprojektet för långtidsarbetslösa (kumulativt 2019—, personer) 44 800 2 000
— varav sysselsatta - 240 650

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utbetalning av avkastning för SIB-projektet för sysselsättning (överföring från moment 32.30.51) 2 000
Ökad utbetalning av avkastning för SIB-projekt 2 200
Sammanlagt 4 200

2021 budget 4 500 000
2020 budget 300 000