Statsbudgeten 2021

Förklaring:Det stöd som betalas till fartygen motsvarar allmänt beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöman erhållit från ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast beloppet av den verkställda källskatten och av den sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat.

År 2021 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2020—30.6.2021. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2020—31.10.2021 som ingår i de arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2019 betalades det 86,8 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2021 i handelsfartygsförteckningen finns 116 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 100 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 500 000 ton.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om stöd för byggande av bredband.

Villkoret för statligt stöd är att kommunerna förbinder sig att projektvis finansiera sin egen andel av det offentliga finansieringsstödet. Det offentliga finansieringsstödet kan uppgå till högst 100 % av projektets stödberättigande kostnader. Statens finansieringsandel enligt lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden är högst 33 % av bredbandsprojektets stödberättigande kostnader och kommunens finansieringsandel är 33 %. Kommunens finansieringsandel är 8 % eller 22 % i de kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft och kommunens befolkningsmängd. Det statliga stödet beviljas i dessa fall förhöjt på motsvarande sätt, dock högst till ett belopp av 58 % av projektets stödberättigande kostnader om kommunens betalningsandel är 8 % och högst 44 % om kommunens betalningsandel är 22 %.

Enligt kommunikationsministeriets strategi för digital infrastruktur strävar Finland efter att utveckla kommunikationsförbindelserna åtminstone i enlighet med Europeiska kommissionens mål. Enligt målet ska alla hushåll år 2025 ha möjlighet att använda förbindelser på minst 100 Mbit/s. Överföringshastigheten ska gå att höja ytterligare till en gigabit per sekund. I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering förbinder man sig till målet. Enligt regeringsprogrammet byggs snabba förbindelser i första hand på marknadsvillkor och först i andra hand med hjälp av offentlig finansiering.

Enligt regeringsprogrammet ska investeringsskulden på bredband avvecklas genom att stödprogrammet för bredband förlängs. Enligt regeringsprogrammet ska lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden styras bättre och lagen ska även ta hänsyn till problemen i tätorterna. Programmet ska gälla områden där kommersiellt bredband inte planeras förrän 2025. Den nya lagen om stöd för byggande av bredband hänför sig till budgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021.

I Finland har man med offentliga stöd understött utbyggnaden av bredband från och med början av 2010, då lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) trädde i kraft. Fram till juli 2017 riktades det statliga stödet enligt stödprogrammet till glesbygdsområden, men efter det har det vara möjligt att få stöd också till andra områden där det inte lönar sig att på marknadsvillkor investera i snabba nät. Enligt 7 § 3 mom. i lagen ska en stödansökan till Transport- och kommunikationsverket har gjorts senast den 31 december 2018. Det är därmed inte längre möjligt att inleda nya bredbandsprojekt inom stödprogrammet enligt lag 1186/2009.

Förklaring:Med anslaget för säkerhetsverksamhet för vägtrafiken främjas de trafikpolitiska målen för säkerhet i vägtrafiken. Anslaget baserar sig på den trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolag och som intäktsförs under moment 11.19.05.

Målet med anskaffnings- och konverteringsstödet för personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och att därigenom minska de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

Anslaget för utbildning inom järnvägsbranschen är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Det är därför meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster. Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Transport- och kommunikationsverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 230 000 personer år 2021. De utgifter som helhetsserviceavtalen orsakar är per passagerare ca 75 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 30 000 euro per år.

Syftet med stöden är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till fast vägförbindelse eller egentlig förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och varutransporter i Finska viken och i Åbolands skärgård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland ska under 2020 med stöd av tidigare beviljade fullmakter genom avtal på kort tid skaffa förbindelsetrafiktjänster för Nagu norra och Korpo ruttområden för tiden 1.1.2021—30.4 .2023. Till följd av en minskning av den fasta befolkningen i skärgården ska det särskilt i Korpo ruttområde göras strukturella ändringar, och därför kommer rutterna från och med 1 maj 2023 att kombineras i ett enda serviceavtal. Genom en övergång till en ny verksamhetsmodell uppnås kostnadsbesparingar jämfört med nuläget. Upphandlingen av den kombinerade förbindelsefartygsrutten inleds under 2021.

Genom den nya fullmakten tryggas köp av tjänster inom förbindelsfartygstrafiken som helhetsservice där tjänsteleverantören svarar för anskaffningen och underhållet av de fartyg som trafikerar rutterna. Helhetsservicen enligt avtalen ska gälla tidsperioden 1.5.2023—30.4.2028. Förbindelsefartygstjänsterna beräknas föranleda utgifter på ca 1 860 000 euro om året under åren 2023—2028. Hur stor fullmakt som behövs grundar sig på prisnivån för de nuvarande avtalen samt i huvudsak på den nuvarande verksamhetsmodellen.

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i lagen om transportservice (320/2017) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och till främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt till mobilitetsstyrningen.

Staten ersätter i regel regionala köp direkt till trafikidkaren. Kommunerna betalar sin andel av kostnaderna. När det gäller trafik som ordnas enligt bruttomodellen får staten biljettinkomsterna som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras det också andra inkomster i anslutning till det riksomfattande biljett- och betalningssystemet. För 2021 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 2 500 000 euro som biljettinkomster som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

I syfte att trygga servicenivån inom den riksomfattande persontågstrafiken, utveckla kvaliteten och kvantiteten samt reformera avtalsstrukturen föreslås det att kommunikationsministeriet beviljas en fullmakt på 289 530 000 euro för att ingå ett upphandlingsavtal med VR-Group Ab för åren 2021—2029. Det anslagsbehov som användningen av fullmakt föranleder är 32,17 mn euro/år.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om upphandling av tågtrafiken 2020 omfattar närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik och dessutom fjärrtrafik som sköts med rälsbussar. Avtalet om upphandlad trafik innehåller en option på fortsättning i 1,5 år till och med 6/2022. I praktiken förlängs avtalets giltighetstid inom ramen för fullmakten högst till juni 2021 och därefter ska ett nytt upphandlingsavtal upprättas och träda i kraft.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om upphandlad trafik och kommunikationsministeriets beslut för 2020 om trafik som omfattas av allmän trafikplikt inkluderar närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik, nattågstrafik, spårbusstrafik och dessutom fjärrtrafik som sköts med annat materiel.

Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik så som kommunikationsministeriet slår fast i sitt beslut om trafikplikt.

Syftet med stödet till fjärrtrafiken och närtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av färdsätten. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional nivå och på riksnivå som anses vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget tillåter. Köpen möjliggör en högre servicenivå än den som enbart de direkta biljettintäkterna ger möjlighet till.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den offentliga persontrafik på landsbygden som kan ses som grundläggande service. Dessutom upphandlar de trafik till sin region genom konkurrensutsatta avtal i vars finansiering kommunerna kan delta. I statsrådets förordning om statsunderstöd för transportservice finns bestämmelser om grunderna för det stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättande och användning av biljettsystemet.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna.

Staten stöder Samkommunen Helsingforsregionens trafik och trafiktjänsterna i stadsregionerna Tammerfors, Åbo och Uleåborg under förutsättning att finansieringen är kopplad till de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmet. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna den offentliga persontrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. För att främja målen för energi- och klimatstrategin stöder staten en sådan utveckling av trafiktjänsterna i de stora stadsregionerna som främjar en digitalisering och tjänstefiering och som utvecklar interoperabla biljett- och betalningssystem som bygger på ett identifikationsbaserat bakgrundssystem.

Staten stöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten stöder trafiktjänsterna i de medelstora stadsregionerna under förutsättning att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om utveckling av trafiktjänsterna och att de deltar i finansieringen av utvecklingsåtgärderna med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. För att främja målen för energi- och klimatstrategin stöder staten en sådan utveckling av trafiktjänsterna i de medelstora stadsregionerna som främjar en digitalisering och tjänstefiering och som utvecklar interoperabla biljett- och betalningssystem som bygger på ett identifikationsbaserat bakgrundssystem.

Flygtrafik kan upphandlas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten upphandlar flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala aktörer deltar i finansieringen av dessa förbindelsesträckor. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste år 2019 ca 10 500 passagerare. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gäller 8.1.2018—18.12.2020, men på basis av den avtalsändring som undertecknats den 3 april 2020 och till följd av pandemin som orsakats av coronaviruset (covid-19) har flygtrafiken tills vidare avbrutits. Beredningen av en ny upphandling pågår.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja den offentliga persontrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen.

Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen offentlig persontrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Förklaring:Enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) ska det för att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) till fonden betalas ersättning ur ett anslag i statsbudgeten. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Enligt 5 § i lagen om statens televisions- och radiofond används för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet årligen medel ur fonden till det belopp som avses i 3 § 2 mom. Medel får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i lagen om Rundradion Ab samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten.

Överföringen till fonden för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet finansieras med rundradioskatten.

Anslaget står utanför ramen.