Statsbudgeten 2021

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta 45 186 miljoner euro 2021. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 7,5 % jämfört med vad som budgeterats för 2020 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). De uppskattade beloppen under skatteinkomstmomenten baserar sig på bedömningar av skattebasernas utveckling och effekterna av ändringar i beskattningsgrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2021 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria, Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De ändringar i beskattningsgrunderna som lagts fram i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering har beaktats i skatteinkomstprognoserna för 2021. Dessutom påverkas 2021 års skatteintäkter av åtgärderna för att stödja företagen på grund av coronaviruset. Den mest betydande inverkan har uppskjutningen av skattebetalningen inom betalningsarrangemanget på ett förmånligare sätt än tidigare, vilket retroaktivt gäller även den mervärdesskatt som betalats i början av 2020. En del av de uppskjutna skatterna för 2020 förväntas bli återbetalda under 2021, varför skatteintäkterna för 2021 tydligt ökar från året innan.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. Skattebasen stärks år 2021 genom att man fortsätter det gradvisa slopandet av rätten till skatteavdrag för räntor på bostadslån. Verkningarna av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om beskattning av personalemissioner på onoterade aktiebolag beräknas minska intäkterna av förvärvs- och kapitalinkomstskatten från och med 2021. Den skattefria delen för personalbiljetter höjs och beskattningen förenklas. Beskattningsvärdet för den fria bilförmånen och driftsförmånen för renodlade elbilar sänks temporärt åren 2021—2025. Laddningsförmånen för elbilar befrias temporärt från skatt åren 2021—2025. Tjänstecykelförmånen ska vara en skattefri förmån upp till ett belopp av 1 200 euro. Kollektivtrafikens andel av det s.k. servicepaketet för mobilitet som erbjuds i form av anställningsförmån jämställs med skattefri personalbiljett. Maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs och som temporär åtgärd förlängs maximitiden för ett särskilt arbetsställe från 3 till 3,5 år.

Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 12 procentenheter för skatteåret 2021 och med 2 procentenheter från och med skatteåret 2022. Ändringarna minskar statens redovisning av samfundsskatten med cirka 612 miljoner euro år 2021. Propositionen om ett extra avdrag för forskningssamarbete i anslutning till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas minska statens intäkter från samfundsskatten åren 2021—2024. De dubbla avskrivningarna på anläggningstillgångar är i kraft temporärt 2020—2023. Detta minskar skatteintäkterna för skatteåret 2021 med uppskattningsvis 220 miljoner euro.

År 2021 skärps beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen med ett nettobelopp på 105 miljoner euro och sänks punktskatten på elström i skatteklass II till den miniminivå som EU tillåter. Dessutom inleds en gradvis minskning av skatteåterbäringarna till energiintensiva företag i fråga om bränslen. Som ett led i gallringen av företagsstöden slopas skattestödet för paraffinisk dieselolja och inleds minskningen 2021. År 2021 höjs såväl tobaks- som alkoholskatten med 50 miljoner euro. Halveringen av farledsavgifterna fortsätts.

På grund av ändringen av punktbeskattningens beskattningsförfaranden försenas betalningen av punktskatt från och med ingången av 2021, vilket beräknas medföra ett avdrag av engångsnatur på 577 miljoner euro i intäkterna från punktskatterna år 2021.

Den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten höjs till 15 000 euro från inledningen av 2021, vilket beräknas minska skatteintäkten med ca 20 miljoner euro på årsnivå. På grund av skattebetalningstidtabellerna beräknas effekterna dock huvudsakligen synas först i skatteintäkterna för 2022. Dessutom slopas skattefriheten för varor av mindre värde som förs in från länder utanför EU under 2021.

Lotteriskatten sänks, vilket minskar intäkterna från lotteriskatten med 73,3 miljoner euro 2021.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras enligt nettobelopp för de konsekvenser regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna. Regeringen använder inte skattelättnader eller skattesubventioner för att kringgå ramarna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2021. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå.

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, reducerade skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna, utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig.

Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skattestöden beräknas i regel enligt principen förlorad skatteinkomst. Utgiften föranleds av en skattebestämmelse som avviker från den fastställda normen och förlusten av skatteinkomst beräknas schematiskt och statiskt så att övriga bestämmelser förblir oförändrade. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Också vid bedömningen och tolkningen av det totala stödbeloppet samt vid jämförelsen mellan åren ska man vara försiktig. Effekterna av stöden på beteendet eller eventuella överlappningar kan snedvrida sammanräkningen och jämförelsen av stödbeloppen i euro. Dessutom kan stödets storlek ändras på grund av beräkningsmetoder eller av orsaker som hänför sig till ändringar i normen. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebasen smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har sammanlagt 194 olika skatteutgifter definierats för 2021. År 2021 minskar antalet skatteutgifter jämfört med år 2020 genom att det temporära mervärdesskattestödet för varor i anslutning till hanteringen och bekämpningen av covid-19-pandemin utgår. Antalet skatteutgifter ökar å andra sidan till följd av ibruktagandet av tre skatteutgifter som gäller anställningsförmåner inom trafiken samt det extra avdraget för forskningssamarbete i anslutning till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. De största förändringarna i euro i skatteutgifterna uppstår till följd av de ändringar som görs i energibeskattningen, eftersom normnivåerna för beräkningen av skatteutgifter ändras. Till exempel elskattestödet för industri, växthus och datorhallar ökar i och med att skattenivån för skatteklass II sänks. Samtidigt minskas återbetalningen av skatt till energiintensiva företag stegvis. För ungefär en tredjedel av skatteutgifterna kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Tabellen nedan visar antalet identifierade skatteutgifter samt beloppen av de skatteutgifter för vilka en uppskattning i euro kan beräknas, åren 2020 och 2021. Skatteutgiftens belopp beskriver den förlorade skatteavkastningen i fråga om alla skattetagare. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. På finansministeriets webbplats (www.vm.fi/verotuet) finns dessutom en uppdaterad förteckning över alla identifierade skatteutgifter.