Statsbudgeten 2021

Förklaring:Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten m.fl. tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2021 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.

Förklaring:

Avsikten är att anslaget används för avlönande av personal motsvarande 82 årsverken inom arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden och för avlönande av personal motsvarande 8 årsverken inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Förklaring:Anslaget används för försöks-, utvecklings- och investeringsprojekt samt exportfrämjande projekt som främjar en hållbar användning av förnybara naturresurser samt bioekonomi. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Genom anslaget genomförs den nationella bioekonomiska strategin samt markanvändningssektorns klimatpolitik inom jord- och skogsbruket.

Dessutom riktas anslag till en förbättring av interoperabiliteten hos datasystem och datalager i anslutning till användning och skydd av förnybara naturresurser och till utvecklande av de elektroniska tjänsterna, tryggande av naturens mångfald, avvärjande av risker som invasiva främmande arter medför, skydd och hållbar användning av de genetiska resurserna samt främjande av användningen av naturen för rekreation och turism. Med anslaget kan det även göras utredningar med vilka avsikten är att förbättra naturresursernas tillstånd och användningen av dem samt anpassningen till klimatförändringen.

Som den andel som år 2020 tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har 167 400 euro beaktats under detta moment. Den inkomst som år 2021 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Förklaring:När det gäller åtgärder som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön beviljas stöd för vattendragsåtgärder som syftar till att hantera översvämningsrisker och minska andra risker och olägenheter som gäller vattenhushållningen samt främja en mångsidig användning och vård av vattendragen. Stöd beviljas projekt som främjar försöks-, investerings- och utvecklingsverksamhet samt innovativa offentliga anskaffningar inom vattenhushållningssektorn och till dem anslutna verksamhetsmodeller, dvs. projekt som främjar en hållbar användning av vattenresurser. I syfte att förbättra fiskbeståndens livskraft används anslaget för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden. Grunderna för understöden har fastställts i statsrådets förordning om understöd för projekt som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön (714/2015).

Förklaring:Av inkomsterna från tillstånd till fiske i Tana älv återbärs till vattenområdenas ägare 2021 den andel som ska återbäras av de inkomster av tillstånd till fiske som influtit 2020. I budgeten för 2020 har det influtna beloppet beräknats uppgå till 620 000 euro. När den andel som ska återbäras till de privata vattenområdenas ägare i förhållande till vattenområdenas storlek är ca 73 %, är det belopp som ska återbäras 452 600 euro. Den andel som tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats i anslaget under moment 30.40.22. Den inkomst som år 2021 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Med avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren ersätts vattenområdenas ägare för olägenheter som avtalen medför. Målet är att det år 2021 ska finnas gällande avtal om begränsning av fiske på ett område av ca 2 600 km². Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska förluster till följd av skyddet av saimenvikaren.

Förklaring:Till utgifterna enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift hör sådana utgifter enligt viltskadelagen (105/2009) som föranleds av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur samt utgifter som föranleds av viltskaderegistret och av andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten på hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation och vård av samt forskning i hjortdjursbestånden samt andra motsvarande utgifter. Den inkomst som 2021 beräknas inflyta av jaktlicensavgifter för hjortdjur har antecknats under moment 12.30.42.

Förklaring:Anslaget används för ersättningar för skador som orsakats av rovdjur 2020. Ersättningar för skador på ren betalas enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen inom ramen för budgeten och övriga skador till fullt belopp. Mängden skador som ersätts beräknas förbli oförändrad eller öka något från 2019 års nivå, eftersom skador på ren orsakade av järv håller på att öka. Antalet skador på husdjur beräknas förbli oförändrat.

År 2019 var beloppet för skador 7,5 miljoner euro, varav andelen skador på ren var 6,9 miljoner euro och andelen skador på husdjur 0,6 miljoner euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Genom ändringen föreslås det att lagens giltighetstid förlängs med tre år, dvs. till utgången av 2023. Arbetet inom EU med att reformera reglerna om statligt stöd inom skogsbrukssektorn har försenats, varför lagens giltighetstid behöver förlängas.

Med anslaget främjas hållbar vård och användning av skogar genom att stöd beviljas för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar.

I fråga om de arbeten som genomförs med anslaget är den direkta effekten på sysselsättningen ca 1 900 årsverken.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Genom ändringen föreslås det att lagens giltighetstid förlängs med tre år, dvs. till utgången av 2023. Arbetet inom EU med att reformera reglerna om statligt stöd inom skogsbrukssektorn har försenats, varför lagens giltighetstid behöver förlängas.

Med anslaget genomförs handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2021 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för den verksamhet som främjar vården av skogsnatur:

Förklaring:Finlands skogscentral är en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som hänför sig till en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skoglig mångfald. Finlands skogscentral ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa den lagstiftning som gäller skogarna och sköta uppgifter som hänför sig till skogliga data. Finlands skogscentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Den viktigaste målgruppen för Finlands skogscentrals verksamhet är de enskilda skogsägarna, som äger 440 000 skogsbruksenheter (12,1 miljoner hektar, ca 60 % av Finlands skogsmarksareal). Finlands skogscentral övervakar att de lagar som gäller skogsbruket iakttas och sköter de övriga myndighetsuppgifter som hör till den. Skogscentralen behandlar t.ex. årligen ca 120 000 anmälningar om användning av skog och ca 80 000 ansökningar om Kemera-stöd och anmälningar om verkställande. Skogscentralen samlar in regional information om skogstillgångar på ett ca 1,7 miljoner hektar stort område och ger rådgivning till och utbildar årligen ca 30 000 skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.

År 2021 ska Finlands skogscentral verkställa ett nytt system med stöd för beskogning. Syftet med systemet är att öka skogsarealen och öka impedimentmarkernas kolupptag. Av det tillägg på 2,0 miljoner euro som överförts från moment 30.40.44 används 1,7 miljoner euro för uppbyggande av de informationssystem som det nya incitamentssystemet för skogsbruket förutsätter samt 0,3 miljoner euro för förvaltning av de avtal om miljöstöd och naturvårdsprojekt som finansieras med medel under moment 30.40.45.

Till skogscentralens produktivitetsfrämjande åtgärder hör att utveckla nätet av verksamhetsställen, de elektroniska tjänsterna, informationssystemarkitekturen, utnyttjandet av skogliga data samt rådgivningstjänsterna för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.

För genomförande av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen ställer jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2021 preliminärt upp följande mål för verksamheten vid Finlands skogscentral:

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en temporär lag om stöd för beskogning. Genom att stödja beskogning ökas skogsarealen och kolsänkorna utan att den biologiska mångfalden försämras. Stöd beviljas för beskogning av åkrar där jordbruksproduktionen upphört och andra öppna områden samt torvutvinningsområden som inte längre används. Stödet för beskogning består av en ersättning för anläggningsåtgärder samt ett vårdarvode som betalas i två poster. Stöd för beskogning kan beviljas endast enskilda markägare.

Målet är att beskogning 2021 ska inledas på en areal av sammanlagt 2 000 hektar.

Förklaring:Med stöd av 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren (305 589). Jaktvårdsavgiften är 39 euro och för personer under 18 år 20 euro. Antalet jägare under 18 år uppskattas vara 8 670. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2021 har antecknats under moment 12.30.45.

Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som har hela landet förutom landskapet Åland som sitt verksamhetsområde. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som uppställts i motiveringen till huvudtiteln och kapitlen på följande sätt:

Anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.

Förklaring:Med stöd av 86 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar det belopp som på basis av statens senast fastställda bokslut beräknas inflyta i fiskevårdsavgifter under det året. Beloppet av de fiskevårdsavgifter som inflyter 2021 och dimensioneringen av anslaget grundar sig därmed på de influtna fiskevårdsavgifterna enligt statsbokslutet för 2019. Fiskevårdsavgiften 2021 är 45 euro för ett kalenderår, 15 euro för sju dygn och 6 euro för ett dygn. Enligt uppskattning inflyter 8 900 000 euro i form av fiskevårdsavgifter.

De inkomster som inflyter har antecknats under moment 12.30.44.

Förklaring:Genom understöden för anläggning av skogsfröplantager säkerställs att tillräckliga mängder högklassigt skogsodlingsmaterial som lämpar sig för förhållandena kontinuerligt står till buds för skogsbruksändamål. Anslaget får också användas till utvecklande av produktionen av skogträdsfrö.

Understöd som beviljas allmännyttiga samfund inom naturresurssektorn riktas till utvecklingsverksamhet och kommunikation som främjar tillväxten och konkurrenskraften inom naturresursekonomin.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrerade havspolitik beaktats 20 313 000 euro, vilket utgör medfinansiering för det operativa program som delfinansieras ur Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under 2021—2027. EU:s andel av beloppet är 11 108 000 euro. Europaparlamentet och rådet har ännu inte antagit den förordning som gäller Europeiska havs- och fiskerifondens programperiod 2021—2027. Inte heller de olika medlemsstaternas EU-medfinansiering för havs- och fiskerifondens operativa program för åren 2021—2027 har godkänts. På grund av EU:s försenade tidtabell kommer regeringens proposition med förslag till nationell genomförandelag om fonden att lämnas till riksdagen senare.

I anslagets EU-andel har även Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansiering som behövs i sin egen budget.

Under moment 12.30.03 beräknas inflyta sammanlagt 15 000 000 euro i medfinansiering från EHFF, varav 10 000 000 euro är finansiering för programperioden 2014—2020 och 5 000 000 euro förhandsfinansiering för programperioden 2021—2027.

I anslaget har som åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt beaktats kostnaderna för tillsynen över kommersiellt fiske, till den del tillsynsåtgärderna inte ingår i Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program. Anslaget får på grunder som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet användas också till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen eller som statligt stöd inom fiskerinäringsbranschen i enlighet med EU:s rättsakter samt för ersättningar till kommersiella fiskare i Saimenområdet för ekonomiska förluster till följd av skyddet av saimenvikaren uppgående till uppskattningsvis 80 000 euro. År 2021 behövs det uppskattningsvis 375 000 euro för utgifter som i sin helhet finansieras nationellt. Dessutom kan anslaget i enlighet med regeringsprogrammet användas för åtgärder för främjande av användning av inhemsk fisk samt tryggande av förutsättningarna för yrkesfiske och ersättande av kostnaderna för att avlägsna sälar som orsakar skador. År 2021 anvisas det 1 200 000 euro till åtgärder enligt regeringsprogrammet.

Anslaget står delvis utanför ramen.