Statsbudgeten 2021

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter skatt på fysiska personers förvärvsinkomster enligt statens progressiva inkomstskatteskala och kapitalinkomstskatt enligt skatteskalan i två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2018, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2021 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2019 och 2020 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2019—2021. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2019 och 2020 och som föreslås 2021 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2019. Prognoserna för skatteutfallet 2020 och 2021 är förenade med betydande osäkerhet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin, som det är mycket svårt att förutse.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Löneinkomsterna beräknas minska 2020 till följd av covid-19-krisen och börja öka igen 2021. Arbetslöshetsförmånerna beräknas öka 2020. Kapitalinkomsterna beräknas minska 2020. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2021 samt till lagar om ändring och temporär av inkomstskattelagen och ändring av 13 § i lagen om inkomstdatasystemet. I överensstämmelse med programmet för statsminister Marins regering föreslås det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Rätten till ränteavdrag för bostadslån minskas i enlighet med regeringsprogrammet. Åren 2021—2023 minskas avdragsrätten med fem procentenheter per år så att avdragsgillheten för räntor på bostadslån helt slopas 2023. Den skattefria delen för personalbiljetter höjs och beskattningen förenklas. Beskattningsvärdet för den fria bilförmånen och driftsförmånen för renodlade elbilar sänks temporärt åren 2021—2025. Laddningsförmånen för elbilar befrias temporärt från skatt åren 2021—2025. Tjänstecykelförmånen ska vara en skattefri förmån upp till ett belopp av 1 200 euro. Kollektivtrafikens andel av det s.k. servicepaketet för mobilitet som erbjuds i form av anställningsförmån jämställs med skattefri personalbiljett. Maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs och som temporär åtgärd förlängs maximitiden för ett särskilt arbetsställe från 3 till 3,5 år. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om beskattning av personalemissioner på onoterade aktiebolag. Lättnaden beräknas minska intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster från och med 2021. Till följd av den lindring av villkoren för betalningsarrangemang inom beskattningen som genomfördes år 2020 förskjuts en del av inflödet av skatteinkomster från 2020 till 2021. Ändringarnas inverkan på statens intäkter från förvärvs- och kapitalinkomstskatten presenteras i tabellen nedan (inverkan av en del av ändringarna bedöms vara ringa, varför de inte tagits upp i tabellen). Dessutom sänker de höjda avskrivningar på lösa anläggningstillgångar som gäller åren 2020—2023 intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster under perioden. År 2021 beräknas inverkan på debiteringen av förvärvs- och kapitalinkomstskatt uppgå till -20 miljoner euro.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i allmänhet till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen till skattetagarna. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2021 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2018. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. I prognosen för 2021 hänför sig den största risken till bedömningen av konsekvenserna av covid-19-krisen.

Det har definierats 51 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 38 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 18,8 miljarder euro 2021 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 4,3 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 10,1 miljarder euro.

Eurobeloppet för skatteutgifterna för förvärvs - och kapitalinkomstbeskattningen ökar genom att beskattningen av onoterade aktiebolags personalemissioner lindras, den skattefria andelen för personalbiljetter höjs, maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs och arbetsinkomstavdraget höjs. Antalet skatteutgifter ökar till följd av den temporära sänkningen av värdet av bilförmånen för renodlade elbilar, den temporära skattefriheten för laddningsförmånen för elbilar samt skattefriheten för tjänstecyklar. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro.