Statsbudgeten 2021
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras på grundval av beslutet om beviljande med avvikelse från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter.
Förklaring:
Globaliseringen, klimatförändringen, den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen, förändringarna i arbetet, förändringarna i befolkningsstrukturen samt den ökande ojämlikheten innebär snabba förändringar i samhället och påverkar målen och verksamheten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Genom verksamheten inom förvaltningsområdet kan man dock också i betydande grad påverka förändringarnas riktning och skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Strukturförändringen inom ekonomin, ökningen av de åldersrelaterade utgifterna, den regionala differentieringen av befolkningsstrukturen och förutsättningarna för service samt balansmålet för de offentliga finanserna sätter ramar för förvaltningsområdets verksamhet.
Inhemska och internationella jämförelser visar att Finlands relativa ställning som ett kunskapssamhälle har försvagats. Utbildningsnivån har slutat stiga, de ungas kunskapsnivå har sjunkit och den finländska vetenskapen sackar efter konkurrerande länder. Ojämlikhet, skillnader i inlärning och utslagning hotar den finländska utbildningens framgångshistoria. Välbefinnandet bland barn och unga har inte till alla delar utvecklats i en gynnsam riktning. Befolkningens ringa fysiska aktivitet och de kostnader som fysisk inaktivitet orsakar samhället sänker individernas och samhällets funktionsförmåga. Även hårdare attityder och värden ökar osäkerheten. Hatretorik och olika alternativa sanningar utmanar demokratin och förtroendet.
Pandemin som började 2020 kan stärka de ovan beskrivna utvecklingstrenderna och medföra nya utmaningar för hela den offentliga förvaltningen och undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde. Arbetslösheten riskerar att öka och den ekonomiska tillväxten avtar. Medborgarnas välfärd utsätts för hot och det finns en risk för ökad ojämlikhet. Undantagsarrangemangen inom fostran och utbildning påverkar barns och ungas inlärning och välfärd. Hela befolkningen påverkas av att hobbyerna inom motion och kultur försvåras. Alla konsekvenser av pandemin är inte ens ännu inom synhåll. Samtidigt skapar krisen en möjlighet och även en nödvändighet att på ett nytt sätt granska hur åtgärderna och praxisen inom förvaltningsområdet fungerar och hur verkningsfulla de är.
En viktig uppgift för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är att stärka samhällets bildningsgrund och bygga förutsättningar för att öka delaktigheten i samhället. Kunskap, kompetens och kreativitet hör till de viktigaste konkurrensfaktorerna i Finland och viktiga också med tanke på nationens psykiska kristålighet. Genom dem skapas förutsättningar för välfärd, förnyelseförmåga inom ekonomin, främjande av sysselsättningen samt snabb återhämtning vid kriser.
Ett centralt mål under regeringsperioden är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska skillnaderna i kunskaper och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Utbildning stärker också jämställdheten och jämlikheten i samhället. Finland ska göras till en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar. Antalet arbetsplatser inom kreativa branscher ökas och tillgången till kulturtjänster förbättras. Barns och ungas välbefinnande ska tryggas, utslagningen ska minskas och delaktigheten stärkas. Aktivt motionerande och idrottande bör ökas. Dessa mål och åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde spela en central roll också när det gäller att främja psykisk välfärd och kristålighet.
Genom att utbildningen, det kontinuerliga lärandet och verksamhetsmiljön för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet stärks samt genom åtgärder som främjar kreativa branscher och immateriellt innehåll och det mervärde som dessa ger tryggas ekonomins förnyelseförmåga, möjligheterna till hållbar tillväxt och tillgången på kompetent arbetskraft på lång sikt. För att man ska kunna höja befolkningens kunskapsnivå och stärka den sociala samhörigheten, delaktigheten och jämställdheten krävs samarbete mellan aktörerna inom förvaltningsområdet samt förvaltningsövergripande politik. Vi måste förbinda oss till hållbar utveckling och globalt ansvar. All verksamhet ska utgå från jämlikhet.
Finland har alla förutsättningar att bevara och stärka sin bildningsgrund. Institutioner och politik som upprätthåller kompetens, kreativitet, social sammanhållning, jämlikhet och förtroende får allt större betydelse och stärker samhället med tanke på nuvarande och framtida utmaningar.
- — Småbarnspedagogiken, utbildningen, forskningen, konsten, kulturen, idrotten, motionen och ungdomsarbetet förnyar samhället och stärker bildningsgrunden.
- — Jämställdheten, jämlikheten, förtroendet, öppenheten och stabiliteten i samhället ökar
- — Hela befolkningens utbildnings- och kunskapsnivå stiger och främjar sysselsättningen, välfärden och förnyelse av ekonomin
- — Nivån på forskningen och forskningens genomslag förbättras och förutsättningarna för forsknings-, innovations- och utvecklingsverksamhet stärks
- — Konst och kultur skapas, produceras och utnyttjas mångsidigt och kulturarvets mångfald skyddas
- — Det aktiva medborgarskapet och den aktiva livsstilen stärks.
Målen i anslutning till integrering och jämställdhet främjas i de utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet som avses i regeringsprogrammet, såsom bl.a. förlängning av läroplikten, kvalitets- och jämställdhetsprojekt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, utvidgning av resurserna för undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen, utvidgning av det kontinuerliga lärandet, arbetet med en tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen samt prioriteringarna i forskningsprojekten inom forskningspolitiken. Inom verksamhetsområdet kultur och konst samt idrott och ungdomsarbete främjar dessutom bl.a. reformen av statsandelssystemet för konst, höjningen av nivån på konstnärsstipendier, utvidgningen av skolornas fritidsverksamhet, genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen och utvidgningen av verkstadsverksamheten för unga målen för främjandet av jämställdheten mellan könen.
Integreringen av jämställdhetsperspektivet och genomförandet av regeringens jämställdhetspolitik främjas genom att man etablerar förvaltnings- och verksamhetssätt som främjar ett beaktande av jämställdhetsperspektivet i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv tas in som en del av lagberedningsprocesserna, resultatstyrningen inom förvaltningsområdet och planeringen av verksamheten och ekonomin. I processerna för ansökan om och beviljande av statsunderstöd beaktas främjandet av jämställdheten mellan könen, och de könsrelaterade konsekvenserna av verksamheten inom förvaltningsområdet följs upp med hjälp av statistik och undersökningar.
Avlagda examina, könsrelaterad fördelning
2018 | 2019 | |||
Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
Yrkesskola | 34 746 | 42 771 | ||
Studentexamen, IB, EB- eller DIA-examen | 12 808 | 18 065 | 12 404 | 17 201 |
Yrkeshögskoleexamina | ||||
Yrkeshögskoleexamen (YH) | 9 534 | 14 970 | 9 750 | 14 565 |
Högre yrkeskoleexamen (högre YH) | 942 | 2 175 | 969 | 2 361 |
Universitetsexamina | ||||
Lägre högskoleexamen (kandidat) | 5 538 | 7 923 | 5 454 | 7 965 |
Högre högskoleexamen (magister) | 6 165 | 8 997 | 6 765 | 9 363 |
Doktorsexamen | 861 | 921 | 840 | 879 |
År 2018 och 2019 avlade kvinnor fler examina än män. Den största skillnaden i antalet avlagda examina gällde antalet högre yrkeshögskoleexamina, av vilka männen avlade 30 % år 2018 och 29 % år 2019. Av studentexamina, yrkeshögskoleexamina (YH) samt kandidat- och magisterexamina avlade kvinnorna nästan 60 % under granskningsåren. Doktorsexamina avlade män däremot nästan lika många som kvinnorna.
Stärkandet av bildning och kompetens är förutsättningar för att målen för hållbar utveckling ska nås. Undervisnings- och kulturministeriet främjar hållbar utveckling genom utbildnings-, forsknings-, kultur-, ungdoms- och idrottspolitiska åtgärder. Det innebär bland annat att de kulturella rättigheterna tillgodoses på lika villkor, en högklassig småbarnspedagogik, en höjning av kompetens- och utbildningsnivån, kontinuerligt lärande, tillgång till information, kulturella rättigheter samt välfärd och delaktighet. Genom åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde främjas den kulturella förändring som är en förutsättning för en förändring mot en övergripande hållbar utveckling.
Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer för hållbar utveckling (april 2020) styr verksamheten inom förvaltningsområdet på en hållbar grund, bl.a. genom att man i styrningen av ämbetsverken och inrättningarna samt branscherna inom förvaltningsområdet beaktar målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 samt genom att man följer upp och utvärderar hur dessa mål uppnås.
I läroplanerna betonas värdegrunden för den hållbara utvecklingen. I beredningen av den utbildningspolitiska redogörelsen beaktas den hållbara utvecklingens konsekvenser för utbildningspolitiken.
Högskolorna inkluderar studier i hållbar utveckling i sina egna utbildningsprogram och utvecklar uppföljningen av verksamheternas koldioxidavtryck samt strävar genom aktiva åtgärder efter att högskolecampus och högskolornas verksamhet ska vara koldioxidneutrala före 2030. Finlands Akademi förutsätter att principerna för hållbar utveckling beaktas i de projekt som Akademin finansierar, som en del av tillvägagångssätten för ansvarsfull forskning.
Ministeriet främjar ansvarsfull produktion och konsumtion av tjänster och evenemang inom kultur- och idrottssektorn samt hållbar kulturturism som stöder den lokala kulturen. Genom åtgärderna i den kulturarvsstrategi som utarbetas främjas skyddet, bevarandet och en hållbar användning av kulturarvet. Undervisnings- och kulturministeriet främjar ibruktagandet av principerna om energieffektivitet, cirkulär ekonomi och andra hållbarhetsprinciper vid byggandet av idrottsanläggningar. Hållbar utveckling ingår i värdegrunden för ungdomslagen och därmed utgör främjandet av den en av grunderna för den statliga finansieringen av ungdomsarbetet.
Målet är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.
Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)
Moment | Verksamhetsform | 2019 bokslut |
2020 budget |
2021 budgetprop. |
2020/2021 förändr. |
29.01.30 | Hobbyverksamhet för barn och unga | - | - | 14 500 | 14 500 |
29.10.30 | Förskoleundervisning, grundläggande utbildning och småbarnspedagogik1) | 692 375 | 705 285 | 469 239 | -236 046 |
29.10.31 | Fritt bildningsarbete | 155 076 | 165 216 | 161 093 | -4 123 |
29.20.30 | Yrkesutbildning | 825 459 | 917 598 | 844 657 | 32 941 |
29.20.35 | Gymnasieutbildning | - | - | 194 689 | 194 689 |
29.80.30 | Bibliotek | 4 560 | 5 012 | 3 826 | -1 186 |
29.80.31 och 52 | Teatrar, orkestrar och museer | 104 835 | 125 506 | 129 218 | 3 712 |
29.80.34 | Grundläggande konstundervisning | - | - | 88 583 | 88 583 |
29.90.50 och 52 | Idrottsutbildningscenter | 17 883 | 17 803 | 18 797 | 994 |
29.90.52 | Kommunernas idrottsväsende | 19 545 | 19 560 | 19 586 | 26 |
29.91.52 | Kommunernas ungdomsarbete | 7 975 | 7 904 | 7 821 | -83 |
Sammanlagt | 1 827 708 | 1 963 884 | 1 992 009 | 28 125 | |
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd | |||||
Kommunerna och samkommunerna | 946 753 | 1 017 292 | 1 021 901 | 4 609 | |
— Kommuner | -96 569 | -103 764 | -85 840 | 17 924 | |
— Samkommuner | 1 043 322 | 1 121 056 | 1 107 740 | -13 315 | |
Privata | 880 955 | 946 592 | 970 108 | 23 516 |
1) Från och med 2021 finansieras statsandelarna och statsunderstöden för gymnasieutbildning från moment 29.20.35 och för grundläggande konstundervisning från moment 29.80.34
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) år 2021 57,13 % ökat med 15,39 euro per kommuninvånare på grund av bortfallet av yrkeshögskolornas finansiering. Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. i den ovannämnda lagen avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock högst på 2017 års nivå.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till läropliktslag och till vissa lagar som har samband med den (läropliktsreformen). Enligt förslaget höjs läropliktsåldern till 18 år och det blir avgiftsfritt att avlägga en examen på andra stadiet.
Veikkaus Ab:s egentliga intäktskalkyl i fråga om främjandet av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår till 349,8 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen ställs ur fonden för ofördelade vinstmedel sammanlagt 22,5 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2018 uppgår till 372,3 miljoner euro. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen (1047/2001).
Penningspelsverksamhetens vinstmedel1) och anslag som anvisats för liknande ändamål, miljoner euro
2014 bokslut |
2015 bokslut |
2016 bokslut |
2017 bokslut |
2018 bokslut |
2019 bokslut |
2020 budget |
2021 budgetprop. |
|
Vetenskap | 308,6 | 258,3 | 424,9 | 432,7 | 453,1 | 463,0 | 493,4 | 543,7 |
— vinstmedel | 102,4 | 102,2 | 103,2 | 104,4 | 106,2 | 107,3 | 105,5 | 76,3 |
— budgetmedel2) | 205,4 | 156,1 | 321,7 | 328,3 | 346,9 | 355,7 | 387,9 | 467,5 |
Konst | 458,3 | 470,3 | 458,6 | 460,8 | 460,3 | 452,6 | 485,0 | 576,0 |
— vinstmedel | 237,0 | 236,9 | 233,3 | 233,4 | 238,8 | 247,0 | 257,6 | 190,3 |
— budgetmedel | 221,3 | 233,4 | 225,4 | 227,4 | 221,4 | 205,5 | 227,5 | 385,7 |
Idrott | 187,4 | 188,5 | 154,9 | 178,6 | 171,8 | 159,3 | 166,0 | 155,8 |
— vinstmedel | 147,3 | 148,0 | 147,1 | 166,2 | 163,3 | 154,0 | 150,7 | 108,9 |
— budgetmedel | 40,1 | 40,5 | 7,8 | 12,3 | 8,5 | 5,3 | 15,3 | 46,9 |
Ungdomar | 74,3 | 74,4 | 73,1 | 76,8 | 75,0 | 78,0 | 79,7 | 76,3 |
— vinstmedel | 52,8 | 53,0 | 52,7 | 52,6 | 53,3 | 55,0 | 54,3 | 39,2 |
— budgetmedel | 21,5 | 21,4 | 20,4 | 24,2 | 21,7 | 23,1 | 25,4 | 37,1 |
Vinstmedel sammanlagt | 539,5 | 540,1 | 536,3 | 556,7 | 561,6 | 563,3 | 568,0 | 414,7 |
1) Penningspelsverksamhetens vinstmedel är fram till 2017 tippningsvinstmedel.
2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.
Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)
2020 ordinarie budget |
2021 budgetprop. |
||
29.40 | Högskoleundervisning och forskning | ||
—fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt | 347,1 | 361,3 | |
29.40.54 | Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) | ||
— fullmakt för forskningsprojekt | 55,6 | 55,6 | |
29.80.75 | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för ombyggnad och småprojekt | 1,0 | 1,0 |
Förvaltningsområdets anslag 2019—2021
År 2019 bokslut 1000 € |
År 2020 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2021 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2020—2021 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet | 247 553 | 274 954 | 270 296 | -4 658 | -2 |
01. | Undervisnings-och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 17 755 | 17 847 | 16 795 | -1 052 | -6 |
02. | Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 64 833 | 67 744 | 64 860 | -2 884 | -4 |
03. | Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen (reservationsanslag 2 år) | 6 314 | 5 434 | 5 013 | -421 | -8 |
21. | Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 2 661 | 2 661 | 3 161 | 500 | 19 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 31 974 | 32 000 | 34 000 | 2 000 | 6 |
30. | Hobbyverksamhet för barn och unga (reservationsanslag 2 år) | — | — | 14 500 | 14 500 | 0 |
50. | Vissa understöd (fast anslag) | 1 426 | 1 737 | 1 547 | -190 | -11 |
51. | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | 3 613 | 3 679 | 3 680 | 1 | 0 |
52. | Statlig finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter (förslagsanslag) | 114 000 | 115 596 | 116 984 | 1 388 | 1 |
53. | Utveckling av kontinuerligt lärande och kompetens (reservationsanslag 2 år) | 3 010 | 26 010 | 7 510 | -18 500 | -71 |
66. | Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) | 1 967 | 2 246 | 2 246 | — | 0 |
10. | Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete | 914 426 | 1 032 592 | 828 916 | -203 676 | -20 |
01. | Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) | 43 085 | 34 933 | 42 256 | 7 323 | 21 |
20. | Gemensamma utgifter för grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år) | 15 487 | 118 415 | 149 065 | 30 650 | 26 |
30. | Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) | 692 375 | 705 285 | 469 239 | -236 046 | -33 |
31. | Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) | 155 076 | 165 216 | 161 093 | -4 123 | -2 |
51. | Statsunderstöd för organisationer (fast anslag) | 8 403 | 8 743 | 7 263 | -1 480 | -17 |
20. | Yrkesutbildning och gymnasieutbildning | 860 510 | 938 391 | 1 101 779 | 163 388 | 17 |
01. | Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) | 8 072 | 8 087 | 8 427 | 340 | 4 |
21. | Gemensamma utgifter för yrkesutbildning och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år) | 26 979 | 12 706 | 14 006 | 1 300 | 10 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) | 825 459 | 917 598 | 884 657 | -32 941 | -4 |
35. | Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning (förslagsanslag) | — | — | 194 689 | 194 689 | 0 |
40. | Högskoleundervisning och forskning | 3 097 570 | 3 281 179 | 3 359 545 | 78 366 | 2 |
01. | Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 11 542 | 10 802 | 11 972 | 1 170 | 11 |
02. | Riksarkivets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 20 357 | 19 566 | 19 933 | 367 | 2 |
03. | Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) | 1 108 | 1 082 | 4 431 | 3 349 | 310 |
04. | Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 665 | 1 629 | 1 679 | 50 | 3 |
20. | Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) | 32 523 | 31 119 | 24 919 | -6 200 | -20 |
(22.) | Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) | 8 500 | — | — | — | 0 |
50. | Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 1 767 113 | 1 874 209 | 1 893 903 | 19 694 | 1 |
51. | Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) | 251 783 | 280 104 | 353 744 | 73 640 | 26 |
53. | Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag) | 107 304 | 105 486 | 76 261 | -29 225 | -28 |
54. | Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) | 41 694 | 54 631 | 55 631 | 1 000 | 2 |
55. | Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 834 944 | 882 472 | 896 993 | 14 521 | 2 |
66. | Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) | 19 037 | 20 079 | 20 079 | — | 0 |
70. | Studiestöd | 564 803 | 617 865 | 643 411 | 25 546 | 4 |
01. | Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) | 635 | 639 | 647 | 8 | 1 |
52. | Statsborgen för studielån (förslagsanslag) | 68 269 | 84 200 | 99 200 | 15 000 | 18 |
55. | Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) | 422 666 | 447 800 | 458 600 | 10 800 | 2 |
57. | Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag) | 30 097 | 31 626 | 36 164 | 4 538 | 14 |
59. | Stöd för skolresor (förslagsanslag) | 43 136 | 53 600 | 48 800 | -4 800 | -9 |
80. | Konst och kultur | 452 573 | 485 036 | 575 997 | 90 961 | 19 |
01. | Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) | 4 115 | 4 106 | 4 248 | 142 | 3 |
03. | Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) | 2 224 | 2 095 | 2 103 | 8 | 0 |
04. | Omkostnader för Museiverket (reservationsanslag 2 år) | 20 999 | 21 754 | 22 314 | 560 | 3 |
05. | Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) | 5 199 | 5 211 | 5 510 | 299 | 6 |
06. | Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) | 6 750 | 6 885 | 7 307 | 422 | 6 |
16. | Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) | 18 147 | 19 485 | 19 619 | 134 | 1 |
20. | Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år) | 15 804 | 14 924 | 16 886 | 1 962 | 13 |
30. | Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag) | 4 560 | 5 012 | 3 826 | -1 186 | -24 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) | 46 735 | 67 840 | 129 217 | 61 377 | 90 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande konstutbildning (förslagsanslag) | — | — | 88 583 | 88 583 | 0 |
40. | Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) | 44 | 252 | 252 | — | 0 |
41. | Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) | 26 648 | 26 648 | 26 648 | — | 0 |
50. | Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) | 4 370 | 4 890 | 11 784 | 6 894 | 141 |
51. | Stipendier till konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) | 14 581 | 16 294 | 17 460 | 1 166 | 7 |
52. | Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av konst (förslagsanslag) | 247 043 | 257 570 | 190 275 | -67 295 | -26 |
53. | Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) | 26 619 | 25 442 | 23 337 | -2 105 | -8 |
55. | Det digitala kulturarvets tillgänglighet och bevarande (reservationsanslag 3 år) | 1 950 | 1 950 | 1 950 | — | 0 |
72. | Utökning av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år) | 739 | 729 | 739 | 10 | 1 |
75. | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | 6 046 | 3 899 | 3 899 | — | 0 |
95. | Utgifter för skyddandet av kulturmiljön (förslagsanslag) | 0 | 50 | 40 | -10 | -20 |
90. | Idrottsverksamhet | 159 302 | 165 991 | 155 820 | -10 171 | -6 |
(30.) | Understöd till programmen Studier i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse och Vuxna i rörelse samt till anläggning av idrottsanläggningar (reservationsanslag 3 år) | 3 800 | 8 000 | — | -8 000 | -100 |
50. | Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag) | 154 028 | 150 694 | 108 944 | -41 750 | -28 |
52. | Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) | 1 474 | 1 997 | 40 676 | 38 679 | 1937 |
56. | Främjande av idrott och elitidrott (reservationsanslag 3 år) | — | 5 300 | 6 200 | 900 | 17 |
91. | Ungdomsarbete | 78 041 | 79 663 | 76 303 | -3 360 | -4 |
50. | Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) | 54 968 | 54 250 | 39 220 | -15 030 | -28 |
51. | Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) | 21 323 | 23 513 | 27 612 | 4 099 | 17 |
52. | Statsandelar till kommunernas ungdomsväsende samt vissa understöd (reservationsanslag 2 år) | 1 750 | 1 900 | 9 471 | 7 571 | 398 |
Sammanlagt | 6 374 778 | 6 875 671 | 7 012 067 | 136 396 | 2 |
Totalt antal årsverken | 2 575 | 2 561 | 2 546 |