Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2021

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras på grundval av beslutet om beviljande med avvikelse från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Globaliseringen, klimatförändringen, den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen, förändringarna i arbetet, förändringarna i befolkningsstrukturen samt den ökande ojämlikheten innebär snabba förändringar i samhället och påverkar målen och verksamheten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Genom verksamheten inom förvaltningsområdet kan man dock också i betydande grad påverka förändringarnas riktning och skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Strukturförändringen inom ekonomin, ökningen av de åldersrelaterade utgifterna, den regionala differentieringen av befolkningsstrukturen och förutsättningarna för service samt balansmålet för de offentliga finanserna sätter ramar för förvaltningsområdets verksamhet.

Inhemska och internationella jämförelser visar att Finlands relativa ställning som ett kunskapssamhälle har försvagats. Utbildningsnivån har slutat stiga, de ungas kunskapsnivå har sjunkit och den finländska vetenskapen sackar efter konkurrerande länder. Ojämlikhet, skillnader i inlärning och utslagning hotar den finländska utbildningens framgångshistoria. Välbefinnandet bland barn och unga har inte till alla delar utvecklats i en gynnsam riktning. Befolkningens ringa fysiska aktivitet och de kostnader som fysisk inaktivitet orsakar samhället sänker individernas och samhällets funktionsförmåga. Även hårdare attityder och värden ökar osäkerheten. Hatretorik och olika alternativa sanningar utmanar demokratin och förtroendet.

Pandemin som började 2020 kan stärka de ovan beskrivna utvecklingstrenderna och medföra nya utmaningar för hela den offentliga förvaltningen och undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde. Arbetslösheten riskerar att öka och den ekonomiska tillväxten avtar. Medborgarnas välfärd utsätts för hot och det finns en risk för ökad ojämlikhet. Undantagsarrangemangen inom fostran och utbildning påverkar barns och ungas inlärning och välfärd. Hela befolkningen påverkas av att hobbyerna inom motion och kultur försvåras. Alla konsekvenser av pandemin är inte ens ännu inom synhåll. Samtidigt skapar krisen en möjlighet och även en nödvändighet att på ett nytt sätt granska hur åtgärderna och praxisen inom förvaltningsområdet fungerar och hur verkningsfulla de är.

En viktig uppgift för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är att stärka samhällets bildningsgrund och bygga förutsättningar för att öka delaktigheten i samhället. Kunskap, kompetens och kreativitet hör till de viktigaste konkurrensfaktorerna i Finland och viktiga också med tanke på nationens psykiska kristålighet. Genom dem skapas förutsättningar för välfärd, förnyelseförmåga inom ekonomin, främjande av sysselsättningen samt snabb återhämtning vid kriser.

Ett centralt mål under regeringsperioden är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska skillnaderna i kunskaper och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Utbildning stärker också jämställdheten och jämlikheten i samhället. Finland ska göras till en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar. Antalet arbetsplatser inom kreativa branscher ökas och tillgången till kulturtjänster förbättras. Barns och ungas välbefinnande ska tryggas, utslagningen ska minskas och delaktigheten stärkas. Aktivt motionerande och idrottande bör ökas. Dessa mål och åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde spela en central roll också när det gäller att främja psykisk välfärd och kristålighet.

Genom att utbildningen, det kontinuerliga lärandet och verksamhetsmiljön för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet stärks samt genom åtgärder som främjar kreativa branscher och immateriellt innehåll och det mervärde som dessa ger tryggas ekonomins förnyelseförmåga, möjligheterna till hållbar tillväxt och tillgången på kompetent arbetskraft på lång sikt. För att man ska kunna höja befolkningens kunskapsnivå och stärka den sociala samhörigheten, delaktigheten och jämställdheten krävs samarbete mellan aktörerna inom förvaltningsområdet samt förvaltningsövergripande politik. Vi måste förbinda oss till hållbar utveckling och globalt ansvar. All verksamhet ska utgå från jämlikhet.

Finland har alla förutsättningar att bevara och stärka sin bildningsgrund. Institutioner och politik som upprätthåller kompetens, kreativitet, social sammanhållning, jämlikhet och förtroende får allt större betydelse och stärker samhället med tanke på nuvarande och framtida utmaningar.

Samhälleliga effektmål
  • — Småbarnspedagogiken, utbildningen, forskningen, konsten, kulturen, idrotten, motionen och ungdomsarbetet förnyar samhället och stärker bildningsgrunden.
  • — Jämställdheten, jämlikheten, förtroendet, öppenheten och stabiliteten i samhället ökar
  • — Hela befolkningens utbildnings- och kunskapsnivå stiger och främjar sysselsättningen, välfärden och förnyelse av ekonomin
  • — Nivån på forskningen och forskningens genomslag förbättras och förutsättningarna för forsknings-, innovations- och utvecklingsverksamhet stärks
  • — Konst och kultur skapas, produceras och utnyttjas mångsidigt och kulturarvets mångfald skyddas
  • — Det aktiva medborgarskapet och den aktiva livsstilen stärks.
Jämställdheten mellan könen

Målen i anslutning till integrering och jämställdhet främjas i de utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet som avses i regeringsprogrammet, såsom bl.a. förlängning av läroplikten, kvalitets- och jämställdhetsprojekt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, utvidgning av resurserna för undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen, utvidgning av det kontinuerliga lärandet, arbetet med en tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen samt prioriteringarna i forskningsprojekten inom forskningspolitiken. Inom verksamhetsområdet kultur och konst samt idrott och ungdomsarbete främjar dessutom bl.a. reformen av statsandelssystemet för konst, höjningen av nivån på konstnärsstipendier, utvidgningen av skolornas fritidsverksamhet, genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen och utvidgningen av verkstadsverksamheten för unga målen för främjandet av jämställdheten mellan könen.

Integreringen av jämställdhetsperspektivet och genomförandet av regeringens jämställdhetspolitik främjas genom att man etablerar förvaltnings- och verksamhetssätt som främjar ett beaktande av jämställdhetsperspektivet i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv tas in som en del av lagberedningsprocesserna, resultatstyrningen inom förvaltningsområdet och planeringen av verksamheten och ekonomin. I processerna för ansökan om och beviljande av statsunderstöd beaktas främjandet av jämställdheten mellan könen, och de könsrelaterade konsekvenserna av verksamheten inom förvaltningsområdet följs upp med hjälp av statistik och undersökningar.

Avlagda examina, könsrelaterad fördelning

  2018 2019
  Män Kvinnor Män Kvinnor
         
Yrkesskola 34 746 42 771    
Studentexamen, IB, EB- eller DIA-examen 12 808 18 065 12 404 17 201
Yrkeshögskoleexamina        
Yrkeshögskoleexamen (YH) 9 534 14 970 9 750 14 565
Högre yrkeskoleexamen (högre YH) 942 2 175 969 2 361
Universitetsexamina        
Lägre högskoleexamen (kandidat) 5 538 7 923 5 454 7 965
Högre högskoleexamen (magister) 6 165 8 997 6 765 9 363
Doktorsexamen 861 921 840 879

År 2018 och 2019 avlade kvinnor fler examina än män. Den största skillnaden i antalet avlagda examina gällde antalet högre yrkeshögskoleexamina, av vilka männen avlade 30 % år 2018 och 29 % år 2019. Av studentexamina, yrkeshögskoleexamina (YH) samt kandidat- och magisterexamina avlade kvinnorna nästan 60 % under granskningsåren. Doktorsexamina avlade män däremot nästan lika många som kvinnorna.

Hållbar utveckling

Stärkandet av bildning och kompetens är förutsättningar för att målen för hållbar utveckling ska nås. Undervisnings- och kulturministeriet främjar hållbar utveckling genom utbildnings-, forsknings-, kultur-, ungdoms- och idrottspolitiska åtgärder. Det innebär bland annat att de kulturella rättigheterna tillgodoses på lika villkor, en högklassig småbarnspedagogik, en höjning av kompetens- och utbildningsnivån, kontinuerligt lärande, tillgång till information, kulturella rättigheter samt välfärd och delaktighet. Genom åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde främjas den kulturella förändring som är en förutsättning för en förändring mot en övergripande hållbar utveckling.

Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer för hållbar utveckling (april 2020) styr verksamheten inom förvaltningsområdet på en hållbar grund, bl.a. genom att man i styrningen av ämbetsverken och inrättningarna samt branscherna inom förvaltningsområdet beaktar målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 samt genom att man följer upp och utvärderar hur dessa mål uppnås.

I läroplanerna betonas värdegrunden för den hållbara utvecklingen. I beredningen av den utbildningspolitiska redogörelsen beaktas den hållbara utvecklingens konsekvenser för utbildningspolitiken.

Högskolorna inkluderar studier i hållbar utveckling i sina egna utbildningsprogram och utvecklar uppföljningen av verksamheternas koldioxidavtryck samt strävar genom aktiva åtgärder efter att högskolecampus och högskolornas verksamhet ska vara koldioxidneutrala före 2030. Finlands Akademi förutsätter att principerna för hållbar utveckling beaktas i de projekt som Akademin finansierar, som en del av tillvägagångssätten för ansvarsfull forskning.

Ministeriet främjar ansvarsfull produktion och konsumtion av tjänster och evenemang inom kultur- och idrottssektorn samt hållbar kulturturism som stöder den lokala kulturen. Genom åtgärderna i den kulturarvsstrategi som utarbetas främjas skyddet, bevarandet och en hållbar användning av kulturarvet. Undervisnings- och kulturministeriet främjar ibruktagandet av principerna om energieffektivitet, cirkulär ekonomi och andra hållbarhetsprinciper vid byggandet av idrottsanläggningar. Hållbar utveckling ingår i värdegrunden för ungdomslagen och därmed utgör främjandet av den en av grunderna för den statliga finansieringen av ungdomsarbetet.

Kyrkliga ärenden

Målet är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

Moment Verksamhetsform 2019
bokslut
2020
budget
2021
budgetprop.
2020/2021
förändr.
           
29.01.30 Hobbyverksamhet för barn och unga - - 14 500 14 500
29.10.30 Förskoleundervisning, grundläggande utbildning och småbarnspedagogik1) 692 375 705 285 469 239 -236 046
29.10.31 Fritt bildningsarbete 155 076 165 216 161 093 -4 123
29.20.30 Yrkesutbildning 825 459 917 598 844 657 32 941
29.20.35 Gymnasieutbildning - - 194 689 194 689
29.80.30 Bibliotek 4 560 5 012 3 826 -1 186
29.80.31 och 52 Teatrar, orkestrar och museer 104 835 125 506 129 218 3 712
29.80.34 Grundläggande konstundervisning - - 88 583 88 583
29.90.50 och 52 Idrottsutbildningscenter 17 883 17 803 18 797 994
29.90.52 Kommunernas idrottsväsende 19 545 19 560 19 586 26
29.91.52 Kommunernas ungdomsarbete 7 975 7 904 7 821 -83
Sammanlagt   1 827 708 1 963 884 1 992 009 28 125
           
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd      
Kommunerna och samkommunerna   946 753 1 017 292 1 021 901 4 609
— Kommuner   -96 569 -103 764 -85 840 17 924
— Samkommuner   1 043 322 1 121 056 1 107 740 -13 315
Privata   880 955 946 592 970 108 23 516

1) Från och med 2021 finansieras statsandelarna och statsunderstöden för gymnasieutbildning från moment 29.20.35 och för grundläggande konstundervisning från moment 29.80.34

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) år 2021 57,13 % ökat med 15,39 euro per kommuninvånare på grund av bortfallet av yrkeshögskolornas finansiering. Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. i den ovannämnda lagen avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock högst på 2017 års nivå.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till läropliktslag och till vissa lagar som har samband med den (läropliktsreformen). Enligt förslaget höjs läropliktsåldern till 18 år och det blir avgiftsfritt att avlägga en examen på andra stadiet.

Avkastningen av penningspelsverksamhet

Veikkaus Ab:s egentliga intäktskalkyl i fråga om främjandet av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår till 349,8 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen ställs ur fonden för ofördelade vinstmedel sammanlagt 22,5 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2018 uppgår till 372,3 miljoner euro. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen (1047/2001).

Penningspelsverksamhetens vinstmedel1) och anslag som anvisats för liknande ändamål, miljoner euro

  2014
bokslut
2015
bokslut
2016
bokslut
2017
bokslut
2018
bokslut
2019
bokslut
2020
budget
2021
budgetprop.
                 
Vetenskap 308,6 258,3 424,9 432,7 453,1 463,0 493,4 543,7
— vinstmedel 102,4 102,2 103,2 104,4 106,2 107,3 105,5 76,3
— budgetmedel2) 205,4 156,1 321,7 328,3 346,9 355,7 387,9 467,5
                 
Konst 458,3 470,3 458,6 460,8 460,3 452,6 485,0 576,0
— vinstmedel 237,0 236,9 233,3 233,4 238,8 247,0 257,6 190,3
— budgetmedel 221,3 233,4 225,4 227,4 221,4 205,5 227,5 385,7
                 
Idrott 187,4 188,5 154,9 178,6 171,8 159,3 166,0 155,8
— vinstmedel 147,3 148,0 147,1 166,2 163,3 154,0 150,7 108,9
— budgetmedel 40,1 40,5 7,8 12,3 8,5 5,3 15,3 46,9
                 
Ungdomar 74,3 74,4 73,1 76,8 75,0 78,0 79,7 76,3
— vinstmedel 52,8 53,0 52,7 52,6 53,3 55,0 54,3 39,2
— budgetmedel 21,5 21,4 20,4 24,2 21,7 23,1 25,4 37,1
Vinstmedel sammanlagt 539,5 540,1 536,3 556,7 561,6 563,3 568,0 414,7

1) Penningspelsverksamhetens vinstmedel är fram till 2017 tippningsvinstmedel.

2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2020
ordinarie
budget
2021
budgetprop.
       
29.40 Högskoleundervisning och forskning    
  —fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt 347,1 361,3
29.40.54 Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)    
  — fullmakt för forskningsprojekt 55,6 55,6
29.80.75 Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt för ombyggnad och småprojekt 1,0 1,0

Förvaltningsområdets anslag 2019—2021

    År 2019
bokslut
1000 €
År 2020
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2021
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2020—2021
    1000 € %
 
01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet 247 553 274 954 270 296 -4 658 -2
01. Undervisnings-och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 17 755 17 847 16 795 -1 052 -6
02. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 64 833 67 744 64 860 -2 884 -4
03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen (reservationsanslag 2 år) 6 314 5 434 5 013 -421 -8
21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 2 661 2 661 3 161 500 19
29. Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 31 974 32 000 34 000 2 000 6
30. Hobbyverksamhet för barn och unga (reservationsanslag 2 år) 14 500 14 500 0
50. Vissa understöd (fast anslag) 1 426 1 737 1 547 -190 -11
51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) 3 613 3 679 3 680 1 0
52. Statlig finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter (förslagsanslag) 114 000 115 596 116 984 1 388 1
53. Utveckling av kontinuerligt lärande och kompetens (reservationsanslag 2 år) 3 010 26 010 7 510 -18 500 -71
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) 1 967 2 246 2 246 0
10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete 914 426 1 032 592 828 916 -203 676 -20
01. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) 43 085 34 933 42 256 7 323 21
20. Gemensamma utgifter för grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år) 15 487 118 415 149 065 30 650 26
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) 692 375 705 285 469 239 -236 046 -33
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 155 076 165 216 161 093 -4 123 -2
51. Statsunderstöd för organisationer (fast anslag) 8 403 8 743 7 263 -1 480 -17
20. Yrkesutbildning och gymnasieutbildning 860 510 938 391 1 101 779 163 388 17
01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) 8 072 8 087 8 427 340 4
21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildning och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år) 26 979 12 706 14 006 1 300 10
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 825 459 917 598 884 657 -32 941 -4
35. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning (förslagsanslag) 194 689 194 689 0
40. Högskoleundervisning och forskning 3 097 570 3 281 179 3 359 545 78 366 2
01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) 11 542 10 802 11 972 1 170 11
02. Riksarkivets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 357 19 566 19 933 367 2
03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) 1 108 1 082 4 431 3 349 310
04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 665 1 629 1 679 50 3
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 32 523 31 119 24 919 -6 200 -20
(22.) Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) 8 500 0
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 1 767 113 1 874 209 1 893 903 19 694 1
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) 251 783 280 104 353 744 73 640 26
53. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag) 107 304 105 486 76 261 -29 225 -28
54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) 41 694 54 631 55 631 1 000 2
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 834 944 882 472 896 993 14 521 2
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) 19 037 20 079 20 079 0
70. Studiestöd 564 803 617 865 643 411 25 546 4
01. Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) 635 639 647 8 1
52. Statsborgen för studielån (förslagsanslag) 68 269 84 200 99 200 15 000 18
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 422 666 447 800 458 600 10 800 2
57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag) 30 097 31 626 36 164 4 538 14
59. Stöd för skolresor (förslagsanslag) 43 136 53 600 48 800 -4 800 -9
80. Konst och kultur 452 573 485 036 575 997 90 961 19
01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) 4 115 4 106 4 248 142 3
03. Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) 2 224 2 095 2 103 8 0
04. Omkostnader för Museiverket (reservationsanslag 2 år) 20 999 21 754 22 314 560 3
05. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) 5 199 5 211 5 510 299 6
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) 6 750 6 885 7 307 422 6
16. Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) 18 147 19 485 19 619 134 1
20. Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år) 15 804 14 924 16 886 1 962 13
30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag) 4 560 5 012 3 826 -1 186 -24
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 46 735 67 840 129 217 61 377 90
34. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande konstutbildning (förslagsanslag) 88 583 88 583 0
40. Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) 44 252 252 0
41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 26 648 26 648 26 648 0
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 4 370 4 890 11 784 6 894 141
51. Stipendier till konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) 14 581 16 294 17 460 1 166 7
52. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av konst (förslagsanslag) 247 043 257 570 190 275 -67 295 -26
53. Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) 26 619 25 442 23 337 -2 105 -8
55. Det digitala kulturarvets tillgänglighet och bevarande (reservationsanslag 3 år) 1 950 1 950 1 950 0
72. Utökning av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år) 739 729 739 10 1
75. Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) 6 046 3 899 3 899 0
95. Utgifter för skyddandet av kulturmiljön (förslagsanslag) 0 50 40 -10 -20
90. Idrottsverksamhet 159 302 165 991 155 820 -10 171 -6
(30.) Understöd till programmen Studier i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse och Vuxna i rörelse samt till anläggning av idrottsanläggningar (reservationsanslag 3 år) 3 800 8 000 -8 000 -100
50. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag) 154 028 150 694 108 944 -41 750 -28
52. Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) 1 474 1 997 40 676 38 679 1937
56. Främjande av idrott och elitidrott (reservationsanslag 3 år) 5 300 6 200 900 17
91. Ungdomsarbete 78 041 79 663 76 303 -3 360 -4
50. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) 54 968 54 250 39 220 -15 030 -28
51. Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 21 323 23 513 27 612 4 099 17
52. Statsandelar till kommunernas ungdomsväsende samt vissa understöd (reservationsanslag 2 år) 1 750 1 900 9 471 7 571 398
Sammanlagt 6 374 778 6 875 671 7 012 067 136 396 2
  Totalt antal årsverken 2 575 2 561 2 546