Statsbudgeten 2021

Förklaring:Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt basunderhållet av transportinfrastrukturen . Med anslagen för basunderhållet av transportinfrastrukturen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. I trafikledshållningen prioriteras åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet och trafiksäkerheten samt de möjligheter som digitaliseringen medför. I alla åtgärder strävar man efter att beakta begränsningen av klimatförändringen.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats banavgiftens grundavgift på 47 miljoner euro och andra inkomster av trafikledshållningen (bl.a. fastighetsintäkter och kanalavgifter) på 3,3 miljoner euro.

Man strävar efter att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet näringslivets behov. Åtgärder riktas även till att utveckla de trafikmässiga förhållandena med vars hjälp bl.a. verksamhetsförutsättningarna för näringslivet, trafiksäkerheten och pendlingstrafiken förbättras.

Staten kan i egenskap av väg- och banhållare i enlighet med ett separat avtal också delta i kostnaderna för annat än byggande och underhåll av landsvägar och järnvägar, om åtgärden hänför sig till en väg- eller banhållares uppgifter. Det är alltid fråga om specialsituationer där trafiksystemets funktion eller säkerhet förutsätter att väghållaren finansierar en åtgärd någon annanstans än på vägområdet på en landsväg eller någon annanstans än på järnvägsområdet och den som upprätthåller trafikleden anser att åtgärden är nödvändig. Exempelvis kan s.k. kalla rastplatser som tidigare byggts på landsvägsområdet i fortsättningen byggas också utanför landsvägsområdet i anslutning till service som riktar sig till vägtrafikanterna. I fortsättningen ska det också vara möjligt för banhållaren att delta t.ex. i ordnandet av sådan anslutningsparkering som behövs för bannätet på en fastighet som angränsar till järnvägsområdet.

Förklaring:I det fortsatta projektet för byggandet av västmetron ska västmetron förlängas från Mattby till Stensvik i Esbo. Understödet betalas till Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2017 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2014—2016. Maximibeloppet av understödet enligt kostnadsnivån för MAKU-index november 2013 (136,72 poäng 2005 =100) är 240 miljoner euro. Anslutningsparkeringen för västmetron görs för 1 300 bilar i stället för som tidigare planerat för 1 600 bilar. Den finansiering som ursprungligen reserverades för anslutningsparkeringen ska enligt förslaget riktas till byggande av en högklassig tilläggskapacitet för cykelparkering vid västmetrons stationer, också bättre anpassad för vintercykling.

Spårjokern är en regional ringformad kollektivtrafikförbindelse som genomförs i form av en snabbspårväg från Östra Centrum via Sockenbacka och Alberga till Kägeludden. Understöd betalas till Helsingfors och Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Understödets maximibelopp är 84,0 miljoner euro.

I den första fasen av projektet för en spårväg i Tammerfors byggs det spårväg på sträckan Hervanta—centrum—Tammerfors universitetssjukhus (Tays) samt en förgrening i Hatanpää, och i andra fasen mellan centrum och Lentävänniemi. Dessutom genomförs den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen. Understödet betalas till Tammerfors stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Statsunderstödet är högst 84,957 miljoner euro, dvs. andelen för den första fasen är högst 60,497 miljoner euro och för den andra fasen högst 24,0 miljoner euro. Den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen uppgår till högst 0,46 milj. euro. Tammerfors stad beslutade 2019 att i fas 1 också inkludera en förgrening till Hatanpää, vilken ursprungligen inte ingick i fas 1 eller i den fullmakt som beviljades 2017. I det nya MBT-avtalet ingår också statsunderstöd för totalkostnaderna för den regionala generalplanen när det gäller utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen.

Vanda snabbspårväg är en spårvägsförbindelse som förbinder Håkansböleregionen och Västerkullaregionen med spårnätet och skapar en direkt förbindelse till Dickursby, Aviapolis och flygplatsen. En generalplan för spårvägen färdigställdes 2019. Efter att generalplanen blivit klar beslutade Vanda stadsfullmäktige att utifrån den inleda den detaljerade planeringen av spårvägen. I den fortsatta planeringen görs gatuplanering samt planering som gäller drift, depåer, elteknik, tunnlar m.m. liksom också stadsplanering i anslutning till spårvägsprojektet, såsom planstommar och ett stort antal detaljplaner, bl.a. en teknisk detaljplan som omfattar hela spårvägen. För spårvägens hela rutt utarbetas det gatuplaner och därefter byggplaner. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Spårvägen i Åbo har en stor strategisk betydelse för Åbo stad och stadsregion. Spårvägen styr utvecklingen i stadsregionen under flera decennier. Den anknyter till viktiga strategiska mål och projekt för staden, t.ex. Vetenskapsparken, utvecklingen av centrum och Entimmeståget. Den förverkligar stadens klimatmål genom att ändra fördelningen av färdsätt och genom att intensifiera stadsstrukturen. Genomförandet av spårvägen i Åbo möjliggör regional tillväxt i och med att kollektivtrafikförbindelserna förbättras och trafiksystemets kapacitet ökar. Den allt tätare stadsstrukturen och en höjning av servicenivån inom kollektivtrafiken minskar personbilstrafiken, vilket för sin del minskar utsläppen och energiförbrukningen. När Vetenskapsparkens linje förverkligas blir centrum mer tillgängligt och i synnerhet ställningen för området Kråkkärret i stadsstrukturen stärks och markanvändningen blir mångsidigare. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Det ständigt ökande antalet passagerare inom närtågtrafiken kräver ett ökat utbud av närtågtrafik. Ett ökat utbud förutsätter nya materielanskaffningar. De nya depåerna är en förutsättning för HRT:s nya materielanskaffning. Placeringen av depåerna inom HRT:s närtågtrafikområde styrs och begränsas av markanvändningen, det nuvarande bannätet och eventuella framtida banprojekt. Depån behöver för sin verksamhet ett stort område och det är utmanande att hitta ett optimalt läge för det mitt i den byggda miljön, med beaktande av också de trafikmässiga utgångspunkterna och förutsättningarna för närtågtrafiken. Enligt HRT:s och Trafikledsverkets utredning bör de nya depåerna finnas trafikmässigt nära stadsbanornas ändstationer på strandbanan och huvudbanan samt invid ringbanan för att bankapaciteten ska kunna användas så effektivt som möjligt. En förutsättning för beslut om beviljande av statsunderstöd är att kommunerna i Helsingforsregionen förbinder sig till målen och åtgärderna i MBT-avtalet för 2020—2031 och finansieringen av dem, så som de har fastställts i förhandlingsresultatet. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Förklaring:Som en del av det program för att främja gång och cykling som statsrådet har godkänt genomförs ett gemensamt investeringsprogram för staten och kommunerna. Projekten i investeringsprogrammet ska förbättra förhållandena för cykel- och gångtrafiken. Programmet för att främja gång och cykling är ett led i genomförandet av den nationella energi- och klimatstrategin.

Staten kan bevilja understöd till kommuner som genomför åtgärder i enlighet med programmet. Kommunen ska delta i projektets kostnader med en minst lika stor satsning. Staten kan också bevilja kommunerna understöd för sådana infrastrukturprojekt genom vilka kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar förbättras och kollektivtrafikens andel av den totala färdmedelsfördelningen ökas. Ett sådant projekt kan t.ex. bestå av byggande av en infartsparkering. Utöver kommunerna kan understöd främjande av gång och cykling beviljas också andra aktörer.

På understöd som beviljas trafikflygplatser och flygplatser som ligger utanför Finavias flygplatsnät tillämpas utöver statsunderstödslagen (688/2001) meddelandet från kommissionen om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT 2014/C 99/03) samt kommissionens förordning 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och senare gjorda ändringar i förordningen.

Anslaget för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar används för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Statsbidraget riktas i första hand till vägförbättringar samt till stöd för användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar. Antalet specialobjekt som understöds är ca 20.

Understöd beviljas bara för sådan förbättring av broar som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. Stödet kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. För sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör stödets andel för närvarande 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0 och 20 %.

Förklaring:Avsikten är att 28 440 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 6 540 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Som motivering till de nya projekten föreslås

Målet med projektet är att göra det möjligt att utveckla bangården i Åbo med beaktande av stadens projekt för utvecklande av markanvändningen. Förbättringen av bangården i Åbo samt dubbelspåret Kuppis—Åbo gör det möjligt att bygga tillgänglighetsanpassade plattformar för persontrafiken och att minska störningar på bangården och förbättra trafikens exakthet. Projektet inbegriper en överföring av depåfunktionerna på Åbo bangård till bangården i Heikkilä samt byggande av tilläggsspår på bangården i Heikkilä, dubbelspår på sträckan Kuppis—Åbo station, byggande av broar över Aura å samt fyra spår vid plattformar och plattformar vid Åbo station.

Kostnadskalkylen för projektet är 67,5 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100). Statens andel av projektet är 33,75 miljoner euro, dvs. hälften, och Åbo stads andel är 33,75 miljoner euro.

Syftet med projektet är minskade transportkostnader för näringslivet. Inom ramen för projektet görs farleden till Ajos i Kemi djupare så att den uppfyller kravet på 12,0 meters leddjupgående. Fördjupningen förutsätter muddring och tippning av muddermassor samt arbeten med säkerhetsanordningar i anknytning till utmärkning av farleden.

Kostnadskalkylen för projektet är 26,5 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100). Med den nuvarande trafiken i hamnen i Kemi är förhållandet nytta/kostnad 0,13 för projektet. Förhållandet nytta/kostnad för projektet uppskattas till 5,8, om den bioproduktfabrik som planeras i Kemi uppförs och den faktiska transportmängden cellulosa är 1,1 miljoner ton/år.

Målet med projektet är att öka förmedlingskapaciteten på banavsnittet Uleåborg—Kemi så att den motsvarar näringslivets transportbehov, vilket effektiviserar transporterna och sänker transportkostnaderna. Inom ramen för projektet byggs nya mötesspår mellan Uleåborg och Kemi.

Kostnadskalkylen för projektet är 15,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100).

Målet med projektet är att främja verksamhetsförutsättningarna för den sjötrafik som sker genom Saima kanal och i Saimens insjöområde och sänka transportkostnaderna genom att möjliggöra längre fartyg i Saima kanal och Saimens djupfarled ända fram till hamnarna i Varkaus och Joensuu. I projektet förlängs kanalslussarna med 11 meter till följd av att de övre slussportarna förnyas och flyttas.

Kostnadskalkylen för projektet för en förlängning av slussarna i Saima kanal är 90,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100). Förhållandet nytta/kostnad i den kostnadsnyttoanalys som ingår i bedömningen av projektet är 0,52—0,59, beroende på hur lång kanalens trafiksäsong är.

Målet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken. Inom ramen för projektet kompletteras befintliga omkörningsfält med mitträcken, en planskild anslutning, ny belysning och viltstängsel. Dessutom görs arrangemang som gäller privata vägar samt körriktning, körbanan breddas och slänter görs flackare.

Kostnadskalkylen för projektet är 21,2 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100).

Målet med projektet är att främja smidigheten i tågtrafiken bl.a. genom att minska risken för spårhalka, förbättra banans förmedlingskapacitet och främja ett underhåll med hög livscykeleffektivitet. Åtgärderna omfattar t.ex. byte av växlar och växel-och spårändringar, avsnitt med smärre höjningar av hastigheten och förnyande av bankonstruktioner.

Kostnadskalkylen för projektet är 19,0 miljoner euro (jordbyggnadskostnadsindexet MAKU 130, 2010=100).

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 430 miljoner euro.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansieringsandel i alla livscykelprojekt. År 2021 finansieras fyra livscykelprojekt under momentet.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 310 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.