Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2021

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Coronakrisen har under 2020 kraftigt försämrat de offentliga finanserna genom att minska skatteinkomsterna, öka arbetslöshetsutgifterna och öka utgifterna för att lindra effekterna av coronavirusepidemin. Inverkan är störst inom statsfinanserna, men också lokalförvaltningens ekonomi stramas åt ytterligare från en ekonomisk situation som redan tidigare varit svår. Dessutom uppvisar socialskyddsfonderna för första gången någonsin ett underskott.

I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av fyra centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde:

  • — Stävjandet av klimatförändringen
  • — Befolkningens stigande medelålder försämrar arbetsinsatsen inom ekonomin och ökar de offentliga utgifterna
  • — Förändringarna inom världsekonomin påverkar Finlands ekonomiska tillväxt i betydande utsträckning
  • — Digitaliseringen inom samhället framskrider och dess effekter är tydligt märkbara inom alla sektorer. Samtidigt ökar den globala konkurrensen.

I Finland stävjas klimatförändringen genom att man eftersträvar ett klimatneutralt och resurssmart Finland. Konsumtionen och utsläppen kan påverkas bland annat med hjälp av beskattningen.

Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad försörjningskvoten och förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den utveckling mot åldrande som sker i Finlands åldersstruktur har bara börjat och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte enhetligt fördelat i Finland. Stadsregionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.

Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker. Hoten mot den digitala verksamhetsmiljön blir allt mer komplicerade.

Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rent av upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin över lag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster. Utnyttjandet av ny teknik, digitaliseringen och informationsresurser erbjuder nya möjligheter för Finlands offentliga finanser.

Samhälleliga effektmål

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.

Ekonomiskt hållbara offentliga finanser
  • — Hållbarhetsunderskottet minskar
  • — Förhållandet mellan statsförvaltningens finansiella nettotillgångar och BNP är stigande
  • — De offentliga samfundens skuldsättningsgrad minskar, % av BNP
  • — Det skattemässiga underskottet är lågt.
Socialt hållbar ekonomisk tillväxt
  • — Sysselsättningsnivån stiger
  • — Inkomstskillnaderna minskar.
Statsförvaltningen iakttar principerna för god förvaltning
  • — Statsförvaltningen utgår från medborgarna
  • — Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och en god informationshantering gör de offentliga tjänsterna effektivare och bättre.
Jämställdheten mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Den progressiva personbeskattningen minskar skillnaderna mellan könen i fråga om nettoinkomster. Personbeskattningen (förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen) i sin helhet utjämnar skillnaderna mellan könen i fråga om inkomster efter skatt så att kvinnornas inkomstandel av männens inkomster efter skatt i genomsnitt är 4,6 procentenheter högre än före skatt.

Genom statsandelarna för basservice finansieras den kommunala servicen inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Följande reformer som träder i kraft 2020 och 2021 kan bedömas ha verkningar för jämställdheten mellan könen: Utvidgningen av eftervården enligt barnskyddslagen gäller till stor del pojkar, eftersom pojkarnas andel inom eftervården enligt regeringens proposition uppgår till cirka 89 %. Utvidgningen av läroplikten främjar jämställheten mellan könen genom att minska särskilt andelen unga män bland dem som saknar examen på andra stadiet. De föreslagna ändringarna i äldreomsorgslagen gäller vård dygnet runt, där andelen kvinnor är större än andelen män. Likaså gäller sysselsättningseffekten i anslutning till ändringarna till största delen kvinnor.

Digitaliseringen av arbetsmetoderna inom staten och möjligheterna till distansarbete stöder till exempel arbete som utförs hemma. Flexibla arbetsformer stöder framför allt småbarnsföräldrars sysselsättning genom att behovet av familjeledigheter minskar. Detta uppskattas påverka utvecklingen i fråga om jämställdheten mellan könen i positiv riktning.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning. Finansministeriet främjar i enlighet med regeringens handlingsplan jämställdhetsbudgetering

Hållbar utveckling

I budgetpropositionen ingår flera inkomstskattemoment som kan anses främja målet om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten. Dessutom utjämnar den progressiva personbeskattningen i betydande utsträckning inkomstskillnaderna och minskar andelen låginkomsttagare bland befolkningen. Beskattningens viktigaste uppgift är att trygga finansieringen av välfärdssamhället på ett sätt som också möjliggör satsningar på social hållbarhet.

Genom statsandelarna för basservice finansieras den kommunala servicen inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Regionförvaltningsverken främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna genom tillsyn över de offentliga tjänsterna, genom vilken likabehandling och jämlikhet tryggas. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar tjänster som behövs i det digitala samhället och stöder lika villkor för medborgarna i ett allt mer digitaliserat samhälle. Statens ekonomiska forskningscentral bedriver forskning i anslutning till utbildning, social trygghet, inkomstfördelning, beskattning och miljö, och stöder på så sätt beslutsfattarnas möjligheter att främja målen för hållbar utveckling och förverkligandet av jämställdhet mellan könen genom effektiva och välinriktade politikåtgärder.

Finansministeriets centrala uppgift hänger samman med tryggandet av en hållbar offentlig ekonomi, vilket kan anses vara en förutsättning för hållbar utveckling.

Genom digitalisering av de statliga tjänsterna och arbetsformerna minskas människornas behov av att resa på grund av tjänster och arbete och minskas behovet av kontorslokaler. Ett minskat resande och behov av kontorslokaler minskar klimatavtrycket. Dessutom minskar digitaliseringen av verksamhet behovet av utskrifter och papper.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2020
ordinarie
budget

2021
budgetprop.
       
28.30.03 Omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (reservationsanslag 2 år)    
  —fullmakt att ingå avtal 20,0 -
28.30.04 Elektronisk identifiering (förslagsanslag)    
  — fullmakt att ingå avtal - 20,0
28.60.02 Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)    
  — fullmakt att ingå avtal 3,0 -
28.92 EU och internationella organisationer    
  — fullmakt att ingå avtal 4 586,0 4 586,0
28.92.68 Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens samt Internationella finansieringsbolagets grundkapital (förslagsanslag)    
  — fullmakt 275,6 -

Förvaltningsområdets anslag 2019—2021

    År 2019
bokslut
1000 €
År 2020
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2021
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2020—2021
    1000 € %
 
01. Förvaltning 178 966 198 088 184 785 -13 303 -7
01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 31 201 34 197 34 794 597 2
20. Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) 445 545 345 -200 -37
21. Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 646 3 306 3 306 0
25. Utgifter för mynt (förslagsanslag) 2 350 890 -1 460 -62
29. Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 130 594 133 320 134 000 680 1
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 0
69. Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (reservationsanslag 3 år) 16 080 23 370 10 450 -12 920 -55
10. Beskattningen och Tullen 631 647 632 527 647 093 14 566 2
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 406 887 425 448 432 841 7 393 2
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 168 168 166 099 175 752 9 653 6
03. Omkostnader för det nationella inkomstregistret (reservationsanslag 3 år) 11 980 11 980 12 500 520 4
63. Återbetalda skatter (förslagsanslag) 25 407 8 000 3 000 -5 000 -62
95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) 13 537 15 000 15 000 0
97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) 5 669 6 000 8 000 2 000 33
20. Tjänster för statssamfundet 41 149 50 864 52 524 1 660 3
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 24 682 28 314 27 924 -390 -1
02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag) 467 50 600 550 1100
03. Försörjningsberedskapsbankens serviceavgift (förslagsanslag) 1 500 1 500 0
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 2 000 2 000 2 000 0
09. Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 3 000 5 000 5 000 0
10. Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 11 000 15 000 15 000 0
11. Internetbetalningar (reservationsanslag 2 år) 500 500 0
88. Senatkoncernens affärsverk 0 0 0
30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen 87 113 111 290 112 298 1 008 1
01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 48 843 48 577 50 932 2 355 5
02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 488 3 773 3 850 77 2
03. Omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (reservationsanslag 2 år) 29 024 53 940 50 516 -3 424 -6
04. Elektronisk identifiering (förslagsanslag) 5 758 5 000 7 000 2 000 40
40. Statens regional- och lokalförvaltning 82 873 56 727 58 102 1 375 2
01. Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 54 604 56 505 57 882 1 377 2
(02.) Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 417 0
03. Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) 1 852 222 220 -2 -1
50. Pensioner och ersättningar 5 032 397 5 175 367 5 218 270 42 903 1
15. Pensioner (förslagsanslag) 4 743 115 4 857 179 4 880 246 23 067 0
16. Extra pensioner och övriga pensionsavgifter (förslagsanslag) 1 291 4 008 3 934 -74 -2
(17.) Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) 1 249 0
50. Skadestånd (förslagsanslag) 35 964 37 640 37 540 -100 0
63. Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) 233 725 256 728 276 174 19 446 8
95. Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) 17 053 19 812 20 376 564 3
60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen 16 813 18 865 19 015 150 1
02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) 13 15 115 100 667
10. Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) 800 850 900 50 6
12. Kompetensutveckling (förslagsanslag) 16 000 18 000 18 000 0
70. Utvecklande av statsförvaltningen 264 260 76 772 67 940 -8 832 -12
01. Styrning och utveckling av informations- och kommunikationstekniken (IKT) inom den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) 4 700 42 700 8 700 -34 000 -80
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 5 500 5 500 8 600 3 100 56
(05.) Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (reservationsanslag 3 år) 222 215 0
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) 4 745 13 872 37 740 23 868 172
(21.) Inrättande av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år) 19 000 1 000 -1 000 -100
(22.) Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år) 0
23. Projekt för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten (reservationsanslag 3 år) 5 600 4 800 -800 -14
40. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 8 100 8 100 0
80. Överföringar till landskapet Åland 268 639 282 719 290 167 7 448 3
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 244 311 249 719 188 567 -61 152 -24
31. Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) 11 745 20 000 12 000 -8 000 -40
33. Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) 12 583 13 000 10 000 -3 000 -23
34. Skatteavräkning för Åland (förslagsanslag) 79 600 79 600 0
90. Stöd till kommunerna 8 764 251 9 383 555 10 077 000 693 445 7
(20.) Utveckling av den offentliga sektorns gemensamma informationsförvaltning och informationshantering (reservationsanslag 3 år) 0
(22.) Utveckling av och stöd till förvaltnings- och servicestrukturerna (reservationsanslag 3 år) 200 0
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 8 730 424 7 074 155 7 696 600 622 445 9
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 3 627 400 10 400 10 000 2500
32. Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem (reservationsanslag 3 år) 30 000 40 000 10 000 -30 000 -75
(34.) Statsunderstöd till sjukvårdsdistrikten för kostnader till följd av coronaviruspandemin (reservationsanslag 2 år) 0
35. Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna (fast anslag) 2 269 000 2 360 000 91 000 4
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 280 051 270 000 260 000 -10 000 -4
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 280 051 270 000 260 000 -10 000 -4
92. EU och internationella organisationer 2 098 762 2 130 953 2 459 700 328 747 15
03. Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år) 3 953 3 633 3 397 -236 -6
20. Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) 2 600 2 300 2 500 200 9
40. Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) 12 312 12 600 12 950 350 3
60. Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år) 9 174 9 174 0
67. Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) 0 170 170 0
68. Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens samt Internationella finansieringsbolagets grundkapital (förslagsanslag) 14 200 14 509 309 2
69. Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) 2 069 000 2 087 000 2 417 000 330 000 16
(87.) Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag) 10 898 11 050 -11 050 -100
99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen 14 665 15 200 21 000 5 800 38
95. Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) 0 300 300 0
96. Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) 2 000 2 000 2 000 0
97. Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) 98 300 300 0
98. Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (förslagsanslag) 12 568 12 600 18 400 5 800 46
(99.) Ramreserveringar 0
Sammanlagt 17 761 586 18 402 927 19 467 894 1 064 967 6
  Det totala antalet anställda 12 343 12 271 12 347